arbetsmiljö Så blir arbetsmiljön bättre! 20 22 bengt SVenSSon öppnar för samarbete 3 4 Väktaren & Samhället nr 10 en översyn av bevakningslagen är på gång 5 6 de är garanterade jobb efter Skolan 16 18 Nu prioriterar kommunerna trygghet 18 19 12 13
En lag i takt med nya krav Det gäller att använda skattebetalarnas pengar rätt säger Greta Berg, jurist på SKL längre fram i tidningen. Hon säger det mot bakgrund av att trygghet blir allt viktigare för kommunerna med krav på kompetens och kunskap om upphandling av säkerhetstjänster som följd. Rikspolischef Bengt Svensson säger att polisen måste koncentrera sig på kärnverksamheten att bekämpa brottslighet. Han vill därför pröva alla polisens arbetsuppgifter mot det kravet. Uppgifter som inte faller inom kravet skulle kunna utföras av andra. Det här är två exempel på att samhället förändras. Nya riskbilder och mer av trygghet ökar kraven på det offentliga. Det gör att kommuner, landsting och myndigheter för att klara sina budgetar måste hitta kvalitativa säkerhetslösningar tillsammans med privata företag. En utveckling som pågår i hela Europa. Sverige har ett bra utgångsläge för att det privata ska kunna leverera bra tjänster. Under många år har bevakningsbranschen företag och fackliga organisationer - arbetat tillsammans för kvalitet. Grunden finns i starka kollektivavtal och konstruktiva samtal mellan företag och fack. Förhoppningsvis blir 2013 det år då arbetet med en ny lag påbörjas Branschen tar ansvar för kompetensutveckling och god arbetsmiljö genom Bevakningsbranschens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd (BYA). Utbildning på gymnasienivå sker i Säkerhetsgymnasiet. BYA samarbetar också med gymnasieskolor i landet. Svenska Transportarbetareförbundet bedriver en aktiv information om branschens kvalitetskrav. Branschen har tillsammans med SKL tagit fram en handbok för upphandling av bevakningstjänster. Brukare av bevakningstjänster kan vara trygga i att de får kvalitet och som garant står den svenska bevakningsbranschen som leder utvecklingen i Europa. Positionen har den fått utifrån att bevakning redan 1974 reglerades i Lag om bevakningsföretag. Men många ser liksom Krister Hammarbergh, ledamot i justitieutskott, att lagen nu är i behov av översyn och att den är i otakt med alla nya uppgifter som tillkommit. En annan brist är att länsstyrelsernas tillsyn av bevakningsföretag inte är enhetlig och kraftfull. Idag upplevs den många gånger som uddlös. Förhoppningsvis blir 2013 det år då arbetet med en ny lag påbörjas. En lag som blir lika pådrivande för god kvalitet som den nuvarande var en gång. Väktaren & Samhället nr 10 utges av BYA, Bevakningsbranschens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd. I BYA ingår Almega, SWEGUARD och Svenska Transportarbetareförbundet. Syftet är att belysa verkligheten för Sveriges alla väktare utifrån branschens synvinkel. Materialet får gärna åter användas, kopieras och citeras under förutsättning att innehållet inte förvanskas. För ytterligare frågor och synpunkter, kontakta BYA, 08-703 08 00 eller info@bya.se, www.bya.se Utgivare: BYA (Bevakningsbranschens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd) Redaktör: Lars O Molin Textproduktion och form: Svensk Information, www.svenskinformation.se Omslagsfoto: Pontus Fall Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, Borås 2012 2 Väktaren & Samhället 2012
Foto: Drago Prvulovic/Scanpix Rikspolischefen Öppnar för mer samarbete med bevakningsföretag Låt bevakningsföretag ta hand om vissa transporter åt polisen. Det menar rikspolischef Bengt Svensson när Väktaren & Samhället ber om en konkretisering av vem som ska utföra de arbetsuppgifter som han vill överlåta till andra. Det väckte stor uppmärksamhet i början av året när rikspolischef Bengt Svensson gick ut i medierna och ville rensa bland polisens arbetsuppgifter. Som det är nu riskerar vi att splittra polisens verksamhet sa han i en intervju och tyckte att ansvaret för fylleceller, utfärdandet av pass och omhändertagande av djur var exempel på insatser som polisen