Patientmedverkan i riskanalyser

Relevanta dokument
När en skada inträffat i vården

Tillsammans för patientmedverkan

Att styra och leda för ökad patientsäkerhet

Vad du kan göra själv

Riskanalys Rutin för Riskbedömning/Riskanalys

- Patientmedverkan i riskanalys

Att motverka missförhållanden. En modell för risk- och händelseanalyser

Information om patientsäkerhetslagen

HSE Hållbart Säkerhets Engagemang ANVÄNDARANVISNINGAR FÖR ATT ARBETA MED FRÅGESTÄLLNINGAR SOM ÄR VIKTIGA FÖR EN SÄKER VÅRD

Till dig som är förtroendevald OCH ARBETAR MED FRÅGOR RÖRANDE SOCIALTJÄNST OCH HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Exempel på en riskanalys på övergripande organisatorisk nivå inför en förändring

Svensk författningssamling

Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Nationellt ramverk för patientsäkerhet

Utvecklingskraft 2013

Diagnos och delaktighet. Använd 1177.se i mötet med patienten.

Läkares och patienters perspektiv på journal via nätet

Patient berättelse 1

Händelseanalys Dnr. H:5

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

- Patientsäkerhetslag - SFS 2010: Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision

Patientnämnderna i Västra Götalandsregionen Anne-Kathrin Schneider, sektionschef

Riskanalys och händelseanalys

Revision av handbok Händelseanalys &Riskanalys

Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014

ETT GOTT LIV VAR DAG. Samordnad individuell plan, SIP

Riktlinje för samordnad individuell plan, SIP

Råd för bättre kommunikation. mellan patient och vårdpersonal

Jag har ju sagt hur det ska vara

En utvecklingsdag för fullmäktige. uppdrag och samspel

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Vår referens Sofia Karlsson

Riktlinje Riskhantering (Patientsäkerhet)

Händelseanalys. Datum: Hotfull patient på permission. September Analysledare:

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Patient- och brukarmedverkan POSITIONSPAPPER FÖR ÖKAD KVALITET OCH EFFEKTIVITET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH SOCIALTJÄNST

Patientlagen och informationsplikten 2014:821

Händelseanalys. Datum: Våldsincident på akutenhet. Juli Analysledare:

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen

Händelseanalys. Datum: Diklofenak till äldre patient med axelluxation gav akut njursvikt. September 2017.

EN CHEFLÄKARES ERFARENHET. Hans Rutberg Professor, ordförande i SLS kommitté för säker vård Tidigare chefläkare, Universitetssjukhuset i Linköping

Händelseanalys. Datum: Patient som vårdas efter operation på avdelning. Maj Analysledare: Anestesikliniken

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Sammanställning 1. Bakgrund

Patientlagen 2014:821

Till dig som är förtroendevald. och arbetar med socialtjänstfrågor

Vårdgivarens klagomålshantering Lagändringar

Handledning för stöd till patient och närstående vid inträffad vårdskada

Ersätta fax av epikriser med NPÖ

Samverkansrutin för landsting och kommun

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Evidensbaserad praktik

Introduktion och innehåll


Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Förändra radikalt. ett utvecklingsprojekt för att stärka innovationskraften i kommunerna

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Säkerhetskulturtrappan från A till E ETT DIALOGVERKTYG FÖR VERKSAMHETER ATT KARTLÄGGA OCH UTVECKLA SITT ARBETE MED PATIENTSÄKERHET

Brukare och Patienter som aktiva medskapare - en prioriterad fråga

I huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014

Patientsäkerhet. AT-Läkare 2017 Marga Brisman Chefläkare

Patientkontrakt sök extra medel för tester i samverkan med kommuner och invånare

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB

Händelseanalys. Datum: Opererad spinal stenos, meningit missades initialt postoperativt. September Analysledare:

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Första mötet med vården kan vara förvirrande. Information, men på vems villkor?

