Välfärdsbokslut 2009 2010-02-15. Fritids- och folkhälsonämnden



Relevanta dokument
Välfärdsbokslutet 2018 för ett socialt hållbart Borås. - Kristina Nyberg Smahel, utvecklingsledare, Kvalitets- och utvecklingsenheten FoF

Inriktning av folkhälsoarbetet 2010

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011

Inriktning av folkhälsoarbetet 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Folkhälsoplan

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG Chefsinternat, Loka Brunn

1 (10) Folkhälsoplan

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärdsbokslut Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Fritids- och folkhälsoförvaltningen, Kontaktpersoner Ann Kullander och Peter Karlsson

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.

LIV & HÄLSA UNG Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora

Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Liv och hälsa ung Särskolan 2017

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet

Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.

Folkhälsoenkät Ung Länsrapport

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället

Folkhälsa Umeå kommun statistik och prioriteringsunderlag. Ann-Margrethe Iseklint, Folkhälsostrateg Umeå

Hälsoplan för Årjängs kommun

Folkhälsoplan för Högsby kommun Antagen av KF , 87

Folkhälsopolitiskt program

Stockholmsenkäten 2014

Alkohol & droger. Vad är din bild av läget i Linköping?

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Ett socialt hållbart Vaxholm

ANTAGEN KF

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2012/2013. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

Mall: Drogpolitisk plan

Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun

Stockholmsenkäten Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2

Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016

LUPP med fokus Osbeck

VÄLFÄRDSBOKSLUT för ökad kunskap om hälsa och välfärd

Kommunåterkoppling 2017 Eskilstuna. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet

Kommunåterkoppling 2017 Strängnäs. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige

Sveriges elva folkhälsomål

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Stockholmsenkäten 2014, angående ungdomars drogvanor, kriminalitet, psykisk hälsa, samt risk-och skyddsfaktorer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Kommunåterkoppling 2017 Vingåker. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan

Om mig. Länsrapport

Folkhälsoplan Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet , 81

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

Regional konferens för lanseringen av regeringens samlade ANDT-strategi 14 juni Monica Pärus Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland

Folkhälsoplan. Munkedals kommun

LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät

Att vara ung i Hylte. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken sammanfattande version

Drogpolitiskt program

2(16) Innehållsförteckning

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

BARNS OCH UNGDOMARS HÄLSA OCH LEVNADSVANOR


Strategiskt folkhälsoprogram

Drogpolitiskt program

1 av 63. Stockholmsenkäten 2018 Nacka

Länsgemensam folkhälsopolicy

mötesplats mitt i Dalarna!

Folkhälsoplan Grästorp

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige , 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoplan Åstorps kommun

Livsstilsstudien 2010 delrapport om tobak och alkohol

Hur ser det ut i Sverige? Fakta och statistik kring barns levnadsvillkor. Disa Bergnehr Docent, Avdelningen för socialt arbete Jönköping University

Folkhälsostrategi Antagen: Kommunfullmäktige 132


Delaktighet och inflytande i samhället

Plan för Överenskommelsen i Borås

Kultur- och fritidsförvaltning Folkhälsa. Folkhälsoplan Vimmerby kommun. Antagen av kommunfullmäktige

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer

Prioriterade Folkhälsomål

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen

Alingsås folkhälsomål 2019


Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna?


Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Stockholmsenkäten avseende ANDT och psykisk hälsa i åk 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet

Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun

Trygg, kompetent, målinriktad och jämlik skola som uttrycks av glädje där alla får utvecklas efter sin förmåga.

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Hälsoenkäter bland elever årskurs 7, Norrbotten år 2002

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs

Transkript:

