Rutin, manual och samtalsguide

Relevanta dokument
Hälsosamtal 75 år frågeformulär

Fall och brand. Minska riskerna i ditt hem

Manual hembesök 1 Löpnummer Datum: Bakgrund 1.1. Område 1. Norr 2. Söder 3. Öster 4. Centrum 5 Väster

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal.

Goda vanor för att förebygga fallskador

Metodstöd utredning av fall, brukare som inte är inskriven i kommunal hälso- och sjukvård

Håll dig på benen. En föreläsning om fallprevention. Karin Green Leg Sjukgymnast

o rto p e d i s k a k li n i k e n häs s le h o lm - k r i stian stad Så här minskar du risken att falla

Hela ben hela livet om hur du undviker fallolyckor i hemmet

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

Råd och tips på hur du kan förebygga fallolyckor

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

ANNAS OCH LARS HÄLSA

Håll dig på benen Tips och råd för att förebygga fall

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

HELA BEN HELA LIVET - KONSTEN ATT INTE FALLA Christina Olofsson- fysioterapeut/sjukgymnast Ale Rehab

Att tänka på för en säkrare hemmiljö och vardag! Informationsbroschyr om brandsäkerhet och förebyggande av fall.

Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök?

Sömnhjälpen.

Underlag till uppsökande verksamhet med hälsofrämjande samtal (hembesök)

Fall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga

40,4 31,9 25,5 2,1 5,7 60,0-34,4 76,6 23,4 2,1 68,1 6,4 23,4 54,3 13,0 10,9 8,7 4,3 4,3 4,3

Fall och fallskador Hur undviker du att falla?

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

Stödplan för anhörig är en länsgemensam stödplan framtagen av Örebro läns nätverk för anhörigstöd, med stöd av Regionförbundet Örebro.

Fallprevention och insatser vid fallolycka

Teori - Mat och näring

Stödmall vid förebyggande hembesök

Rutin fallprevention Vid alla nya ärenden med personer i ordinärt boende ställs följande frågor:

SAMMANSTÄLLNING AV ENKÄT FÖR FALLPREVENTION OCH HÄLSA HOS ÄLDRE

Regeringen vill minska antalet skador till följd av fallolyckor. Socialstyrelsen har därför fått i uppdrag att göra en informationssatsning som på

Fallprevention Region Skåne Hässleholm 31 augusti 2017

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning

Fokuspatient. Information till patient och närstående REGION JÖNKÖPINGS LÄN

Bra mat för seniorer

Bo hemma. i Kinda kommun

Var rädd om dig. Så förebygger du fallskador

Bilagor. BILAGA 1 Genomförandeplan. BILAGA 2 Att fylla i genomförandeplanen. BILAGA 3 Checklista för uppföljning av genomförandeplan

Riksstroke 1-årsuppföljning

Fall och fallskador. hur kan du minska risken att falla?

Samordning enligt SOSFS 2008:20 och ICF. Exempel patientfall

Gruppboende och serviceboende

Folkhälsoenkäten 2010

HEMVÅRD. Välkommen till Landskrona stads

HJÄLP & STÖD VID DEMENSSJUKDOM HJÄLP & STÖD VID DEMENSSJUKDOM

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

Hemstöd. För dig med en psykisk funktionsnedsättning

ÄLDRES VARDAG Planerad trygghet eller akut oro

Goda råd för att undvika fall. För dig som är äldre, anhörig eller arbetar hemma hos äldre

Foto Maria Carlsson. Scandinav.se. Äldreomsorg i Borås Stad. Förebyggande insatser, service, omsorg, hälso- och sjukvård samt rehabilitering

Stöd & service. För dig som är äldre eller har en funktionsnedsättning

Stödinsatser i hemmet. Vad kan jag få hjälp med när jag är hemma?

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på

Allt material är kostnadsfritt och finns att beställa eller ladda ner på socialstyrelsen.se/balanseramera

Samuelsbergs korttidsboende

Stå på dig. goda vanor för att inte ramla. Tips och råd om hur du kan förebygga fallolyckor

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej?