inte ska syssla med. Han är orolig för att polisens uppdrag i samhället är för brett och vill fokusera på att minska brottsligheten och överlåta en rad uppgifter på andra. Kommentarerna till Bengt Svenssons förslag var överlag positiva. Ett förslag i grevens tid, konstaterade till exempel professor Leif GW Persson i SVT-programmet Veckans Brott. Bengt Svenssons utspel ska ses mot bakgrund av den allt starkare kritik som riktats mot polisen för att den trots kraftigt ökade resurser inte lyckas lösa fler brott. Någon vecka efter kravet på att rensa bland arbetsuppgifterna skrev Bengt Svensson även en debattartikel om att det krävs en ny organisation och att de nuvarande 21 myndigheterna bör slås samman till en myndighet, vilket är helt i linje med det förslag som polisorganisationsutredningen senare har lagt fram (läs mer om det i artikeln på sidan 5). Hur ser Bengt Svensson på bevakningsföretagen? Läs mer på nästa sida. 2012 Väktaren & Samhället 3
Bengt Svensson svarar på frågor om bevakningsbranschen. Väktaren & Samhället har ställt ett antal frågor till Bengt Svensson med anledning av hans utspel och vårens diskussion om vad polisen ska koncentrera sig på. Värt att notera är att han är positiv till samarbetet mellan polisen och ordningsvakter och väktare och ser möjligheter att ta hjälp av bevakningsföretag för vissa transporter. Foto: Peter Knutson Du gick i en intervju i DN i februari ut och talade om att polisen måste koncentrera sig på sin kärnverksamhet. Vilka arbetsuppgifter ser du att polisen kan lämna ifrån sig till andra? Polisen ska fokusera på sitt kärnuppdrag att bekämpa brottslighet. Alla arbetsuppgifter borde prövas med hur väl de stämmer in på kärnuppdraget. Arbetsuppgifter som polisen inte skulle behöva sköta enligt min mening kan till exempel vara att besluta om olika tillstånd, förvara berusade personer och utföra vissa handräckningsuppdrag, det vill säga sköta transporter åt andra myndigheter. Du talade i intervjun om att andra myndigheter bör ta över vissa arbetsuppgifter. Hur ser du på möjligheten att även andra aktörer, som bevakningsföretag, utför uppgifter som i dag sköts av polisen? Till exempel svarar för vissa transporter? Vissa transporter av frihetsberövade personer skulle kunna utföras av bevakningsföretag som har förordnats. Vilka arbetsuppgifter eller arbetsområden ser du att polisen kommer att få prioritera och lägga mer resurser på i framtiden? Polisen ska fokusera på kärnverksamheten, att förebygga och utreda brott samt skapa trygghet i samhället. Hur ser du på samarbetet mellan polis och bevakningsföretag i den dagliga verksamheten? Samarbetet mellan polisen och bevakningsföretag fungerar i stort sett bra. Vi har samverkansmöten för att effektivisera samarbetet. Finns det situationer där polisen och bevakningsföretagen kan samarbeta mer, där de båda kategorierna redan är på plats? Till exempel vid bevakning av fotbollsmatcher, bevakning kring internationella besök, bevakning kring katastrofer och olyckor, dagligt samarbetet i glesbygd? Redan i dag samverkar polis med både ordningsvakter och väktare vid den typen av arrangemang. Till stor del är det lagstiftningen som avgränsar våra roller. När en särskild insats genomförts sker alltid en uppföljning som kan ligga till grund för om samarbetet kan utvecklas ytterligare. Hur förändrar teknikutvecklingen polisens arbete att det kommer allt fler avancerade larm och övervakningskameror som används både av kommuner och vid privata anläggningar? Om vi får fler bilder på misstänkta gärningsmän kan det underlätta för oss att klara upp fler brott. Det har gått mer än 15 år sedan Trygghetsutredningen överlämnades till regeringen. Där fanns många förslag på att polisen borde ta hjälp av andra, till exempel i glesbygd, för att garantera tryggheten. Vad kommer att hända under kommande 15 år när det gäller förutsättningarna att erbjuda trygghet och säkerhet över hela landet? Med 3 000 nya poliser gör att vi även i framtiden kan upprätthålla en tillräckligt god polisiär servicenivå. Om det sedan även blir en ny