2010-02-15 Fritids- och folkhälsonämnden Välfärdsbokslut 2009 Bakgrund Välfärdsbokslut är ett instrument som gör det praktiskt möjligt att styra den kommunala verksamheten så att den bidrar till att förbättra välfärden, möjliggöra en hållbar utveckling och därigenom förbättra hälsan hos befolkningen. Välfärdsbokslut innefattar på vilket sätt verksamheterna och levnadsvillkoren i kommunen/ kommundelen kan utvecklas ur ett välfärdsperspektiv. En god hälsa är i fokus men också hälsans fördelning i befolkningen är betydelsefull. Välfärdsbokslut möjliggör därför jämförelser geografiskt, socioekonomiskt, åldersmässigt och ur genusperspektiv. Välfärdsbokslutet är en del av det kommunala boksluts- och budgetarbetet, och ska bidra till ett bra beslutsunderlag för politikernas val av förbättringsområden. Det ska stimulera till en bred diskussion om vilka förändringar och vilken utveckling som är önskvärd. Målområden Till 2009 års bokslut har ett antal nyckeltal för välfärden tagits fram som tillsammans med den lokala kunskapen ger förutsättningar för en välfärdsanalys på kommundelsnivå. Hela livscykelperspektivet finns med, barn och ungdom, unga vuxna 20-24 år, förvärvsaktiva vuxna och äldre. Valda indikatorer Kommundelsnämnden Trandared har valt att kommentera de index som är avvikande eller särskilt viktiga ur ett utvecklingsperspektiv utifrån genomsnittsindex. Sju indikatorer har valts av Fritids- och folkhälsonämnden till analysen för 2009 års välfärdsbokslut för alla nämnder (markerade i fet stil). Nyhet i 2009 års skolenkät är frågor gällande medbestämmande och delaktighet av eleverna i år 8. Sammanställning av utvalda indikatorer för Kommundel Trandared följer enligt nedan: Barn och ungdom BMI, Body Mass Index för barn år 4 Andel elever i år 8 som uppger att de inte dricker alkohol Andel elever i år 8 som har en vuxen i sin närhet de kan tala öppet och förtroget med Andel elever i år 8 som uppger att de mår bra eller mycket bra Andel elever i åk 9 med godkända avgångsbetyg i Sv/Sv2, Eng och Ma Föreningsmedlemskap år 8 Unga vuxna Förvärvsfrekvens 25-34 år Andel 25-34 år med eftergymnasial utbildning 1

Förvärvsaktiva vuxna Andel vuxna som inte hyser oro att i något avseende utsättas för brott (Oro att utsättas för brott) Äldre Andel 75 år och äldre med hemtjänst RESULTAT OCH ANALYS MED FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN Barn och ungdom: Målområde: Goda matvanor och säkra livsmedel Indikator: Övervikt BMI för barn år 4; Andel barn med BMI under 25 i år 4 Andel barn som inte är feta (BMI under 25) i år 4 var totalt i Borås Stad 97% och totalt i Kommundel Trandared 97%, en minskning från 98% 2008. Inriktningsmålet 2010 för folkhälsoarbetet är i Borås Stad 98% samt att utjämna skillnaderna som finns i kommunen. Kommundelen följer livsmedelsverkets riktlinjer för måltider inom barnomsorg och skola. Verksamheterna arbetar aktivt med frågan bl. a. genom att se över vad som serveras till frukost och mellanmål inom förskola och skolbarnsomsorg för att försäkra att maten som serveras till barnen är av hög kvalité. Under 2009 har man ytterligare arbetat med frågan i samverkan med BVC dietist och kostpersonal. Kommundelens förskolor och skolor erbjuder barnen fysiska aktiviteter inom ramen för hela skoldagen. Verksamheterna arbetar aktivt för att skapa en bra närmiljö som möjliggör detta. En viktig del i arbetet med att främja fysiska aktiviteter hos barnen är säkra gång- och cykelvägar samt trafiksäkerhetsdagen som genomförs bland skolelever varje år. Skolans personal tillsamman med föräldrarna arbetar kring barnens hälsa så att goda matvanor och fysisk aktivitet finns med i utvecklingssamtalen. Projektet; "Röris" med syfte att stimulera elever att röra sig genom att träna olika rörelser vid fasta tidspunkter har genomförts på Trandaredskolan och Ekarängskolan. Hulta fritidsgård har ingen försäljning av godis. Under 2009 har fritidsgårdens personal delgivit information till föräldrar om utbud av fritids- och föreningsaktiviteter samt tagit upp kost och motion som samtalsämne i samband med familjebesök. Kommundel Trandared har inte uppnått inriktningsmål om 98%. För att ytterligare öka andelen barn och ungdomar med BMI under 25 kommer verksamheten att fortsätta med de insatser som beskrivs i analysen. Förbättringsområden och åtgärder för att nå målen Kommundel Trandared kommer under 2010 att fortsätta utveckla ovanstående arbetsmetoder. 2