28 Medborgarförslag om erbjudande om informationsservice för äldre (KS/2018:280)

Läkemedel och fall - stå pall trots piller -

Säkra en del av livet

Fallpreventivt arbete inom VLL. Cecilia Edström, Hälsoutvecklare, Västerbottens läns landsting

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE

Rådgivning på apotek. Samhällsfarmaci Student X Student Y

Hälsokontroll allmän/utökad

Samtal om hälsa HFS. Personalmaterial. För samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa

Lokalt vårdprogram. Fallprevention

KVALITETSKRAV OCH MÅL

Tidig identifiering av mest sjuka äldre

Stödinsatser i hemmet. Vad kan jag få hjälp med när jag är hemma?

Checklista i 4 delar inför förskrivning av tyngdtäcke

stöd och hjälp i det egna boendet.

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller?

Socialförvaltningens grundsyn

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

Äldre tänder behöver mer omsorg

Folkhälsoenkäten 2010

Rätt vård på rätt nivå. Multisviktande. Multisjuk

Stå på dig goda vanor för att inte ramla

Fallprevention. Systematiskt arbetssätt för fallförebyggande arbete på Skellefteå kommuns särskilda boenden. Rehabenheten

Håll dig på benen Tips och råd för att förebygga fall

Kriterierna gäller från

Riksstroke 3-årsuppföljning

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

Hemtjänst i Kristianstads kommun. Ditt behov av hjälp avgör. I den här broschyren kan du läsa om hur det går till att ansöka om stöd och hjälp.

Uppsökande verksamhet 2011, enkät riktad till dig som är född 1931 och inte sedan tidigare har insatser från Vård och äldreomsorgen

Utbildning för utförare av Hälsosamtal

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun

foto: Johan Alp/bildarkivet Bli fri från cigaretter och snus

Trycksår, undernäring och fallolyckor HUR KAN DU MINSKA RISKEN?

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun

Stöd & service. För dig som är äldre eller har en funktionsnedsättning

Hela ben hela livet. om hur du undviker fallolyckor i hemmet

Grästorps kommun Socialförvaltningen

Transkript:

Rutin, manual och samtalsguide för hälsosamtal riktade till 75 åringar Uppdaterad 2014-01-16

RUTIN Syfte Syftet med hälsosamtalen är att främja hälsa och förebygga sjukdom Detta sker genom att samtala med senioren om hur denne kan utveckla och vidmakthålla en god hälsa. Metod Ett hembesök med hälsosamtal utförs där seniorens levnadsförhållanden kartläggs och råd samt stöd ges utifrån behov. I samtalet motiveras senioren till hälsofrämjande val och aktiviteter utifrån vilja, vanor, intressen, aktivitetsmönster och miljö. Lokal information om hälso- och sjukvård, äldre- omsorg, räddningstjänst, polis, ideella organisationer och aktivitetsutbud lämnas för att stimulera senioren till eget ansvarstagande och goda livsval. Säkerhetsrond i hemmet (fallprevention, trygghet och brandsäkerhet) genomförs. Form Erbjudandet om hälsosamtal avser ett kostnadsfritt frivilligt hembesök om 1-1½ timme. I de fall ytterligare behov av insatser aktualiseras, träffas överenskommelse kring hur aktuellt behov ska åtgärdas. Förberedelser Framtagande av antal 75 åringar inom verksamhetsområdet Antal 75-åringar inom verksamhetsområdet tas fram via Folkbokföringen, t.ex. KIR-sytemet. Seniorer skrivna i särskilt boende ingår ej. Inbjudan till hälsosamtal Ett förtryckt erbjudande om hälsosamtal, med svarskuvert, skickas ut till kalenderårets 75- åringar i eget boende. Frankosvarskuvertet förses med kommunens adress. Seniorens medgivande Vid hembesöket tillfrågas senioren om medgivande att få fylla i frågeformuläret, vilket kommer att registreras anonymt för att följa upp 75-åringars generella hälsosituation. Bokning av samtal Tidbokning för hälsosamtalet med 75-åringen sker exempelvis via den skriftliga Inbjudan eller via telefonsamtal. Informationsmaterial till Hälsosamtalet Varje utförare av hälsosamtal inhämtar kännedom om det lokala utbudet av exempelvis hälsofrämjande-, fritids-, studiecirkels-, kyrko- och kulturaktiviteter. I övrigt är det upp till utförare av hälsosamtal att, enligt 75-åringens önskemål och intresse, informera om aktuellt aktivitetsutbud i närområdet Materialet finns utlagt på: http://www.lvn.se/halso-och-sjukvard/folkhalsa/halsosamtalmed-75-aringar/ 2

