Miljöledningssystem. Rapport till Regeringen 2007-04-01



Relevanta dokument
Miljömål för Luleå tekniska universitet

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun

Miljöhandlingsplan 2012

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el.

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015

MÅL FÖR KEMIKALIEANVÄNDNING Övergripande mål: Minska användningen av hälso- och miljöfarliga kemikalier

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING

Handelshögskolan vid Umeå universitet. Sid 1 (6) 2016)

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket

HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE

KONKURRENSVERKET Adress Telefon Fax

Miljöutredning 2001 Reviderad 2007

Miljö- och hållbarhetsmål för Högskolan Dalarna

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket

Miljöutredning Utredning av miljöpåverkan samt GAP-analys mot ISO Rapport av Mårten Ericson, VEGA SYSTEMS AB

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

KONKURRENSVERKET Redovisning av miljöledningsarbetet 2016

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Konkurrensverket Redovisning av miljöledningsarbetet 2012

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Triolabs HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE

Grundläggande Miljökunskap

KONKURRENSVERKET REDOVISNING AV MILJÖLEDNINGSARBETET

MILJÖLEDNINGSSYSEM MORA DATORER AB

Miljöpolicy och miljömål Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden och miljömålen är antagna

Miljöredovisning 2012 (inkl. internrevision 2011 )

Lokala miljömål för Tibro kommun Antagna av kommunfullmäktige

Byråns interna miljöarbete

Miljöpåverkande aktiviteter 2012

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

MILJÖLEDNINGSSYSTEM Version: 10


Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB

Stegvis införande av ett miljöledningssystem för första gången utblick mot ISO och EMAS

Strävan mot en hållbar utveckling - Miljöarbete på Universitetssjukhuset i Lund

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Uppsala universitet

Uppföljning av Stockholms universitets miljöarbete för 2009

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola

Miljöledning i staten 2016

Dokumentnamn Övergripande miljömål ISO-bet Sida nr 1. Datum

Uppföljning och bedömning av miljöarbetet vid Stockholms universitet 2007

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? X Ja Nej

Modell för redovisning av miljöledningsarbetet 2006

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

Redovisning av Fastighets AB Umluspens miljöarbete under 2008

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem

RUTIN FÖR ÖVERVAKNING OCH MÄTNING - INTERNT FÖRBÄTTRINGSARBETE

LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ. Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2994 MILJÖPOLICY

Uppföljning av miljöarbetet vid Stockholms universitet 2008

Miljöredovisning 2016 tillsammans för en hållbar framtid

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

;2CI ;2 ll -c2~ w Beslut delges för åtgärd skolchefer Förvaltningschef Vice rektor Hållbar utveckling Miljö- och byggnadsavddningen

Polisens miljöarbete. Planering av miljöförbättrande aktiviteter inom arbetet med verksamhetsplanen

Miljöledningssystem Principer Rutiner Projektanpassning bygg och fastighet Processen Lagstiftning och överenskommelser Princip för styrning Exempel

Miljöledningssystem Nöjespoolen i Gävle AB. (Rev. 2018)

10. Kommuniceras resultatet av miljöledningsarbetet till de anställda?

UL 3.2 Miljöpåverkande aktiviteter

MILJÖLEDNINGSSYSTEM. Bröderna Näslund Byggare AB Januari 2008

Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra

Miljödiplomeringssystemet Laxå kommun. Kommunledningens verktyg för miljöarbetet

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket

Region Skånes Miljöbevis - checklista

Samma krav gäller som för ISO 14001

FAKULTETENS HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING ÅR

HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ och HÅLLBAR UTVECKLING 2017

Miljöledningssystem/- arbete

Utformning av miljöledningssystem

Miljöbokslut Höörs kommuns gröna nyckeltal

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

Miljöpåverkande aktiviteter 2012

Miljöprogram Policy och program

Välkomna nätverksträff miljöledning i staten Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Jämtlands läns landsting. Erfarenheter från miljöledninssystem och certifieringen, registreringen. Jonas Pettersson Miljökoordinator

Inga krav utöver ISO 14001

FAKULTETENS HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING ÅR

Miljöutbildning. Miljödiplomering i Laxå kommun

Utdrag. Miljöpolicy och riktlinjer för arbetet med miljöledning inom Regeringskansliet

Miljöberättelse Organisation och verksamhet

Plan för. miljöarbetet. Rehabiliteringspolicy. med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Miljöpolicy Miljöpolicy

MILJÖHANDBOKEN. HFN:s miljöaspekter. HFN:s betydande miljöaspekter

Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Trollhättan & miljön

Miljöredovisning 2014

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

Vi ska värna om och utveckla småföretagarkulturen i Uddevalla kommun

Miljöaspektlista som resultat av miljöutredning för verksamheter vid Skogsmästarskolan, Skinnskatteberg

Miljöutredning. Specialpedagogiska skolmyndigheten April/maj 2011

Regenber g & Hansson

Miljöaspektlista som resultat av miljöutredning för verksamheter vid Skogsmästarskolan, Skinnskatteberg

Läkemedelsverkets miljöarbete 2009

Miljöledningsrapport 2014 Specialpedagogiska skolmyndigheten

MILJÖREDOVISNING FÖR GEMENSAMMA

Miljöaspektlista (Poäng > 14, Betydande miljöaspekt - värderingsmodell)

Miljömål för Forskning och utbildning. Naturvetenskapliga fakulteten

MILJÖ- och Energiledningssystem Version: 1

Transkript:

Miljöledningssystem Rapport till Regeringen 2007-04-01

- 1 - Innehåll Innehåll... 1 Projektplan för införandet av miljöledningssystem... 2 Miljöutredning... 3 Miljöpolicy... 3 Handlingsplan... 5 Miljökrav vid upphandling och avrop... 7 Integration av miljöledning i verksamheten... 7 Tabell 1 Handlingsplan för miljöledning på Verva... 2 Tabell 2 Handlingsplan för Vervas miljöarbete... 6 Textruta 1 Riktlinje för Vervas miljöarbete... 3 Slutrapport, 2007-03-29

- 2 - Projektplan för införandet av miljöledningssystem Tabellen nedan innehåller de steg i införandet av ett miljöledningssystem som lagt in i projektplanen. Uppgift Ansvar Tidplan Status Miljöutredning Torbjörn Haglöf Klart senast 1 april 2007 Genomfört Miljöpolicy Eva Lejdbrandt Klart senast 1 april 2007 Miljömål Eva Lejdbrandt Klart senast 1 april 2007 Handlingsplan Eva Lejdbrandt Klart senast 1 april 2007 Genomfört Genomfört Genomfört Upprätta rutin för källsortering Torbjörn Haglöf Klart i maj 2007 Under utarbetande, då fastighetsägaren nyligen upprättat ett nytt sopsorteringsrum i fastigheten och nya källsorteringskärl ska köpas in till kontoret. Intern revision Ej fastställt Genomförs i november 2007 Plan för interna revisioner är under utarbetande. Ledningens genomgång av miljöledningssystemet Integration av miljöledning i verksamhetsplanen Eva Lejdbrandt Genomförs i januari 2008 Eva Lejdbrandt Vid upprättande av verksamhetsplan 2008 Rutin för ledningens genomgång har tagits fram. Handlingsplanen för 2007 har upprättas och kommer integreras i verksamhetsplanen vid första tertialuppföljningen i maj 2007. Tabell 1 Handlingsplan för miljöledning på Verva

