Drogvaneundersökning 7 Camilla Jalling Jörgen Larsson Maj 8
Innehållsförteckning Sammanfattning och kommentar... 3 Årskurs 8... 3 Tobak... 3 Alkohol... 3 Narkotika... 3 Årskurs 9... 3 Tobak... 3 Alkohol... 3 Narkotika... 3 Åk 2 i gymnasiet... 4 Tobak... 4 Alkohol... 4 Narkotika... 4 Några preventiva synpunkter... 5 Bakgrund... 6 Varför drogvaneundersökningar?... 6 Lokal undersökning... 6 Resultat årskurs 8... 8 Socialt nät... 8 Tobak... 9 Cigaretter... 9 Snus... 9 Alkohol... 1 Narkotika... 13 Sniffning... 14 Klotter... 14 Resultat årskurs 9... 15 Socialt nät... 15 Tobak... 16 Cigaretter... 16 Snus... 17 Alkohol... 17 Hembränt... 19 Narkotika... Sniffning... Klotter... Resultat skolvisa jämförelser... 21 Tobak... 21 Alkohol... 22 Narkotika... 23 Klotter... 24 Tags... 24 Graffiti... 24 Resultat årskurs 2 i gymnasiet... 26 Tobak... 26 Cigaretter... 26 Snus... 27 Alkohol... 27 Berusningsdrickande... 28 Intensivkonsumtion... 29 Narkotika... 3 Andra berusningsmedel... 31 Klotter... 31 Referenser... 32 2
Sammanfattning och kommentar Årskurs 8 Tobak Trenden för flickor i åttan som uppgav att de röker är ganska stabil medan pojkarna har en klart uppåtgående trend. Andelen elever som svarade att de snusar har sedan år 5 blivit något större för flickor och något mindre för pojkar. Alkohol Trenden för andelen elever i åttan som uppgav att de har druckit alkohol är klart nedgående, både för pojkar och för flickor. Även trenden för de som svarade att de druckit vid sex tillfällen eller fler är nedgående. Den vanligaste åldern när eleverna drack första gången uppgavs till 13 år. Det svarade 15. Samma ålder är vanligast för den första berusningen vilket nio rapporterade. Narkotika Andelen flickor i årskurs 8 som uppgav att de har använt narkotika ligger på en jämn nivå sedan år 2. Mellan år 2 och 5 ökade andelen pojkar som hade använt narkotika kraftigt för att minska igen år 7. Årskurs 9 Tobak Både flickor och pojkar i Luleå uppgav i lägre utsträckning än genomsnittet i riket att de röker. Störst är skillnaden för flickorna, där andelarna i riket uppgår till 3 och i Luleå till 23. Både i riket och i Luleå svarade flickorna i större utsträckning än pojkarna att de röker. Den andel åk 9-elever som snusar i Luleå är sex enheter större jämfört med genomsnittet i riket. Detta gäller både pojkar och flickor. Alkohol 59 av eleverna i årskurs 9 svarade att de har druckit alkohol en eller fler gånger. De flesta uppgav att de vanligen drack sprit när de drack alkohol. Andelen elever i nian som svarade att de har druckit hembränt den senaste 12-månadersperioden uppgick till jämfört med ca 13 i riket. Narkotika Andelen som uppgav att de använt narkotika var högre i Luleå än i riket. Pojkarna uppgav i högre utsträckning än flickorna att de använt narkotika, både i Luleå och i riket. 3
Åk 2 i gymnasiet Tobak Cigaretter Av Luleås elever i gymnasiets årskurs 2 uppgav 29 att de röker, varav sju att de gör det dagligen. Det har skett en tydlig ökning mellan år 2 och 7 av elever som röker. Störst är ökningen för pojkarna, även om det fortfarande är fler flickor som röker. År 7 har Luleå kommun lägre andel elever i gymnasiets årskurs 2 som svarade att de röker än riket i genomsnitt. Snus Andelen gymnasieelever som uppgav att de snusar är 23. Andelen flickor i Luleå som snusar har ökat kraftigt från år 2. I förhållande till riket ligger andelen snusare i Luleå något högre vid mätningarna år 7. Uppdelat på kön ligger pojkarna i Luleå två enheter över riket, medan flickorna ligger åtta enheter högre. Alkohol Andelen som uppgav att de någon gång druckit alkohol är 86. Uppdelat på kön överväger flickorna något. Vid mätningen år 7 visar resultaten att Luleås gymnasietvåor ligger något högre än riket avseende andelen alkoholkonsumenter. 26 av gymnasietvåorna i Luleå uppgav att de har druckit hembränt under den senaste 12-månadersperioden jämfört med 18 i riket. 38 av pojkarna och 34 av flickorna bland tvåorna i Luleå svarade att de intensivkonsumerar alkohol en gång i månaden eller oftare. Det är betydligt lägre än snittet i riket som uppgår till 52 pojkar och 44 flickor. Narkotika 37 svarade att de har haft möjlighet att prova narkotika, vilket är något lägre än i riket. Andelen åk 2-elever i Luleå som uppgav att de har använt narkotika minst en gång är drygt tio. Pojkarna överväger. Marijuana var den vanligaste typen av narkotika. I jämförelse med CAN:s nationella undersökning ligger gymnasieeleverna i Luleå lägre i andelar som har använt narkotika, även uppdelat på kön. 4
Några preventiva synpunkter Det är allmänt känt att bland annat tillgängligheten av olika medel har stor betydelse för hur många som kommer att använda dem. Följande medel bör det gå att minska konsumtionen av, genom att försvåra tillgången. Inom parentes står den/de grupper som har en tydligt hög konsumtion av medlet i fråga i Luleå: Snus (pojkar/flickor i åk 9, pojkar/flickor i gymnasiets åk 2) Cigaretter (pojkar i åk 8) Sprit (flickor i åk 8 och 9) Hembränt (pojkar/flickor i åk 9 och gymnasiets åk 2) Sniffningsmedel (pojkar/flickor i åk 9) Narkotika (pojkar/flickor i åk 9) För att försvåra tillgången kan en tabell eller lista upprättas med de olika medel som nämns ovan samt en beskrivning av hur medlet anskaffas, t ex genom egna inköp, kompisar, föräldrar, langare m fl. Det ger en överskådlighet för planering av olika preventiva åtgärder. Därutöver bör man hitta motmedel mot den ökande rökningen i gymnasiets åk 2 samt göra insatser som syftar till att höja debutåldern för den första kontakten med alkohol samt den första fyllan i de yngre åldrarna. Här kan föräldrastödjande insatser ha god effekt. 5