Regional kvalitetsregisterkonferens

Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9

Individuell plan LSS

Individuella utvecklingsplaner

Lokala analysteam Ökar delaktigheten och förbättrar återkopplingen till medarbetarna samt minskar stressen för chefen.

Händelseanalys. Händelseanalys

Välkommen till Urologmottagningen

Riktlinjer för systematiskt patientsäkerhetsarbete

Patiensäkerhetsberättelse PSYKIATRICENTRUM MAGNUS FRITHIOF

Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS

Skador i vården 2013 första halvåret 2017

Annika Nilsson,

Individuell plan LSS

Rutin rekommendation, föreskrivning och användning av skyddsutrustning inom särskilt boende funktionshinder

Att mötas i hälso- och sjukvården

Patientsäkerhet aktuellt arbete i Socialstyrelsens perspektiv. Axana Haggar, utredare Enheten för patientsäkerhet

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Vad händer på Socialstyrelsen?

Tillämpning av lagstiftning samt överenskommelser i Jönköpings län gällande Samordnad Individuell Plan (SIP)

Kvalitetssäkring, rapporter och avvikelser 2011

Arbetsplatsbesök med syfte att rekrytera förtroendevalda

Beslutad av, datum. Riskanalys utifrån verksamhetsnivå inom Vård och omsorgsförvaltningen

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB

Årsrapport Nitha Nationellt IT-stöd för händelseanalys

Patientlagen Sofie Tängman Staben för verksamhetsutveckling

Patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län

Rutin rekommendation, föreskrivning och användning av skyddsutrustning inom särskilt boende äldreomsorg

Flytta fokus! På alla nivåer! De som utför vården De som använder vården I SAMRÅD. Vi ska starta en ny verksamhet Vi ska förbättra vår verksamhet

Patientlagen inspirationsdagar om bemötande och kommunikation. Januari 2015

Mötesplatser för kunskap

Regional riktlinje kring oro för väntat barn

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna

Transkript:

nationell satsning för ökad patientsäkerhet Patientmedverkan i riskanalyser Tips till analysledare, teamledare och uppdragsgivare

Patientmedverkan i riskanalyser Tips till analysledare, teamledare och uppdragsgivare

Upplysningar om innehållet: Agneta Andersson, agneta.andersson@skl.se Sveriges Kommuner och Landsting, 2011 Bestnr: 5235 Text: Informationen är framtagen på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting. Arbetsgrupp: Carin Ericsson,(projektledare) verksamhetsutvecklare, Landstinget i Östergötland Graciela Carlsson utvecklingsledare NU-sjukvården, Västra Götaland Sara Hjalmarsson, ombudsman Astma och Allergiföreningen i Östergötland Anna Lundin, kvalitetscontroller Capio S:t Görans Sjukhus AB Åsa Ollerstam Lundh, enhetschef Malmö kommun Illustrationer: Emma Virke Produktion: ETC Kommunikation Tryck: Modintryckoffset, augusti 2011

Förord Idag när riskanalyser utförs förmedlas patienters och närståendes synpunkter för det mesta indirekt av vårdpersonalen. Genom att involvera patienter och närstående i analysarbetet tillförs nya perspektiv och ytterligare kunskaper som är viktiga för riskanalysens resultat. Patienterna har en helhetssyn utifrån sina upplevelser och erfarenheter av vården som bör tillvaratas. Den här informationen är framtagen för att stödja och underlätta utvecklingen mot ökad patientmedverkan. Med patientmedverkan avses här medverkan av patienter, brukare, vårdtagare, anhöriga, närstående eller andra personer som är eller företräder någon som är mottagare av vård eller omsorg. Informationen vänder sig till dig som är förtrogen med metodiken riskanalys som redovisas i handboken Riskanalys & Händelseanalys Handbok för patientsäkerhetsarbete som är framtagen för hälso- och sjukvården. Handboken kan laddas ner eller köpas från Sveriges Kommuner och Landsting. (www.skl.se/publikationer)

