Ert D.nr. M2012/3318/Kl Stckhlm 2013-04-23 Miljödepartementet Tegelbacken 2 103 33 Stckhlm Naturskyddsföreningens synpunkter på Naturvårdsverkets underlag till en färdplan för Sverige utan klimatutsläpp 2050 Sammanfattning: Regeringen har pekat ut en visin m nettnllutsläpp till 2050. De faktiska utsläppsminskningarna sm ligger till grund för färdplanens bedömningar är helt tillräckliga ch antas nås med säkra åtgärder. De tar inte heller hänsyn till att Sverige har ansvar ch möjlighet att vara ett föregångsland. Utsläpp av cirka 25 miljner tn västhusgaser per år är inte nära nll hur man än räknar. Målet sm den svenska klimatplitiken, ch uppdraget till Naturvårdsverket, utgår från är att begränsa den glbala uppvärmningen till max 2 C över förindustriell nivå. Flera av de effekter i naturen sm förväntades ske vid två grader tycks dck utifrån ny kunskap kunna inträffa redan vid 1,5 graders förhöjd glbal medeltemperatur. Det viktigaste Sverige kan göra för att minska de glbala utsläppen är att visa hur det går att förena kraftigt minskade utsläpp av växthusgaser med gd välfärd. Först då kmmer andra länder att lyssna på ss ch i ökad grad kunna lära av våra erfarenheter samt nyttja den nya framtagna tekniken. Få länder har så gda förutsättningar sm Sverige. Regeringen har pekat ut en visin m nllutsläpp till 2050. Men färdplanen leder inte till nllutsläpp utan inkluderar utsläppshandel, klsänkr ch CCS: I en fungerande glbal klimatplitik 2050 är det inte sannlikt att det frtfarande finns billiga utsläpp kvar att handla med. Utsläppshandel är inte en lösning sm andra länder kan ta efter. För att begränsa klimathtet krävs att halten av växthusgaser minskar. Då krävs både kraftiga utsläppsminskningar ch upptag i klsänkr. Stra klsänkr är inte heller någt många andra kan ta efter. Kldixidinfångning ch lagring (CCS) är en säker ch utvecklad teknik. Att sätta en så str tilltr till framtida möjliga teknikgenmbrtt är ansvarigt ch riskabelt. Om förslagen i planen anser Naturskyddsföreningen att: Det behövs tuffa delmål för klimatplitiken mellan 2020 ch 2050. Naturskyddsföreningen kräver nära nllutsläpp redan 2030.
Det är viktigt att alla plitiska beslut klimat- ch miljöprövas ch att vi inte längre tillåter plitik sm ökar utsläppen. Det är bra att höja ch bredda kldixidskatten samt införa andra både generella ch specifika styrmedel, men skattehöjningen måste bli systematisk ch rdentlig. Det krävs mycket större satsningar på energieffektivisering. Färdplanen kan inte luta sig mt befintlig eller ny kärnkraft. Kärnkraften är en dyr ch farlig teknik sm inte kan vara en del av ett hållbart energisystem ch sm därför ska avvecklas inm högst 15 år. Knsumtinsperspektivet bör få ett större utrymme sm kmplement till fkus på utsläppen i Sverige. Naturskyddsföreningen välkmnar förslagen m Bnus-Malus, infrastrukturavgifter, skärpta utsläppskrav på nya bilar ch transprtsnål planering. Skgskydd är viktigt att öka ur klimat- ch mångfaldsperspektiv, men ska inte användas för att kvitta utsläpp. Styrmedel för att kraftigt begränsa utsläppen från flyget måste införas. Naturskyddsföreningen saknar bl.a. följande delar i Färdplanen: Att regeringen sätter mål m 100 % förnybar energi ch halverad energianvändning senast 2030. Vattenfall bör få tydliga ägardirektiv m att leda mställningen till 100 % förnybar energi ch halverad energianvändning senast 2030. Naturskyddsföreningen föreslår därför: Att regeringen ger Naturvårdsverket ett nytt uppdrag att beskriva åtgärder ch styrmedel för att minska Sveriges bruttutsläpp till nära nll 2030; en minskning på ca 9 % per år i genmsnitt. 2