Checklista att ta med till hälsosamtalet: Frågeformulär (papperskopia för att dokumentera hälsosamtalet) Informationsfoldrar: Att bli äldre ; Fallolyckor i äldres hemmiljö ; Det handlar om din hälsa. Sömn för liv och hälsa. Säkerhet i vardagen (MSB). Lokalt informationsmaterial: Hälso-/ vårdcentralen (info inkl. telefonlista med telefontider) 1177 Råd om vård dygnet runt Äldreomsorgen Äldrekonsulent i de kommuner denna tjänst finns Fixar-tjänst i de kommuner denna tjänst finns Hjälpmedel Räddningstjänst Lokalt aktivitetsutbud Tändsticksask och hörselskydd, för att kontrollera funktionen av seniorens brandvarnare. Mappar att samla materialet i (som skall lämnas till 75-åringen). Efter hembesöket Vid behov av åtgärder sker kontakt enligt överenskommelse. Inrapportering av data Frågeformulärets svar inrapporteras av hälsosamtalets utförare i externt webbformulär. Detta ger möjlighet till uppföljning och utvärdering, lokalt och länsövergripande, kring 75- åringarnas/seniorernas hälsa, trygghet och säkerhet. 3

MANUAL/SAMTALSGUIDE Det är viktigt att påpeka att hälsosamtalen inte ska utformas som en ren frågeintervju. Metoden bygger på att utföraren skapar en kontakt med senioren och för ett förtroligt informationssamtal som anpassas utifrån dennes situation och förutsättningar. Försök att ställa frågor som stimulerar senioren att berätta om sin hälsosituation. Informationsmaterial lämnas ut vid hälsosamtalet om hälsa, trygghet och säkerhet (se rutin). Första sidan Kommun Fyll i vilken kommun hälsosamtalet avser. Besökarens namn Fyll i ditt namn. Fråga 1 Kön Fråga 2 Självskattat hälsotillstånd Samtala kring seniorens självskattade hälsotillstånd. Fokus ligger på att ta reda på hur senioren mår, vilket kan vara vägledande för samtalet. Visa foldern Att bli äldre för att på ett naturligt sätt komma över till informationsmaterialet och att fylla i frågeformuläret under samtalets gång Fråga 3 Fysisk aktivitet Uppmuntra fysisk aktivitet i vardagen. Bekräfta goda vanor till daglig fysisk aktivitet. Att komma ut minst 15-30 minuter dagligen i dagsljus ger goda förutsättningar till hälsa och ett skelett med bättre hållfasthet. Allt som belastar stärker skelettet. Fysisk aktivitet som dessutom höjer pulsen ger bättre förutsättningar för hälsa och kondition. Motion tränar rörlighet, koordination, balans och muskel-styrka. Vilka positiva upplevelser har uppmärksammats av att vara i rörelse? Uppmuntra goda vanor! vid begränsad aktivitet Vad skulle kunna motivera senioren till att höja sin aktivitetsnivå? Finns någon lokal aktivitet/ stavgångsgrupper/ promenadstöd/motionsgrupper i närområdet? Kan träningsprogram hos sjukgymnast vara aktuellt? Kan hjälpmedel behövas för trygg förflytning ute/inne vid ex nedsatt funktion, yrsel och balansproblem? Behov av ledsagare eller bistånd till utevistelse

