Patientnämnden Halland Verksamhetsberättelse 2011
Patientnämnden Halland 2011 Ledamöter Eva Ericsson (MP) ordförande Barbro Henriksson (M) Gudrun Pettersson (C) Britta Ramnemark (FP) Jan Palmgren (S) Ann-Louise Stjärna Jönsson (M) Stina Larsson (S) Camilla Gustavsson (S) Lena Dygården (S), vice ordförande Ulrika Ericsson (M) Patrik Hultgren (M) Ersättare Lars Svensson (M) Susan Ritheim-Olsson (C) Owe Hjortmarker (FP) Madeleine Runnerström (KD) Charlotte Fagerström (S) Birgitta Fritzon (S) Hanne Jönsson (M) Dorothea Nilsson (M) Shlomo Gavie (C) Douglas Adolfsson (S) Åke Eliasson (S) Laholms kommun Halmstad kommun Hylte kommun Falkenbergs kommun Varbergs kommun Kungsbacka kommun Laholms kommun Halmstad kommun Hylte kommun Falkenbergs kommun Varbergs kommun Kungsbacka kommun Patientnämndens kansli Malin Larsson Christina Envall Lars Persson Chef för patientnämndens kansli Handläggare Handläggare/sekreterare i patientnämnden
Innehåll Inledning 4 Patientnämndens uppgift 4 Mål 4 Genomförande 5 Antal och fördelning av ärenden 6 Kommentarer 7 Kommunärenden 8 Stödpersoner 8 Information 9 Patientnämndens sammanträden 9 Patientnämndens kansli 10 IT-stöd 10 Ekonomiskt resultat 10 Återrapportering till vården 11 3
Inledning Patientnämnden Halland är en gemensam nämnd mellan och Hallands alla kommuner. Nämnden består av 11 ordinarie ledamöter och 11 ersättare. Verksamheten regleras genom eget reglemente samt ett avtal mellan deltagande parter. är huvudman för nämnden och ledamöterna är fristående från hälsooch sjukvården samt tandvården. Ledamöter och ersättare har tystnadsplikt och arbetar under samma sekretessregler som personal inom hälso- och sjukvården. Patientnämnden är en oberoende instans dit patienter/brukare och närstående kan vända sig till för att få råd och stöd i kontakterna med vården. Patientnämndens uppgift Patientnämndens verksamhet grundar sig på Lag om Patientnämndsverksamhet (1998:1656) och finns till för att stödja och hjälpa patienter i kontakten med hälso- och sjukvården samt rapportera iakttagelser. Nämnden tar emot synpunkter och svarar på frågor som rör all av nämndens huvudmän finansierad hälso- och sjukvård samt s tandvård. Dessutom kan barn och ungdomar t o m 19 år som behandlats av privat tandläkare vända sig till patientnämnden. Nämnden är rådgivande och har inga disciplinära befogenheter utan fungerar som en objektiv instans för kontakter med patienter och personal. Enligt lag ska patientnämnden också utse, utbilda, förordna och arvodera stödpersoner till patienter som är tvångsintagna enligt Lag om psykiatrisk tvångsvård (1991:1128) och Lag om rättspsykiatrisk vård (1991:1129). Patientnämnden ska främja goda kontakter mellan patienter/brukare och vårdpersonal/vårdgivare. Genom att bistå patienter och närstående i enskilda fall kan patientnämnden lotsa patienter till att få svar på oklarheter eller att gå vidare med sina ärenden till beslutande instanser. Patientnämnden återför patienters iakttagelser och synpunkter i syfte att dessa ska vara ett led i vårdens kvalitetsutveckling. Ärendena är en viktig kunskapskälla och det är angeläget att erfarenheterna tas tillvara i patientsäkerhetsarbetet. Därigenom medverkar nämnden också till att upprätta ett fortsatt förtroende för vården. Patientnämndens arbete bedrivs inom befintligt regelverk. Nämnden gör inga medicinska eller juridiska bedömningar och utfärdar inte heller sanktioner eller disciplinära påföljder. Om fel har begåtts inom hälso- och sjukvården hänvisas patienter till instanser som har dessa befogenheter. Mål Patientnämndens mål är att bidra till kvalitetsutvecklingen genom att göra vården uppmärksam på de förhållanden som patienter upplever som otillfredsställande. Detta sker bland annat genom erfarenhetsåterföring i form av statistik, personliga kontakter 4