polisorganisation med en gemensam myndighet, så kan det göra oss flexiblare. Trygghetsutredningen hänvisade till att i andra nordiska länder, till exempel Finland, har väktaren större befogenheter än väktare i Sverige och att ordningsvakter i Norge i mycket större utsträckning än i Sverige tas i anspråk av polisen. Är det förhållanden ni tittat på? Kan det vara intressant för Sverige? Jag ser inget problem i dagens ansvarsfördelning. Ordningsvakters befogenheter är en politisk fråga. Bengt Svensson avböjde att svara på frågan om det krävs en modernisering av Lag om Bevakningsföretag. SAMARBETET MELLAN POLISEN OCH BEVAKNINGSFÖRETAG FUNGERAR I STORT SETT BRA 4 VÄKTAREN & SAMHÄLLET 2012
krister hammarbergh Krister Hammarbergh sitter i riksdagen för moderaterna sedan 2004. Rättsfrågor har han arbetat med länge, 2006 fick han plats i Justitieutskottet där han nu är gruppledare för moderaterna. Det viktigaste för bevakningsbranschen nu är att det finns en bra dialog med polisväsendet på alla plan och från polisens sida att lyssna på relevanta synpunkter och vara smidig i hanteringen av det regelverk som finns. Det menar Krister Hammarbergh, moderaternas gruppledare i Justitieutskottet och medlem i RPS styrelse. Han förutspår dessutom en översyn av bevakningslagen. Hammarbergh ingår i Polisorganisationskommittén som presenterade ett första betänkande i början av året. Polisen framtida organisation tror han kommer att få betydelse för bevakningsbranschen. Rikspolisstyrelsen har svårt att styra i dag. De prioriteringar som RPS gör slår inte alltid igenom i dagens självständiga länsmyndigheter som själva avgör vad de ska satsa på. Väktare skapar trygghet Krister Hammarbergh berättar att de signaler han får från bevakningsföretag runt om i landet tyder på polisens bedömningar och handläggning, skiljer sig åt mellan länen. Det har varit ett av syftena med polisorganisationsutredningen; att hitta former för en likvärdig polis i hela landet; en samanhållen, nationell polis med ett tydligt ledarskap och styrning. Polisen klarar sig inte utan bevakningsbranschen! Vi kan inte ha poliser stationerade på varenda köpcentra eller för att utföra många andra uppgifter Dialog grunden för bättre samverkan Krister Hammarbergh om hur polisen kan avlastas. Läs mer på nästa sida. 2012 Väktaren & Samhället 5
Krister Hammarbergh om hur polisen kan avlastas. bevakningslagen är i behov av översyn som sköts av ordningsvakter och väktare. De bidrar till att skapa trygghet, framhåller Krister Hammarbergh. Krister Hammarbergh har noterat riskpolischef Bengt Svenssons utspel i början av året om att rensa bland polisens många arbetsuppgifter och överlåta dem till andra. Men han är försiktig med att peka ut arbetsuppgifter som bevakningsföretagen kan ta över från polisen. Det finns självklart uppgifter som polisen inte ska syssla. RPS hade ett ärende om översyn av tivolianläggningar. Det finns andra myndigheter som har bättre kunskap om det men i många situationer, där det handlar om att använda tvångsmedel, är det viktigt att de sköts av en väl utbildad polis. Det fanns även tidigare en diskussion om att polisen inte vill ha hand om fylleriärenden men vem ska ha tvångsmedlet? Det är svårt att komma ifrån att det blir en polisman inblandad vid ett omhändertagande, det är sällan någon frivilligt följer med. Polisen är splittrad Samtidigt varnar Krister Hammarbergh, för att skylla bristande framgång i brottsbekämpningen på att polisen är splittrad på för många uppgifter. Att polisen utfärdar pass bör inte sänka den övriga verksamheten. Om inte polisen ska göra det måste vi ha klart för oss vem som annars ska utfärda passen. Det ska finnas en rimlig och likvärdig servicenivå över hela landet. Krister Hammarbergh ser dock områden där det är naturligt att väktare och ordningsvakter stöttar upp och avlastar polisen. Det har tagits beslut nu i år för ökad säkerhet i domstol, och där domstolarna kommer att ta hjälp av väktare och ordningsvakter för att öka säkerheten vid vissa tillfällen. Det är ett typexempel på hur man kan använda