Fråga 4 Rökning/snusning Hänvisa till hälsocentralen eller http://www.slutarokalinjen.org/ för stöd att sluta röka/snusa. Informera om rökning: Att en snar hälsoförbättring sker när man slutar att röka. Blodtryck, puls och kroppstemperatur normaliseras. Blodcirkulationen förbättras och risker för hjärt-kärlsjukdomar, stroke och cancer minskas. Lungkapacitet och syresättning förbättras. Risk för lungemfysem, magsår och tandlossning minskar även. Hud och hår blir friskare. Luktsinne och smak återhämtar sig. Hur snuset påverkar hälsan är omtvistat men att snus inte är en hälsoprodukt är vi alla medvetna om säkert även du! Fråga 5 Alkohol Syftet med frågor om alkoholvanor är främst att fästa seniorens uppmärksamhet på sambandet mellan hög alkoholkonsumtion och ohälsa. En minskad alkoholkonsumtion kan bidra till att sänka blodtrycket och minska risken för stroke, magsår, leverpåverkan och cancer. Rekommendera inte alkohol som medicin. Alkoholkonsumtionen har betydelse för hälsan. En hög alkoholkonsumtion kan leda till långsiktig påverkan på kroppens organ. Som övre gräns för måttligt drickande räknas: 14 standardglas per vecka för män 9 standardglas per vecka för kvinnor Information Hög alkoholkonsumtion kan minska skelettets hållfasthet, motorisk kontroll påverkas, risken för fall och därmed skador ökar. Alkohol interagerar negativt med vissa läkemedel t.ex. psykofarmaka. Alkohol kan också orsaka sömnsvårigheter. Erbjud kontakt med alkoholrådgivning eller hälso- och sjukvård.

Fråga 6, 7 och 8 Rörlighet; ADL Hur rör sig senioren - föreligger ökad fallrisk? Nedsatt rörlighet rullstolsburen fylls i som sängliggande i formuläret. Förmåga att utföra dagliga aktiviteter påverkar oberoende och självkänsla - klarar senioren sin ADL? Vem hjälper senioren idag (om denne inte klarar sina ADL själv)? Hur kan aktiviteter behöva anpassas? Behov av kompensatoriska insatser/tekniska hjälp- medel? Behov av bostadsanpassning? Vad kan förbättra hälsotillståndet? Vad kan förbättras genom rörelse/ aktiviteter? Ev. information om anhörigcentra eller liknande. Säkert fungerande tekniska hjälpmedel kan vara avgörande för självständighet och trygghet vid aktivitet och förflyttning. En utomhusrollator kan vara lösningen för att komma ut ur sitt hem till social samvaro eller för att självständigt hämta in sin post eller klara sina matinköp. Finns behov av hjälpmedel för aktivitet i det dagliga livet? Tillfråga senioren om han/hon använder utskrivna hjälpmedel och om de fungerar tryggt. Fungerar bromsar på rollatorer inne/ute? Har arbetsstol fungerande bromsgummi? Är hjälpmedel som badbräda och toalettförhöjning säkert monterade? Är hjälpmedel till anpassade sitt-/uppresningshöjder stadiga och säkra/brukaranpassat? Informera om att hjälpmedel som ej används ska återlämnas till Hjälpmedelsverksamheten. Vid ej fungerande hjälpmedel, eller behov av hjälpmedel, förmedlas kontakt med arbetsterapeut. Fråga 9 Syn Med stigande ålder ökar behovet av god allmänbelysning samt punktbelysning för att underlätta aktivitet. Ögats lins minskar förmågan att ändra sin form, blir grumligare och släpper igenom mindre ljus. En 70-åring behöver tre gånger mer ljus än en ung person. Har senioren fungerande glasögon/synhjälpmedel? När besöktes optiker/syncentral senast? En del synhjälpmedel finns till eget inköp. Kontakt med syninstruktör/ögonläkare? Finns behov av taltidning/talböcker? Hur säker är boendemiljön? Larm? Behov av bostadsanpassning? Säkerhet vid utevistelse och i trafik Biståndsbehov - Ledsagarservice/Färdtjänst.