Naturskyddsföreningen tackar för möjligheten att framföra våra synpunker på Naturvårdsverkets underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050. Det behövs tuffare mål Målen för svensk klimatplitik måste utgå från vetenskapen, försiktighetsprincipen ch vårt histriska ansvar. Målet sm den svenska klimatplitiken, ch uppdraget till Naturvårdsverket, utgår från är att begränsa den glbala uppvärmningen till max 2 C över förindustriell nivå. Flera av de effekter i naturen sm förväntades ske vid två grader tycks dck enligt relativt ny kunskap kunna inträffa redan vid 1,5 graders förhöjd glbal medeltemperatur. Den lgiska slutsatsen utifrån klimatknventinens målsättningar ch tvågradersmålets riskbedömning är alltså att bara acceptera max 1,5 graders temperaturökning. Någn säker nivå finns inte. Redan idag är effekterna av uppvärmningen märkbara ch i delar av världen allvarliga 1,2,3,4. Likaså är EU:s mål m 80-95 % minskning till 2050 föråldrat 5. Nya uträkningar baserade på hur utsläppen har frtsatt att stiga sen IPCC:s senaste rapprt, tyder på att de glbala utsläppen måste minska betydligt snabbare 6. För att begränsa den glbala uppvärmningen till max 1,5 C bör kldixidhalten i atmsfären hållas under 350 ppm, jämfört med den förindustriella nivån på 280 ppm. Idag är halten ca 395 ppm CO 2. Det innebär att det inte räcker med att utsläppen minskar, vi behöver en plitik för att minska halten växthusgaser i atmsfären. Det är inte bara målnivån sm spelar rll, utan ckså hur snabbt vi når den ch hur vägen dit ser ut. Samma slutmål innebär str skillnad i kumulativa utsläpp, berende på m utsläppen minskar snabbt i början eller m minskningarna skjuts upp till sista minuten. Det är därför farligt att stirra sig blind på ett avlägset slutår; viktigare är att beskriva en klbudget ch hur vi glbalt ska fördela vad sm återstår av den över tid. Det finns många sätt att räkna ut en sådan budget. Meinhausen 7 skriver att för att med 75 % säkerhet begränsa uppvärmningen till max 2 C är den glbala återstående kldixidbudgeten 620 Gtn (aktat att både 2 C ch 75 % säkerhet innebär stra risker). Sverige utgör ca 1,3 prmille av jrdens beflkning. Det skulle utifrån ett glbalt mål m lika utsläpp per capita ge Sverige en andel på drygt 800 Mtn. Sveriges andel krymper därtill ytterligare kraftigt med hänsyn till vårt histriska ansvar ch vissa utvecklingsländers behv av att få 1 IPCC 2012. Managing the risks f extreme events and disasters t advance climate change adaptatin. 2 Glbal Humanitarian Frum 2009. Human impact reprt: The anatmy f a silent crisis. 3 Francis, J. Vavrus, S. 2012. Evidence linking Arctic amplificatin t extreme weather in midlatitudes. Gephysical Research Letters vl 39. 4 DARA 2012. Climate Vulnerability Mnitr. 2nd editin. 5 Elzen, Michel den; Höhne, Niklas 2008. Reductins f greenhuse gas emissins in Annex I and nn-annex I cuntries fr meeting cncentratin stabilizatin targets. Climatic change 91:249-274. 6 UNEP 2012. The emissins gap reprt 2012. 7 Meinhausen et al. 2009. Greenhuse-gas emissin targets fr limiting glbal warming t 2 C. Nature 30:1158-1163 3