Bakgrund År antog kommunfullmäktige ett drogpolitiskt program i Luleå kommun. I februari 7 antog kommunfullmäktige i Luleå ett nytt, reviderat drogpolitiskt program. I visionen framgår bland annat att alla barn och ungdomar i Luleå ska ha en uppväxt fri från tobak, alkohol och andra droger. För att nå dit har inriktningsmål tagits fram t ex. att andelen tobak-, alkohol -, och narkotikafria bland dem som är under 18 år ska öka och att debutåldern för tobak och alkohol ska höjas. En åtgärd för att få fram underlag för att se om vi är på rätt väg är att genomföra regelbundna och systematiska drogvaneundersökningar. I kommunens styrkort framgår att samtliga förvaltningar skall arbeta för att fylla upp målen i det drogpolitiska programmet. Varför drogvaneundersökningar? Drogvaneundersökningar är ett verktyg för att beskriva hur drogsituationen ser ut. Det är också ett sätt att följa utvecklingen på sikt för att på något sätt mäta om vi är på rätt väg i det förebyggande arbetet, samt att utgöra underlag för olika prioriteringar. Det är också lätt att annars säga supandet går ner i åldrarna, det är fler ungdomar som super, narkotikamissbruket har ökat. Genom drogvaneundersökningar kan vi ge en sannare bild. Dessa undersökningar kan sedan kompletteras med uppgifter om försäljningsstatistik och intervjuer med olika grupper mm. Lokal undersökning Den första lokala drogvaneundersökningen genomfördes i Luleå 2. Det var en totalundersökning av åk 7 9 och gymnasiets åk 2. Innan dess har Luleå haft tillgång till resultat på kommunnivå för åk 9 från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysnings (CAN:s) undersökningar från 1997 och. År 5 genomfördes nästa drogvaneundersökning i kommunen. Denna gång i åk 8 och i gymnasiets åk 2. Undersökningen genomfördes digitalt genom att kommunens webbenkätsystem nyttjades. Nästa undersökning skedde år 7 och redovisas i denna rapport. Undersökta årskurser är åk 8, 9 samt gymnasiets åk 2. Instansning, sammanställning och analys genomfördes av bolaget Prev & InFo med säte i Strängnäs. Frågorna är i stort sett identiska med 2 och 5 års undersökningar med några tillägg. Jämförelser görs med dessa undersökningar och med vissa genomsnitt i riket genom CAN:s årliga mätningar i åk 9 och åk 2. Skalorna i diagrammen har maxvärden på 5 respektive 1. Avgörande för valet av skalornas maxvärden är storleken på resultaten. Svarsfrekvens 6
I årskurs 8 svarade 78 av 97 elever (86 ) på enkäten. Drygt hälften (51 ) var pojkar. Jämförelser görs med tidigare års undersökningar i Luleå kommun. För årskurs 9 och gymnasiets år 2 görs jämförelser med Drogutvecklingen i Sverige 7 och Skolelevers drogvanor 7, båda från CAN. Eftersom åk 8 inte ingår i den undersökningen kan inte nationella jämförelser med Luleås åttor göras här. I årskurs 9 svarade 825 av 869 elever (95 ) på enkäten där drygt hälften (51 ) var flickor. 95 är en väldigt hög svarsfrekvens, varför alla resultat kan tolkas som gällande, förutsatt att eleverna svarat sanningsenligt. Jämförelser görs där det är möjligt med CAN:s rikssiffror. I sammanhanget är det dock viktigt att påpeka att frågorna i CAN:s nationella undersökning inte alltid har exakt samma ordalydelse som frågorna i Luleå kommuns undersökning varför det kan finnas skillnader i hur eleverna har besvarat dem. I gymnasiets åk 2 svarade 842 elever (av 128 elever) på enkäten (82 ). 7
Resultat årskurs 8 Då man läser resultaten från årskurs 8 är det viktigt att hålla i minnet att eleverna inte hunnit bli äldre än 13-14 år. Det innebär att då man ställer frågor om hur gamla de var när de till exempel rökte för första gången så svarar dem som har rökt, och dem inte är äldre än 13-14 år. Sådana resultat ska troligen inte tolkas som att just den här årskullen är tidiga debutanter med exempelvis alkohol eller tobak. Socialt nät Luleås åttondeklassare fick frågan om de var medlemmar i någon förening. 55 av dem som deltog i undersökningen svarade att de var med i en idrottsförening medan sju var med i någon annan typ av förening. Åsikterna huruvida aktivt medlemskap i förening förebygger normbrott, så som tidigt bruk av alkohol, går isär inom forskningen. I årskurs 8 i Luleå uppgav till exempel nästan lika många elever som var medlem i förening (49 ) att de har druckit alkohol någon gång som de som inte var medlem i förening (51 ). Nära 6 svarade att deras föräldrar alltid visste vad de gjorde på helgkvällarna. Fem uppgav att föräldrarna sällan eller aldrig gjorde det. Vem eleverna i åk 8 pratar med om sina bekymmer, uppdelat på kön 1 8 6 72 58 57 34 13 9 11 1 3 4 1 5 4 pojke flicka föräldrar syskon kompis flick/pojkvän vuxen i skolan annan vuxen annan Figur 1 Figur 1 visar att det är skillnad mellan flickor och pojkar då det gäller vem de pratar med om sina bekymmer. Flickorna vände sig i större utsträckning till kompisar än pojkarna, medan pojkarna och flickorna i lika stor utsträckning uppgav att de pratar med sina föräldrar. Det ser ut som om flickorna pratar mer om sina bekymmer än vad pojkarna gör eftersom de ligger högre i andelar i alla kategorier, men bilden visar inte frekvens. Exempelvis skulle pojkarna kunna prata med en och samma person om många olika problem och därför kryssa i endast ett alternativ, medan flickorna skulle kunna prata om ett problem med flera olika personer och därför kryssa i flera olika svarsalternativ. 8