Målområde: Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och doping samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande Indikator: Alkoholkonsumtion Alkoholbruk, år 8; Andel elever i år 8 som uppger att de inte druckit alkohol de senaste tre månaderna Andelen i år 8 som uppger att de inte druckit alkohol under de senaste tre månaderna är 74% för Kommundel Trandared och 73% för Borås Stad. Inriktningsmålet 2010 för folkhälsoarbetet i Borås Stad är att minst 75% av elever i år 8, såväl pojkar som flickor, som uppger att de inte dricker alkohol. Andelen icke- konsumerande ungdomar har länge legat omkring 20%. et från skolenkäten i år 8 påvisar att det är 9% av ungdomarna som dricker 3-5gg eller oftare under senaste 3 månaders perioden. Enligt enkätundersökningen är det 5 % av elever i år 8 som röker nästan varje dag och det är 6% som snusar nästan varje dag. Kommundelsnämnden uppmärksammar att alkohol- och narkotikaanvändning bland ungdomar ökat runt om i landet både bland killar och bland tjejer. Förekomsten av gruppen ungdomar i år 8 som dricker 3-5gg eller oftare under senaste 3 månadersperioden har fortsatt varit hög bland flickor och pojkar. Förbättringsområden och åtgärder för att uppnå målen Verksamma åtgärder för att höja antalet elever i år 8 som inte dricker alkohol kommer att bli en fortsatt uppgift för nätverket mot ungdomsbrottslighet i samverkan med fritidsgårdar, skolor och föreningsliv. Under 2009 har personal vid Hulta Fritidsgård använt verktyg och metoder enligt Örebro Preventionsprogrammet (ÖPP- föräldrastödsprogram). Syftet har varit att förebygga och minska alkohol-och drogberoende bland ungdomar. Verksamheterna vid både fritidsgårdar och skolan behöver fortsätta att arbeta med att ge goda vuxna förebilder och att stärka ungdomarnas självkänsla. Projektnätverksgruppen mot ungdomskriminalitet kommer att arbeta aktivt för att sprida kunskap om det drogförebyggande arbete. Kommundelsnämnden ser det som angeläget att stödja utbildning av samtalsledare inom fritidsgårdarnas verksamhet och föreningar, i syfte att leda samtal i grupp som stärker flickorna i deras självkänsla. Under 2010 kommer Hulta Fritidsgård att skapa aktiviteter som riktar sig till gruppen tjejer ( tjej-måndagar ) samt samordna aktiviteter för mindre kill-grupper för att stötta ungdomarna i deras utveckling. Målområde: Ekonomisk och social trygghet och Trygga och goda uppväxtvillkor Indikator: Socialt stöd och Självskattad hälsa Andel elever i år 8 som uppger att de har en vuxen i sin närhet som de kan prata öppet och förtroget med Andel elever i år 8 som uppger att de mår bra eller mycket bra Inom Kommundel Trandared är det totalt 86% av elever i år 8 som uppger att de har en vuxen i sin närhet de kan tala öppet och förtroget med vilket innebär att 14% av elever inte har 3

tillgång till goda sociala nätverk (socialt stöd ), i Borås Stad är det 12%. Inriktningsmålet 2009 för folkhälsoarbetet i Borås Stad är 92% samt att öka flickornas upplevda psykisk hälsa. Upplevd hälsa genom frågeformuläret: Bland eleverna i år 8 är det 92% som uppger att de mår bra eller mycket bra jämfört med 95% i Borås Stad. Medbestämmande och delaktighet enligt skolenkät i år 8. Nya frågor som tas upp är påverkansmöjligheter som eleverna anser sig ha: Eleverna är med och bestämmer regler: 76% är tveksamma eller instämmer inte. Reglerna på den här skolan är rättvisa: 46% är tveksamma eller instämmer inte. Eleverna är med och bestämmer lektionstiden: 76% är tveksamma eller instämmer inte. Känner sig trygga på skolan: 18% tveksamma eller instämmer inte. Möjlighet att framföra sina åsikter till de som bestämmer: 46% ganska små/mycket små möjligheter/inga. Vart vänder du dig om du vill påverka något i kommunen: 60% vet inte. För att få en bredare förståelse redovisas även uppgifter om föreningsmedlemskap och fritidsgårdsbesök. Under 2009 har andelen ungdomar i år 8 som är medlem i någon förening minskat med 10%-enheter och uppgår till 67%. Besöksfrekvensen till fritidsgårdar är fortsatt låg och ligger på 14% av ungdomar som minst 1gg/v besöker fritidsgårdar. Ett välfungerande socialt nätverk är en forutsättning för en psykisk hälsosam utveckling. Det är ofta familjen, kompisar och vänner som positivt kan stödja barnen. Även skola, fritidsgårdar och föreningar utvecklar barnens färdigheter och stärker deras självkänsla. Barnens miljöer och de vuxna förebilderna är avgörande för valet av levnadsvanor och förbereder barnen till att klara av motsättningar i livet. Nedan redovisas resultat av upplevd hälsa i år 8 i skolenkäten 2009 som speglar ungdomars fysiska och psykiska hälsa samt välbefinnande: Upplevd hälsa genom frågor Totalt Kille Tjej Mår bra eller mycket bra 92% 95% 89% Huvudvärk minst 1gång per vecka 40% 28% 54% Ont i magen minst 1 gång per vecka 31% 24% 40% Ont i ryggen minst 1 gång per vecka 24% 28% 20% Känner sig nere minst 1 gång per vecka 35% 21% 50% Har varit på dåligt humör minst 1 gång per vecka 61% 46% 77% Har känt sig nervös minst 1 gång per vecka 42% 36% 50% Har haft svårt att somna minst 1 gång per vecka 33% 33% 33% Har känt sig yr minst 1 gång per vecka 22% 24% 20% Trivs bra med livet i stort just nu 95% 97% 92% Trivs bra i skolan 85% 86% 83% Känner sig stressad i skolarbetet 46% 40% 54% Har skolkat någon eller flera gånger 26% 23% 31% 14% (20% under 2008) av elever inom Kommundel Trandared har inte tillgång till goda sociala nätverk (socialt stöd). Det finns även ett sort antal elever som har olika problem med 4