Innehåll 7 Överväg patientmedverkan tidigt i planeringen 9 Välj den form av patientmedverkan som passar bäst 11 Innan patienter och närstående bjuds in till riskanalys

1 KAPITEL Överväg patientmedverkan tidigt i planeringen Det är viktigt att tidigt, redan när uppdraget till riskanalys formuleras, överväga för- och nackdelar med patientmedverkan i riskanalysen. Du bör reflektera över hur patientmedverkan kan påverka analysens process och resultat. Patientmedverkan kan utformas på olika sätt. Hur medverkan sker måste avgöras från fall till fall. Patienter och närstående kan intervjuas innan eller under analysarbetet, enskilt eller i grupp. Ett annat alternativ är att patienter och närstående deltar i analysteamet på samma sätt som övriga medverkande eller deltar endast i några av analysteamets möten. Erfarenheterna är begränsade varför det finns anledning att prova olika former av patientmedverkan. Reflektera över: > > Rör riskanalysen fakta och frågeställningar som inte är lämpliga att analysera med patientmedverkan. Sekretess gäller vanligtvis inte i riskanalyser. > > Kan analysarbetet väcka oro och obehag hos de patienter och närstående som medverkar? Vem ska i så fall ge stöd? > > Hur mycket av sin egen sjukhistoria patienten och närstående förväntas berätta om vid analysen. > > Vem ansvarar för kontakten med patienter och närstående innan och under analysen? Särskilda krav ställs på information om analysarbetet, inbjudan, introduktion m.m. > > Vem ansvarar för att informera patienter och närstående om riskanalysens resultat och vilka åtgärder som genomfördes efter riskanalysen? > > Kan deltagarna få ersättning eller kompensation för sin medverkan? Patientmedverkan i riskanalyser. Tips till analysledare, teamledare och uppdragsgivare. 7

2 KAPITEL Välj den form av patientmedverkan som passar bäst Det är viktigt att ta ställning till vilken form av patientmedverkan som passar bäst i den aktuella riskanalysen. Här redovisas olika aspekter som kan övervägas vid beslutet. Intervjuer kan vara att föredra, då diskussionerna fokuseras på områden som är mest relevanta för patienter och närstående. Att ha patienter och närstående med i analysteamet ställer stora krav på analysledaren, att leda diskussionerna så att alla blir delaktiga på likvärdiga villkor. När patienters och närståendes erfarenheter inhämtas vid samtal eller intervjuer Reflektera över: > > Det kan kännas lättare för patienter och närstående att framföra sina synpunkter enskilt eller tillsammans med andra patienter i en mindre grupp. > > Det är alltid patienten själv som avgör vilka erfarenheter hon/han vill dela med sig av. > > Intervjuer ger oftast möjlighet att inhämta synpunkter från flera patienter än om de deltar i analysteamet. > > Det är bra om flera personer ur analysteamet kan medverka vid intervjuerna. > > Bedöm vilken form av intervjuer som är lämplig, enskild eller i grupp. > > Finns det någon som har erfarenhet av patientmedverkan, t ex fokusgruppsintervjuer, som kan konsulteras vid val av metod och genomförande? Patientmedverkan i riskanalyser. Tips till analysledare, teamledare och uppdragsgivare. 9