Staplarna summerar inte till 1 vilket beror på att eleverna haft möjlighet att fylla i flera svarsalternativ. Tobak Cigaretter Definitionen av rökare i den här rapporten är att man röker dagligen eller ibland. Tio av alla som besvarade enkäten i årskurs åtta uppgav att de röker. Knappt hälften av dem svarade att de rökte dagligen. Könsfördelningen är i stort sett jämn. Andel elever i åk 8 som röker, uppdelat på kön 5 3 1 4 1 9 7 1 11 2 5 7 pojkar flickor Figur 2 Den största ökningen sedan år 2 står pojkarna för, där andelen pojkar som uppgav att de röker ökat med 15 (se figur 2). Flickor som svarade att de röker ligger på en förhållandevis jämn nivå med någon enhets skillnad sedan år 2. I tabell 1 nedan visas fördelningen över åldrar när eleverna rökte sin första cigarett. Vanligast var att man rökte sin första cigarett som elvaåring. Medelåldern för elevernas rökdebut uppgavs till 12,4 år. Tabell 1. Andel elever i årskurs 8 då de rökte första cigaretten. Ålder Procent 11 1 12 7 13 8 14 7 Medelåldern för eleverna som de uppgav då de började röka dagligen var 12,8 år. Snus Totalt svarade åtta av eleverna i åttan att de snusar Av dessa snusar 32 dagligen d v s 2,6 av samtliga åttor som besvarat enkäten. Uppdelat på kön svarade 9
4,5 av flickorna och strax över elva av pojkarna att de snusade. Sedan år 5 har nivåerna förändrats och år 7 snusar fler flickor (+ 1,5 enheter) men färre pojkar (-3 enheter). I tabell 2 visas fördelningen på hur gamla eleverna var när de snusade för första gången. 12,6 år är den ålder eleverna uppgav som genomsnittlig snusdebut. Tabell 2. Andel elever i årskurs 8 då de snusade första gången. Ålder Procent 11 5 12 4 13 7 14 7 12,9 år är medelåldern som eleverna svarade att de började snusa dagligen. Alkohol 37 av eleverna i årskurs åtta uppgav att de har druckit alkohol en eller fler gånger. Könsfördelningen är i stort sett jämn. Synbart är att alkoholkonsumtionen har minskat sedan år 2 (figur 3) med sex enheter för flickorna och med fem enheter för pojkarna. Andel elever i åk 8 som druckit alkohol, uppdelat på kön 1 8 6 41 43 41 36 37 2 5 7 pojkar flickor Figur 3 Flest elever uppgav 13 år som den ålder då de drack alkohol för första gången. Att de uppger så låg ålder beror på att de inte hade hunnit bli äldre än 13-14 år då undersökningen gjordes. Medelåldern då de drack första gången var 12,9 år. Nio av eleverna svarade att de var 13 år då de blev berusade första gången, följt av sju som uppgav att de var 14 år. 81 har inte svarat på frågan vilket kan innebära att de inte har berusningsdruckit ännu. Att debutåldern för berusning är så låg som 13 år kan troligen förklaras med resonemanget ovan, att eleverna inte hunnit bli äldre. 1
Medelåldern för hur gamla de var då de blev berusade för första gången låg också på 13 år. Sex dryckestillfällen eller fler i åk 8, uppdelat på kön 1 8 6 19 16 13 15 13 2 5 7 pojkar flickor Figur 4 Fördelningen över antal dryckestillfällen för eleverna i åttan visar att det är allra vanligast att man har druckit en till fem gånger. 14 av alla elever i årskurs 8 har druckit sex gånger eller fler. I figur 4 visas könsfördelningen bland dem som uppgav att de har druckit sex gånger eller fler. Pojkarna står för den högsta andelen med 15 år 7. Sedan år 2 visar resultaten på en nedgående trend med några enheters minskning vid varje mätning. Flickorna har sedan år 2 visat på en större minskning än pojkarna. År 2 uppgav av flickorna att de hade druckit sex gånger eller fler mot 13 både år 5 och 7. Det är en minskning med sju enheter medan pojkarnas minskning uppgår till fyra enheter. Det allra vanligaste sättet att få tag på alkohol uppgavs vara genom kompisar, vilket elva svarade. Totalt fem hade fått tag i alkoholen via sina föräldrar. Av dem svarade 45 att det var med lov och 55 att det var utan lov. I jämförelse med tidigare mätningar som genomförts i Luleå kommun visar årets mätning på en kraftig minskning i andelar som uppgav att de fått tag på alkoholen via sina föräldrar. År 2 svarade elva att de hade fått tag i den via föräldrarna, år 5 var det 17 och vid den senaste mätningen alltså fem. 11