- 3 - Miljöutredning Med hjälp av Kemi & Miljökonsulterna AB har Verva genomfört en miljöutredning under våren 2007. Resultaten av miljöutredningen har sedan legat till grund för upprättande av Vervas miljöpolicy, miljömål och där tillhörande handlingsplaner. Miljöutredningen har kartlagt såväl de direkt som indirekta miljöeffekterna av Vervas verksamhet. Hela miljöutredningen bifogas denna rapport, se bilaga 1. Miljöpolicy Inom Vervas verksamhet används inte begreppet policy. Miljöpolicyn har, i enlighet med befintliga dokumentstyrningsrutiner, givits benämningen Riktlinje för Vervas miljöarbete. Vervas uppdrag som myndighet är att utveckla en enklare och effektivare förvaltning. Verva upphandlar också IT för den offentliga sektorn. Verva ska uppfattas som en miljömedveten myndighet där vi aktivt arbetar för en hållbar ekologisk utveckling och där samtliga medarbetare känner en delaktighet i detta arbete. Grunden för vårt arbete ska vara ett effektivt utnyttjande av resurser. Vårt miljöarbete ska framförallt fokusera på minskad klimatpåverkan genom att vi arbetar för att minska våra utsläpp till luft samt ett fortsatt fokus på miljökrav vid upphandlingar av IT-produkter och tjänster. Vår ambition är att vårt uppdrag med införande av e-förvaltning ska vara förenligt med en hållbar samhällsutveckling. Vi ska följa för oss gällande miljölagstiftning och arbeta för att ständigt förbättra kvaliteten och resultaten i vårt miljöledningsarbete. Textruta 1 Riktlinje för Vervas miljöarbete Miljömål Utifrån de mest betydande miljöaspekterna i Vervas verksamhet har följande miljömål satts upp för verksamhetsåret 2007: Koldioxidutsläppen från resor i arbetet ska minska. Uppföljningen av miljökrav vid upphandling ska förbättras. Metod för uppföljning av E-förvaltningens eventuella miljöpåverkan ska utvecklas.

- 4 - Då tillförlitliga och jämförbara kvantitativa uppgifter på koldioxidutsläppen saknas för 2006 har Verva beslutat att fokusera 2007 års aktiviteter på att ta fram bättre underlag. Verva ska också ta fram en riktlinje för resor som ska kommuniceras

- 5 - Handlingsplan För 2007 har en separat handlingsplan tagits fram. För verksamhetsåret 2008 kommer handlingsplanen att integreras med Vervas verksamhetsplan. Handlingsplanen är därför utformad på samma sätt som verksamhetsplanen. Fokus Program/Linje Mål Mått Projekt/Insats Minskning av koldioxidutsläpp Antal kg koldioxid/arbetade timmar Antal kg koldioxid/ km Ta fram underlag för att kunna mäta koldioxidutsläppen. Skriva om avtal med resebyrå för att få bra underlag för koldioxiddata. Ansvar: Torbjörn Haglöf Resursbehov: Konsulthjälp Andel medarbetare som känner till rutinen. Upprätta och kommunicera riktlinje för resor. Ansvar: Eva Lejdbrandt Resursbehov: Miljöpåverkan från ITprodukter och tjänster Förbättra uppföljning av Antal kontakter/möten med Naturvårdsverket Upprätta kontakt med Naturvårdsverket för eventuellt samarbete kring analys av miljökravens effekt. Slutrapport, 2007-03-29

- 6 - Fokus Program/Linje Mål Mått Projekt/Insats miljönytta Ansvar: Christian Sagström Förbättra uppföljning av miljökrav vid upphandling Revisionsplan för 2008. Resursbehov: Upprätta revisionsplan för uppföljning av krav som ställts vid IT-upphandlingar. Ansvar: Christian Sagström Resursbehov: Miljöpåverkan från E- förvaltning Mäta den indirekta miljöpåverkan/mi ljönyttan av e- förvaltningsarbete t??? Utforma en modell för uppföljning av införandet av e- förvaltning som omfattar miljöpåverkan. Ansvar: Christina von Greyers Resursbehov: Tabell 2 Handlingsplan för Vervas miljöarbete

- 7 - Miljökrav vid upphandling och avrop Verva har det övergripande ansvaret för att upphandla IT-produkter och tjänster för den statliga förvaltningen. Utöver dessa upphandlingar gör Verva ytterst få egna upphandlingar. För inköp av varor och tjänster görs i regel avrop mot de ramavtal som upphandlats av andra myndigheter och där förhoppningen är att miljökrav ställts vid dessa upphandlingar. Vervas ansvar för IT-upphandling Som framgår av den genomförda miljöutredningen och Vervas riktlinje för miljöarbetet, så är den IT-upphandling som genomförs av Verva en av verksamhetens mest betydande miljöaspekter. Vervas IT-upphandling har väl etablerade metoder för att ställa miljökrav. Detta då de anställda som ansvarar för IT-upphandlingen bedrivit denna verksamhet i flera år innan Verva bildades, med då på Statskontoret. Som underlag för arbetet med att ställa miljökarv finns bland annat Riktlinjer för miljöarbetet i Vervas IT-upphandlingar och mer specifika underlag som berör de miljökrav som kan ställas vid upphandlingar av olika produkter, såsom exempelvis PC, bildskärmar, servrar och lagring och abonnentväxlar. Det pågår ett ständigt arbete med att uppdatera kraven, så att önskemål om ständiga miljöförbättringar på så sätt, via relevanta och aktuella krav, förmedlas till leverantörerna. Egna avrop och upphandlingar Verva bedriver i dagsläget inget systematiskt arbete för att ta miljöhänsyn vid de avrop som görs mot avtal som upphandlats av andra utan Verva förlitar sig där på att miljökrav ställts vid upphandlingstillfället. Men miljöutredningen visar att de huvudsakliga leverantörer som används, för leverans av kontorsmaterial och för städtjänster är miljöcertifierade enligt ISO 14001 och/eller levererar miljömärkta produkter. För de upphandlingar som gjorts på egen hand, ex. upphandling av byrå för produktion av trycksaker har inga miljökrav ställts. Integration av miljöledning i verksamheten Upprättande och kommunikation av riktlinjer (rutiner) För att säkerställa att medarbetarna blir delaktiga i genomförandet av arbetet mot miljömålen, så har lämpliga riktlinjer tagits fram. Dessa riktlinjer berör bland annat Slutrapport, 2007-03-29

- 8 - beställning av resor i arbetet och källsortering. Allteftersom miljöarbetet fortlöper och utvecklas kommer ytterligare rutiner att tas fram, såsom för avvikelsehantering. Integration av mål och handlingsplaner med verksamhetsplan De mål och handlingsplaner som tagits fram vid införande av miljöarbetet på Verva har utformats på ett sådant sätt att dessa är möjliga att integrera med övrig verksamhetsstyrning, dvs. i verksamhetsplanen. Verksamhetsplanen för 2007 är redan på plats, men vid första tertialuppföljningen i maj 2007 kommer miljömålen och tillhörande handlingsplan att läggas till i planen. På så sätt kommer även uppföljningen av miljöarbetet sammanfalla med de kommande tertialuppföljningarna. En separat agenda har upprättats för ledningens genomgång av miljöarbetet. Denna planeras att gås igenom 1 gång per år, i samband med den sista tertialuppföljningen. Utbildning För att höja medvetandegraden hos de anställda kommer Verva att genomföra grundläggande utbildning för de anställda, i miljöfrågor i allmänhet och om Vervas miljöledningssystem i synnerhet.