hälsa samt känner sig stressade och inte trivs på skolan. Det finns stora skillnader mellan könen när det gäller upplevd hälsa där fler flickor än pojkar har oftare huvudvärk, ont i magen, känner sig nere, har haft dåligt humör, har känt sig stressade i skolarbetet samt skolkat. Färre flickor än pojkar mår bra, mycket bra eller trivs bra med livet just nu. Eleverna ser enligt de nya enkätfrågorna små eller mycket små möjligheter till medbestämmande och delaktighet på skolan. Förbättringsområden och åtgärder för att nå målen Kommundelsnämnden ser det som viktigt att stödja metodutveckling för att stärka identitetsutvecklingen hos målgruppen ungdomar men särskilt för flickor, samt lyfta fram lyckade projekt i syfte att stärka ungdomars självbild. Lotsen är ett projekt som under en treårsperiod har arbetat med utmanande barn, projektet ingår under 2010 i kommundelens ordinarie verksamhet. En viktig del är att ta tillvara erfarenheter från pågående föräldrautbildningar inom kommundelen, så att de kan fungera stödjande för föräldrarnas relationer till sina barn och tonåringar. Under 2010 kommer ett utvecklingsarbete inledas med att öka samarbetet mellan kultur, fritid och skolor med syfte att få ett helhetsgrepp om ungdomars psykosociala miljö under och utanför skoltiden. Målet är att skapa säkra och trygga miljöer för barnen samt att öka antal besökare till fritidsgårdarna och få barnen att bli engagerade i fler föreningsaktiviteter. Under 2010 kommer kommundelens skolor att fortsätta sitt arbete med likabehandlingsplanen för att förebygga mobbning, hot, våld och andra trakasserier på skolor. Under 2010 kommer verksamheten vid Hulta fritidsgård att införa aktiviteter som riktar sig till mindre tjej-och killgrupper kopplade till handledare som stöttar ungdomarna. Aktiviteterna utformas i samarbete med ungdomar. Ungdomarna kan få hjälp och vägledning i olika frågor som stärker deras sociala och ekonomiska trygghet så som att skriva arbetsansökan, få rådgivning i hur man söker arbete, praktik eller utbildning. Ungdomarna kan få råd i frågor gällande hälsa, fysisk aktivitet, goda matvanor och livsstil. De kan hämta kunskaper om attityder, normer och värdegrunder, demokrati och inflyttande i samhället, kan lära sig respekten för mångfalden i samhället. De kan få möjlighet att etablera goda relationer genom att ingå i olika nätverk. Ett fortsatt samarbete mellan stadens fritidsgårdar och föreningar där personal kan besöka och iaktta verksamheterna för att få idéer om fortsatt metodutveckling är även viktigt. Genom att iaktta ungdomarnas hälsoproblem i undersökningen har Kommundel Trandared möjlighet att påverka ungdomarna genom fritidsgården, fritids- och kulturaktiviteter samt skolan. Det är även viktigt att kommundelen arbetar med medbestämmande och delaktighet och att skolorna ser över elevernas medbestämmande så att eleverna känner sig mer delaktiga och trygga. Frågan är ny för 2009 och kommer att följas upp. För att öka medbestämmande bland elever arbetar kommundelen aktivt med att öka ungdomarnas inflyttande genom att försöka engagera dem i stadens Ungdomsråd. Vid utformning av aktiviteter på båda fritidsgårdarna samt vid projekteringen för konstgräsplanen inom Hultaområdet kommer ungdomar att få medverka. I kommundelens båda F-6 skolor arbetar man på att öka elevernas möjligheter till inflytande. Detta sker genom sedvanliga klassråd och elevråd. Därutöver gäller det att skolan kan precisera tydliga kunskapsmål och utifrån dessa föra dialog med elev och förälder var eleven befinner sig kunskapsmässigt. På så sätt blir eleven medveten om sitt eget lärande och kan 5

