Strategi för ett jämställt Upplands Väsby



Relevanta dokument
Program för ett jämställt Stockholm

Mikael Almén, Nationella sekretariatet för genusforskning

Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober

Program för ett jämställt Stockholm

13 Program för ett jämställt Stockholm Kulturförvaltningens svar på remiss från kommunstyrelsen Dnr 1.1/2297/2017

JÄMSTÄLLDHET OCH GENUS

Eskilstuna kommuns mål för ökad jämställdhet perioden Lättläst version av På spaning efter jämställdheten

Jämställdhetsintegrering

Strategi. Program. Plan. Policy. Riktlinjer. Regler. Program för jämställdhetsintegrering. i Borås Stad

Program för ett jämställt Stockholm

0. Grundkurs i jämställdhetsintegrering. Ulrika Eklund, jämställdhetsexpert och konsult Katarina Olsson, jämställdhetsexpert och konsult

På spaning efter jämställdheten

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/ Gäller från: Fastställd av: Kommunstyrelsen,

14 Program för ett jämställt Stockholm Stadsarkivets svar på remiss från kommunstyrelsen Dnr 1.6/11420/2017

KS Policy kring jämställdhet för Skövde kommun

Så jämställdhetsintegreras genomförandet av Norrbottens folkhälsostrategi - för att förbättra jämställdheten i Norrbotten!

Processtöd jämställdhetsintegrering

Grundläggande jämställdhetskunskap

Upplands Väsby kommuns policy för likabehandling

Jämställdhetsprogram för Mönsterås kommun och de kommunala bolagen

Jämställdhets- och mångfaldsplan. Antagen av kommunfullmäktige , 20 SÄTERS KOMMUN

Jämställdhetsplan Kalix kommun

Makt, mål och myndighet feministisk politik för en jämställd framtid

Program för ett jämställt Stockholm Svar på remiss från kommunstyrelsen

Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige

Ansvarig: Personalchefen

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. Älvsbyns Kommun

Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige , 9 SÄTERS KOMMUN

Jämställdhetsplan med mångfaldsperspektiv Inledning Ansvarsfördelning Nationella riktlinjer och lagstiftning...

Program för ett jämställt Stockholm

Jämställdhetsstrategi för Länsstyrelsen Gävleborg

Jämställdhets- och mångfaldsplan för Alvesta kommun

SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING.

Framtagandet av planen har skett i samverkan med de lokala fackliga organisationerna. Planen har samverkats i kommunövergripande samverkan (KÖS).

Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering

FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN

JÄMSTÄLLDHETS-OCH MÅNGFALDSPLAN Norrmalms stadsdelsförvaltning å r

PLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD 2010

Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Ett material från:

Här presenteras resultatet av väggtidningarna som

VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten

Jämställdhetsplan

Handlingsplan för Järfällas jämställdhetsarbete

Processkartläggning. Trappsteg 5 6. Jäm Stöd

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan

Jämställdhetsintegrering: ESVs nya uppdrag. Seminarium

Riktlinje. för Uppsala kommuns normkritiska arbete för ökad jämställdhet enligt CEMR

Jämställdhetsplan för Nordmalings kommun

En jämställdhetsanalys behöver inte vara lång och krånglig. Med några få rader kan man som regel svara på de frågor som ställs i checklistan.

Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Ett material från:

Plan för medarbetares lika rättigheter och möjligheter

Verksamhetsplan 2017

Jämställdhetsintegrering av styrdokument

Strategi Program >>Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Jämställdhetsplan

Ett jämställt Värmland

Ett jämt Västernorrland

Program för ett jämställt Stockholm

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Likabehandlingsplan

Jämställdhets- och mångfaldsplan

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Mål och handlingsplan för jämställdhetsintegrering

Yttrande över betänkandet Mål och myndighet - en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken, SOU 2015:86

För ett jämställt Dalarna

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. i Hägersten- Liljeholmens stadsdelsförvaltning stockholm.se

