UPPSATSGUIDE FÖR STUDERANDE I SVENSKA SPRÅKET PÅ IKK Sammanställd av Gunnar Gårdemar 1
Elementära uppsatskrav är att Kunna formulera ett vetenskapligt problem. Anknyta till en teori och föra teoretiska och kritiska diskussioner. Söka, läsa och referera till sekundärlitteratur. Sätta dig in i metoder och metodiska problem. Analysera ett primärmaterial och dra slutsatser utifrån din analys. Presentera dina resultat i en uppsats med beaktande av vedertagna mönster och språkkrav. Skriva texten med ett utredande och korrekt språkbruk med väl definierade termer och att kunna tillämpa den vedertagna formalia som krävs för en vetenskaplig text. Arbetsmoment Gör en arbetsplan genom att skriva ett synopsis. Diskutera ämne, metod, material och planering med handledare. Ha SYFTET klart för dig innan du går vidare. Sök och läs sekundärlitteratur. Sök eller arrangera primärmaterial. Analysera primärmaterialet. Skriv uppsatsen. Kontrollera språk, innehåll och grafisk form. REVIDERA! Lämna in uppsatsen i seminarieskick. Ventilering vid seminarium, opposition. Revision och inlämning av slutversion. 2
Synopsis Så snart som möjligt ska du skriva ett synopsis och lämna till din handledare. Här finns en mall för ditt synopsis vilket bör omfatta 1 2 A4-sidor. Centrala punkter Uppsatsfokus Syfte, centrala frågeställningar Empiriskt material Metod Teori Tidsplan Stödfrågor Vad ska jag skriva om? Vilken huvudfråga ställer jag i uppsatsen? Kan huvudfrågan konkretiseras i några centrala frågeställningar? Vilket material? Hur stort? Hur göra urval? På vilket sätt bearbetas materialet? Tid för detta? Vilka teorier eller forskningsfält är relevanta? Presentera kortfattat och motivera! Hur planerar du ditt arbete vecka för vecka? Se till att alla moment kommer med! 3
Referenser Du kommer att använda dig av annan litteratur och andra källor och du måste ge referenser i texten för att skilja ut vad som är ditt och vad som är andras. De vanligaste sätten att ge referenser i text är Harvardsystemet (parenteser) och Oxfordsystemet (sidnoter). I språkvetenskapliga sammanhang är det vanligast med Harvardsystemet. För båda systemen ges det anvisningar i Svenska skrivregler (2008) under paragraf 45, 46 och 49. Lär dig att korrekt hantera något av ovanstående referenssystem! Observera att sidnummer också måste sättas ut i noterna; exempelvis Andersson (1993: 15 18). Enbart årtal i not används endast vid hänvisning till hela verk. Svenska skrivregler (2008) lämnar också anvisningar för litteraturförteckning i kapitel 5 Källor och källhänvisningar. Observera särskilt avsnitten 5.2.2 Källor som inte består av text och 5.2.3 Elektroniska källor. Följ anvisningarna för att få med alla uppgifter i din förteckning på ett korrekt sätt! Observera att du måste lämna hänvisningar till otryckt material, intervjuer, föreläsningar, enkäter och andra liknande källor om du använder sådana referenser. Dessa referenser förtecknas under särskild rubrik. Var noga med att alltid anteckna källan för alla uppgifter du finner omgående även om du tror att du inte kommer att behöva källan senare. Det kan visa sig att du verkligen behöver källan och det är ofta tidsödande att leta upp den igen. Likaså är det klokt att föra in varje ny referens direkt i litteraturförteckningen och låta denna växa fram efter hand. Kontrollera innan du lämnar in din uppsats att förteckningen inrymmer alla källor och all litteratur som nämns i uppsatsen. Om källan eller litteraturen inte nämns ska den inte finnas i din förteckning. Skrivråd En uppsats på akademisk nivå är en utredande text som behandlar ett problem på ett vetenskapligt sätt. Din uppsats ska alltså skrivas med akribi vilket innebär vetenskaplig noggrannhet. Därför måste din text uppfylla vissa krav. Språket i din text ska vara sakligt, korrekt och utan onödig information. Texten ska således utmärkas av koncentration och precision, vilket bland annat sker genom att de termer och begrepp som används är väl definierade