Box 214, 101 24 Stockholm Besöksadress: Drottninggatan 29 Telefon: 08-55 05 57 00 www.verva.se

Miljöutredning Verket för förvaltningsutveckling (VERVA), 2007

- 2 - Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Genomförande... 3 Omfattning... 4 Om Verva... 4 Utgångspunkt för miljöarbetet... 5 Regeringens krav miljöarbetet... 7 Miljöutredning... 8 Direkt och indirekt miljöpåverkan... 8 Miljöaspektförteckning indirekt miljöpåverkan... 10 Miljöaspektförteckning direkt miljöpåverkan... 12 Bilaga 1 Intervjuade personer... 20 Bilaga 2 Värdering av miljöaspekter... 21 Beskrivning av värderingsmodell... 21 Värdering... 23 Miljöutredning, VERVA

- 3 - Bilaga 1 till Miljöledningssystem för Verva Dnr 2006/110 Inledning Bakgrund Verket för förvaltningsutveckling (Verva) har beslutat att de ska införa de grundläggande delarna i ett miljöledningssystem enligt den internationella standarden ISO 14001. Beslutet grundar sig på Regeringskansliets riktlinjer för myndigheters redovisning av miljöledningsarbetet 2006, vilket resulterat i Regeringsbeslutet 2006-01-26 (M2006/274/Hm) som fastställt och preciserat Vervas uppdrag att införa ett miljöledningssystem. Det ursprungliga kravet var att miljöledningssystemet skulle vara klart och redovisat senast den 1 november 2006. Enligt Regeringsbeslut 2006-10-26 (M2006/4073/Hm) har uppskov erhållits till 1 april 2007. Redovisning av arbete sker till Finansdepartementet med kopia till Naturvårdsverket. Syfte Kemi & Miljös uppdrag har varit att genomföra en miljöutredning. Denna rapport beskriver resultatet av den utredningen. Syftet med miljöutredningen är att beskriva Verva:s direkta och indirekta miljöpåverkan. I miljöutredningen identifieras Vervas s.k. betydande miljöaspekter. Resultatet utgör grunden för det fortsatta arbetet med att införa relevanta delar av ett miljöledningssystem vid Verva. Genomförande Miljöutredningen genomfördes våren 2007 av Kemi & Miljö med hjälp av en arbetsgrupp vid Verva. Från Kemi & Miljö har Bengt Fransson och Anna Bruun Månsson arbetat i projektet. I Vervas arbetsgrupp har representanter från olika delar av verksamheten funnits med. Intern samordnare för arbetsgruppen har varit Torbjörn Haglöf och i arbetet har även Eva Lejdbrandt och Anna Hillström deltagit. Genom intervjuer och dokumentgranskning har Vervas miljöaspekter kartlagts. Se bilaga 1 för intervjuade personer. Innehållet i rapporten har stämts av med arbetsgruppen. De har även varit med och värderat miljöaspekterna. Arbetsgruppen ska under 2007 arbeta vidare med att bygga upp och införa miljöledningssystemet vid Verva. Miljöutredning Miljöutredningen är en kartläggning av Vervas miljösituation och miljöpåverkan. Vervas verksamhet har delats in i olika aktiviteter och för varje aktivitet har de viktigaste orsakerna till miljöpåverkan redovisats. Detta sammantaget kallas miljöaspekt. Vervas miljöaspekter har identifierats och sammanställts i en miljöaspektförteckning. I arbetet har vi utgått från standarden ISO 14001. Kemi & Miljö AB, Miljöutredning, VERVA

Miljöutredningen har genomförts i tre steg enligt nedan: 1. Dela in verksamheten i aktiviteter/arbetsområden - 4 - Bilaga 1 till Miljöledningssystem 2. Ta fram miljöaspekterna och beskriva den aktuella miljösituationen. I utredningen kartläggs processer och arbetssätt som har en indirekt miljöpåverkan samt verksamhetens direkta miljöpåverkan. 3. Värdera och välja ut de miljöaspekter som påverkar miljön mest, betydande miljöaspekter. Värderingsprocessen beskrivs i bilaga 2. för Verva Dnr 2006/110 Omfattning Miljöutredningen inkluderar både Verva direkta miljöpåverkan och indirekta miljöpåverkan. Utredningen baseras på de uppgifter som finns tillgängliga för 2006 och omfattar hela Vervas verksamhet. Om Verva Verksamhet Enligt Vervas regleringsbrev ska de fokusera på att införa e-förvaltning hos Sveriges myndigheter senast 2010 och ansvara för kompetensutvecklingen kopplat till införande av e-förvaltningen. Verva ansvarar också för IT-upphandling för offentlig sektor, inklusive de IT-stöd som behövs för e-förvaltningen. Upphandlingarna gäller såväl hård- som mjukvara och tjänster. Antalet anställda uppgår till ca 85 st och utöver detta befinner sig 15-20 personer som arbetar som praktikanter, konsulter eller inlånad personal. Organisation Verva är indelat i följande fem enheter: Administration Analys IT-upphandling Kompetensstöd Utvecklingsstöd Utöver detta har Verva också en informationsstab. Kemi & Miljö AB, Miljöutredning, VERVA

- 5 - Bilaga 1 till Miljöledningssystem för Verva Dnr 2006/110 Lokaler VERVA har sedan årskiftet 2005/2006 sina lokaler på Drottninggatan 29 och fastigheten ägs av Fabege. Utöver dessa lokaler hyr och driver Verva en kursgård i Stockholm, Dragongården, på Lidovägen 10. Fastigheten ägs av Statens Fastighetsverk. Utgångspunkt för miljöarbetet Enligt uppdraget från regeringen ska Vervas miljöledningsarbete så långt som möjligt utformas i enlighet med de nationella mål och strategier som finns för en hållbar utveckling. Några av dessa kommenteras här nedan. 16 nationella miljökvalitetsmål Genom sitt arbete bidrar Verva till att de nationella miljökvalitetsmålen, som i sin tur brutits ned i regionala miljökvalitetsmål, uppfylls. Alla Sveriges verksamheter har ett ansvar gentemot miljökvalitetsmålen och till Vervas verksamhet kan man bland annat koppla ex Giftfri miljö och Begränsad klimatpåverkan. Mål för en ekologisk hållbar utveckling I regeringens skrivelser Nationell strategi för hållbar utveckling (2001/02:172) och En svensk strategi för hållbar utveckling (2003/04:129) anges riktningen för miljöarbetet. De miljöområden som berörs har sin 16 nationella miljökvalitetsmål 1. Frisk luft 2. Grundvatten av god kvalitet 3. Levande sjöar och vattendrag 4. Myllrande våtmarker 5. Hav i balans, levande kust och skärgård 6. Ingen övergödning 7. Bara naturlig försurning 8. Levande skogar 9. Ett rikt odlingslandskap 10. Storslagen fjällmiljö 11. God bebyggd miljö 12. Giftfri miljö 13. Säker strålmiljö 14. Skyddande ozonskikt 15. Begränsad klimatpåverkan 16. Ett rikt växt och djurliv utgångspunkt i miljökvalitetsmålen. Strategiska områden som berörs är bl.a. framtidens miljö där fokus ligger på effektiv energianvändning och transporter, giftfria och resurssnåla kretslopp och hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö. Utifrån hållbarhetsperspektivet görs även kopplingar mellan miljö och andra aspekter såsom hälsa, samhällsbyggande och tillväxt. Standard för miljöledning - ISO 14001 Till grund för utformningen av det systematiska miljöarbetet använder Verva den internationella standarden för miljöledningssystem, ISO 14001. Bilden nedan illustrerar de områden för vilka standarden ställer krav, om verksamheten önskar certifiera sitt system. Verva har valt att utgå från systematiken, men tar inledningsvis inte fram alla delar för ett certifierbart system. Kemi & Miljö AB, Miljöutredning, VERVA