andra resurser i större utsträckning, även om arbetet ska ledas av en polisman. Jag tror vi kommer att se det på fler områden. Samtidigt är det viktigt att skilja på vad en polisman ska göra och andra ska göra, i många fall krävs en polis som är fullt utbildad ur rättsäkerhetssynpunkt, säger Krister Hammarbergh. Krister Hammarbergh öppnar för att en översyn av bevakningslagen från 1974 ska genomföras. En lag som är i otakt med alla nya uppgifter som utförs av bevakningsföretag i dag. Bevakningslagen är i behov av en översyn. Det påbörjas inte i år, men så hemskt mycket längre bort ska det inte vara. Viktigt med dialog Men han framhåller också vikten av en fungerande dialog mellan polisen och bevakningsföretagen. Fungerar inte dialogen så spelar inte regelverket inte så stor roll. Det är det som ska göras i vardagen som är viktigast. Lagstiftningen ska vara den yttersta utvägen, men när det gäller samhällsproblem ser man det ofta som den första vägen det gäller inte minst polisen som alltid vill ha nya verktyg i verktygslådan, men inte använder alla de redan har. Krister Hammarbergh tror inte att en omorganisation av polisen löser allt, men han hoppas att den nya polisorganisationen ska bli positiv för medborgarna och leda till bättre resultat i brottsbekämpningen. Som riksdagsledamot från Norrbotten värjer han sig mot att det skulle handla om en centralisering. Tvärtom, det handlar om att vi vill flytta ut besluten så nära medborgarna som möjligt! Polisen ska bedriva förslag: ny polismyndighet Enligt det förslag som Polisorganisationskommittén lämnat till regeringen, En sammanhållen svensk polis, ska landets 21 polismyndigheterna bli en myndighet. Rikspolisstyrelsen och Statens kriminaltekniska laboratorium upphör att vara egna myndigheter. De bildar tillsammans en enrådighetsmyndighet, Polismyndigheten, som leds av en rikspolischef. Säkerhetspolisen, som idag är en del av Rikspolisstyrelsen, blir en egen självständig myndighet. Polisen föreslås i framtiden alltså bestå av två myndigheter: Polismyndigheten och Säkerhetspolisen. Förändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2015. sin verksamhet lokalt och med ett lokalt perspektiv. Tanken är att landet ska delas in i ett antal polisregioner. Varje region ska ha en bärkraft och klara av sina uppgifter. Polisen får ett mycket tydligare krav på sig att samverka med det lokala samhället. Så tanken är subsidiaritet, besluten ska fattas på lägsta möjliga effektiva nivå. Men vi måste också ha en myndighetskultur som gör att polisen kan arbeta effektivare, och mer lika över landet. Med en ny organisation finns de förutsättningarna, säger Krister Hammarbergh avslutningsvis. n SEMINARIUM I RIKSDAGEN offentlig och privat Säkerhet i SamVerkan Vi lever i en föränderlig värld där medborgare, näringsliv och offentlig sektor ställer allt högre krav på trygghet. Hur möter vi dessa ökande krav? Kan det privata och offentliga samverka på ett bättre sätt för ett tryggare samhälle? Vilka krav ställer det på lagar och regler? På initiativ av ledamöterna i Justitieutskottet Ulrika Karlsson (M) och Johan Pehrson (FP) genomförs den 3 oktober ett seminarium i riksdagen om dessa frågor. Mer information kommer att finnas på Sweguards hemsida: www.swegurad.se 6 Väktaren & Samhället 2012
Foto: IStockphoto Trygghetsutredningen hamnade i papperskorgen Använd väktare, ordningsvakter och privata företag i större utsträckning för att stötte samhällets och polisens insatser mot brott. Det var ett bärande tema i Trygghetsutredningens förslag från 1995. trygghetsutredning En av utgångspunkterna för trygghetsutredningen var att tryggheten mot brott skulle kunna utökas genom ett vidgat engagemang från enskilda och genom privata initiativ. Ett viktigt argument var att polisen inte längre klarade av att ensam övervaka och skydda mot brott: Man kan inte räkna med att samhällets brottsbekämpande organ ens på längre sikt kan utan hjälp av enskilda och andra svara för det arbete som behöver utföras för att förebygga och förhindra brott. De enskilda organens insatser på