och används på ett konsekvent sätt. Självfallet använder du skriftspråksformer och du markerar stycken på ett korrekt sätt. Du bör också vara sparsam med ordet jag, eftersom det i vetenskapliga sammanhang är fråga om att vara just saklig. Du som skribent bör därför inte onödigtvis markera din närvaro i texten genom att använda jag. Spara jag till de tillfällen då du själv verkligen behöver nämnas. Sådana tillfällen kan vara då du motiverar varför du gör olika val gällande syfte, material och metod. Följande språk krav ställs alltså på akademiskt skrivande: språklig klarhet, vetenskaplig genomskinlighet, objektivitet, kritisk och analytisk kompetens, akribi, anpassning till rådande skriftspråksnormer och lyhördhet för akademiska stilnormer. Vidare är ett gott råd att kontinuerligt spara det du skriver och dessutom att spara det på flera ställen. Nöj dig inte med att spara på hårddisken utan spara också alltid på diskett eller USBminne. Bäst är det om du sparar på din text på minst två externa minnen. Det känns inte bra om ett hårt och mödosamt nedlagt arbete försvinner och dessutom riskerar din tidtabell att spricka. Spara allt du skriver, även det som du kasserar, genom att skapa en extrafil eller extramapp för överbliven text. Du vet inte om du kan komma behöva texten igen. 4
Förkortningar bör skrivas ut i de allra flesta fall. Fundera på om du verkligen behöver använda det förkortade uttrycket över huvud taget. Endast i noter och litteraturförteckning kan vedertagna förkortningar användas. Innehållsförteckningen ska vara klar och överskådlig. Glöm inte paginering! Använd ett seriffteckensnitt för löpande text; lämpligen Times New Roman, och ett teckensnitt utan seriffer för rubriker, exempelvis Arial Narrow. Alla rubriker skrivs med fet stil och inte med understrykning. Se till att du har en lämplig rubrikhierarki genom att med punktstorlek markera denna. Använd i första hand kursiv stil för markering av uttryck. Använd korrekta citattecken ( ). Längre citat, utdrag, skriver du som blockcitat. Se Svenska skrivregler 30. Citera med urskiljning! Använd runda parenteser (.) kring anmärkningar, förklaringar, exemplifieringar, referenser och liknande. Använd hakparenteser [ ] för egna rättelser och tillägg. Eventuella diagram, tabeller, andra figurer och bilagor ska numreras (om det finns flera). Till figurer och diagram ska det finnas en kort förklarande text som i regel placeras undertill. Varje tabell har en rubrik som placeras i tabellhuvudet. Eftersom diagram, tabeller och figurer också bör kommenteras i den löpande texten ska de placeras i nära anslutning till denna text. Att det finns bilagor bör framgå av innehållsförteckningen. Använd dig av Svenska skrivregler! 5
Uppsatsens delar Titelsida Innehållsförteckning titel, författarnamn, (handledare), institution, universitet, datum (pagineras ej) Inledning Presentation, avgränsning Syfte, frågeställningar, hypotes Material och metod Eventuell problemredogörelse Forskningsläge: relevanta källor refereras, kommenteras och värderas Avhandling Materialbeskrivning Materialanalys, undersökning och argumentation Ställningstagande till tidigare forskning Egna resonemang och slutsatser Sammanfattning Resultat, kortfattat Slutsatser, specifika och generella Eventuella rekommendationer Litteraturförteckning Appendix I alfabetisk ordning efter författarens efternamn (gäller även referenser till elektronisk information) Förteckningen upptar endast den litteratur som nämns i uppsatsen Numrerade bilagor som hänvisas till i tidigare text Uppsatsens framsida På uppsatsens framsida ska uppsatsens titel och uppsatsförfattare anges. Dessa uppgifter placeras på framsidans mitt. Följande uppgifter placeras i nedre högra hörnet: lärosäte (Linköpings universitet), handledare, examinator (om det inte är samma person som handledaren), kurs (Svenska språket 2/Svenska språket 3/Svenska språket 4) och kurskod (se kursschema) och datum för uppsatsseminarium. 6