- 6 - Bilaga 1 till Miljöledningssystem för Verva Dnr 2006/110 Miljöledningssystem - ISO 14001 Miljöutredning 17. Ledningens genomgång 16. Revision 15. Redovisande dokument 14. Avvikelser, korrigerande och förebyggande åtgärder 13. Övervakning och mätning 12. Nödlägesberedskap 11. Verksamhetsstyrning 1. Miljöpolicy 2. Miljöaspekter 3. Lagar och andra krav 4. Övergripande och detaljerade mål 5. Handlingsplaner 6. Organisation och ansvar 7. Utbildning 10. Dokumentstyrning 8. Kommunikation 9. Dokumentation av miljöledningssystem Bild 3. De olika delarna i ett miljöledningssystem enligt ISO 14001. Kemi & Miljö AB, Miljöutredning, VERVA

- 7 - Bilaga 1 till Miljöledningssystem för Verva Dnr 2006/110 Regeringens krav miljöarbetet Regeringskansliet har tagit fram riktlinjer för hur landets myndigheter ska redovisa sitt miljöledningsarbete. I riktlinjerna finns en gruppindelning i tre huvudsakliga grupper: Grupp 1: Myndigheter med centrala miljörelaterade uppgifter Grupp 2: Övriga med stor betydelse för miljöfrågor Grupp 3: Myndigheter med i huvudsak direkt miljöpåverkan Verva tillhör grupp 2 och ska därför ta fram ett miljöledningssystem, där såväl myndighetens interna som externa verksamhet ska innefattas (dvs. såväl direkta som indirekta miljöaspekter ska kartläggas). Enligt kraven skall Verva: 1. ta fram en projektplan för införandet av miljöledningssystem, vilken ska innehålla en tidsplan samt uppgifter om hur införandet skall organiseras och vilka som är ansvariga för införandet, 2. göra en miljöutredning av myndigheternas interna och externa verksamhets, dvs. kartlägga de direkta och indirekta miljöeffekter som myndighetens verksamhet kan ge upphov till, 3. utarbeta en miljöpolicy, 4. utarbeta mål för miljöarbetet, 5. utarbeta en handlingsplan för fortsatt integrering av miljöhänsyn i myndighetens verksamhet, 6. särskilt arbetat för att inom ramen för gällande regelverk miljöanpassa sina upphandlingar 7. dokumentera, redovisa, följa upp, revidera och fortlöpande förbättra miljöarbetet, samt 8. integrera miljöledningssystemet i den ordinarie verksamheten. Kemi & Miljö AB, Miljöutredning, VERVA

- 8 - Bilaga 1 till Miljöledningssystem för Verva Dnr 2006/110 Miljöutredning Direkt och indirekt miljöpåverkan VERVA har både en direkt och en indirekt miljöpåverkan Direkt och indirekt miljöpåverkan VERVA:s verksamhet Direkt miljöpåverkan Indirekt miljöpåverkan Aktivitet hos aktörer som Verva påverkar Bild 2. Direkt och indirekt miljöpåverkan Verva har en indirekt miljöpåverkan främst genom deras ansvar för IT-upphandling och för deras påverkan på arbetssätt på andra myndigheter genom införande av e-förvaltning, inkl. system för e- fakturering. Påverkan på andra aktörers arbetssätt kan vara både positiv och negativ beroende på hur Verva förhåller sig till miljöaspekten. Miljöpåverkan blir därför beroende av Vervas påverkansmöjlighet, förhållningssätt och hur miljöaspekterna lyfts fram och prioriteras. På grund av långa och komplicerade effektkedjor är det för vissa aspekter dock inte möjligt att mer än grovt uppskatta Vervas indirekta miljöpåverkan. Vervas indirekta miljöpåverkan kan i huvudsak hänföras till följande typer av aktiviteter. Val av metoder vid införande av e-förvaltning Inriktning på kompetensutvecklingsinsatser. Upphandling och kommunikation kring ramavtal för IT-stöd Indirekt miljöpåverkan handlar om hur VERVA:s verksamhet påverkar andra aktörer så att miljöbelastningen från deras aktiviteter, produkter eller tjänster förändras. Verva har även en direkt miljöpåverkan. Vervas direkta miljöpåverkan kan i huvudsak hänföras till följande typer av aktiviteter. Direkt miljöpåverkan handlar exempelvis om hur tjänsteresor, energiförbrukning och pappersförbrukning påverkar miljön. Kemi & Miljö AB, Miljöutredning, VERVA

- 9 - Bilaga 1 till Miljöledningssystem för Verva Dnr 2006/110 Lokaler Uppvärmning, kyla Elförsörjning Vattenförbrukning Lokalvård Administration Förbrukning av kontorsmaterial Trycksaker Transporter Resor till och från arbetet Tjänsteresor Avfalls- och varuleveranser Avfall och källsortering Konventionellt avfall Elektriska och elektroniska produkter Farligt avfall Kemi & Miljö AB, Miljöutredning, VERVA

- 10 - Miljöaspektförteckning indirekt miljöpåverkan Aktivitet Beskrivning av indirekt miljöpåverkan Påverkansmöjligheter Utveckling av e- förvaltning Upphandling av ITstöd Detta är Vervas centrala verksamhetsområde. Verva har som uppdrag att införa e-förvaltning hos Sveriges myndigheter innan 2010. Vervas roll är att ta fram metoder och strategier för att samordna förvaltningen och underlätta kontakten mellan privatpersoner och myndigheter och mellan myndigheter. Syftet med e-förvaltningen är bl.a. att privatpersoner ska få färre kontaktytor i sina kontakter med myndigheter. Detta möjliggörs bl.a. genom informationsöverföring mellan myndigheterna. I arbetet ingår bl.a. att ta fram system för e-faktuering mellan myndigheter och deras leverantörer. Den förenklade informationsöverföringen och införandet av e- hantering av fakturor m.m. kan leda till minskad resursförbrukning hos berörda personer och myndigheter, ex. genom minskad pappersanvändning. Verva gör upphandlingar av såväl IT hårdvara som IT mjukvara, telefoni och IT-tjänster på uppdrag av övriga svenska myndigheter. Ramavtalen kan också nyttjas av övrig offentlig sektor (ex. landsting och kommuner) om avtal om detta upprättas innan påbörjad upphandling. Den indirekta miljöpåverkan består av den minskade miljöpåverkan relaterad till IT-användningen hos andra myndigheter som miljökrav ställda i upphandlingen kan resultera i. Stor påverkansmöjlighet då Verva har huvudansvaret för att ta fram strategier, metoder och stöd för införande av e- förvaltning. Det är dock svårt att i dagsläget kvantifiera och följa upp miljöeffekterna. Verva har en potential att vid införandet av e-förvaltning och vid inköp av IT-stöd, stödja myndigheter i deras val av alternativa mötesmetoder (ex. videokonferenser, chat-tjänster osv.). Det pågår inte något sådan arbete i dagsläget, utan är först aktuellt framöver. Detta skulle kunna minska miljöpåverkan hos användarna genom minskat resande och därmed minskade utsläpp till luft. Stor påverkansmöjlighet då det är här Verva kan ställa direkt krav, som får en tydlig effekt på leverantörers miljöpåverkan. Erfarenheten har visat att Verva, med anledning av de relativt stora ramavtalsupphandlingar som görs (ca 8 miljarder per år), haft en direkt påverkan på hur leverantörerna arbetar med miljöaspekter kopplade till sina produkter. Verva har ett systematiskt arbete för att ställa krav vid upphandlingar. Respektive projektledare för upphandling har ansvar för att miljökraven ställs enligt rådande riktlinjer. Som Bilaga 2 Värdering av miljöaspekter