minska långsammare, vilket Sverige under klimatknventinen förbundit sig till. En kldixidbudget för Sverige bör därför vara i strleksrdningen 4-500 Mtn fram till 2030, när vi bör ha minskat till nära nllutsläpp 8. Färdplanens målscenarier antar kvarvarande utsläpp 2050 på mkring 25 Mtn 9, ch en knvex minskningskurva där utsläppen minskar sent. Inte ens m vi antg en linjär minskning till 10 Mtn år 2050 skulle Sverige kmma i närheten av en hållbar nivå. En linjär minskning från 61 Mtn 2011 till 10 Mtn 2050 ger kumulativa utsläpp på nära 1,5 Gtn. Möjligheten att begränsa den glbala uppvärmningen till max 1,5 C, eller ens 2 C springer snabbt ifrån ss 10,11. Till år 2050 måste de glbala utsläppen av växthusgaser ha minskat till nära nll m det skall finnas en rimlig chans att klara 1,5 grader. Det kräver ckså stra vlymer av negativa utsläpp. Att anta samma målår för Sverige innebär att ignrera vårt histriska ansvar, liksm Sveriges gda förutsättningar att gå före ch möjliggöra den glbala mställningen genm att agera föregångsland. Klimatknventinen bygger på principen m gemensamt men lika ansvar. Det betyder att rika länder sm under lång tid släppt ut mycket växthusgaser ch byggt sitt välstånd på det, har ett ansvar att minska sina utsläpp snabbare än övriga länder, ch samtidigt bidra till utsläppsminskningar ch utvecklingshjälp i utvecklingsländer. I ch med de svenska klimatmålen ch de minskningskurvr sm presenteras i Färdplanen tar Sverige avstånd från rllen sm föregångare. De mål sm ligger till grund för Färdplanens bedömningar är inte bara tillräckliga ch föråldrade, de antas ckså nås med tillräckliga åtgärder ch tar inte hänsyn till att Sverige har att gda möjligheter att gå före. De bygger på föreslagna åtgärder sm, baserat på de antaganden målen bygger på, ger 66 % sannlikhet att nå uppsatta mål. Skulle regeringen bygga en br sm har 66 % sannlikhet att hålla? Regeringen bör ge Naturvårdsverket ett nytt uppdrag att beskriva åtgärder ch styrmedel för att minska Sveriges bruttutsläpp till nära nll 2030; en minskning på ca 9 % per år, för att analysera åtgärderna för ch knsekvenserna av en sådan snabb utsläppsminskning. 8 Baserat på en minskning m 9 % per år från dagens nivå. 9 Se figur 8 på s. 31 i Färdplanen. 10 Meinhausen et al. 2009. Greenhuse-gas emissin targets fr limiting glbal warming t 2 C. Nature 30:1158-1163. Se ckså UNEP 2012. The emissins gap reprt 2012 samt Peters 2012. Glbal Carbn Prject. 11 UNEP 2012. The emissins gap reprt 2012. 4
Färdplanen Naturskyddsföreningen välkmnar initiativet att ta ett långsiktigt helhetsgrepp på klimatplitiken. Utmaningarna världen står inför är enrma, ch vi har ingen tid att förlra. Om målet inga nettutsläpp 2050 Naturvårdsverkets uppdrag har sm mål att Sverige ska vara utan nettutsläpp av växthusgaser till 2050. Färdplanen beskriver hur Sveriges utsläpp kan minska genm inhemska utsläppsminskningar, handel med utsläppsrätter samt klsänkr. Genm att tillgdräkna handel med utsläppsrätter ch klsänkr så menar Färdplanen att Sverige har nettnllutsläpp trts att Sverige frtfarande släpper ut runt 25 Mtn 2050, nära hälften av dagens utsläpp. Det är inte ett näranllutsläpp ens 2050. Färdplanens ambitinsnivå är acceptabelt låg, både vad gäller det faktiska utsläppsmålet 2050 ch de åtgärder sm ska gömma de utsläpp sm Sverige inte lyckas ta brt. Utsläppshandel 2050? Klimatsystemet är glbalt, ch för att nå klimatmålen måste utsläppen minska till nära nll glbalt. Det innebär att Sverige inte kan tillgdräkna sig