Likabehandling - handlingsplan

JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN 2009

Frågeformulär för arbetsmötet

Genusperspektiv på ANDT

Olika men ändå lika" Jämställdhetsredovisning för 2008

Vänsterpartiet Malmö malmo.vansterpartiet.se Feminism från ord till handling

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10

Checklista för jämställd biståndsbedömning

Diskriminering - riktlinje

JÄMSTÄLLDHETSPOLICY FÖR EMMABODA KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige

Handlingsplan för jämställdhet utifrån den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män

Anmälan av Plan för genomförande av jämställdhetsintegrering inom arbetsmarknadsförvaltningen

Leda och styra för hållbar jämställdhet

Socialförvaltningens handlingsplan för jämställdhet 2016

Jämställdhetsintegrerad budget

Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.

Jämställdhetsperspektiv inom ekonomiskt bistånd

JämKART jämställdhetskartläggning

Ett jämställt KTH Jämställdhetsintegrering KTH

HANDLINGSPLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET I GULLSPÅNGS KOMMUN

Jämställdhetsplan för Värmdö kommun

För ett jämställt Dalarna Avsiktsförklaring

Jämställdhetsplan. för anställda i Ljusdals Kommun ljusdal.se BESLUT I KS

Sveriges jämställdhetspolitik

JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR VÅRDÖ KOMMUN

Återrapport av uppdrag om utredning av möjligheter till främjande av jämställdhet inom föreningslivet

Dnr 392/16. Likabehandlingsplan 2017

Leka jämt. en del av hållbar utveckling

Bilaga 5. Basutbildning i jämställdhetskunskap PPT och manustext

Plan för medarbetares lika rättigheter och möjligheter. Österåkers Kommun

Jämställdhets- och jämlikhetsplan 2012

SVENSKA BASKETBOLLFÖRBUNDETS MÅNGFALDS- OCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN

Robertsfors kommun. Robertsfors kommuns jämställdhetsplan

10 februari Jämställdhetsarbetet Kalmar kommun

Södermalms stadsdelsförvaltning JÄMSTÄLLDHETS OCH MÅNGFALDSPLAN

Transkript:

Styrdokument, plan Stöd & Process 2013-08-27 Maria Lindeberg 08-590 973 76 Dnr KS/2013:457 Maria.lindeberg@upplandsvasby.se Strategi för ett jämställt Upplands Väsby Nivå: Kommungemensamt Antagen: Kommunfullmäktige den 10 februari 2014 8 Reviderad: Kommunfullmäktige den XXXX-XX-XX Giltig t.o.m: Den XXXX-XX-XX Ansvarig ägare: Personaldirektören

Strategi om det jämställda Upplands Väsby Upplands Väsby kännetecknas av att varje människa, oavsett kön, får vara den unika individ som hon är. Kvinnor och män har samma makt att forma samhället och sina liv, vilket innebär samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Alla kan göra fria och jämlika val oberoende av föreställningar om vad som anses manligt och kvinnligt. I Upplands Väsby är välfärden jämställd. De tjänster som Upplands Väsby kommun tillhandahåller, till exempel utbildning, barn- och äldreomsorg, bostäder och kulturoch fritidsaktiviteter, erbjuds män och kvinnor på samma villkor. Mål för jämställdhetspolitiken För att uppnå denna strategi behövs en aktiv jämställdhetspolitik. Jämställdhet påverkas av en mängd faktorer, varav vissa ligger utanför vad som kan påverkas av kommunala beslut. Kommunen hör dock till en av de viktigaste aktörerna då verksamhet inom exempelvis utbildning, omsorg och samhällsbyggnad har en direkt bäring på jämställdheten. Vi formulerar här mål inom sex områden som är strategiska för att uppnå ett jämställt Upplands Väsby. Makt och inflytande Män och kvinnor har samma möjligheter att delta i samhällslivet på lika villkor. Hinder för den enskilde att till exempel delta i det politiska livet är undanröjda. Det är en jämn representation av kvinnor och män i kommunala styrelser, nämnder och andra maktpositioner. Ekonomisk jämställdhet Ekonomisk jämställdhet råder mellan män och kvinnor. Kvinnor och män har samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Lön sätts inte efter kön. Arbetsmarknaden är inte uppdelad utifrån stereotypa uppfattningar om könsroller. Lönerna för de anställda i Upplands Väsby kommun speglar individens kompetens och inte om man är man eller kvinna. Det finns inga skillnader i sjukskrivningstalen som är att hänföra till kön. Heltid är en rättighet, deltid en möjlighet. Flexibilitet i arbetstid gör att det går att upprätthålla en rimlig balans mellan arbete och fritid. Upplands Väsby är en kommun där det finns ett jämnt uttag av föräldraförsäkringen mellan män och kvinnor. Jämn könsfördelning gällande de anställda finns på alla nivåer och på alla arbetsplatser. I Upplands Väsby finns det goda förutsättningar att driva företag och det går att kombinera företagande eller förvärvsarbete med föräldraskap. Likabehandling i förskola och skola Förskolor och skolor arbetar aktivt och medvetet för att ge lika villkor för flickor och pojkar. Skolresultatet skiljer inte mellan pojkar och flickor. Stereotypa uppfattningar om vad som är manliga och kvinnliga sysslor och hur de värderas motverkas. Genuspedagogiken är en naturlig del av förskolans och skolans sätt att arbeta.