- 11 - Aktivitet Beskrivning av indirekt miljöpåverkan Påverkansmöjligheter Varje upphandling resulterar i regel i ett antal ramavtal. Så utöver de minikrav som ställs vid upphandlingen, så påverkar också kommunikationen av miljöprestandan hos ramavtalsleverantörerna, till de avropande myndigheterna, ytterligare den indirekt miljöpåverkan. stöd finns även en miljöansvarig upphandlingsledare. När det gäller information kring den relativa miljöprestandan hos de leverantörer med vilka ramavtal slutits, så kommunicerar Verva detta genom de förfrågningsunderlag som finns tillgängliga efter avslutad upphandling. Där framgår vilka poäng respektive leverantör erhållit utifrån ställda miljökrav. Men informationen görs tillgänglig via internetsidan www.avropa.nu, som Ekonomistyrningsverket (ESV) ansvarar för. Kompetensutveckling Kopplat till Vervas ansvar för e-förvaltning finns också uppgiften att höja kompetensen hos berörda myndigheter inom området. Utbildningar hålls bl.a. om förvaltningskunskap, EUkunskap och etik. Om en diskussion kring miljöeffekter var en del av denna kompetensutveckling, skulle det kunna tänkas ha en indirekt påverkan på andras myndigheters miljöprestanda. Metoder för uppföljning av miljöeffekter är i dagsläget inte framtagna. Det finns även områden där Verva skulle kunna utöva en större påverkan än i dagsläget, detta gäller bl.a. IT-konsulter. Liten, då det i dagsläget inte finns så tydliga kopplingar till miljökompetens i det uppdrag som ålagts Verva. I framtiden skulle dock Verva kunna få en tydligare roll för kompetensutveckling kopplat till alternativa mötesmetoder (med minskat resande som effekt). På så sätt skulle kompetensutvecklingsinsatser kunna få ytterligare indirekt miljöeffekt.

- 12 - Miljöaspektförteckning direkt miljöpåverkan Aktivitet Utsläpp till luft Utsläpp till vatten Avfallsproduktion Resursförbrukning Beskrivning av miljöpåverkan Lokaler Uppvärmning, kyla X X Påverkan: Fjärrvärme produceras i huvudsak av förnyelsebara råvaror samt olika typer av avfall. Olja och kol tillsätts också för att förbättra förbränningen. Utsläppen varierar beroende på fördelningen av de material som används för förbränningen. Dessutom varierar bränslemixen ofta på en och samma produktionsenhet. Fjärrkyla produceras genom en fjärrkylanläggning som tar upp vatten från sjöar, vilket sedan värmeväxlas med ledningarna från fjärrvärmenätet. Kvantitet: Vervas kontorsyta är totalt 2342m 2, för lokalerna på Drottninggatan. Uppvärmning av lokalerna på Drottninggatan sker med fjärrvärme från Fortum, som produceras genom solvärme från Värtan, överskottsvärme från Henrikdals reningsverk samt källsorterat hushållsfall och diverse tilläggsbränslen som pellets, kol och olja Miljöpåverkan från fjärrvärme är relativt liten jämfört med alternativen som olja och eluppvärmning. Fortums fjärrvärmekalkyl 1 resulterar i en uppskattning av Vervas koldioxidutsläpp från fjärrvärme till totalt ca 14 ton koldioxid per år. 1 Källa: http://www.fortum.se (> Företagskund > Fjärrvärme > Räkna ut miljöpåverkan).

- 13 - Aktivitet Utsläpp till luft Utsläpp till vatten Avfallsproduktion Resursförbrukning Beskrivning av miljöpåverkan Lokalerna på Drottninggatan kyls med fjärrkyla, leverantör är Fortum. Fjärrkyla konsumerar mindre el och resulterar in mindre mängd koldioxid än egen kylmaskin. Fortums fjärrkylekalkyl 2 visar på uppskattad mängd koldioxid från fjärrkyla till ca 2 ton per år. Dragongården, 277 m 2, värms också upp med fjärrvärme, men detta kommer att bytas ut till bergvärme. Elförsörjning X X Påverkan: Miljöpåverkan från elförbrukning är direkt kopplat till vilken källa som används för elproduktionen. Eldas fossila bränslen resulterar det i luftutsläpp av främst koldioxid (växthuseffekten) och kväveoxider (försurning av mark och vatten, övergödning och marknära ozon). Produceras elen i kärnkraftverk eller vattenkraftverk resulterar i andra miljöaspekter, såsom radioaktivt avfall och förändring av landskapsbilden. Kvantitet: Lokalerna på huvudkontoret på Drottninggatan har två separata mätare. Elförbrukningen uppgår där till totalt 84 400 Kwh. Miljöpåverkan beror på hur elen är producerad. Elen levereras av Fortum, och produkten Fortum Enkel är Bra Miljövalsmärkt, vilket innebär att energi enbart är baserad på förnyelsebara energikällor. På kursgården, Norra Gärdet, finns också en separat elmätare. Elförbrukning där uppgick till 8468 Kwh. Verva har ca 120 datorer (samtliga anställda 1 bärbar, samt ett 20-tal stationära datorer), 12 skrivare 2 Källa: samma som ovan

- 14 - Aktivitet Utsläpp till luft Utsläpp till vatten Avfallsproduktion Resursförbrukning Beskrivning av miljöpåverkan och 2 kopiatorer. I övrigt är det mest belysningsarmaturer som resulterar i elförbrukning. Vattenförbrukning X X Påverkan: Miljöpåverkan finns framförallt vid rening av vatten (förbrukning av kemikalier) och energiförbrukning vid pumpning av vatten till slutanvändare. Kvantitet: Lokalvård X X Påverkan: Det finns ingen separat mätning av vattenförbrukningen. Kostnaden för vattenförbrukningen ingår i hyran. Eftersom Verva enbart har kontorsverksamhet förbrukas troligen förhållandevis lite vatten. I samband med lokalvård sker utsläpp till vatten av rengöringsmedel. Vissa ämnen i rengöringsmedel är giftiga för vattenlevande organismer och kan störa reningsprocessen. Andra ämnen kan vara syreförbrukande, övergödande eller svårnedbrytbara. Utsläppen till vatten är begränsade, då ytorna i Vervas lokaler framförallt torrmoppas. På Dragongården finns en anställd för att sköta städning, och denna tjänst har inte avropats mot statliga avtal. Det finns inga uppgifter om denna person gör inköp av miljömärkta städkemikalier, men då lokalen bara används uppskattningsvis 80-100 dagar per år, så är behovet av städning relativt liten. Kvantitet: Städtjänst avropas från ramavtal med Stockholms Städsystem. Upphandlingen har gjorts gemensamt för de svenska myndigheterna. Stockholms Städsystem är certifierade enligt ISO 14001 och samtliga städkemikalier som används är miljömärkta.