utsläppsminskningar i andra länder sm kmpensatin för de utsläpp regeringen inte är beredd att minska på hemmaplan. I en fungerande glbal klimatplitik 2050 är det inte sannlikt att det frtfarande finns billiga utsläpp kvar att handla med. De billigaste åtgärderna vill andra länder genmföra själva när de ckså har utmanande utsläppstak. Utsläppshandel är ett verktyg sm kan fungera medan det finns lågt hängande frukter, men inte på lång sikt när nästan alla utsläpp ska brt. Färdplanen ska vara långsiktig. Att bidra till utsläppsminskningar i utvecklingsländer är en viktig del av Sveriges ansvar men får inte användas sm ersättning för minskningar av våra egna utsläpp. Klsänkr Det är heller inte möjligt att räkna brt utsläpp av växthusgaser genm att kvitta dem mt det upptag sm sker i naturen. Eftersm kldixidhalten i atmsfären måste minska för att vi glbalt ska nå klimatmålen behövs klsänkrna för att på sikt skapa nettupptag. Då går det inte att kmpensera för att inte minska utsläppen. Utsläppsminskningar ch ökat upptag i sänkr är två nödvändiga åtgärder sm måste ske parallellt. De är inte utbytbara. Kldixidinfångning ch lagring (CCS) En str del av utsläppsminskningarna antas i Färdplanen uppnås med hjälp av CCS. Istället för att föreslå åtgärder för utsläppsminskningar antas en str del av utsläppen kunna hanteras med en mycket säker teknik sm i dagsläget är långt ifrån utvecklad. Att sätta hppet till CCS riskerar att allvarligt försena satsningar på systemförändringar ch teknik för faktiska utsläppsminskningar. CCS på fssil kraft kan bara tillåtas utvecklas 5
under strikta villkr att alla fssila subventiner avvecklas, att tekniken finansieras av förrenarna, att avgifter påförs, ch att ett strikt ch fullt miljöskadestånd införs. Sammantaget är CCS en mycket säker idé. Om Färdplanens förslag Färdplanen innehåller vissa bra förslag sm Naturskyddsföreningen välkmnar. Men där ryms ckså många rväckande förslag, såsm den stra tilltrn till CCS ch kärnkraft. Med tillräckliga mål blir ckså Färdplanens åtgärder tillräckliga. Förslagen räcker knappt ens för att nå de tillräckliga mål de är avsedda att nå. Plitiken måste styras mt kraftfulla utsläppsminskningar. Miljöprövning av all plitik Färdplanen innehåller ett förslag m att all plitik bör miljö- ch klimatbedömas. Det bör vara en självklarhet. Klimatplitik är inget sm kan utfrmas berende av andra plitikmråden ch inget sm enbart berör Miljödepartementet. Det bör lagstadgas att miljö- ch klimateffekter ska beaktas vid vissa typer av centrala plitiska beslut. Utifrån den grunden krävs en ny lagstiftning sm kan styra brt från eller stppa beslut ch aktiviteter sm uppenbart mtverkar klimatplitiken i grunden. Naturvårdsverket skriver i Färdplanen att vissa planerade infrastrukturprjekt bör kunna mprövas. Det är nödvändigt. Detta gäller exempelvis Förbifart Stckhlm; en enrm investering sm mtverkar möjligheterna att nå klimatmålen. Det finns inte längre utrymme för plitik sm mtverkar klimatmålen. Dagens plitik ch investeringar kmmer påverka möjligheterna att bygga ett hållbart samhälle under mycket lång tid framöver. Delmål Färdplanen föreslår att delmål sätts på väg mt 2050. Det är ett bra förslag, med tanke på att inte enbart slutmålet utan ckså vägen dit är viktig, dels för att begränsa den ttala mängden växthusgaser sm släpps ut, dels för att kunna bedöma plitikens effektivitet. Regeringen bör därför sätta upp skarpa ch