med vårdgivare och genom övrig information till vårdpersonal. Återrapportering av ärenden kan resultera i att förebyggande insatser vidtas inom vården. Patientnämnden har också som mål att vara lättillgänglig och välkänd hos allmänhet, vårdpersonal och vårdgivare som en oberoende instans att vända sig till med synpunkter och frågor. Genomförande Nämnden skiljer på ärenden och frågor av rådfrågande karaktär, så kallade kontakter. Vid ärenden riktas synpunkter mot en specifik namngiven verksamhet. Vid kontakter kan det vara önskan om att få råd, stöd, information och hjälp utan att för den skull ha synpunkter på en specifik verksamhet. Inkomna ärenden rubriceras inom fyra områden enligt Socialstyrelsens direktiv. Det är uppgiftslämnarens uppfattning som ligger till grund för hur patientnämnden rubricerar ärendena inom dessa områden. Det är inte patientnämnden och dess tjänstemän eller vårdens tolkning av problemets art som gäller. De fyra områdena är följande: 1. Vård- och behandlingsfrågor provtagning/undersökning/remiss diagnosfrågor behandlingsfrågor medicinering 2. Bemötande - kommunikation bemötande information kommunikation samspel med närstående/närståendes roll omvårdnadsfrågor teknisk utrustning hjälpmedel bristande empati kulturella/språkliga hinder/tolkfrågor 3. Organisation, regler och resurser patientens ekonomi sekretess och tystnadsplikt journalfrågor valfrihet vårdgaranti tillgänglighet och väntetid patientansvar/vårdkedja administrativa rutiner resurser/prioriteringar 4. Övrigt används när ingen annan rubrik stämmer in 5
Antal och fördelning av ärenden Patientnämnden har under verksamhetsåret 2011 handlagt 470 ärenden. Utöver diarieförda ärenden har nämndens kansli även haft 616 kontakter. Registrering enligt de olika kategorierna 1-4 ger följande ärendefördelning: 271 ärenden har rört vård- och behandlingsfrågor en minskning med 63 ärenden jämfört med föregående år. Av dessa har 4 ärenden rört kommunerna. 109 ärenden har rört bemötande och kommunikation en minskning med 20 ärenden jämfört med föregående år. Av dessa har 0 ärende rört kommunerna. 89 ärenden har rört organisation, regler och resurser en minskning med 86 ärenden jämfört med föregående år. Av dessa har 4 ärenden rört kommunerna. 1 ärenden har rört övrigt en minskning med 2 ärende jämfört med föregående år. Ärenden fördelat per verksamhet Hallands sjukhus Halmstad 145 Hallands sjukhus Varberg 100 Ambulans/sjuktransport/SOS-alarm 21 1177 3 Hallands sjukhus Kungsbacka 8 Handikapp 2 Närsjukvård 61 Folktandvård 15 Psykiatrin i Halland 53 Privat vård (specialistvård och vårdval Halland) 50 Sjukvård övrigt 4 Kungsbacka kommun 1 Varbergs kommun 2 Falkenbergs kommun 1 Hylte kommun 1 Halmstads kommun 3 Laholms kommun 0 Ärenden fördelat per kategori Vård- och behandling 271 Bemötande - kommunikation 109 Organisation, regler och resurser 89 Övrigt 1 Ärenden fördelat på ålder 0-19 år 23 20-64 år 321 65- år 126 Kvinnor 302 Män 168 6
Kommentarer Diagram 1 visar patientnämndens ärenden totalt per kategori för perioden 2006-2011. Vård- och behandlingsärenden fortsätter att generera flest ärenden följt av bemötande - kommunikation och sist organisation, regler och resurser. Noterbart är att under år 2011 är bemötandeärenden fler än organisation, regler och resurser. Under år 2011 har antalet patienter som kontaktat patientnämndens kansli med synpunkter mot en direkt namngiven vårdenhet eller mot vården allmänt minskat med 172 ärenden jämfört med föregående år. Diagram 1: Patientnämnden Halland fördelning av ärenden 2006-2011. De flesta ärendena gäller vård- och behandling men har samtidigt minskat med 63 ärenden. Bemötandefrågor har minskat med 20 ärenden och organisation, regler och resurser har 86 ärenden färre än 2010. Utöver diarieförda ärenden har nämndens kansli haft 616 kontakter med patienter och närstående under 2011, en ökning med 109 stycken. Tänkbara orsaker till förändringen av ärenden respektive kontakter kan vara dels att patientnämndens kansli under 2011 haft två handläggare istället för tidigare tre. Men också att vården i Halland har blivit bättre och säkrare till följd av ett aktivt patientsäkerhetsarbete. I allt fler ärenden framkommer det att vårdpersonal hänvisat patienter/närstående till patientnämnden. Patienter och närstående är många gånger väl upplysta om möjligheten att gå vidare till andra myndigheter med anmälan och vill enbart ha blanketter eller stämma av med Patientnämnden och fråga om råd innan de gå vidare till andra instanser. Patientnämnden talar inte i termer om rätt eller fel i vården. Istället arbetar patientnämnden med problemlösning för patienter/närstående samt med återföring av 7