Andelar av vad eleverna i åk 8 vanligen dricker, uppdelat på kön 1 8 6 8 1 14 8 11 4 8 1 4 5 9 9 3 5 5 folköl starköl alkoläsk cider vin sprit hembränt annat pojkar flickor Figur 5 Den alkoholsort som eleverna uppgav att de vanligen drack visas i figur 5. Flickorna ligger högre i andelar i alla kategorier utom cider och annat. De ligger också klart högre än pojkarna i andelar som uppgav att de vanligen dricker sprit. Förklaring till varför flickorna ligger högst i de flesta kategorier och därmed ser ut att dricka mer än pojkarna ligger i att flickorna kryssade i fler svarsalternativ än pojkarna. Pojkarna kryssade oftare i ett alternativ. Tabell 3. Andel som uppgav att de druckit hembränt och hur ofta Antal gånger Procent Ja, en gång 4,5 Ja, 2-4 ggr 3 Ja, 5-1 ggr 1 Ja, fler än 1 ggr,5 I tabell 3 ovan visas hur eleverna har svarat på frågan om och i så fall hur ofta de har druckit hembränt den senaste 12-månadersperioden. De flesta som uppgav att de har druckit hembränt har gjort det en gång det senaste året. 12
Andelar i åk 8 som druckit hembränt, uppdelat på kön 5 3 1 7 11 13 11 12 6 2 5 7 pojkar flickor Figur 6 Figur 6 ovan visar fördelningen på kön bland dem som druckit hembränt i jämförelse med år 2 och 5. För pojkarna har en minskning skett, även om år 5 innebar en kraftig ökning. Flickorna ligger på en förhållandevis jämn nivå med en enhets ökning från år 5. Narkotika Andelen elever som i 7 års undersökning uppgav att de någon gång har provat narkotika uppgår till 1,5. I figur 7 nedan visas att flickornas nivå ligger förhållandevis jämn sedan år 2. Mellan år 2 och 5 sjönk andelen som uppgav att de provat med en enhet. År 7 höll den låga nivån i sig, vilket i antal är fyra flickor. Andelar i åk 8 som använt narkotika, uppdelat på kön 5 3 1 1 5 2 1 2 1 2 5 7 pojkar flickor Figur 7 13
De pojkar som har använt narkotika ökade i andelar mellan år 2 och 5 med fyra enheter för att under år 7 sjunka till två. I antal var det åtta pojkar som uppgav att de någon gång har använt narkotika, vilket kan jämföras med 18 pojkar år 5. Det innebär att andelen pojkar som uppgav att de har provat narkotika har sjunkit med tre enheter sedan år 5. Andelen som uppgav att de någon gång haft möjlighet att prova narkotika var åtta. Sniffning Fyra av eleverna i årskurs 8 svarade att de har sniffat. 1,5 (tolv elever) uppgav att de fortfarande sniffar, varav ett par elever gör det nästan varje dag. Klotter Andelen elever som uppgav att de har klottrat s k tags uppgick till 16 (125 elever). Av dem var drygt 6 medlemmar i någon förening. 4,5 (35 elever) uppgav att de har målat större målningar, graffiti. Alla utom en av dem svarade också att de hade målat tags. 14
Resultat årskurs 9 Socialt nät Av eleverna i årskurs 9 som besvarade frågan om de var medlemmar i en förening uppgav nära hälften att de var medlemmar i en idrottsförening och tio i annan förening. Åsikterna huruvida aktivt medlemskap i förening förebygger normbrott, så som tidigt bruk av alkohol, går som tidigare nämnts isär. I årskurs 9 i Luleå uppgav till exempel 53 av dem som hade druckit alkohol någon gång att de var medlemmar i en förening. 52 av eleverna i årskurs 9 svarade att deras föräldrar alltid visste vad de gjorde på fredag - och lördagskvällar. Sju svarade att föräldrarna sällan eller aldrig visste vad de gjorde. Vem eleverna i åk 9 pratar med om sina bekymmer, uppdelat på kön 1 8 6 47 48 41 1 14 pojke 21 21 2 2 4 5 5 3 8 flicka föräldrar syskon kompis flick/pojkvän vuxen i skolan annan vuxen annan Figur 8 Figur 8 visar att i årskurs 9, liksom i årskurs 8, pratar många med sina föräldrar om saker som bekymrar dem. Uppdelat på kön visar figuren att flickorna ligger högre än pojkarna i alla kategorier utom en och detta blir tydligast i svarsalternativet kompis där mer än 8 av alla flickor i undersökningen kryssade i. 15
Tobak Cigaretter 21 av alla som besvarade enkäten i årskurs nio uppgav att de röker. 8,6 av dem svarade att de rökte dagligen. Könsfördelningen bland rökarna visade 23 flickor jämfört med 19 pojkar. Andel pojkar och flickor i åk 9 som röker, riket och Luleå 1 8 6 19 3 23 pojkar flickor riket Luleå Figur 9 I jämförelse med CAN:s nationella undersökning ligger eleverna i Luleås årskurs nio lägre i andelar som uppgav att de röker. Uppdelat på kön ligger både pojkar och flickor lägre än riket, se figur 9 ovan. 14 år är den ålder då flest elever började röka dagligen. Medelåldern för när dagligrökandet startade var 13,4 år. Tabell 4. Andel elever i årskurs 9 då de rökte första cigaretten. Ålder Procent 11 13 12 9 13 11 14 15 9 4 I tabell 4 visas vid vilken ålder eleverna rökte sin första cigarett. Medelåldern för elevernas rökdebut uppgavs genomsnittligt till 12,6 år. 16
Snus Totalt svarade knappt 17 av eleverna i nian att de snusar, varav drygt åtta uppgav att de gör det dagligen. Könsuppdelningen ger 23 pojkar och elva flickor. Det var högre andel i nian i Luleå kommun som svarade att de snusar jämfört med riket där 17 av pojkarna och fem av flickorna snusar. Tabell 5. Andel elever i årskurs 9 då de snusade sin första snus. Ålder Procent 11 1 12 6 13 9 14 15 9 3 I tabell 5 visas fördelningen på de åldrar eleverna uppgav som snusdebut. Medelåldern för elevernas snusdebut var 12,7 år. Den ålder som flest elever uppgav då de började snusa dagligen var 14 år. Medelåldern för när eleverna började snusade dagligen var 13,3 år. Alkohol 59 av eleverna i årskurs nio svarade att de har druckit alkohol en eller fler gånger. Könsfördelningen ger 57 pojkar och 61 flickor. Tyvärr är det inte möjligt att göra någon riktigt bra jämförelse mellan Luleå och riket då det gäller andelen alkoholkonsumenter i nian eftersom frågan ställs något olika i de både undersökningarna. För att ändå få en indikation på hur det förhåller sig nationellt sett kan nämnas att andelen ickekonsumenter i CAN:s beräkning av årskonsumtion år 7 uppgick för pojkarna till 34 och för flickorna till 28. De flesta av Luleås åk 9 elever ( ) hade också uppgivit 14 år som den ålder då de drack alkohol för första gången. Medelåldern när eleverna drack första gången var 13,3 år. 17