därvid påverka sin situation. Skolorna har även infört att elever kan hålla i sina egna utvecklingssamtal med stöd av pedagog. Eleverna involveras dessutom i Grön Flagg-arbetet, har arbetsuppgifter i matsal, vaktmästeri och bibliotek. Målområde: Trygga och goda uppväxtvillkor Indikator: Avgångsbetyg Andel elever i år 9 med godkända avgångsbetyg i Sv/Sv2, Eng och Ma. I Borås Stad var andelen elever med godkända betyg 86% jämfört med rikets 89%. Variationen mellan kommundelarna är stor. I Kommundel Trandared var det 88% med godkända avgångsbetyg. Inriktningsmålet 2010 för folkhälsoarbetet i Borås Stad är att andelen elever med godkända betyg i år 9 ökar till riksnivån samt att stärka språkutvecklingen för att minska segregationen. Kommundel Trandared har inte egen år 7 9 skola och fokuserar istället på att förbereda elever på att 100% av de klarar de nationella målen i år 5. et för Kommundel Trandared är 2%-enheter högre än snittet i Borås Stad och 1%- enhet lägre än föregående år. Färre elever har fått godkänt i Sv/Ma/Eng jämfört med 2008, resultaten kan dock inte jämföras eftersom statistiken gäller olika individer och barnkullar. För att förbättra uppföljning av måluppfyllelse behövs en statistisk översikt över tid som följer eleven från år 3 under grundskoletiden och gymnasiet. Förbättringsområden och åtgärder för att nå målen Kommundelens skolverksamhet har under 2009 ökat samverkan med högstadieskolorna kring timplaner och ämneskunskaper för elever från Trandared samt förbättrat uppföljningen av måluppfyllelsen för Trandareds elever i högstadieskolorna. Målområde: Valdeltagande och föreningsaktivitet Indikator: Föreningsmedlemskap Föreningsmedlemskap, år 8 Andel elever i år 8 som är medlem i någon förening. et för kommundelen för 2009 är 10%-enheter lägre i förhållande till 2008 och uppgår till 67%, gentemot 68% i Borås Stad. Kommundelen har lägre medlemskap jämfört med 2008. Under 2010 ska en ökad samverkan och samarbete mellan fritidsgårdarna, skolan och föreningarna kring föreningsmedlemskap vara i fokus för att öka barn och ungdomarnas fritidsaktivitetsintresse. Under 2009 har fritidsgårdarna arbetat för en ökad samverkan med föreningar. Detta arbete har bidragit till bättre kännedom om Borås Stads föreningar men tyvärr inte lett till ökat utbud av aktiviteter. Under 2009 har Mariedals fritidsgård startat allaktivitetshus i projektform. Aktivitetshuset för ungdomar som har syfte att öka tillgång till stadens olika föreningar och idrotter för att 6

stimulera ungdomars utveckling och för att öka integrationen. Under verksamhetsåret 2010 ska Kommundelens och Mariedal I K:s ledning genomförta en uppföljning kring samverkansavtalet i syfte att finna olika samarbetsformer mellan de båda fritidsgårdarna och stadens föreningar. Fortsatt utveckling av samarbete mellan Hulta, Mariedals fritidsgård, skolor och föreningar samt den fortsatta utvecklingen av fritidsverksamheter vid båda fritidsgårdarna är centrala för att öka ungdomars föreningsintresse. Förbättringsområden och åtgärder för att nå målen Samverkan och samarbetet mellan skola, fritidsverksamhet, fritidsgård och kommundelens/stadens föreningsverksamhet behöver kontinuerligt utvecklas. Kommundelsnämnden anser att utveckling av fritidsaktiviteter med stadens olika aktörer främjar integration bland ungdomar från kommundelens stadsdelar. Unga vuxna: Målområde: Ekonomisk och social trygghet Indikator: Förvärvsfrekvens Förvärvsfrekvens 25-34 år Totalt 79% i åldersgruppen mellan 25-34 på Trandared är förvärvsaktiva, siffran för Borås Stad ligger på samma nivå totalt sett. När det gäller resultatet i jämförelse mellan könen så är 74% av kvinnorna på Trandared och 83% av männen förvärvsaktiva, siffror för Borås Stad för kvinnor är 76% och för män 83%. På riksnivå totalt sett är 79% i den åldersgruppen förvärvsaktiva, varav 72% är kvinnor respektive 80% är män. Inriktningsmålet 2010 för folkhälsoarbetet i Borås Stad är att öka andelen förvärvsaktiva i de utsatta komundelarna med 5% samt öka samverkan mellan kommunen och näringslivet för att skapa möjlighet att fler unga vuxna skal bli förvärvsaktiva. et är oförändrat jämfört med 2008. När det gäller resultatet i jämförelse mellan könen så är en minskning med 2%-enheter för förvärvsaktiva kvinnor på Trandared och en ökning med 1%-enhet för förvärvsaktiva män. Kommundelsnämnden vill särskilt uppmärksamma gruppen unga 18-24 år. Arbetslösheten för denna grupp uppgick till ca 13% (kvartal 1 2009) både inom Trandared och Hulta, och det var dubbelt så många arbetslösa killar mot tjejer. I gruppen 18-64 år var det ca 7% arbetslösa inom Trandared och ca 9% inom Hulta. I Borås Stad var det ca 10% av ungdomar arbetslösa under första kvartalet 2009. Ungdomsarbetslösheten i Riket för ungdomar i åldern 15-24 år uppgick till 24,4%. Arbetslösheten uppgick till ca 25% bland de unga männen och 24% bland de unga kvinnorna. Jämfört med resten av befolkningen är arbetslösheten generellt sett högre bland ungdomar. Arbetslöshet i åldern 15-24 år var 24,4% respektive ca 6% i åldern 25-74 år. (Källa: SCB 2009-03) et för Kommundel Trandared är bättre än snittet i Riket och ligger i nivå för Borås Stad. 7