erfarenheter till ansvariga för verksamheterna. Patientnämnden arbetar för att bygga förtroendefulla vårdkontakter och för ett fortsatt förtroende för vården. Kommunärenden Antalet kommunärenden har minskat med 11 ärenden jämfört med år 2010. Orsakerna till det låga antalet ärenden kan bero på att brukare och närstående inte har några frågor eller synpunkter mot den sjuk- och omvårdnad som bedrivs av kommunerna. En annan förklaring kan vara att brukare/vårdtagare inom den kommunala vården inte har traditionen att betrakta sig som patient och därför inte ser patientnämnden som den instans man även kan vända sig till. Kommunerna har också en egen organisation för att hantera synpunkter på vården. Troligtvis är det dit vårdtagare/brukare/närstående vänder sig med synpunkter på kommunvården. Andra tänkbara orsaker till det låga antalet kommunärenden kan bero på vårdens art. Den nära och dagliga kontakten under en oftast längre tid, kan medföra att man snabbt reder ut upplevda missförstånd och fel. Sett ur ett annat perspektiv kan detta också tyvärr innebära att brukarna står i ett starkt beroendeförhållande till personalen och därför håller inne med synpunkter. Möjligheten att välja annan vård kan vara begränsad. Den faktiska orsaken till det ringa antalet ärenden rörande kommunvård går inte att få fram. I tjänstemännens kontakter med kollegor i övriga Sverige framkommer att tendenserna är detsamma över hela landet. Stödpersoner Viss vård inom psykiatrin regleras av Lag om psykiatrisk tvångsvård (1991:1128) och Lag om rättspsykiatrisk vård (1991:1129). Patienter som vårdas enligt någon av dessa lagar har rätt att få en stödperson utsedd. Stödpersonen ska bistå patienten i sociala och personliga frågor och vara en utifrån kommande professionell medmänniska. Stödpersonen kan närvara vid länsrättsförhandling om patienten så önskar. Psykiatriska vården anmäler till patientnämnden när det finns önskemål från patienten att få en stödperson vilket nämnden då förordnar. Patientnämnden ordnar varje år en fortbildningsdag för stödpersonerna. Fortbildningsdagen 2011 handlade om: Psykolog Peter Jacobsson informerade om ADHD och Aspergers syndrom. Avdelningschef Mikael Nilsson talade om Varför tvångshämtning? Och Kognitiva dysfunktioner vid psykossjukdomar samt hur förhindra återfall i psykossjukdom. Dagen rönte stor uppskattning från deltagarna. Förordnanden av stödpersoner har ökat under året. Nytillkomna förordnanden av stödpersoner under 2011 var 39 stycken och tillsammans med 7 pågående förordnanden från verksamhetsåren 2008-2010 var 46 förordnanden aktuella under 2011. Det är en ökning med 2 förordnanden jämfört med 2010. 8
Information Ett av patientnämndens mål är att nämnden ska vara välkänd hos patienter/brukare, närstående och vårdpersonal både i både regionen och kommunerna. Önskvärt är att invånarna i Halland som kommer i kontakt med olika vårdgivare nås av information om Patientnämndens verksamhet. Patientnämnden har under året nått ut med information om verksamheten genom bland annat massmedia, på 1177.se och genom att nu också finnas på tjänsten Mina vårdkontakter. På s hemsida finns protokoll från nämndens sammanträden. Information om patientnämnden finns även på de deltagande kommunernas hemsidor. Under året har patientnämnden och kansliet även gjort följande informationsinsatser, samt deltagit i följande aktiviteter: Handläggare har deltagit vid en utbildningsdag för ledamöter i de i lokala nämnderna. Presidiet har haft möten med arbetsutskottet för Driftnämnd Psykiatrin i Halland. Handläggare har haft möte med psykiatrins ledningsgrupp angående ärendehantering. Handläggare har haft möte med chefsläkare och vårdutvecklare vid Hallands sjukhus Varberg. Presidiet har informerat samtliga lokala nämnder om nämndens verksamhet. Handläggare har haft två möten med Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet i Göteborg. Handläggarna har deltagit vid Södra Regionens tjänstemannakonferens i Malmö. Handläggarna har deltagit vid Nationell patientnämndskonferens för tjänstemän i Stockholm. Handläggarna har haft möte med avdelningschefer och personal vid psykiatriska kliniken HSH, angående stödpersonsverksamheten. Presidiet har deltagit vid Patientsäkerhetskonferens i Stockholm. Presidiet och handläggare har deltagit i Nationell presidiekonferens i Jönköping. Patientnämndens sammanträden Patientnämndens presidium utgörs av ordföranden samt vice ordföranden. Kansliets tjänstemän, som bereder och handlägger inkomna ärenden, deltar vid presidiets möten och patientnämndens sammanträden. Patientnämnden har under året haft sex sammanträden. Vid sammanträdena har alla ärenden under perioden tillsammans med individuella och principiella ärenden föredragits. 9