Uppsatskontroll Innan du lämnar in uppsatsen för seminarium och opposition bör du noga kontrollera din text! Här finns några lämpliga punkter att beakta. Efter ventileringen inlämnas en reviderad slutversion. Sakkontroll Kontrollera att du lagt rätt grund att du följt din analys ditt innehåll din disposition att dina citat är ordagranna Stil- och språkkontroll Kontrollera Formaliakontroll Kontrollera stilen och språket i din text att din text har akademisk stil: precis och konsekvent saklig och objektiv dina meningar dina stycken dina punktuppställningar dina kapitel och avsnitt dina rubriker stavning dina citat dina referenser din käll- och litteraturförteckning Kontroll av grafisk form Slutkontroll Kontrollera sidornas utseende dina rubriker dina typsnitt dina illustrationer bildtexter egen genomläsning extern granskning 7
Student och handledare Som student tilldelas du en handledare som ska bistå dig i den process som det innebär att skriva en uppsats. Handledarens uppgift är att tillsammans med den uppsatsskrivande studenten avgränsa och precisera uppsatsämne och syfte och se till att dessa är rimliga och hållbara. Handledaren bör också kunna hjälpa till med förslag på lämplig metod för att angripa det material som du ska arbeta med. Självfallet bör även ditt tänkta material diskuteras med handledaren. Det är ytterst olämpligt att påbörja ett uppsatsarbete på egen hand utan din handledares godkännande av ämnesval. Du riskerar då att få börja om med uppsatsen från början. Inför de handledningstillfällen som finns bör du vara förberedd: Dels genom att till handledaren sända den preliminära text du skrivit till ett visst tillfälle, dels genom att tänka igenom vilka punkter i uppsatsen som du upplever vara problematiska. Därför är det bra om du i förväg antecknar de frågor du vill diskutera och tar med dem till handledningen eller skickar dem i förväg till handledaren. När uppsatsen närmar sig en tänkt seminarieversion bör det vara möjligt för handledaren att inta en mer kritisk hållning till din text. Sannolikt är det möjligt för honom/henne att kommentera kopplingen mellan syfte, analys och resultat, liksom uppsatsens anknytning till tidigare forskning. Nu kan det också antagligen sägas något resultatens reliabilitet och validitet. Vid det här stadiet bör också strukturella och formella brister kunna kommenteras och rättas till vilket är angeläget, eftersom en uppsats särskilt på grundnivå i huvudsak är till för att uppöva ditt akademiska skrivande och din behärskning av uppsatsformalia. Alltså kan du även få kommentarer angående din språkbehandling och layout. Handledarens uppgift är däremot inte att korrekturläsa din uppsats eller att påpeka allehanda småfel och lapsusar som kan förekomma. Självfallet bör du själv genom Svenska skrivregler och andra relevanta handböcker se till att du behärskar grundläggande skrivformalia såsom interpunktion, styckeindelning och rubriksättning. Knappast kan detta vara handledarens sak även om kommentarer här kan ges. Om ett fel är återkommande genom hela texten kan handledaren välja att kommentera saken första gången felet förekommer och sedan är det din sak att leta upp övriga fel av samma typ. Om din text är mycket bristfällig när den närmar sig seminariet kan handledaren välja att noggrant läsa och kommentera några få sidor, varvid du som uppsatsskribent har att korrigera hela texten i stil med handledarens önskningar. Om du underlåter detta riskerar du självfallet att inte få lägga fram din uppsats för granskning vid seminariet utan du får då återkomman vid ett senare tillfälle. För övrigt är det din handledare som fattar beslut om din uppsats är det i skick som krävs för att denna ska få framläggas vid ventileringsseminariet. Din uppsats måste alltså få din handledares godkännande för framläggning och härvidlag bör handledarens inställning vara att uppsatsen i huvudsak ska vara klar. En ofärdig uppsats med alltför stora brister i språkbehandling och/eller