Uppgiven ålder för första berusning, uppdelat på kön i åk 9 5 3 1 3,5 2,5 3 3 1,5 2 8 12 1 16 11,5 14 7 8 7 11år 12 år 13 år 14 år 15 år pojkar flickor totalt Figur 1 I figur 1 ovan, visas föredelningen över ålder då eleverna blev berusade för första gången. Den ålder som de flesta svarade var 14 år, både för pojkar och för flickor. Totalt sett har 63 av niondeklassarna som deltog i undersökningen inte svarat på frågan vilket kan tyda på att de inte har varit berusade ännu. Av dem som svarade var medelåldern för den första berusningen 13,5 år. I åk 9 är det allra vanligast att man har druckit en till fem gånger. Så svarade också de flesta eleverna i åttan. 29 av alla elever i årskurs 9 har druckit sex gånger eller fler. Sex dryckestillfällen eller fler åk 9, uppdelat på kön 1 8 6 9,5 9 16 6-1 ggr fler än 1 ggr pojkar flickor Figur 11 I figur 11 ovan visas fördelningen av pojkar och flickor som har druckit alkohol vid sex tillfällen eller fler. Flickorna har i högre utsträckning än pojkarna svarat att de har druckit tio gånger eller fler, men i något mindre utsträckning svarat 6-1 gånger. Det innebär att flickorna i nian har druckit vid fler tillfällen än pojkarna. 18
De allra flesta elever (24 ) kryssade i kompisar som svar på frågan hur de får tag på alkohol och 18 svarade äldre kompisar. Drygt sex uppgav att de får tag i alkohol från sina föräldrar. 58 av dem fick tag i alkoholen med lov av föräldrarna och 42 utan lov. Andelar av vad eleverna i åk 9 vanligen dricker, uppdelat på kön 1 8 6 33 28 22 13 1 14 14 13 7 1 5 8 1 7 8 folköl starköl alkoläsk cider vin sprit hembränt annat pojkar flickor Figur 12 Den sorts alkohol som de flesta uppgav att de vanligen drack var sprit, vilket sammanlagt 24 svarade. Därefter är cider den sammanlagt vanligaste drycken som 23 av niorna uppgav. Uppdelat på kön (se figur 12) ser man att den sort som flest flickor dricker var cider, medan pojkarna uppgav att starköl var vanligast. Hembränt Andelen elever i nian som svarade att de har druckit hembränt den senaste 12- månadersperioden uppgick till. Det är inga stora könsskillnader, flickorna låg drygt två enheter högre än pojkarna. Tabell 6 nedan visar hur stora andelar som druckit hembränt i olika frekvenser den senaste 12-månadersperioden. Tabell 6. Andel gånger som eleverna druckit hembränt. Antal gånger Procent Ja, en gång 8 Ja, 2-4 ggr 7 Ja, 5-1 ggr 2 Ja, fler än 1 ggr 2,5 19 av pojkarna och 21 av flickorna uppgav att de har druckit hembränt den senaste 12-månaderperioden. Detta kan jämföras med CAN:s nationella undersökning år 7 där tolv av pojkarna och 15 av flickorna i nian svarade att de hade druckit hembränt det senaste året. I Luleåundersökningen 2 hade 16 av pojkarna och 25 av flickorna druckit hembränt den senaste 12-månaderperioden. 19
Narkotika 21 av eleverna i årskurs 9 uppgav att de någon gång har haft möjlighet att prova narkotika. Andelar som provat narkotika i riket och Luleå, åk 9 5 3 1 8,3 6 5 5,6 pojkar flickor riket Luleå Figur 13 Andelen elever i nian som i 7 års undersökning svarade att de någon gång har provat narkotika uppgår i medelvärde till nära sju. Fördelat på kön framkommer att flickorna i lägre utsträckning än pojkarna har provat narkotika. Av flickorna svarade nära sex ja på frågan om de har provat och drygt åtta av pojkarna. I den nationella undersökningen (CAN 7) framkommer att sex av pojkarna och fem av flickorna någon gång provat narkotika. Det innebär att både bland flickor och bland pojkar i Luleå kommun finns något högre andelar som provat narkotika än riket i genomsnitt, se figur 13 ovan. Sniffning I nian i Luleå svarade nio att de har sniffat någon gång, varav nästan två (16 personer) gör det oftare än två gånger i veckan. I jämförelse med riket i övrigt, uppgav ca fyra att de har sniffat. Det innebär att dubbelt så stor andel av Luleås ungdomar i nian har sniffat än genomsnittet i riket. Det ska dock påpekas att CAN:s undersökning har ändrat sin fråga angående sniffning vilket, enligt dem själva, kan ha påverkat jämförbarheten med tidigare år. År 6 låg andelen i riket som uppgav att de har sniffat på drygt sex. Klotter Andelen elever i årskurs 9 som uppgav att de har klottrat tags uppgick till 22 eller 182 elever. Liksom i årskurs 8 görs här en jämförelse med dem som svarade att de klottrar och huruvida de uppgav att de är medlemmar i en förening, vilket 54 uppgav att de var. Sju eller 58 elever uppgav att de har gjort graffitimålningar och 98 av dem hade också klottrat tags.