Utbildningsval till gymnasieskolan sker utifrån intresse istället för traditionella könsroller. Jämställd omsorg Kvinnor och män har samma möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor. Obalansen mellan könen inom omsorgsyrkena är utjämnad. Anhöriga, idag oftast döttrar, fruar eller sammanboende, som vårdar och tar hand om familjemedlemmar i hemmet får stöd. Goda förebilder lyfts fram för att främja en jämn ansvarsfördelning av det obetalda hemarbetet. Biståndsbedömningen inom exempelvis äldreomsorgen präglas av ett könsneutralt synsätt. Stadsbyggnad Stadsplanering görs utifrån ett jämställdhetsperspektiv där fler och fler kvinnor deltar aktivt i samhällsplaneringen. Detta kan innebära att stor hänsyn tas till att gångstråk belyses på ett bra sätt och att det är nära till service, exempelvis butiker och skolor. Vidare beaktas tillgänglighet så att det passar alla. Kollektivtrafiken, där kvinnor idag är i majoritet av passagerarna, är trygg, säker, tillgänglig och utbyggd i hela kommunen. Tryggt och fritt från våld Både kvinnor och män upplever trygghet och säkerhet. Våldsutövningen ses och åtgärdas som i huvudsak ett strukturellt patriarkalt problem. Främst gäller detta unga mäns våldsutövning mot andra unga män och mäns våld mot kvinnor. Det finns särskilda insatser mot könsrelaterat våld eller våld i nära relationer. Kvinnor som utsätts för våld i hemmet och hedersrelaterat förtryck har ett starkt stöd av socialtjänsten och det civila samhället. Kvinnor och män, flickor och pojkar, har samma rätt till kroppslig integritet. Alla kvinnor och män upplever sig fria att uttrycka sin kärlek, sexualitet och könsidentitet utan rädsla för fördomar, diskriminering, förföljelser och trakasserier. Medel för jämställdhetspolitiken Övergripande Arbetet med jämställdhet ska föras med CEMR-deklarationen som vägledande dokument och följa dess intentioner. Deklarationen är ett redskap för att integrera jämställdhetsperspektivet i det politiska beslutsfattandet. Jämställdhet ska integreras i alla kommunfullmäktiges perspektiv; Kund, Ekonomi, Samhälle & miljö och Medarbetare. Detta gäller såväl i styrkort som i kvalitetsuppföljning. Utbildningar i jämställdhet ska erbjudas samtliga nämnder, styrelser och tjänstemän. När varor och tjänster upphandlas ska det vara ett krav att anbudsgivaren arbetar aktivt med jämställdhet, vilket ska framgå av jämställdhetspolicy eller likvärdigt. Omfattningen av användningen av detta krav i upphandlingar ska följas upp och redovisas. Kommunen ska arbeta för att mätmetoder och statistik tas fram som synliggör ojämställdhet och möjliggör jämställdhetsredovisningar. Gender budgeting ska tillämpas av kommunen. Makt och inflytande Det anses vara jämn könsfördelning när andelen kvinnor/män ligger inom intervallet 60-40% vardera. Det underrepresenterade könet ska uppmuntras att delta i de