detta område måste accepteras och uppmuntras från det allmännas sida När det gäller frågor som berör bevakningsföretagen och säkerhetsbranschen i stort föreslog utredningen att en helt ny lag skulle ersätta lagen (1974:191) om bevakningsföretag. Den nya lagen skulle reglera förhållandena i säkerhetsbranschen i sin helhet. Det fanns bl. a. förslag om en förändrad auktorisation som öppnade upp för enklare bevakningsuppdrag utan auktorisation, men det talades även om hårdare krav när det t.ex. gällde ordningsvakter. Med hänvisning till att samhället inte själv klarade av att ge skydd mot alla brott föreslogs också att bevakningsföretag och andra säkerhetsföretag skulle ta ett större ansvar och få möjlighet att ta över uppgifter från polisen. För att komplettera polisens verksamhet i glesbygd föreslogs till exempel att det skulle vara möjligt att Trygghetsutredningen tillsattes av regeringen 1993 och tog upp en lång rad frågor. I sitt slutbetänkande Trygghet mot brott, rollfördelning och samverkan (SOU 1995:146) behandlas förhållanden som rör såväl polisens och kommunernas ansvar som den privata säkerhetsbranschen. förordna ordningsvakter i den omfattning polisen fann det nödvändigt för att erbjuda en acceptabel service. Använda ordningsvakter Även kommunala tjänstemän, t.ex. inom räddningstjänsten, skulle kunna tas i anspråk som ordningsvakter. Ordningsvakter skulle ha skyldighet att underrätta polis om iakttagelser även Läs mer om trygghetsutredningen på nästa sida. 2012 Väktaren & Samhället 7
Trygghetsutredningen hamnade i papperskorgen i anslutning till tjänstgöringen. Vidare ville utredningen att parkeringsvakter skulle få biträda polis vid t.ex. trafikövervakning och rapportera trafikbrott till polisen. Utredningen hänvisade till att i andra länder, t.ex. Finland, har väktaren större befogenheter än väktare i Sverige, och att ordningsvakter i Norge i mycket större utsträckning än i Sverige tas i anspråk av polisen. I England används frivilliga som specialpoliser för att avlasta polisväsendet. Branschorganisationen SWESEC, genom Hans Wermdalen, föreslog i ett särskilt yttrande till utredningen att väktare i Sverige borde få samma befogenheter som i Finland att bl.a. avlägsna personer. Inget genomfördes Merparten av de förslag som Trygghetsutredningen lade fram kom aldrig att resultera i några nya lagar. Utredningen tillsattes 1993 av Carl Bildts borgerliga samlingsregering och direktiven skrevs under ledning av justitieministern Gun Hellsvik. När slutbetänkandet lades fram 1995 hade en socialdemokratisk regering under ledning av Ingvar Utredningen tillsattes av dåvarande justitiemi- över och Laila Carlsson tagit nister Gun Hellsvik. Freivalds var justitieminister. Det var ekonomiskt en turbulent tid och utredningens förslag kom aldrig att prioriteras. n Foto: Lars Brundin/SCANPIX Samhället måste ta hjälp från säkerhetsbranschen Väktare och ordningsvakter kan ta över fler uppgifter från polisen. Allt pekar mot att det är den enda lösningen för att upprätthålla trygghet och säkerhet, och samhället tjänar på den sådan utveckling. Det finns inte tillräckligt med offentliga medel och de som finns måste användas för prioriterade områden: vård, skola och omsorg. Det menar Hans Wermdalen, en nestor och frontfigur inom säkerhetsbranschen i Sverige, som i många decennier arbetat för att utveckla branschen och väktaryrket. För snart 20 år sedan satt han som expert i den statliga Trygghetsutredningen (se separat artikel) som slog fast behovet av att stötta polisens och samhällets insatser för att förebygga och förhindra brott. Utredningen hamnade i byrålådan, konstaterar Hans Wermdalen, som beklagar att de förslag som fördes fram inte togs vidare. Han menar att de är lika aktuella idag. Samhället blir allt mer komplicerat och polisen har svårt att hinna med alla sina uppgifter, det spelar ingen roll att det blivit 3 000 fler poliser de senaste åren. Den genomsnittliga uppklaringsprocenten är bara 16 procent, trots att det idag finns cirka 20 000 poliser och 8 000 civilanställda inom polisväsendet. Men