årliga utsläppsmål. Naturskyddsföreningen förespråkar en genmsnittlig årlig minskning med ca 9 %, vilket m det implementeras mgående skulle innebära kvarvarande utsläpp m cirka ett tn per capita år 2030. Höjd ch breddad kldixidskatt Färdplanen föreslår att kldixidskatten successivt höjs för att nå klimatmålen ckså brtm 2020. Det är viktigt ch skapar långsiktighet ch effektivitet i klimatplitiken. Det mest effektiva är en ungefärligen förutbestämd successiv ch kraftig höjning så att skatten resulterar i en mställningseffekt, förslagsvis inm ramen för en grön skatteväxling. Idag är kldixidskatten alltför låg ch dessutm finns stra rabatter för industrin, ch viktiga 6
sektrer sm inte alls mfattas. Det är därför viktigt att skatten höjs ckså för de verksamheter sm idag har nedsättningar, samt att livsmedel, flyg- ch fartygsbränslen börjar mfattas. Agera föregångsland Färdplanen lyfter att Sverige kan agera för att påverka sin mgivning mt en mer ambitiös klimatplitik, bland annat genm att verka för ett sänkt tak i EU-ETS, ch tillsammans med resten av EU påverka den glbala klimatplitiken. Det är viktigt. Sverige är ett litet land, men vi har jämförelsevis mycket gda förutsättningar att genmföra den mställningen. På så vis kan vi agera föregångsland ch driva på EU ch världen. Det viktigaste Sverige kan göra för att minska de glbala utsläppen är att visa hur det går att förena kraftigt minskade utsläpp av växthusgaser med gd välfärd. Först då kmmer andra länder att lyssna på ss ch i ökad grad kunna lära av våra erfarenheter samt nyttja den nya framtagna tekniken ch idéer m systemförändringar. Idag är Sverige dck inte det föregångsland många trr. Utsläppen varierar mer med knjunkturen ch vädret än med plitiken. Sverige halkar efter på energieffektivisering, utbyggnad av förnybar energi, järnvägsinvesteringar ch många andra mråden. Inte heller spelar Sverige alltid den pådrivande rll i EU sm vi brde. Mt den bakgrunden är det allvarligt att Färdplanen är tillräcklig. Även m alla världens länder skulle följa den så skulle det inte vara ng för att nå de glbala klimatmålen. Detta är ännu mindre en färdplan för ett föregångsland. Frskning ch innvatin Naturskyddsföreningen välkmnar förslaget att satsa mer resurser på frskning ch innvatin på klimatmrådet. Exempelvis inm industrin kmmer nya prcesstekniker sannlikt fylla en viktig funktin för att klara utsläppsmålen. Energieffektivisering Energieffektivisering behandlas fta kyligt i klimatplitiken, med argument m att svensk elmix är jämförelsevis kldixidsnål. Naturskyddsföreningen välkmnar därför Färdplanens klargörande att Det finns ett samband mellan den svenska elanvändningen ch utsläppen av växthusgaser i det nrdeurpeiska elsystemet. Den högre elanvändningen balanseras av mer prduktin både från förnybara alternativ ch från fssilbaserad prduktin i Nrdeurpa. Givetvis är mställningen till ett 100 % förnybart energisystem en viktig del i klimatmställningen, samtidigt sm det är av str betydelse för att nå andra miljömål. För att nå detta bör energianvändningen minska. Sverige kan ch bör halvera energianvändningen, ch samtidigt ställa m till 100 % förnybart, senast till år 2030. Idag präglas dck energieffektiviseringsplitiken av låga ambitiner ch flitigt utnyttjande av kryphål ch diffusa räknemetder. 7