I samband med patientnämndens sammanträden har under 2011 följande verksamhetsföreträdare informerat nämnden: Maria Brunefjäll, Mina vårdkontakter. Verksamhetsområdeschef Jerker Persson och avdelningschef Rose-Marie Hedberg, akutmottagningen på Hallands sjukhus Varberg. MAS (medicinskt ansvarig sjuksköterska) Eva Gustafsson, Laholms kommun Carina Werner, Vårdgarantin Revisorerna i, ömsesidig information om verksamheterna. Patientnämnden har även informerats av en av s jurister Göran Forss, om offentlighet och sekretess, valda delar av kommunallagen, jäv, etik och moral samt patientnämndens sekretess gentemot vården. Patientnämndens kansli För att patientnämnden ska kunna fullfölja sitt uppdrag har de till sitt förfogande ett kansli med två tjänstemän med kompetens inom sjukvård och administration. Det är tjänstemännen som handlägger ärendena i enlighet med reglemente, delegationsordning och gällande uppdrag samt tjänstgör som nämndsekreterare. Patientnämndens kansli har tillhört avdelningen för hälso- och sjukvårdsspecifika funktioner. Avdelningschefen var tillika chef för patientnämndens kansli. Kansliet har hög tillgänglighet via telefon, brev, e-post, fax, Mina vårdkontakter och för personliga besök. Kansliet har ett gemensamt telefonnummer för hela länet, 020-42 20 30 och samtalet är kostnadsfritt för den som ringer. Sedan tidigare har nämnden tagit beslut, efter önskemål från tjänstemännen att tjänstemännen inte ska figurera i massmedia. All massmediakontakt hänvisas i första hand till ordförande eller vice ordförande, i andra hand till någon av övriga ledamöter. IT-stöd IT-systemet Platina som började användas 2004 fungerar väl men för att inte tappa support i Platina har systemet under hösten 2011 uppgraderats. Handläggare från patientnämndens kansli har därför i uppgraderingsfasen deltagit i den projektgrupp som funnits inför och under uppgraderingen. Ännu kvarstår vissa justeringar i systemet för att förbättra användarvänligheten samt att vissa begrepp uppdateras. Detta arbete pågår fortfarande. Ekonomiskt resultat Patientnämnden Halland redovisar för 2011 ett ekonomiskt överskott. För nämnden är överskottet 98 700 kronor av en budget på 750 000 kronor. I nämndens budget ingår 10
också ersättning till stödpersoner. För kansliet är överskottet 196 200 kronor av en budget på 1 304 000 kronor. Återrapportering till vården Varje vecka skickar patientnämnden statistikrapport till berörda chefer, samt varje månad till förvaltningschefer och andra befattningshavare som får information rörande deras specifika ärenden. Enligt patientnämndens reglemente sker även halvårsvis rapportering till respektive huvudman om hur verksamheten utvecklas. En positiv tendens är att ansvariga allt oftare, när de fått ut sin statistik, kontaktar kansliet för att få ytterligare information till ärendena för att kunna göra en uppföljning. Patienternas anonymitet måste dock alltid garanteras. Det innebär att tjänstemännen alltid tar kontakt med patienten för att få medgivande innan information lämnas till vårdenheten. Sedan 2010 har reglerna angående sekretessen stramats åt. Regeringen anser att det är viktigt att det finns sekretess mellan patientnämnd och t.ex. inrättningar inom hälso- och sjukvården för att inte patienternas förtroende till patientnämnden skadas. Det är verksamheterna själva som sedan avgör hur man kan/vill använda den återförda statistiken. Övrig återrapportering av uppgifter är bland annat Socialstyrelsens krav på rapport om verksamheten och rapporter angående ekonomi och verksamhet som skickas till de deltagande kommunerna vid ett par tillfällen per år. Eva Ericsson Ordförande i patientnämnden Lars Persson Sekreterare i patientnämnden 11