det är kris i hela rättsväsendet. Åtal läggs ned eller ogillas trots att det finns misstänkta gärningsmän och rättegångar ställs in därför att vittnen eller tilltalade inte infinner sig. Det är inte bra för rättsmedvetandet. Komplettera polisen Utvecklingen i hela Europa går, enligt Hans Wermdalen, mot att säkerhetsbranschen stadigt växer och tar över och kompletterar polisens och samhällets insatser för trygghet och säkerhet. Han hänvisar till den europeiska branschorganisationen CoESS (Confederation of European Security Services) senaste statistik om att det idag inom EU (inklusive Kroatien, Makedonien, Norge och Schweiz), vid sidan av 2 miljoner poliser, finns cirka 1,7 miljoner väktare och annan säkerhetspersonal som arbetar med bevakning och säkerhet. Säkerhetsbranschen har växt mycket snabbt under de år jag varit verksam. 1985, när jag började på Securitas, var situationen en annan. Då var väktare och de som arbetade med bevakning lite av industrins barnvakter. När den vanliga personalen på ett företag gick hem skulle väktarna se till företaget under natten så att allt var i sin ordning när de infann sig nästa arbetsdag. Det var en helt annan kvalitet på de tjänster som erbjöds, och samhället såg också annorlunda ut. Allt fler privata lösningar Det som hänt i Sverige och andra länder är att medan samhället drar ner sina resurser, och håller nere antalet poliser, blir det allt fler privata lösningar inom området säkerhet och trygghet. Säkerhetsbranschen blir lösningen när samhällets resurser inte räcker till. Hans Wermdalen pekar på de stora utmaningar som följer av en globaliserad ekonomi och en allt snabbare 8 Väktaren & Samhället 2012
Polisen bör renodla sin uppgift och överlåta arbetsuppgifter till andra Hans Wermdalen Hans Wermdalen är utbildad jurist och har avlagt distriktsåklagarexamen. teknisk utveckling något som ställer stora krav på säkerhet och säkerhetstänkande. Ta till exempel de risker som finns inom en komplicerad infrastruktur där olyckor får enorma konsekvenser. Vi såg det senaste vid kärnkraftsolyckan i Japan där man byggt ett kärnkraftverk på helt fel plats och följderna blev ödesdigra. Olyckan i Japan visar att såväl samhället som företagen måste vara mer långsiktiga i sitt säkerhetstänk. Man måste planera för att det värsta kan hända och se till att man har reservplaner när något händer. Kontinuitetsplanering är den viktigaste uppgiften för de flesta säkerhetsansvariga. Enligt Hans Wermdalen är det kunderna som köper tjänsterna, och anlitar säkerhetsföretagen, som driver på utvecklingen Inte minst innebär den snabba tekniska utvecklingen helt nya möjligheter och inom det området är det bara att hänga med. Partnerskapet med kunderna är också ett skäl till varför säkerhetsföretagen har bättre förutsättningar än polisen att ta på sig mer uppgifter. Företagen kan finansiera investeringar i ny teknik och utrustning på ett helt annat sätt än polisen. Polisen bör renodla sin uppgift och överlåta arbetsuppgifter till andra. Vi ser nu hur bevakningsbranschen tar över kontrollen av nykterheten vid färjorna. Det är ingen uppgift för polisen! Väktare och ordningsvakter kan även avlasta och komplettera polisen vid trafikkontroller, det finns fler exempel. Men Hans Wermdalen menar att nya uppgifter också förutsätter mer kunskap och längre utbildning av väktare och annan säkerhetspersonal. Han ser gärna att grundutbildningen förlängs och att det finns fler special- och vidareutbildningar. För att branschen ska kunna ta på sig mer och ligga i framkant i utvecklingen måste den ha välutbildad personal. Samhället och den verklighet som väktare arbetar i dag är så komplex att det krävs mer utbildning. Han började på Säpo 1965 efter en kort karriär inom den vanliga polisen. Rekryterades till L M Ericsson där han var säkerhetschef under många år och tog sedan 1985 steget till Securitas där han var vice VD. Han stannade sedan i ledningen för Securitas fram till 1996 och var med om omvandlingen av företaget till en global säkerhetskoncern. I början av 90-talet, när