Totalt är det 969 förvärvsaktiva i kommundelen i ålder 25-34 år, varav 244 är sysselsatta inom handel och kommunikation; 160 arbetar inom vård och omsorg; 151 arbetar inom tillverkningsindustri, 163 arbetar inom finans och företagartjänster; 103 arbetar inom utbildning och forskning; 49 arbetar inom byggverksamhet; 66 arbetar inom personliga och kulturella tjänster; 25 arbetar inom offentlig förvaltning; 4 arbetar inom ej specificerad verksamhet; 0 arbetar inom jordbruk; 4 arbetar inom energi, vatten och avfall. (Källa: AMPAK 2007) Förvärvsfrekvensen, 25-34 år för Trandareds Kommundel ligger väl i förhållande till Borås Stad och Riket. Förbättringsområden samt åtgärder för att nå målen Kommundel Trandared är öppen för samarbete med arbetsmarknadsinsatser, socialtjänst, försäkringskassa, arbetsförmedling och andra intressenter för att öka andelen förvärvsarbetande i kommundelen. Speciell fokus vill nämnden rikta mot unga arbetslösa 18-24 år och vill med ovanstående samarbetsparter finna lösningar för att i största möjliga mån hjälpa denna grupp in i arbetslivet. Kommundelens trygghetssamordnare har i uppdrag att arbeta med frågan. Syftet är att tillsammans med Arbetsförmedlingen, stadens föreningar, företag och skolor finna olika samarbetsmöjligheter för ungdomars fortsatta arbetslivsintroduktion. I kommundelens förskola, skola och fritidsverksamhet pågår olika insatser för att på olika sätt utveckla varje enskild individ för att underlätta ett lyckat möte och inträde i arbetslivet. Dessa insatser bör ständigt ses över och förbättras. Målområde: Ekonomisk och social trygghet Indikator: Utbildningsnivå Andel personer i åldern 25-34 år med eftergymnasial utbildning Totalt sett har Trandared 34% av antalet unga vuxna i åldern 25-34 år med eftergymnasial utbildning. Detta är marginella förändringar jämfört med resultat från föregående år. Siffran är lägre än för Borås där resultatet ligger på 38% samt för Riket 44%. et i förhållande till könsfördelning för Trandared är lika lågt och ligger för kvinnor på 41% och för män 28%, siffror för Borås ligger för kvinnor på 45% och för män 32%. et för Riket ligger på 51% för kvinnor och 38% för män. Enligt den föregående indikatorn angående "Förvärvsfrekvens 25-34 år" så visas att många i den undersökta åldersgruppen arbetar inom handel, kommunikation, vård och omsorg, tillverkningsindustrin, företagstjänster och byggverksamhet är det förklarligt att andelen med eftergymnasial utbildning ligger på 34%, då eftergymnasial utbildning inte är ett krav för att etablera sig i sin yrkeskarriär inom dessa yrken. Dock finns det förändringar i antalet både kvinnor och män med eftergymnasial utbildning, där båda grupperna har ökat. et i förhållande till könsfördelning för Trandared 2008 har för kvinnor varit 40% och för män 25%. Kommundel Trandareds utbud av arbetstillfällen i och med lämpligt avstånd från kommundelen påverkar befolkningsstrukturen ur ett yrkes- och utbildningsperspektiv. Även utbudet av lediga lägenheter och villor öppnar upp för förändringar i befolkningsstrukturen. 8