Fråga 10 Hörsel Hörselnedsättning är vanlig med stigande ålder. Bland annat försämras hög- och lågfrekvent hörsel. Har senioren fungerande hörselhjälpmedel? Hur fungerar konversationen i grupp om flera personer? Hur fungerar telefonering? Risk för isolering? Trafiksäkerhet? Vid behov av hörapparat/ hörselhjälpmedel informera om kontakt med läkare och hörcentral. Fråga 11 Nutrition aptit munhälsa Hur upplever sig senioren ha kännedom om goda kostvanor? En allsidig näringsriktig kosthållning samt regelbundna matvanor/-tider har betydelse för en god hälsa. Informera om att variera matintaget dagligen. Kalcium och vitamin D kan minska risken för höftfraktur. Fet fisk (t ex lax, sill, strömming) innehåller nyttiga fettsyror och rikligt med D- vitamin, matfett och mjölkprodukter är andra källor till D-vitamin. Informera om det dagliga vätskeintagets betydelse. vid nedsatt aptit och ofrivillig undervikt: Riskbedömning - om senioren ofrivilligt tappat vikt den senaste tiden hänvisas vid behov till hälso- och sjukvården för utredning. Finns behov av bistånd/matdistribution? Finns Träffpunkt med möjlighet till gemensam lunch/ matlag stimulera? Matlagningsgrupp? Informationsblad om energirik kost kan erhållas genom dietist och förmedlas till senioren. Finns behov av hjälpmedel vid måltid? vid för god aptit och övervikt: Ett gott kostråd är att öka den fysiska aktiviteten vid ohälsa i munnen: Muntorrhet - Kroppens vätskor reduceras med åren och det blir viktigt med vätskebalans för att förhindra yrsel och fall. Problem med muntorrhet kan förorsaka munohälsa och försämrat tandstatus och sekundärt påverka tandlossning och hjärt-kärlsjukdomar. Tugga maten noga då bildas mera saliv Salivstimulerande tabletter och fluortabletter finns att köpa receptfritt. Kan munmotorisk träning underlätta? Läkemedelsbiverkningar? Utredd/rådgivning hos läkare/tandläkare? Drick vatten!

Fråga 12 Sömn Hur är balansen mellan aktivitet, vila och sömn? Hur uttrycker sig sömnsvårigheter? Vilar eller sover senioren på dagen? Snarkningsproblem? Sömn är lika viktigt för kroppen som näring. er Broschyr Sömn för liv och hälsa finns att förmedla. Hur är sovrumsmiljön? Är sängen bekväm och temperaturen i säng och rum behaglig? Fysisk aktivitet - fallförebyggande övningar - i syfte att underlätta insomnande. Utevistelse i dagsljus förbättrar sömnen. Försök att underlätta naturligt insomnande. Behaglig musik kan lugna och förbättra sömnen alt minska stimuli genom öronproppar? Utredning av läkare vid extrem trötthet eller sömnproblem som påverkar de vardagliga aktiviteterna. Fråga 13 Inkontinens Problem med inkontinens ökar med stigande ålder och framförallt bland kvinnor. Passande inkontinenshjälpmedel dagtid är viktiga för personlig säkerhet och trygg vistelse utanför hemmet. Nattetid kan passande inkontinenshjälpmedel vara en viktig faktor för att reducera fallrisk. er Problem med läckage föreslå kontakt med hälso- och sjukvården för rådgivning, utredning, träning och vid behov utprovning av passande inkontinenshjälpmedel för dag och/eller natt. Om erhållna inkontinenshjälpmedel ej fungerar rekommendera ny kontakt med sjuksköterska för ny bedömning och åtgärd. Fråga 14 och 15 Smärtor/besvär/oro/nedstämdhet Hur kan eventuella smärtor, besvär, oro, nedstämdhet lindras? Vilken idé har senioren? Vad har tidigare prövats som hjälpt? Hänvisa till hälso- och sjukvården om behov finns. Fråga 16 Minnet Tycker senioren eller anhöriga att det finns problem med minnet, föreslå kontakt med HC/VC för minnesutredning. Fråga 17 Social situation/samvaro Hur nöjd är senioren med sina sociala kontakter? Hur upplever senioren sin situation psykosocialt? Hur tänker senioren sig kunna påverka sin situation? Hur kan social samvaro ökas om så önskas? Har senioren kontakter över telefon som ger upplevelse av social samvaro? Hur kan senioren, vid upplevelse av ensamhet och isolation, stimuleras till kontakter?