Resultat skolvisa jämförelser Tobak Andel rökare redovisat per skola, åk 8 och 9 Skola 8 Skola 7 Skola 6 Skola 5 Skola 4 Skola 3 Skola 2 Skola 1 Åk 8+9 Åk 9 Åk 8 6 8 1 Figur 14 Högst andelar i åk 9 som uppgav att de röker har skola 2 med drygt 28, följt av skola 1 och skola 6. Allra lägst ligger skola 4. Flest andelar rökare i åk 8 återfinns också i skola 2. Observera att för skola 7 och 8 redovisas resultaten för årskurs 8 och 9 ihop. Andel snusare redovisat per skola, åk 8 och 9 Skola 8 Skola 7 Skola 6 Skola 5 Skola 4 Skola 3 Skola 2 Skola 1 Åk 8+9 Åk 9 Åk 8 6 8 1 Figur 15 Andelen snusare i åk 9 högst i skola 6 med 23, se figur 15. Lägst ligger skola 4 och 3 på runt elva. 21
I åk 8 är andelen klart högst i skola 2 där snusarna uppgår till drygt 18, medan skola 5 ligger lägst med endast en som snusar Resultatet för skola 8 ligger högt, eftersom resultaten från årskurs 8 generellt sett borde dra ner det sammanlagda resultatet och därmed inte hamna i samma nivå som de skolor där resultaten per årskurs särredovisas. Skola 8 ligger en enhet lägre än den niondeklass som ligger allra högst. Observera att för skola 7 och 8 samredovisas resultaten för åk 8 och 9. Alkohol Andel alkoholkonsumenter redovisat per skola, åk 8 och 9 Skola 8 Skola 7 Skola 6 Skola 5 Skola 4 Skola 3 Skola 2 Skola 1 Åk 8+9 Åk 9 Åk 8 6 8 1 Figur 16 Andelen elever i åk 8 som uppgav att de har druckit alkohol var störst i skola 2 där över hälften av eleverna hade gjort det. Vanligast var att ungefär 3 av eleverna i åttan uppgav att de var alkoholkonsumenter. Andelen som uppgav att de druckit alkohol låg generellt högt bland eleverna i åk 9. Lägst låg skola 3 med 45. I tre skolor svarade över 6 att de har druckit alkohol, se figur 16 ovan. Också i skola 8 uppgav över 6 av eleverna att de var alkoholkonsumenter. För skola 7 och 8 redovisas resultaten för årskurs 8 och 9 ihop. I tabell 7 visas fördelningen på elever som fått tag på alkohol med hjälp av sina föräldrar, med eller utan lov, redovisade i andelar per skola. Tabell 7. Andel elever som fått alkohol via föräldrar, med eller utan lov, Skola Fått från föräldrar utan lov Fått från föräldrar med lov Skola 1 4,5 5 Skola 2 7 4 Skola 3 2 6 Skola 4 4,5 5,5 Skola 5 3,5 6 Skola 6 5 4,5 Skola 7 3,5 4,5 Skola 8 11 1 22
Hur många gånger eleverna har druckit alkohol redovisat per skola, åk 8 och 9 1% 8% 6% % % % 12 21 11 13 18 25 1 19 8 7 7 18 14 1 35 33 26 22 12 4 2 3 26 3 8 12 6 16 11 4 6 4 6 31 29 7 25 17 12 19 Skola 1 Skola 2 Skola 3 Skola 4 Skola 5 Skola 6 Skola 7 Skola 8 mer än 1 ggr 6-1 ggr 1-5 ggr Åk 9 mer än 1 ggr 6-1 ggr 1-5 ggr Åk 8 Figur 17 I figur 17 ovan visas vad eleverna skolvis svarade på frågan om hur ofta de har druckit alkohol. Svaret mer än 1 ggr är relativt ovanligt i åk 8, men lite vanligare i åk 9. Det vanligaste svaret som uppgavs i båda årskurserna är 1-5 ggr. Den skola som hade högst andel storkonsumenter av alkohol (som uppgav mer än 1 ggr ) i åk 8 var skola 2. I åk 9 hade skola 6 högst andel storkonsumenter. Narkotika Andel som haft möjlighet att prova narkotika redovisat per skola, åk 8 och 9 Skola 8 Skola 7 Skola 6 Skola 5 Skola 4 Skola 3 Skola 2 Skola 1 Åk 8+9 Åk 9 Åk 8 6 8 1 Figur 18 Andelen elever som uppgav att de har haft möjlighet att prova narkotika redovisas i figur 18 ovan. Skola 2 ligger högre än de andra skolorna i både årskurs 8 och 9. Att det är skillnad 23
mellan skolorna kan tolkas på flera sätt, t ex att tillgången på narkotika är högre i vissa områden. Det är dubbelt så höga andelar i nian jämfört med åttan som svarade att de har haft möjlighet att prova narkotika. Det kan bero på att eleverna blir mer rörliga geografiskt ju äldre de blir och på så sätt får en ökad exponering för narkotika. Klotter Tags Andel elever som har klottrat tags redovisat per skola, åk 8 och 9 Skola 8 Skola 7 Skola 6 Skola 5 Skola 4 Skola 3 Skola 2 Skola 1 Åk 8+9 Åk 9 Åk 8 6 8 1 Figur 19 Andelen elever i årskurs 8 som uppgav att de har klottrat tags eller signaturer var högst i skola 2, se figur 19 ovan. Lägst andelar hade skola 5. Andelen klottrare låg mellan 16 och 29 i årskurs 8. I årskurs 9 hade skola 1 högst andel med 29 av eleverna som uppgav att de klottrat tags. Graffiti Andel som målat graffiti redovisat per skola, åk 8 och 9 Skola 8 Skola 7 Skola 6 Skola 5 Skola 4 Skola 3 Skola 2 Skola 1 Åk 8+9 Åk 9 Åk 8 1 3 5 Figur 24