- 15 - Aktivitet Utsläpp till luft Utsläpp till vatten Avfallsproduktion Resursförbrukning Beskrivning av miljöpåverkan Administration Förbrukning av kontorsmaterial och annat förbrukningsmaterial. X X Påverkan: Papper tillverkas av en förnyelsebar resurs. Skogsavverkningen i världen riskerar dock att ligga på nivåer som inte är långsiktigt hållbara. Vid tillverkningen, som är energikrävande, uppkommer även utsläpp till vatten och luft (ex. svavel, koldioxid och kväveoxider). Kvantitet: Trycksaker X X X Påverkan: Kontorsmaterial köps in rullande från leverantören AGE. Kontoret förbrukade under 2006 perioden januari tom september 825 500 A4-ark vilket motsvara ca 4,1 ton papper (antaget att ett A4 ark väger 5 g). Det papper som förbrukas är märkt med miljömärkningen Nordiska Svanen. Det finns inga mängduppgifter för övrigt förbrukningsmaterial, men mängderna bedöms som normala för kontorsverksamhet. Leverantören har inte upphandlats av VERVA, utan avrop görs mot de avtal som upphandlats åt det statliga myndigheterna, genom VHS. Papper tillverkas av en förnyelsebar resurs. Skogsavverkningen i världen riskerar dock att ligga på nivåer som inte är långsiktigt hållbara. Vid tillverkningen, som är energikrävande, uppkommer även utsläpp till vatten och luft (ex. svavel, koldioxid och kväveoxider). Kvantitet: De trycksaker som Verva beställer görs via upphandlade byråer (ex. Jupiter och Rewir), dessa sköter

- 16 - Aktivitet Utsläpp till luft Utsläpp till vatten Avfallsproduktion Resursförbrukning Beskrivning av miljöpåverkan sedan kontakten med tryckerierna. Inga miljökrav har ställts vid upphandling av dessa tjänster. Exakta mängduppgifter finns ej att tillgå för trycksaker för 2006. Under 2006 har framförallt broschyrer, produktblad och profilmaterial tagits fram i och med att Verva var en helt ny myndighet. Det som förväntas tryckas under ett år är årsredovisning (ca 5000 ex), informationsbroschyrer (upplagor ca 2000 ex) och diverse inbjudningar. Transporter Resor till och från arbetet X X Påverkan: Förbrukning av fossila bränslen vid resor med bil genererar utsläpp till luft av främst koldioxid (vilket påverkar växthuseffekten) och kväveoxider (vilket leder till försurning, övergödning och marknära ozon). Kvantitet: Tjänsteresor X X Påverkan: I stort sett alla medarbetare åker kollektivt till arbetet. Verva erbjuder inga parkeringsplatser till sina anställda. Miljöpåverkan från kollektivtrafiken är begränsad. Förbrukningen av fossila bränslen vid transporter genererar utsläpp till luft av koldioxid (växthuseffekten) och kväveoxider (försurning, övergödning och marknära ozon). Kvantitet: Tjänsteresorna beställs genom resebyrån HRG (f.d. BTI Nordic). Statistiken som går att få fram, i enlighet med befintligt avtal med leverantören är begränsad.

- 17 - Aktivitet Utsläpp till luft Utsläpp till vatten Avfallsproduktion Resursförbrukning Beskrivning av miljöpåverkan Ett flertal flygresor görs inom Europa. Tjänsteresor görs även inom Sverige med både flyg, tåg och bil. Resor med flyg uppgick för 2006 till ca 584 415 km (januari 2004 tom november 2004). Detta resulterar i utsläpp av totalt 89 ton CO 2 3. 40 % av antalet resta km med flyg gjordes inrikes, 42 % inom Europa, 13 % internationellt och 7% Norden. Antalet resor med egen bil är i princip obefintliga. Vissa resor sker med taxi inom Stockholmsområdet. Underlag för mängden resor finns ej, men enligt uppgift görs det ett flertal taxiresor. Då Vervas personal under 2006, som var deras första verksamhetsår, gjorde rundresor till myndigheter över hela landet, kan tjänsteresorna antas vara relativt höga för 2006 jämfört med vad de förväntas bli de närmaste åren. Avfalls- och varuleveranser X X Påverkan: Avfalls- och varuleveranser är begränsade men innebär förbrukning av fossila bränslen som genererar utsläpp till luft av främst koldioxid (växthuseffekten) och kväveoxider (försurning, övergödning och marknära ozon) men även partiklar och andra hälsoskadliga ämnen. Kvantitet: Avfalls- och varuleveranser är begränsade. Borttagande av avfall sköts av fastighetsägaren, förutom för returpapper som hämtas uppe på Vervas kontor 1 gång/vecka. Hämtningen samordnas med övriga i 3 Vid beräkning med en emissionsfaktor på 0,152 kg koldioxid per km.

- 18 - Aktivitet Utsläpp till luft Utsläpp till vatten Avfallsproduktion Resursförbrukning Beskrivning av miljöpåverkan fastigheten. Varuleveranser sker endast av kontorsmaterial, vilket är samlat till ca 1 gång varannan vecka och leveranser av kaffe som görs 1-2 ggr/månad. Avfall och källsortering Konventionellt avfall X X Påverkan: Avfall som deponeras kan ge upphov till förorenat lakvatten och metangasbildning som bidrar till växthuseffekten. Deponier innebär också att markområden tas i anspråk. Förbränning av avfall innebär att energin i avfallet tas tillvara. Förbränningsprocessen orsakar dock utsläpp som är övergödande och försurande, bidrar till växthuseffekten och som kan vara giftiga. Askan innehåller ofta miljöskadliga metaller. Återanvändning och återvinning minskar resursuttag och avfallsmängder. Genom en väl utbyggd och väl fungerande källsortering skapas förutsättningar för i första hand återvinning av materialslagen och i vissa fall återanvändning. Kvantitet: Hyresvärdens ansvar för omhändertagande och erbjuder sortering enligt följande fraktioner: wellpapp/kartong, glas, metall, hårdplast, mjukplast, brännbart samt diverse fraktioner för farligt avfall. Verva har i dagsläget ingen sortering av avfallet, annat än att farligt avfall, kontorspapper, glas och kartongmaterial. Trots möjligheter till utökad sortering av hushållsavfall, såsom hårdplast, så slängs idag allt hushållsavfall i samma behållare. Planer finns på utökad sortering. Inga mängduppgifter finns tillgängliga för Vervas avfall, men mängderna uppskattas som normala för kontorsverksamhet.

- 19 - Aktivitet Utsläpp till luft Utsläpp till vatten Avfallsproduktion Resursförbrukning Beskrivning av miljöpåverkan Elektriska och elektroniska produkter X X Påverkan: Kontorsmaskiner består främst av metaller och plaster (som ofta innehåller hormonstörande bromerade flamskyddsmedel). Miljöpåverkan ligger dels vid tillverkning av produkten samt vid omhändertagandet av uttjänta produkter. Kvantitet: Några mängduppgifter för elektrisk/elektroniskt avfall finns inte. Verva använder framförallt datorer, skrivare och telefoner i sin verksamhet. När datorer byts ut så säljs dessa vidare till ett företag som restaurerar datorerna och sedan säljer dessa vidare. Några rutiner för hantering av uttjänta mobiltelefoner finns ej, då detta ännu inte varit aktuellt. Men enligt uppgift så kommer mobiltelefoner lämnas i retur vid nyinköp. Farligt avfall X X Farligt avfall kan ha en rad negativa miljöeffekter, t ex ackumuleras tungmetaller (t ex kvicksilver från lysrör) och stabila ämnen i näringskedjan. Det är därför viktigt med en korrekt hantering av farligt avfall. Den kontorsverksamhet som Verva bedriver ger inte upphov till några betydande mängder av farligt avfall. Det farliga avfall som genereras, såsom batterier och lysrör, tas om hand av intendenten som sedan lämnar det i källaren där hyresvärden ombesörjer omhändertagande.