Trygghetsutredningen genomfördes, var Hans Wermdalen ordförande för de svenska säkerhetsföretagens organisation SWESEC som då var en paraply-organisation för företag som arbetade med säkerhet, larm, lås och bevakning. Fortfarande delar organisationen ut ett stipendium i hans namn. Han har även som den ende ickeamerikanske ledamoten suttit i styrelsen för ASIS International, den internationella branschorganisationen med 37 000 medlemsföretag. Viktigt med hög etik Lika viktigt som en högre kompetens är, enligt Hans Werrmdalen, en hög etik i verksamheten. Det är ett ansvar som ledningarna för företagen måste ta. Det gäller att verksamheten drivs på ett sådant sätt att det inte finns utrymme för kritik och oegentligheter. När något företag hängs ut för att ha fuskat eller gjort fel drabbar det hela branschen. Här har myndigheterna en viktig tillsynsuppgift som inte får glömmas bort. När detta skrivs ska Hans Wermdalen just lansera den andra upplagan av Säkerhetsboken. Den första gav han ut 1992 och nu kommer en ny version, denna gång tillsammans med säkerhetskonsulten Klas Nilsson. Boken vänder sig främst till företag och offentliga uppdragsgivare som upphandlar och ansvarar för säkerhet. Hans Wermdalen och kollegan Klas Nilsson ska dessutom svara för ett seminarium på mässan Skydd 2012 i höst på temat hur man blir en bättre säkerhetschef för han fortsätter att kämpa för utveckling och framsteg: Det är viktigt för säkerhetsbranschen att titta framåt! n Myndigheterna har en viktig tillsynsuppgift som inte får glömmas bort 2012 Väktaren & Samhället 9
Transport kritisk mot uddlös tillsyn Myndigheternas tillsyn av bevakningsföretagen är uddlös. Och de lokala myndigheterna har inte tillräcklig kännedom om bevakningslagen för att fullgöra tillsynen. Det framhåller Matts Haglund och Markus Pettersson på Transport och efterlyser en förändring. Lagstiftningen ska vara enkel att förstå och sätta gränser, säger Matts Haglund, ombudsman med ansvar för Transports bevakningsavtal. Tillsynen ska vara tillräckligt god för att ha en avskräckande funktion. Om myndigheten kommer på Matts Haglund. företag i dagsläget med att bedriva bevakning utan auktorisation får de på sin höjd en tillsägelse. I den senaste FAP:en konstater RPS att hemgångskontroller kontroll av personal på arbetsplatsen ska utföras av uniformerade och auktoriserade väktare. Trots detta har ett företag bedrivit hemgångskontroller på en lång rad företag runt om i landet utan auktorisation. Rikspolisstyrelsen anmälde företaget i mars. Det här visar att RPS har en nykter syn om vad bevakningsföretag ska syssla med, medan den lokala polismyndigheten saknar den förståelsen, säger Matts Haglund. Anmälan kan 10 Väktaren & Samhället 2012 tolkas som att RPS ger sin egen organisation ett dåligt betyg. Ändå finns det gott om exempel på företag som ännu tydligare bryter mot lagstiftningen, menar Matts Haglund. Ett uppmärksammat fall rör företaget i Gävle som bevakade den kända julbocken. Företaget friades i tingsrätten, då de anställda ansågs vara bockvärdar. Domen har överklagats och ska prövas i hovrätten. Ytterligare ett företag bevakade ishockeymatcher i Södertälje utan auktorisation. Inte heller i detta fall ledde åtal till någon påföljd. Myndigheterna står handfallna när anmälningarna kommer in, konstaterar Matts Haglund. Markus Pettersson är utredningschef på Transport och betonar att bättre tillsyn och förstärkt ändamålsenlig utbildning är en grundläggande förutsättning för att bevakningsbranschen ska kunna ta sig an uppgifter som idag är förbehållna polisen. Han lyfter fram en centralisering av tillsynsuppgifterna som ett steg i rätt riktning. Det skulle vara uppskattat och det är delvis på gång att skapa en sakkunnig myndighet som samlar kompetensen om bevakningslagstiftningen på ett fåtal regionkontor. n Foto: Per-Erik Jäderberg/Scanpix Kritik mot utbildning Under några år hade bevakningsföretagen genom sin branschorganisation tillåtelse att genomföra ordningsvaktsutbildning för företagens egna ordningsvakter. Ordningsvaktsutbildningen kom under