aktuella forumen. Kommunens valberedning har till uppgift att analysera och följa upp ojämnställd representation. Ekonomisk jämställdhet Upplands Väsby kommun ska göra lönekartläggningar med högre ambitionsnivå än den som finns i lagstiftningen. Påvisade löneskillnader på grund av kön ska omedelbart åtgärdas. Strukturella löneskillnader mellan likvärdiga (avseende exempelvis utbildningsnivå och ansvar) yrkesgrupper ska påvisas. Där dessa löneskillnader är kopplade till att kvinnodominerade yrken värderas lägre ska arbetet med att höja det relativa löneläget intensifieras och utvärderas. Upplands Väsby kommun ska uppmuntra sina anställda till ett jämnare uttag av föräldraförsäkringen. Likabehandling i förskola och skola Likabehandlingsplaners kvalité ska följas upp och de ska vara levande styrdokument i verksamheterna. Arbete med att förmedla och tillämpa ett genuspedagogiskt förhållningssätt inom förskola och skola ska stödjas. Fokus ska ligga på de ökade skillnaderna mellan pojkars och flickors studieresultat. Pilotprojekt ska skapas och goda exempel på hur skolor bryter den negativa skolkultur som finns hos vissa pojkgrupper lyftas fram. Upplands Väsby kommun ska skapa omsorgsprojekt för pojkar och bygg- och teknikprojekt för flickor med syfte att bryta stereotypa könsrollsmönster vid val till gymnasieprogram. Förebilder ska lyftas fram. Jämställd omsorg En väl utbyggd skattefinansierad barn- och äldreomsorg minskar behovet av det tunga omsorgsarbetet i hemmet som till stora delar utförs av kvinnor. Kommunen ska ge ett utökat stöd till anhörigvårdare för att minska deras ibland tunga uppdrag. Personal som arbetar med biståndsbedömning och utförare av insatser ska arbeta utifrån ett könsneutralt förhållningssätt. Utfallet av biståndsbedömning och insatser till män i förhållande till kvinnor ska kartläggas. Stadsbyggnad Vi har ett ansvar att lyfta fram förebilder i form av kvinnor som verkar inom samhällsplanering. Kvinnors erfarenheter, kompetens och perspektiv inom området ska ges större utrymme. För att engagera fler kvinnor i arbetet med att bygga ett samhälle ska dialoger och andra aktiviteter som är riktade till dem genomföras. Kvinnors intresse för dessa frågor ska få ett större genomslag i kommande beslutsunderlag och ger därmed en större medvetenhet om perspektiv som tidigare inte framkommit på ett tydligt sätt.

Tryggt och fritt från våld Många verksamheter inom kommunen måste samverka för att minska våldet. En kombination av förebyggande arbete bland ungdomar, kunskapsspridning bland personal som jobbar med socialt och polisiärt arbete samt akut stöd för de som utsätts för våld behövs. Genom genuspedagogik i de högre årskurserna och gymnasiet kan ungdomar medvetandegöras om och uppmuntras att bryta med våldets strukturer. Skolans sexoch samlevnadsundervisning ska på ett mycket aktivare sätt främja en kritisk diskussion kring den sexualisering i det offentliga rummet som ungdomarna möter. Kvinnor som utsätts för våld ska inom socialtjänsten ha snabb tillgång till stöd och skydd i form av kvinnojour och skyddat boende, gärna i samverkan med ideella krafter. De, främst män, som brukar våld i nära relationer ska, förutom rättsliga påföljder, erbjudas stöd. Kompetens inom socialtjänst och polis om det hedersrelaterade våldets särskilda omständigheter ska höjas. Alkohol är ofta en utlösande faktor bakom våldsutövning, därför är en restriktiv alkoholpolitik viktig för att minska våldet. En effektiv och individbaserad beroendevård behövs för att minska alkoholens verkningar.