- 20 - Bilaga 1 Intervjuade personer Torbjörn Haglöf, Intendent Anna Hillström, Upphandlingsledare Eva Lejdbrandt, Ställföreträdande generaldirektör och administrativ chef Martin Sandberg, IT-tekniker Bilaga 2 Värdering av miljöaspekter

- 21 - Bilaga 2 Värdering av miljöaspekter Med miljöaspektslistan som grund värderas miljöaspekterna för att identifiera de aspekter som påverkar miljön mest. De blir Vervas betydande miljöaspekter och miljöledningssystemet fokuseras i första hand på dessa. Denna fokusering hindrar naturligtvis inte att miljöarbete kan och bör bedrivas även för andra miljöaspekter. Vissa åtgärder är enkla, kanske också ger mer kostnadseffektiva eller bättre lösningar, har symbolvärde eller helt enkelt ger vardagsstöd åt att komma ihåg och beakta miljöaspekten där den betyder mest där vi har vår fokusering. Beskrivning av värderingsmodell Indirekta miljöaspekter A. Identifiering och dokumentering I kolumn 1 (räknat från vänster i tabellen) skrivs Vervas samtliga aktiviteter. För varje aktivitet beskrivs den indirekta miljöpåverkan och Vervas påverkansmöjlighet (rubrikerna Beskrivning av verksamhet och Påverkansmöjlighet ). I möjligaste mån kvantifieras även miljöaspekterna i de mått som är relevanta och tillgängliga. B. Värdering De identifierade miljöaspekterna värderas sedan för att skilja ut vilka som är de betydande; dvs. de områden som påverkar miljön mest. 1. Miljöpåverkan/påverkansmöjlighet Vilken möjlighet har Verva att påverka den indirekta miljöaspekten. 2. Kvantitet Hur stor omfattning har aktiviteten (kan anges i pengar, antal gånger m m) i vår verksamhet? Kriterium 3 poäng 2 poäng 1 poäng Miljöpåverkan/ påverkansmöjlighet Verva har stor möjlighet att påverka Verva har medelstor möjlighet att påverka Verva har liten möjlighet att påverka Kvantitet Stor Medelstor Liten Bilaga 2 Värdering av miljöaspekter

- 22 - Direkta miljöaspekter A. Identifiering och dokumentering av de direkta miljöaspekterna I kolumn 1 (räknat från vänster i tabellen) skrivs Vervas samtliga aktiviteter. För varje aktivitet kontrolleras om den påverkar någon eller några av de områden som anges i tabellen. För varje aktivitet markeras dess tydliga miljöpåverkan eller tydlig risk för miljöpåverkan med ett kryss. En aktivitet med en markerad miljöpåverkan är en miljöaspekt. B. Beskrivning och kvantifiering Beskriv sedan med text den miljöpåverkan som varje miljöaspekt innebär. I möjligaste mån kvantifieras även miljöaspekterna i de mått som är relevanta och tillgängliga. C. Värdering De identifierade miljöaspekterna värderas sedan för att skilja ut vilka som är de betydande; dvs. de områden som påverkar miljön mest. Nedan beskrivs värderingsprocessen. Bedömningen som ligger till grund för värderingen av miljöaspekterna grundas på två faktorer: 1. Miljöpåverkan Miljöfarlighet - hur farlig är miljöaspekten för miljön? Knapphet/ändlighet - innebär miljöaspekten att vi tar knappa eller ändliga resurser i anspråk? Känslighet - berör miljöaspekten känsliga närområden? Risk fullständiga fakta och kunskap kanske saknas men det finns skäl att misstänka att miljöaspekten innebär en risk för miljöpåverkan? 2. Kvantitet Hur stor omfattning har aktiviteten (kan anges i kg, m 3, antal gånger m m) i vår verksamhet? Vid värderingen tas inte hänsyn till förutsättningarna eller resursåtgång för att reducera miljöpåverkan eller vad det skulle kosta. I de fall man konstaterat att aktiviteter medför liknande miljöpåverkan, bedöms dessa tillsamman i en samlad värdering utifrån miljöpåverkan och kvantitet. För andra aktiviteter som skiljer sig åt, görs en separat värdering av respektive aktivitet. Värderingen av varje miljöaspekt och varför vi bedömer miljöpåverkan och omfattning på ett visst sätt dokumenteras i redovisande dokument: värderade miljöaspekter. Ett poängsystem som kompletterar resonemanget, där samlade aktiviteter eller enskilda aktiviteter poängsätts, används enligt nedan.

- 23 - Kriterium 3 poäng 2 poäng 1 poäng Miljömässiga kriterier Miljöaspekten innebär stor miljöpåverkan Miljöaspekten innebär medelstor/begränsad miljöpåverkan Miljöaspekten innebär liten eller ingen miljöpåverkan Kvantitet Stor Medelstor Liten Betydande miljöaspekt De miljöaspekter som vid en summering av de två värderingsstegen erhåller en hög sammanlagd värdering (5 och 6) är de betydande miljöaspekterna för Verva. De betydande miljöaspekterna ligger till grund för miljömålen och övriga delar av det systematiska miljöarbetet. Värdering Indirekt miljöpåverkan IT-upphandling Kriterier Poäng Kommentar Miljöpåverkan, påverkansmöjlighet 1-3 3 Stora möjligheter att påverka genom att miljökrav ställs vid upphandlingen av IT-produkter och tjänster. Kvantitet 1-3 3 IT-upphandlingen utgör en mycket betydande del av Vervas verksamhet. Summa 6 Metoder och strategier för E-förvaltning Kriterier Poäng Kommentar Miljöpåverkan, påverkansmöjlighet 1-3 2 Verva har ingen direkt påverkan på miljöeffekterna av E-förvaltningen, men kan genom val av ITverktyg och införande av bl.a. e-fakturering eventuellt ha en påverkan på resursförbrukningen hos de myndigheter som berörs, men även hos de privatpersoner för vilka kontakter med myndigheter

- 24 - Kvantitet 1-3 3 kan underlättas. Miljöpåverkan är väldigt svårbedömd, därför ges denna aspekt relativt hög poäng för att säkerställa uppföljning. Detta är en av Vervas huvuduppgifter och utgör därmed en betydande del av verksamheten. Totalt utgör det sk. fokusområde ett 79 000 timmar av totalt 136 000 verksamhetstimmar. Summa 5 Kompetensutveckling Kriterier Poäng Kommentar Miljöpåverkan, påverkansmöjlighet 1-3 1 Verva har liten påverkan på innehållet i de kompetensutvecklingsinsatser som görs. De har för närvarande ingen direkt koppling till miljöfrågor. Kvantitet 1-3 2 Kompetensutvecklingsdelen utgör ca 12 % av Vervas totala antal verksamhetstimmar. Summa 3 Direkt miljöpåverkan Energiförbrukning: Uppvärmning, kyla Kriterier Poäng Kommentar Miljöpåverkan 1-3 Kvantitet 1-3 1 1 Uppvärmning sker med fjärrvärme levererat från Fortum och miljöpåverkan från fjärrvärme producerad från solvärme, reningsverk med tillskott från avfall och andra bränslen är relativt begränsad. Lokalerna kyls med fjärrkyla från sjövatten. Miljöpåverkan bedöms som liten. De nya lokalerna på Drottninggatan består av de direkta arbetsplatserna samt ett antal mötesrum. Dessutom förvaltar Verva en kursgård, Dragongården. Den totala ytan på Drottninggatan uppgår till 2342 m 2, och kursgården har en yta på 277 m 2.