Utbildning och erfarenhet är tillgångar när levnadsvillkoren förändras i samklang med sjunkande konjunktur som medför förändringar i arbetslivet. Fungerande förskole- och skolverksamhet samt tillgång till varierande fritidsaktiviteter gör kommundelen mer attraktiv för inflyttning. Förbättringsområden För att bli än mer attraktiv stad för personer med eftergymnasial utbildning i åldern 25-34 år bör fler arbetstillfällen som kräver eftergymnasial utbildning skapas i /eller i närheten av Borås Stad. Även nybyggnation av flerfamiljshus och villor, tillgång till kommunens servicar samt närhet till frilufts- och grönområden kan öppna upp för förändringar i befolkningsstrukturen ur detta hänseende. Kommundelsnämnden menar att det är en angelägenhet för Borås Stad och att det är svårt för en enskild kommundel att arbeta med. Förvärvsaktiva vuxna Målområde: Ekonomisk och social trygghet Indikator: Trygghet Andel vuxna som inte hyser oro att i något avseende utsättas för brott Enligt polisens trygghetsmättning har kommundel Trandared 42% som inte hyser oro i något avseende utsättas för brott, inriktningsmålet 2010 för folkhälsoarbetet är för Borås Stad minst 45% för kommunen totalt samt en minskning av skillnaderna mellan stads- och kommundelar. Det är en alltför liten andel av de vuxna i tidigare mätningar som inte hyser oro för att utsättas för brott. Statistik från polismyndigheten för Borås Stad visar på att antalet ungdomsbrott har ökat med 15%, från 577 brott år 2008 jämfört med 664 brott år 2009. Även antalet unga gärningsmän har ökat i Borås med 22%, från 373 år 2008 jämfört med 455 år 2009. För 2009 har Kommundel Trandared ökat både antalet ungdomsbrott och gärningsmän. År 2008 hade kommundelen 28 gärningsmän under 18 år att jämföra med 63 år 2009, varav 54 pojkar och 9 flickor. I Borås Stad är det kommundelarna Trandared, Brämhult, Norrby och Göta som under 2009 haft flest gärningsmän under 18 år. en av uppgifter från polismyndigheten gällande anmälda brott under 2009 i Borås visar att färre brott begåtts i jämförelse med 2008 dvs. 10232 anmälda brott under 2009 (11639 under 2008). För Trandared har 746 brott begåtts under 2009 (749 brott anmälts under 2007, 735 under 2008), varav 52 anmälda brott/1000 invånare inom stadsdel Trandared och 92 anmälda brott/1000 invånare inom stadsdel Hulta. Kommundelen har under 2009 haft ca 70 anmälda brott per 1000 invånare vilket är något bättre resultat i jämförelse med ca 72 brott per 1000 invånare enligt 2008 års mätning. Antalet brott på skolor har minskat i Borås totalt sett men ökat för Trandared. Antalet brott på Ekarängskolan har varit 24 (14 under 2008) och 11 (8 under 2008) på Trandaredskolan, varav 70-80% gäller skadegörelse på skolorna. Under 2009 har Hulta Fritidsgården drabbats hårt av skadegörelser. et av ungdomsbrottslighet för kommundelen visar på ett ökat antal ungdomsbrott och gärningsmän jämfört med 2008. Antalet gärningsmän i åldrar 13-18 år i Kommundel Trandared är 63 och medelvärde för Borås ligger på 41 år 2009. 9