innehåll får inte läggas fram för granskning. De självklara orsakerna till detta är att opponenten får en orimlig arbetsbörda och att uppsatsskribentens korrigeringsarbete för att åstadkomma en slutversion kan komma att bli mer tidsödande än vad framställandet av seminarieversion blev. Inte heller är det intressant för seminariedeltagarna att delta i ett seminarium där en ofärdig uppsats granskas. Det är också mycket viktigt att minnas att det är du som student som skriver din uppsats och att det är du och ingen annan som ansvarar för din egen text. Du kan således vid uppsatsseminariet inte anföra att min handledare tyckte att jag skulle göra så om din 8
opponent kommer med kritik. Även om handledare kan ha haft synpunkter som kritiseras av opponenten är det ändå din uppsats och det är du som ska bemöta kritiken. Här ska också påpekas att din uppsats är ett självständigt arbete där du själv problematiserar, samlar material, analyserar, diskuterar och skriver. Givetvis ska du använda dig av andras arbeten och forskningsresultat men med ett tydligt notsystem ange vem som skrivit det du anför. Källor ska alltså användas och anges! Det är absolut inte tillåtet att plagiera andras arbeten; inte heller ska du osjälvständigt kompilera ur andras arbeten. Din handledare är uppmärksam, men även din opponent ska vara uppmärksam, på att du använder ett vedertaget notsystem på ett korrekt sätt och att du skiljer på dina egna och andras synpunkter och resultat. Som en extern kontroll fungerar här också Urkund genom vilken din uppsats måste passera för att bli godkänd. Dessutom är det absolut nödvändigt att du respekterar den tidpunkt som finns för inlämning av seminarieversionen, eftersom det i annat fall kommer att bli problem för examinator och handledare att hinna med kopiering (examinator) och granskning (examinator och opponent) före seminariet. Om det är så att din uppsats av något skäl inte är inlämnad i tid kommer din uppsats inte att läggas fram vid terminens seminarium utan granskningen skjuts upp till nästa termin. Om du upptäcker att du inte klarar av att hålla tidsgränsen måste du meddela din handledare om detta så snart som möjligt, vilket betyder att handledaren ska få veta det innan tidsfristen för inlämning går ut! Information om gällande tidtabell för uppsatser under aktuell termin finns på ISK:s hemsida under ämnet svenska. 9
Urkund När din uppsats är godkänd av din handledare för framläggning på ventileringsseminarium ska du innan seminariet äger rum skicka din uppsats som bilaga till din handledares adress på Urkund. Efter 1 2 dagar får du och din handledare eller institutionen ett e-post brev med resultatet av granskningen. Vill du veta mer om Urkund kan du gå in på deras hemsida: www.urkund.se. Ovanstående procedur är obligatorisk för alla uppsatser på Svenska språket 2, 3 och 4. Den uppsats du skriver och lämnar in för ventilering ska vara ett självständigt genomfört arbete där endast angivna källor använts. Du får alltså inte använda arbetsmetoden att klippa och klistra ihop andras texter till en egen utan du ska skriva din text själv men med användande av andra referenser. Du bör förvissa dig om att de uppgifter, tankegångar och ordagranna citat som du använder dig av är återgivna noggrant och korrekt och att referenser ges på ett korrekt och vedertaget sätt. Särskilt viktigt är att du genomför en slutkontroll av uppsatsens formella sida liksom att du ännu en gång kontrollerar uppsatsens språkliga och grafiska utformning. Att uppsatsen ska vara ett självständigt arbete hindrar givetvis inte ett visst samarbete med andra uppsatsskrivare. Man kan till exempel hjälpas åt med materialinsamling, litteratursökning, litteraturtips. Ett annat bra exempel på konstruktivt samarbete är språkgranskning och korrekturläsning. Versioner Ditt uppsatsskrivande är en lärande och problemorienterad process där du utvecklar ditt skrivande och din kunskap i ett ämnesområde, men du kommer säkert också att lära dig mer om dig själv. I uppsatsens skrivprocess ingår olika versioner. Någon gång efter halva kurstiden bör du kunna uppvisa en preliminärversion av din uppsats som då grovt taget bör vara klar till cirka 60 %. Nästa steg är att lämna in den färdiga uppsatsen för opposition. Denna seminarieversion ska vara kontrollerad i Urkund. Efter seminariet lämnar du in en reviderad slutversion, vilken bör vara fri från språkliga, formella, typografiska och sakliga fel. Är du osäker på hur mycket och vad som måste revideras så rådgör du med examinator och/eller din handledare. 10