Kapitel 2. Hur kan patientmedverkan genomföras? När patienter och närstående ingår i analysteamet och medverkar på samma villkor som övriga i teamet under hela eller delar av analysarbetet Reflektera över: > > Diskussionerna blir mer kreativa med deltagare som har ett utifrånperspektiv. > > Patienter och närståendes synpunkter kan få mer genomslag om de finns med under större del av analysarbetet. > > Det kan vara svårt för patienter och närstående att hävda avvikande uppfattningar i gruppen. > > Analysteamet kan behöva mer tid då det är en mer heterogen grupp. > > Det finns en risk att patientmedverkan begränsar öppenheten i diskussionerna. > > Vissa moment är svårare för patienter att medverka i, till exempel risk bedömning och framtagande av åtgärdsförslag. > > Det finns vanligtvis inte hemliga eller sekretessbelagda uppgifter i en riskanalys. Hur är det här? > > Deltagarna förväntas inte redovisa sin egen sjukhistoria utan delge sina erfarenheter på ett mer generellt plan. informationsblad till deltagare i riskanalys Det finns ett informationsblad Att delta i riskanalys information till inbjudna deltagare i riskanalys inom vård och omsorg. Bladet är tänkt att ges till patienter och närstående när de tillfrågats om deltagande i riskanalys. Informationsbladet ska vara ett komplement till den muntliga information som ges vid en första kontakt. I informationsbladet anges vem som är kontaktperson för riskanalysen. Där finns även förslag på punkter som kontaktpersonen för riskanalysen bör informera patienter och närstående om. Informationsbladet kan laddas ner från www.skl.se/patientsakerhet 10 Patientmedverkan i riskanalyser. Tips till analysledare, teamledare och uppdragsgivare.

3 KAPITEL Innan patienter och närstående bjuds in till riskanalys Analysteamets sammansättning är en betydelsefull faktor för riskanalysens resultat. Det är därför viktigt att noga överväga vilka patienter och närstående som ska bjudas in att delta. Reflektera över: > > Vilka erfarenheter är det önskvärt att patienter och närstående har från det område som ska analyseras? > > Hur kan urvalet av deltagare gå till? Vilka ska tillfrågas? > > Hur kan patienter och närstående tillfrågas att delta i riskanalysen inom ramen för sekretessreglerna? > > Finns det någon patientförening som kan hjälpa till eller medverka? Patienter och närstående som ska medverka i en riskanalys bör tidigt informeras om: > > Vad som ska anlayseras och varför. > > Hur en riskanalys går till. > > Vad som förväntas av dem, hur de ska medverka. > > Hur mycket tid det kommer att ta. > > Hur de kan få information om resultatet efter riskanalysen. > > Hur mycket av sina personliga erfarenheter från vården de förväntas berätta om. > > Vem de kan vända sig till om det uppstår frågor eller svårigheter. Patientmedverkan i riskanalyser. Tips till analysledare, teamledare och uppdragsgivare. 11

Det var värdefullt att få vara med i riskanalysen och få bidra med förbättringar. Första mötet var det lite svårt att förstå arbetssättet men sedan kom man in i det. Analysledaren gav ofta oss patienter ordet först i diskussionerna. Det var bra för ibland blev det livliga diskussioner. Jag tycker att de lyssnade på mina synpunkter. Det kändes bra när jag läste i rapporten, från analysen, att mina idéer fanns med där. Patient som deltog i en riskanalys vid Universitetssjukhuset i Linköping, 2011.

Patientmedverkan i riskanalyser Tips till analysledare, teamledare och uppdragsgivare Patientsäkerhetslagen kräver att vården arbetar förebyggande. Risk analys är en metod för att kartlägga och analysera risker och hitta åtgärder som minskar riskerna. Riskanalyser är en pusselbit i arbetet med patientsäkerhet som ska leda till en säkrare vård. I dag är det för det mesta vårdpersonalen som förmedlar patienters och närståendes synpunkter i riskanalyser. Patienter och närstående kan tillföra helt nya perspektiv och djupare kunskaper om de ges möjligheter att delta i riskanalyser. Patienterna har en helhetssyn utifrån sina egna upplevelser och erfarenheter som vården bör ta tillvara. Denna vägledning ger råd och tips om vad man ska tänka på innan man bjuder in patienter och närstående till en riskanalys. Beställ eller ladda ner på www.skl.se/publikationer. Best. nr 5235 Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: 08-452 70 00 www.skl.se