- 25 - Totalt 2619 m 2. Verva bedriver en relativt yteffektiv verksamhet. Ytan är totalt 2342 m2. För uppvärmning finns inga exakta data. Summa 2 Förbrukning av El-energi Kriterier Poäng Kommentar Miljöpåverkan 1-3 Kvantitet 1-3 2 1 Bygger på ett snitt från produktionen. Vatten-Bio- Kärnkraft blandat. Elproduktionen i Sverige är till mycket stor del baserad på kärnkraft och vattenfall. Den genomsnittliga elproduktionen medför relativt små utsläpp till luft. Kärnkraften genererar radioaktivt avfall. Miljöpåverkan bedöms som medelstor främst på grund av kärnkraftens risker och det radioaktiva avfall som produceras. Vervas totalförbrukning av el är enligt fastighetsägaren 50,6 Kwh/m2 vilket är normalförbrukning för kontorsverksamhet. Detsamma gäller kursgården, där förbrukningen enbart är ca 30 Kwh/m2, men denna används dock inte dagligen under året. Summa 3 Vattenförbrukning Kriterier Poäng Kommentar Miljöpåverkan 1-3 Kvantitet 1-3 1 1 I Sverige råder ingen brist på vatten och miljöpåverkan anses liten. Viss miljöpåverkan i form av energiåtgång vid pumpning och rening, samt kemikalier för rening. Ingen egen mätare finns, men uppskattas till ringa kvantiteter. Verva använder endast vatten för normalt kontorsbruk, dvs. toaletter och kök. Summa 2 Utsläpp till vatten: Lokalvård

- 26 - Kriterier Poäng Kommentar Miljöpåverkan 1-3 Kvantitet 1-3 1 1 Lokalvård kan innebära utsläpp till vatten vid användning av kemikalier, men vid städning av kontorsverksamhet är miljöpåverkan dock relativt begränsad. Miljömärkta städkemikalier minskar påverkan. På Vervas kontor utförs enbart lättare städning, och då framförallt torrmoppning. Leverantören av städtjänster är miljöcertifierad och använder enligt uppgift enbart miljöcertifierade städprodukter. Städningen på Dragongården är inte heller särskilt omfattande, då den sker sällan med tanke på den relativt låga utnyttjandegraden av lokalerna. För denna städtjänst ha dock inga miljökrav ställts. Summa 2 Förbrukning av kontorsmaterial: Papper, plast mm Kriterier Poäng Kommentar Miljöpåverkan 1-3 Kvantitet 1-3 2 2 Pappersproduktion har medelstor miljöpåverkan,. Toners, OH film etc. inkluderas. Vid tillverkningen av papper sker utsläpp till luft och vatten. Stora krav på rening har medfört att utsläppen idag är förhållandevis små per producerad mängd papper. Polyetenplast tillverkas av olja som är en fossil och ändlig råvara. Plasttillverkning innebär också utsläpp till framförallt luft. Miljöpåverkan anses totalt sett som medelstor. Pappersförbrukningen uppgår till totalt 4,1 ton per år. Detta motsvarar ca 800-1000 ark per anställd. Det finns inga konkreta åtgärder på plats för att hålla nere förbrukningen, men den anses inte heller vara särskilt hög, ex. i jämförelse med andra myndigheter. Övrigt kontorsmaterial används också i normal mängd. Summa 4

- 27 - Resursförbrukning: Trycksaker/Publikationer Kriterier Poäng Kommentar Miljöpåverkan 1-3 Kvantitet 1-3 2 2 Trycksaker har en miljöpåverkan liknande den för vanligt papper. Som följd av tryckning och olika typer av pappersmaterial kan utsläppen till luft och vatten variera. Verva är en relativt ny myndighet och tryckte därför upp relativt stora mängder produktblad och information under 2006. Men i övrigt använder sig inte myndigheten till särskilt stor del av denna typ av kommunikation. Summa 4 Utsläpp till luft CO 2 (tjänsteresor och arbetsresor) Kriterier Poäng Kommentar Miljöpåverkan 1-3 Tjänsteresor med flyg och bil leder till utsläpp till luft, bl.a. koldioxid vilket påverkar växthuseffekten men även andra utsläpp som leder till försurning och övergödning. 3 Personalens resor till och från arbetet leder även till denna typ av utsläpp, men beror då på typen av transportmedel.. Miljöpåverkan (utsläpp av CO 2 ) från pendeltåg och tunnelbana bedöms som liten, medan miljöpåverkan från dieselbussar eller egen bil bedöms som stor. Kvantitet 1-3 2 Totalt sett anses utsläpp till luft ha en stor negativ miljöpåverkan. Bedömningen är att utsläppen från Vervas personals resor till och från arbetet är relativt små då de anställda i regel färdas kollektivt. Vid resor i tjänsten är en relativt stor andel av resorna flyg, även inrikes. Totalt uppgår utsläppen av koldioxid till 89 ton. Summa 5

- 28 - Utsläpp till luft, varu- och avfallstransporter Kriterier Poäng Kommentar Miljöpåverkan 1-3 Kvantitet 1-3 3 1 Transporter till och från kontoret som genererar utsläpp till luft av främst koldioxid (växthuseffekten) och kväveoxider (försurning, övergödning och marknära ozon) men även partiklar och andra hälsoskadliga ämnen. Den av människan orsakade klimatpåverkan är en central miljöpolitisk fråga och ett prioriterat miljöområde internationellt sett. Om klimatförändringarna inte ska komma snabbare än vad samhälle och natur kan anpassa sig till måste vi kraftigt minska utsläppen av växthusgaser. Miljöpåverkan bedöms vara stor Kvantiteten bedöms som liten. Det gör endast ett fåtal leveranser av varor per månad och enbart avfallsleveranser 1 gång per vecka. Summa 4 Konventionellt avfall Kriterier Poäng Kommentar Miljöpåverkan 1-3 Kvantitet 1-3 2 2 Beror på sopsäckarnas innehåll. Avfall som deponeras kan ge upphov till förorenat lakvatten och metangasbildning som bidrar till växthuseffekten. Deponier innebär också att markområden tas i anspråk. Förbränning av avfall innebär att energin i avfallet tas tillvara. Förbränningsprocessen orsakar dock utsläpp som är övergödande och försurande, bidrar till växthuseffekten och som kan vara giftiga. Askan innehåller ofta miljöskadliga metaller. Miljöpåverkan bedöms som medelstor. Verva har inga mängduppgifter på avfallet, men avfallsmängden bedöms inte som särskilt stor. Avfallssorteringen är begränsad, men källsorteringen har förbättras i fastigheten och håller på att förbättras på kontoret. Summa 4

- 29 - Avfall och resursförbrukning: Elektriska och elektroniska produkter Kriterier Poäng Kommentar Miljöpåverkan 1-3 Kvantitet 1-3 2 1 Små mängder sett över längre tidsperiod. Elektronik har i sig miljöåverkan genom användning av ändliga resurser. Kontorsmaskiner består främst av metaller och plaster (som ofta innehåller hormonstörande bromerade flamskyddsmedel). Miljöpåverkan bedöms som medelsstor Verva har ca 120 datorer, 12 skrivare och 2 kopiatorer. Det finns inga mängduppgifter på den här typen av avfall ännu, då verksamheten är så pass ny. De datorer som ska bytas ut, säljs vidare till ett företag som restaurerar/återvinner datorerna. Summa 3 Farligt avfall Kriterier Poäng Kommentar Miljöpåverkan 1-3 3 Farligt avfall kan ha en rad negativa miljöeffekter, t ex ackumuleras tungmetaller (t ex kvicksilver från lysrör) och stabila ämnen i näringskedjan. Det är därför viktigt med en korrekt hantering av farligt avfall. Miljöpåverkan bedöms som stor. Kvantitet 1-3 1 Enskilda lysrör och batterier. Summa 4