Turordning vid ventilering av uppsats 1. Ordföranden meddelar uppsatsens författare och titel och ger ordet till respondenten. 2. Respondenten har möjlighet att påpeka mindre ändringar. 3. Opponenten gör en kort sammanfattning av uppsatsen och frågar därefter respondenten om redogörelsen var riktig eller om något bör ändras eller tilläggas. 4. Respondenten svarar kort. 5. Opponenten framför sin opposition. 6. Efter avslutad opposition lämnar ordföranden ordet fritt för diskussion. 7. Ordföranden avslutar seminariet. Riktlinjer för oppositionens innehåll (se även s. 12!) En kort (3 5 minuter) sammanfattning av uppsatsen med betoning på syfte, metod, material och slutsatser. Inledande och övergripande positiva kommentarer. Uppsatsens form och framställning. Uppsatsens syfte och frågeställningar: Behandlar uppsatsen det som dessa säger? Forskningsläget: Relevant och/eller aktuellt? Metod: Ger den möjlighet att besvara ställda frågor. Material (t.ex. urvalsproblematik, bearbetning, representativitet, omfång). Undersökningens/analysens genomförande i stort. Resultatredovisning. Slutsatser (om de svarar på frågorna och/eller om de är möjliga att dra utifrån metod, material och analys). Avslutning och summering (t.ex. förslag på vad som kunde ha gjorts bättre, förtjänster brister). 11
Viktigt påpekande om oppositionens genomförande Oppositionen ska vara systematisk och tematisk och för att den ska bli det måste din läsning av rapporten vara noggrann. För att åstadkomma en systematisk opposition kan du ta hjälp av de punkter som finns ovan under rubriken riktlinjer för oppositionens innehåll. Efter inledning och övergripande kommentarer går du igenom de punkter som du anser att du har anledning att kommentera. En bra opposition är kritiskt konstruktiv. Du diskuterar de val som rapportförfattarna har gjort och ger förslag på förbättringar och utvecklingsmöjligheter, men du kan också berömma det som fungerar bra i texten. Särskilt angeläget är det att granska språkbehandlingens kvalitet och att formalia hanteras på ett vederbörligt sätt. Det är inte tillåtet att genomföra oppositionen genom att du går igenom texten sida för sida! Oppositionen blir då osystematisk och splittrad. Du hanterar då flera frågor på olika nivåer i texten och värdet av detta är mycket litet för respondent och övriga seminariedeltagare. En osystematisk och otematisk opposition påverkar kursbetyget negativt. Börja inte din opposition med perifera frågor utan börja med det som är mest värt att diskutera. Glöm inte att exemplifiera ur texten men välj exemplen väl. Du behöver knappast exemplifiera varje företeelse mer än en eller annan gång. Om det mot förmodan finns många formella fel och språkfel i den rapport du granskat påpekar du det och ger något enstaka exempel. För resterande fel ger du respondenten en lista på de fel som finns och som ska åtgärdas. Du kan också ge opponenten det rapportexemplar du själv läst och låta respondenten ta del av dina markeringar. Opponenten ansvarar för att den givna tidsramen för oppositionen hålls och därmed också att de mest centrala diskussionspunkterna hinns med. Du bör alltså förbereda dig väl så att din opposition blir distinkt och saklig. Gå gärna igenom oppositionen hemma så att du ser att den fungerar. Minns också att det bör finnas viss tid för inpass och frågor från respondent, seminarieledare och övriga deltagare. 12