Informera 75-åringen om utbudet i kommunen utifrån önskemål och intressen, t ex motion, aktivitet, föreningar, studiecirklar, kulturutbud, kyrkliga församlingar och samfund, färd tjänstbehov, ledsagarservice, kontakt med volontär. Kan kontakt förmedlas i närområdet? Finns i kommunen en träffpunkt? Finns intresse för studiecirkel? Färdtjänstbehov? Ledsagarservice? Kontakt med volontär? Fråga 18 Läkemedelsuppföljning Med åldern försämras utsöndringen av läkemedel ur kroppen. Detta ökar risken för muskelspänningar, försämrad reaktionstid, påverkad minnesförmåga, nedsatt balans och därmed ökad risk för fall och frakturer. Vid ökad användning av läkemedel ökar riskerna för negativ interaktion och försämrat allmänt hälsotillstånd. Det är av vikt att patientansvarig läkare känner till alla läkemedel som tas, även naturläkemedel och receptfria läkemedel som tas stadigvarande. Information Vid 9 eller fler läkemedel, inkluderat vid-behovs-mediciner + ögondroppar + salvor, informera om att kontakta hälso- och sjukvården för genomgång av läkemedlen. Informera om att inaktuella läkemedel lämnas till apoteket för destruktion. Fråga 19 Riskrond säkerheten/tryggheten i hemmets miljö Samtala och informera om hur senioren kan öka sin säkerhet och trygghet i hemmets miljö inne och ute. En aktiv riskrond görs tillsammans med senioren i hemmiljön. Alla brandvarnare testas aktivt genom att använda en rökpenna (alt. tända en tändsticka) med uppsträckt arm under brandvarnaren. OBS! Använd hörselskydd! Den ska då känna av värme/rök och starta sin varningsfunktion. Signalen, som bör höras väl från sovrum, tystnar själv efter en stund. OBS, vissa brandvarnare signalerar när man trycker in batterikontrollknappen, men utlöser ej signal genom röktest. Dessa brandvarnare behöver bytas ut! OBS! Rekommendera alltid att utrustas med flera brandvarnare. OBS! kontakta räddningstjänst innan besöket för att informera dig om ev. direktlarm finns installerat i fastigheten. Informera om att den vanligaste orsaken till bränder i bostad glömda påslagna spisplattor, tipsa om detta problem går att förebygga med spisvakter. Information och stöd till personlig säkerhet/trygghet enligt behov. Informera om kommunens eventuella Fixar-tjänst som kan hjälpa med batteribyte i brand varnare, byte av glödlampor i taklampor, hänga upp gardiner och adventsstjärnor och andra göromål som kan vara en risk att utföra på egen hand. Finns behov av trygghetslarm? Bostadsanapassningsbehov (ex trösklar/ ramp/ handledare/ stödhandtag/ spisvakt/timer/ dusch) Trygghetskontakter (kommunen och räddningstjänst)? Folder Fallolyckor i de äldres hemmiljö; hur du kan undvika att falla ; Säkerhet i vardagen Informera om lyspluggar som ansluts direkt i vägguttaget. OBS! Om ja på fråga 19 i - försök att klarlägga orsaken till fallet (fallen) samt utför skattade förebyggande åtgärder eller vidare utredning.

Fråga 20 Överenskommelse om hälsofrämjande /trygghetskontakt/er (frågorna 20 36). Sammanfatta hälsosamtalet och träffa överenskommelse om aktuella kontakter. Ett ifyllet ex. av Överenskommelsen lämnas till senioren. Fråga: 20. Lokal aktivitet Fråga: 21. Fallförebyggande övningar Fråga: 22. Tobaksavvänjning Fråga: 23. Alkoholrådgivning/motsvarande Fråga: 24. Bostadsanpassning Fråga: 25. Räddningstjänst? Fråga: 26. Optiker Fråga: 27. Tandläkare/tandhygienist Fråga: 28. Läkare Fråga: 29. Sjuksköterska Fråga: 30. Sjukgymnast Fråga: 31. Arbetsterapeut Fråga: 32. Socionom/kurator Fråga: 33. Annan kontakt med vårdgivare, ange vad/vem.

Fråga: 34. Äldre /anhörigkonsulent Fråga: 35. Biståndshandläggare Fråga: 36. Annan kommunal äldre omsorgskontakt, ange vad/vem.