I årskurs 8 låg skola 2 klart över de andra skolorna i andelar som uppgav att de har målat graffiti de senaste 12 månaderna utanför de lagliga planken. Se figur ovan. I övrigt låg skolorna på fyra eller under. Åttorna i skola 2 låg avsevärt högre än de andra skolorna och dessutom högre än samtliga andelar i årskurs nio. Skolan låg mer än två gånger högre än den skola som hade näst högst andelar elever som uppgav att de klottrade. Klottrarna är företrädesvis av pojkar, 18 av pojkarna i årskurs åtta svarade att de har målat graffiti utanför de lagliga planken, medan drygt fyra av flickorna uppgav det. 25
Resultat årskurs 2 i gymnasiet Andelen elever som besvarade enkäten uppgick till 82 eller 842 elever. Uppdelat på kön har nästan lika många pojkar som flickor svarat, drygt 47 pojkar och 52 flickor.,7 av eleverna har inte besvarat frågan om kön. I detta kapitel görs såväl nationella som regionala jämförelser över tid. I figurerna och tabellerna visas endast resultat år 2 och 7 från Luleå varför det är svårt att uttala sig om trender. Däremot kan man få en uppfattning om hur Luleås tvåor i gymnasiet förhåller sig till gymnasiets tvåor i landet i övrigt. I sammanhanget är det viktigt att påpeka att frågorna i CAN:s nationella undersökning inte har exakt samma ordalydelse som frågorna i Luleå kommuns undersökning varför det kan finnas skillnader i hur eleverna tolkar och svarar. Tobak Cigaretter 29 av åk 2-eleverna uppgav att de röker. Drygt 21 av dem svarade att de röker ibland och drygt sju att de röker dagligen. Tabell 8. Andel rökare, År Riket, pojke Riket, flicka Luleå, pojke Luleå, flicka 2 X X 1 19 3 X X X X 4 32 38 X X 5 31 41 X X 6 33 X X 7 35 27 31 I tabell sju ovan visas andelen elever som uppgav att de röker, uppdelat över kön i gymnasiets åk 2 i Luleå och i CAN:s årliga nationella undersökningar. Som tabellen visar har undersökningarna inte genomförts med samma intervall, men kan ändå ge en bild av hur kommunen ligger i förhållande till riket i övrigt. Trenden för flickorna i riket är stabil och ligger kring. Pojkarnas utveckling pekar på en svagt uppåtgående trend sedan år 5 och har sedan dess ökat med två enheter per år. Det är däremot något svårare att uttala sig om trenden för Luleås gymnasietvåor eftersom det saknas resultat mellan år 2 och 7. Men från år 2 till 7 har en tydlig ökning skett, som för pojkarna har inneburit en ökning med 17 enheter och för flickorna med 12 enheter. Medelåldern då eleverna började röka dagligen var 14,8 år. 26
Snus Andelen elever som uppgav att de snusar är 23. Av dem är 6 pojkar. Könsfördelningen bland snusarna har utvecklats olika sedan mätningen år 2. Andel snusare, uppdelat på kön 1 8 6 3 29 5 18 2 7 pojkar flickor Figur 21 I figur 21 ovan tydliggörs att andelen flickor som snusar ökar stadigt, från fem år 2 till strax över 18 år 7. Det innebär en ökning på 26. Pojkarnas utveckling ligger i princip stilla mellan år 2 (3 ) och 7 (29 ). Medelåldern för att börja snusa dagligen var 14,5 år. Andelen flickor i riket som snusar ligger på en jämn nivå med någon enhets skillnad år 4-7. Flickorna i Luleå (18 ) ligger klart över rikets andelar (1 ) vid mätningen år 7. Andelen pojkar i Luleå som snusar ligger i nivå med riket (ca 3 ). Alkohol 86 av eleverna i gymnasiets åk 2 uppgav att de har druckit alkohol någon gång. Fördelat på pojkar och flickor är andelen alkoholkonsumenter 1 något högre för flickor (88 ) än för pojkar (85 ). Det är en avsevärt högre andel som har svarat att de har druckit alkohol vid mätningen år 7 än år 2, både vad det gäller pojkar och flickor (se figur 21 nedan). 1 Alkoholkonsument räknas här vara den som uppgav att han/hon har druckit alkohol någon gång. 27
Andel alkoholkonsumenter, uppdelat på kön 1 85 88 8 6 61 7 2 7 pojkar flickor Figur 22 Enligt CAN:s undersökningar ligger andelarna i riket på en förhållandevis stabil nivå från år 4, med en liten nedgång för pojkarna år 7. År 7 har Luleå kommuns åk 2-ungdomar en marginellt större andel alkoholkonsumenter (86 ) än riket i övrigt (84 ), även uppdelat på kön. För eleverna i Luleå är utvecklingen mellan år 2 och 7 uppåtgående både för pojkar och flickor. Den vanligaste åldern som eleverna uppgav för sin alkoholdebut var 15 år. Sju av pojkarna och fyra av flickorna uppgav att de hade druckit första gången då de var 11 år eller yngre. Medelåldern för elevernas alkoholdebut var 14,3 år. Berusningsdrickande 75 av eleverna uppgav att de någon gång har varit berusade vilket är något lägre än genomsnittet i riket (8 ). Medelåldern för flickor var 14,5 år och för pojkar 14,8 år då de berusningsdrack första gången. 28