Svensk energianvändning är hög, ch Energimyndighetens långtidsprgnser pekar på en ökning till 2030 12. Trts det hävdar regeringen att Sverige når EU:s mål m 20 % effektivisering till 2020, detta genm att kppla energianvändning till ökande BNP. I själva verket riskerar Sveriges energianvändning enligt prgnsen att öka mest i hela EU 13. Det är en hållbar utveckling. Därför är det viktigt att Sverige snarast implementerar EU-direktiven m nära nllenergihus ch energieffektivisering, istället för att sm nu utreda hur vi ska kmma undan åtgärder med hjälp av kryphål 14, eller hur kmmuner sm vill gå före ska kunna stppas 15. Bverkets byggregler bör skärpas, i ett första steg genm en halvering av tillåten energi enligt dagens regler, ch därefter en successiv skärpning till nära nll energianvändning sm utgångspunkt 2020. Obligatrisk handel med vita certifikat bör införas. Målet ska vara att nå halverad energianvändning till 2030. Kärnkraften I Färdplanen föreslås att Sveriges elprduktin 2050 frtfarande till str del baseras på kärnkraft. Eftersm Sveriges nuvarande reaktrer är byggda mellan 1972 ch 1985 ch livstiden beräknas till ca 50 år innebär detta strskalig nybyggnatin av kärnkraft. Det är mycket dyrare än att satsa på ett 100 % förnybart energisystem. Kärnkraften har dessutm stra prblem med uranbrytning, slutförvar ch säkerhet. Slutförvarsfrågan är långt ifrån löst, exempelvis. På grund av det låga skadeståndsansvaret ch för låga avgifter till Kärnavfallsfnden är dagens svenska kärnkraft kraftigt subventinerad. Till skillnad från byggnatin av slenergi ch vindkraft där en majritet av den svenska beflkningen är psitiv finns det ett strt flkligt mtstånd mt kärnkraft. Kärnkraft är en falsk lösning ch ska avvecklas i Sverige inm 15 år. Knsumtinsperspektivet Färdplanen fkuserar på utsläpp i Sverige. Färdplanens förslag att ckså utsläpp ur knsumtinsperspektiv bör redvisas välkmnar Naturskyddsföreningen. Men åtgärder krävs för att ckså minska dessa utsläpp. En studie från Naturvårdsverket visar att svenska utsläpp ur ett knsumtinsperspektiv, det vill säga inklusive imprt ch exklusive exprt, är 25 % större än de utsläpp sm sker i Sverige. Vikten av knsumtinsperspektivet kmmer dessutm bli allt större över tid när utsläppen måste minska till mycket låga nivåer. Internatinella transprter måste ckså tydligare än idag inkluderas i klimatarbetet. Regeringen bör trycka på för att få till stånd bättre internatinella regler m bunkertankning av fartygsbränsle ch sjöfartens utsläpp bör inkluderas i EUs utsläppshandelssystem. 12 Energimyndigheten 2011. Långtidsprgns 2010. ER 2011:03 13 Naturskyddsföreningen 2013. Är Sverige ett föregångsland inm energimrådet? 14 Se exempelvis Näringsdepartementets prmemria m implementeringen av direktivet m nära nllenergihus 15 Se exempelvis Scialdepartementets byggkravsutredning 8
Transprtsektrn Naturskyddsföreningen välkmnar förslagen m Bnus-Malus, infrastrukturavgifter, skärpta utsläppskrav på nya bilar ch transprtsnål planering. Men m transprtsektrn ska vara fssilfri till år 2030 krävs kraftfullare åtgärder. Bilar sm säljs idag kmmer ännu vara i trafik 2030. Inrikesflyget kan inte bli utan utsläpp genm byte till bibränslen. Det förefaller för närvarande mycket svårt att utveckla energirika alternativa bränslen i str skala. Färdplanen missar dessutm helt att utsläppens klimatpåverkan förstärks med mer än en faktr två när de sker på hög höjd. Det gäller givetvis ckså den kldixid sm kmmer från bibränslen. Åtgärder för minskad flygtrafik krävs där