Kommundel Trandared ska kontinuerligt arbeta för att minska oron att utsättas för brott. Från och med 2007 har kommundelen arbetat med oron att utsättas för brott i en särskild satsning gällande ungdomskriminalitet. Utifrån rapporter utfärda av en konsult från KonPrev (Kontroll- och previsionsgruppen) har ungdomskriminalitet kartlagts och analyserats. Kommundelsnämnden har utsett Mikael Andersson, fritidspedagog vid Hulta Fritidsgård som samordnare/projektledare för ett brottsförebyggande projekt i samverkan med polisen, bovärdar, föreningslivet, företagslivet, kyrkan, gatukontoret, lokalförsörjningskontoret, det lokala trygghetsrådet på Trandared och komundelens verksamheter. Projektgruppen har fått i uppdrag att utifrån analysen ta fram konkreta brottsförebyggande åtgärder för att skapa trygga och säkra utemiljöer samt arenor och träffpunkter med meningsfulla aktiviteter för ungdomar inom kommundelen. Projektgruppen mot ungdomskriminalitet har ett fortsatt viktigt arbete att genomföra för att förbättra resultatet för kommundelen, speciellt inom området trygghet och säkerhet på skolor, fritidsgårdar och i bostadsområdena. Förbättringsområden och åtgärder för att nå målen Förbättringsområden har i det ovan nämnda kartläggnings- och analysarbetet identifierats och beskrivits tillsammans i en åtgärdsplan. Kommundelen kommer att fortsätta arbeta utifrån analysen och förslagen på förbättringsområden. Gruppen har under 2009 särskilt prioriterat följande områden: trygghetsvandringar inom stadsdelen Hulta, samverkan med AB Bostäder i ett grannskapsprojekt Hej-projektet ; en mer utvecklad samverkan mellan kommundelens fritidsgårdar: Mariedals och Hulta samt fältgruppen, högstadieskolorna och polisen. Gruppen kommer under 2010 att arbeta vidare med 2009 års mål. Kommundelen kommer att konstituera ett lokalt Brottsförebyggande råd för att bl. a. stärka arbetet med ökad trygghet, minska och förebygga kriminalitet. Genom ett lokalt BRÅ med representanter från polis, Hyresgästföreningar, Sociala blocket, AB Bostäder kan kommundelen intensifiera sitt arbete för en Säker och trygg kommundel. Kommundelens Trygghetssamordnare kommer särskilt att arbeta med indikatorområdet. Målet är att: 1. Utifrån polismyndighetens statistik gällande ungdomsbrottslighet och LOB 2009 förbättra resultatet med 10%. 2. Utifrån indikatorn Andel vuxna som inte hyser oro att i något avseende utsättas för brott (oro att utsättas för brott) år 2008 ska kommundelen höja resultatet från 42% på Trandared och 41% på Hulta till 47% respektive 46% vid 2010 års mätning. Målområde: Ekonomisk och social trygghet Indikator: Äldreomsorg Andel 75 år och äldre med hemtjänst i ordinärt boende Bland 75 år och äldre är det 24% boende på Trandared som använder hemtjänstinsatser. Detta är 1%-enhet mer än resultat för 2008. Borås Stad har i snitt 27% som använder hemtjänstinsatser. Samtliga kommundelar hade en ökad andel 75 år och äldre i behov av hemtjänst jämfört med 2008. Detta kan bero på införande av en förenklad biståndshandläggning och att hemtjänsten blivit mer tillgänglig. Inriktningsmålet 2009 för folkhälsoarbete i Borås Stad är att minska andelen höftfrakturer för åldersgruppen 65-79 år med 5% samt få fram 5 indikatorer som mäter äldres hälsa och levnadsvillkor uppdelat på åldrarna 65-74, 75-äldre. 10

Kommundel Trandared har under 2009 haft 5 personer som fått höftfrakturer på grund av svåra fall, detta är samma resultat som 2008. Antalet döda per 1000 invånare i åldersgruppen 65-74 år är mycket lågt för Trandared med 8 totalt och 5 för kvinnor samt 12 för män. Borås Stad har i snitt totalt 14 döda per 1000 invånare, 9 för kvinnor och 19 för män. Kommundel Trandared har som mål att våra äldre invånare skall kunna bo kvar i det enskilda hemmet så långt det är möjligt. En åldrande befolkning medför att andelen äldre med hemtjänst ökar, samtidigt som hemtjänstinsatser koncentrerar sig till en alltmer hjälpbehövande grupp i riktning mot mer medicinsk omvårdnad och insatser under olika delar av dygnet. Kvalitetsuppföljning av hälso- och sjukvård, Kommundel Trandared och årsrapport från MAS/MAR år 2009 kommer att presenteras under mars månad med mer detaljerad information samt jämförelse mellan kommundelarna. Kommundelen har ett fortsatt högt antal beviljanden av särskilda boenden även då hemtjänstinsatserna har ökat. Åtgärder för att nå målen Kommundelens verksamhet inom äldreomsorg kommer att djupare analysera det framtagna resultatet i välfärdsbokslutet. De viktiga faktorerna särskilt i gruppen yngre äldre (65-74 år) för ett hälsosamt åldrande är fysisk, psykisk och social aktivitet. Kommundelens dagverksamhet vid Svärdfästet erbjuder de äldre meningsfulla aktiviteter och socialt umgänge samt möjliggör på bästa sätt att äldre invånare skall kunna bo kvar i det enskilda hemmet. Uppsökande verksamhet för 75-åringar med information om äldresäkerhet, den kommunala verksamheten och hemtjänstval samt möjlighet att använda fixartjänst är preventiva aktiviteter för att förhindra olyckfall hos äldre. Med äldresäkerhet i fokus arbetar verksamheten i projektform för att förebygga och minska antalet fallolyckor bland äldre, särskilt fallolyckor som leder till höftfrakturer. Inom äldreomsorgen har boendefrågorna uppmärksammats och kommundelsnämnden ställer sig positiv till nyetablering av alternativa boenden för äldre såsom service- och trygghetsboenden med gemensamhetslokaler för äldre inom kommundelen. Anhörigvårdare ser nämnden som en viktig grupp och närståendestödet är av stor betydelse för att uppmärksamma och stödja deras arbete. KOMMUNDELSNÄMNDEN TRANDARED Annette Persson Carlson Ordförande Håkan Anving Tf Kommundelschef 11