Vem eleverna anskaffar alkohol genom 1 8 6,5 45,5 5,5 köper själv 2 föräldrar utan lov 9,5 föräldrar med lov 3 okända vuxna 7,5 kända vuxna 12 syskon kompisar under 18år kompisar över 18år 12,5 andra Figur 23 Figur 22 ovan visar från vem eleverna skaffar alkohol. Det var möjligt att ange flera av alternativen, varför summan av alternativen inte summerar till 1. De alternativ som flest kryssade i var anskaffning genom kompisar. Nästan tio får tag i alkoholen genom sina föräldrar, med lov. Intensivkonsumtion Med intensivkonsumtion menas att man vid ett och samma tillfälle dricker sex burkar folköl eller fyra burkar starköl eller fyra stora flaskor starkcider/alkoläsk eller en flaska vin eller en fjärdedels flaska sprit. I gymnasiets åk 2 i Luleå uppgav 36 av eleverna att de intensivkonsumerar alkohol någon gång i månaden eller oftare jämfört med 48 i riket. Flickorna uppgav i lägre utsträckning (34 ) än pojkarna (38 ) att de intensivkonsumerade alkohol någon gång i månaden eller oftare. 29
Hembränt Tabell 9. Andel elever som uppgav att de druckit hembränt, riket och Luleå. Riket Ja, en gång Ja, 2-4 gånger Ja, 5-1 gånger Ja, fler är 1 gånger 2 X X X X 4 1 12 5 5,5 5 9 9 5 3,5 6 9 8,5 3 3 7 8 5,5 2 2 Luleå 2 12 14 6 6 4 X X X X 5 X X X X 6 X X X X 7 12 9 3 3 I tabell 8 visas andelen elever som uppgav att de druckit hembränt den senaste 12- månadersperioden, vilket totalt 26 av eleverna hade gjort. Sex svarade att de druckit hembränt vid mer än fem tillfällen de senaste 12 månaderna. Narkotika 37 av åk 2-eleverna i Luleå svarade ja på frågan om de hade haft möjlighet att prova narkotika någon gång. Genomsnittet i riket var 43 år 7. Andelen gymnasietvåor som har använt narkotika är lägre i Luleå än i riket vid den senaste mätningen. I riket ligger både pojkar och flickor på en jämn nivå sedan år 4 med 16-17 för pojkar och 13-14 för flickor. I Luleå år 7 uppgav tolv av pojkarna och nio av flickorna att de har använt narkotika minst en gång. Det är ungefär samma nivåer som i mätningen år 2. 1,2, eller 84 elever, har alltså använt narkotika minst en gång. Fördelat på antal gånger man har använt har de flesta svarat en gång och mer än 1 gånger. Hasch/marijuana var helt klart den vanligaste narkotikan. 3
Antal gånger eleverna använt narkotika, uppdelat på kön 5 3 1 12, 9, 3,5 2,5 3,5 2, 2, 1,5 3, 3, en gång 2-4 gånger 5-1 gånger mer än 1 gånger totalt pojkar flickor Figur 24 Pojkarna uppgav i större utsträckning än flickorna att de använt narkotika. Det är bara i kategorin fler än 1 gånger som det är lika stora andelar flickor och pojkar. Tre av varje kön uppgav att de hade använt narkotika fler än 1 gånger. De vanligaste ställena där eleverna skaffade narkotika var på annan plats och på stan. Andra berusningsmedel Cirka fem av eleverna (42 personer) i gymnasiets år 2 uppgav att de har använt läkemedel i berusningssyfte. 1,5 (13 personer) uppgav att de har använt dopningsmedel, varav,5 har gjort det flera gånger. Andelen elever som svarade ja på frågan om de har sniffat någon gång uppgick till 4,5 eller 38 personer. Drygt 15 av dem sniffar mer än en gång i veckan. Klotter Andelen åk 2-elever i Luleå som uppgav att de har klottrat de senaste 12 månaderna uppgick till tio eller 84 personer. Mer än hälften av dem hade klottrat 1-2 gånger. 3,5 av eleverna (29 personer) uppgav att de under den senaste 12-månadersperioden hade klottrat större graffitimålningar utanför de lagliga planken. 31
Referenser CAN (7). Skolelevers drogvanor 7. http://www.can.se/documents/can/rapporter/rapportserie/can-rapportserie-18- skolelevers-drogvanor-7.pdf CAN (7). Drogutvecklingen i Sverige 7. http://www.can.se/documents/can/rapporter/rapportserie/can-rapportserie-17- drogutvecklingen-i-sverige-7.pdf Sundell, El-Khouri & Månsson, 5:15. Elever på vift. Vilka är skolkarna? Stockholms stad. FoU-rapport. Tidigare drogvaneundersökningar i Luleå kommun år 2 och 5. 32