höjd mms upp till den generella nivån för inrikesflyget är en viktig första åtgärd ch en allmän klimatskatt på inrikesflyget det ptimala, särskilt m den samrdnas med övriga nrdiska länder. Sverige måste ckså upphöra med alla subventiner till flygplatser ch flyg. Huvudprblemet med det växande utrikesflyget kräver ckså ökade priser. Förutm flygskatter för avgångar vid utrikesflyg behövs även EU-gemensamma regler för beskattning ch full auktinering av utsläppsrätter. Jrdbruket Den tekniska ptentialen att minska jrdbrukets klimatpåverkan är begränsad, m inte knsumtinsmönstren förändras. Minskad knsumtin av animalier är den enskilda åtgärd sm skulle göra störst skillnad. Färdplanen diskuterar en klimatskatt på kött, vilket även Jrdbruksverket har diskuterat 16. Vi välkmnar diskussinen; köttknsumtinen har ökat kraftigt de senaste decennierna 17 ch utgör en betydande del av Sveriges klimatpåverkan liksm flera andra negativa miljöeffekter 18. Naturskyddsföreningen vill att all prduktin ska bära sin egen miljökstnad, dvs att miljöknsekvenserna av prduktinen ska synas i varans pris. Det gäller även livsmedel, inklusive kött ch andra animaliska prdukter. Det är psitivt att Jrdbruksverket har valt att lyfta en mycket angelägen fråga, att det knstaterar att köttknsumtinen behöver minska ch visar på behvet av styrmedel, men föreningen anser att de måste utfrmas så att de ger en bred spegling av miljöbelastningen ch innebär prissättning av såväl kldixid sm andra växthusgaser, ch att negativa effekter för bilgisk mångfald, graden av användning av bekämpningsmedel etc beaktas. Därtill bör ffentlig upphandling användas för att minska animalieknsumtinen. Offentlig sektr kan exempelvis införa köttfria dagar, ch erbjuda vegetariska alternativ. Förslaget m att återinföra skatt på handelsgödsel är bra, liksm åtgärder för att minska utsläppen från rgangen mark. 16 Jrdbruksverket 2013. Hållbar köttknsumtin. Rapprt 2013:1 17 Jrdbruksverket 2013. Köttknsumtinen i siffrr. Rapprt 2013:2 18 Naturvårdsverket 2011. Köttknsumtinens klimatpåverkan. Rapprt 6456 9
Skgsskydd Färdplanen föreslår utökad reservatsbildning av skg, vilket är psitivt för klimatet såväl sm den bilgiska mångfalden, ch nödvändigt för att uppnå svenska miljömål liksm internatinella åtaganden. De föreslagna nivåerna är dck inte tillräckliga. Det är ckså av största vikt att skgsskydd inte används sm kryphål för att undvika utsläppsminskningar. Det är inte två utbytbara åtgärder, utan måste båda genmföras m vi ska kunna brmsa den glbala uppvärmningen. Naturskyddsföreningen menar att minst 20 % av den prduktiva skgen nedanför gränsen fjällnära skg måste skyddas, varav minst hälften måste ha legalt skydd med stöd i miljöbalken. Den andra hälften kan uppnås med frivilliga avsättningar, under förutsättning att de uppfyller kraven på kvalitetssäkring, transparens ch långsiktighet, i linje med Nagyaöverenskmmelsen, vilket de generellt inte kan visas göra idag. Långsiktighet är av extra hög vikt när naturvårdsplitiken ckså blir en del av klimatplitiken. Idag har bara mkring 2 % av den prduktiva skgen nedan gränsen fjällnära skg frmellt skydd ch 4 % frivilligt. De 450 000 hektar sm Färdplanen föreslår att Sveaskg ska avsätta sm bytesskg mtsvarar knappt 2 % av den prduktiva skgsmarken. Denna avsättning bör därför utökas så att Sverige kan uppnå sitt Nagyaåtagande m skyddad skg, till gagn för både klimat ch bilgisk mångfald. Vidare bör hyggesfritt bli en naturlig del i svenskt skgsbruk. Färdplanen rekmmenderar att rådgivning m klimatsmart skgsbruk bör ges. Hyggesfritt är sannlikt den frm av skgsbruk sm kan ha minst negativa knsekvenser för klimat ch bilgisk mångfald. Plantering av arter främmande för svenska eksystem, sm cntrtatall vilket Färdplanen föreslår, kan inte vara en del av en ansvarsfull klimat- ch naturvårdsstrategi. Några punkter sm Naturskyddsföreningen saknar i Färdplanen Naturskyddsföreningen saknar många delar för att Färdplanen ska kunna utgöra grund för en knstruktiv klimatplitik. 100 % förnybart Det saknas mål ch åtgärder för att bygga ut förnybar energi kraftigt. Klimatmålen måste kmpletteras med ett mål m 100 % förnybar energi senast år 2030. Regeringens vilja att släppa greppet m dagens hållbara energisystem har lett till att Energimyndigheten nu på eget initiativ utreder möjligheterna att ställa m till ett förnybart energisystem utan kärnkraft. Vattenfall En klimatstrategi bör innehålla åtgärder för alla utsläpp sm Sverige ch svensk plitik har rådighet över. Då bör ckså det statliga ägandet ingå. Till exempel Vattenfalls utsläpp utanför Sveriges gränser, i första hand i Tyskland, är större än alla utsläpp sm sker inm 10
Sveriges gränser 19. Vattenfall är den överlägset största utsläppskällan sm går att påverka direkt med svensk plitik. Regeringen bör därför besluta m att avveckla Vattenfalls förbränning av fssila bränslen ch dess kärnkraft senast 2020, ch ge blaget direktiv m att ställa m till 100 % förnybart för att driva på energimställningen. Av samma skäl bör även direktiven för andra statligt ägda företag sm är ansvariga för stra klimatutsläpp ses över, bland andra LKAB, SAS ch Swedavia. Även hur klimatpåverkan styrs i kapital- ch bankföretag sm Svensk Exprtkredit ch Nrdea bör ses över, med inriktning på att utveckla långt mer strikta miljö- ch klimatkrav. Drivkrafterna För att nå låga utsläppsnivåer är det nödvändigt att minska de aktiviteter sm rsakar den. Åtgärder för minskad knsumtin måste genmföras, sm t.ex. förbud av designat åldrande ch gynnande av åtgärder för att gynna reparatiner ch återvinning. Tvärtm bör ett utbytessystem ( Tp runner ) införas sm systematiskt med lagkrav fasar ut ineffektiv teknik när bättre finns att tillgå. Vi föreslår ckså ett REP-avdrag sm skulle innebära att lika typer av reparatinstjänster sm får samma skatterabatt sm RUT ch ROT. Färdplanen brde föreslå åtgärder för detta. En genmgripande plitik För att minska utsläppen till nära nll krävs kraftfulla åtgärder. Det går inte att uppnå med justeringar i marginalen, eller med en klimatplitik sm hålls separerad från annan plitik. Vi har idag ett subptimalt samhälle där vår miljöpåverkan ökar utan att välfärd tycks öka 20. När den plitiska dagrdningen idag dmineras av att hantera finanskris ch arbetslöshet, måste detta lösas gemensamt med klimatprblemen. Gröna jbb ch gröna investeringar bidrar till att mtverka båda kriserna; att inte göra den kpplingen innebär en plitik sm för ss bakåt. Alla fssila subventiner måste avskaffas; det är gemensamma resurser sm används på ett miljöskadligt sätt istället för vara en del av lösningen. Mikael Karlssn Ordförande David Kihlberg Sakkunnig klimat 19 Vattenfall 2012. Twards Sustainable Energy. Hållbarhetsredvisning 2011. 20 Se exempelvis: Naturvårdsverket 2011. Klimatmställningen ch det gda livet. Rapprt 6458 11