den perioden att lyftas. Lärarna fick pedagogisk utbildning och branschen tog fram ett enhetligt utbildningsmaterial. Alla inblandande som polis, bevakningsföretag och kunder tyckte att det fungerade mycket bra, konstaterar Martin Bjurhem, vd för BYA och chef för Väktarskolan. Branschen får idag inte genomföra ordningsvaktsutbildning. Den sköts helt av polisen. Det innebär att ett väl fungerande system har ersatts av ett betydligt sämre där följden är att utbildningskvaliteten sjunkit och att utbildningsplatserna inte längre matchar behovet, säger Martin Bjurhem. Dörren stängdes för branschen när Rikspolisstyrelsen beslutade att polisen i respektive län skulle ansvara för utbildningen. Polisens och bevakningsbranschens representanter var överens om att det tidigare systemet fungerande mycket väl. Nuvarande system har flera nackdelar, enligt Martin Bjurhem. Polismyndigheterna klarar inte av att göra prognoser för marknadens behov det leder till att det utbildas för få ordningsvakter i de flesta län. En annan nackdel är att kvaliteten på utbildningen har sjunkit. Polismyndigheterna har skiftande kvalitet på instruktörerna. Dessutom finns inget enhetligt, pedagogiskt utbildningsmaterial. I vissa län är utbildningen hyfsad, men överlag är nivån för låg, säger Martin Bjurhem. Ytterligare en allvarlig nackdel är att polisen inte tillräckligt noga kontrollerar de ordningsvakter som inte är anställda i auktoriserade bevakningsföretag. Ordningsvakter som är anställda i auktoriserade bevakningsföretag kontrolleras genom respektive företag. För övriga genomförs i normalfallet endast en kort intervju av polis samt en kontroll i belastningsregistret. De auktoriserade bevakningsföretagen har långtgående rutiner gällande rekrytering för att bedöma den sökandes lämplighet för dessa arbetsuppgifter, säger Martin Bjurhem. Bland annat genomförs djupgående personlighetstester och merparten av företagen utför även drogtester. n
Väktare och ordningsvakter i bevakningsföretag En väktare anställd i bevakningsföretag Grundkrav: Laglydighet, Behärska svenska språket, 18 år, ordnad privatekonomi, drogfri, fullgjord gymnasieutbildning, språkkunskaper, god hälsa och fysik 1, psykisk stabilitet 2 Obligatorisk utbildning: Grundutbildning, 302 timmar Fortbildning, 30 timmar Individuell vidareutbildning Arbetar: Arbetar med områdesbevakning, i receptioner och med rondering i t ex industriområden. Befogenheter: Samma rättigheter, skyldigheter och befogenheter som alla medborgare. Väktare har dock ett förstärkt rättsskydd. 1 Styrks genom tester och läkarintyg 2 Styrks genom referensförfrågan och tester En ordningsvakt anställd i ett bevakningsföretag Grundkrav: Väktare i lär dig se bevakningsföretag skillnad på väktare och + andra Tillkommande krav: Erfarenhet från väktararbete och bedömd lämplig + Obligatorisk utbildning: Som för väktare + Tillkommande utbildning: Ordningsvaktsutbildning, 76 timmar Fortbildning, 20 timmar Arbetar: Kan arbeta inom kollektivtrafiken, på sjukhus, innetorg och affär. Befogenheter: En ordningsvakt medverkar till att upprätthålla allmän ordning inom sitt arbetsområde. Det kan vara restauranger, idrottstävlingar, domstolar, innecentra m m. Inom sitt arbetsområde har ordningsvakten begränsade polisiära befogenheter som ger rätt att t ex avvisa, avlägsna och i vissa fall omhänderta ordningsstörande personer. Som hjälpmedel och skydd får ordningsvakt använda handbojor. Ordningsvakten har ett förstärkt rättsskydd. övriga ordningsvakter övriga inom Säkerhet Ordningsvakt som inte är anställd, utan frilansar Grundkrav: Laglydighet, behärska svenska språket 20 år Obligatorisk utbildning: Polisens ordningsvaktsutbildning, 76 timmar Fortbildning, 20 timmar Arbetar: Arbetar utanför krogar och restauranger, folkparker, idrottstävlingar och liknande. Övriga som arbetar med säkerhet Grundkrav: Inga Obligatorisk utbildning: Ingen Arbetar: Ofta är dessa personer anställda direkt av en arbetsgivare, som kan vara en krog eller en nöjeslokal. Befogenheter: I princip samma befogenheter som ordningsvakter anställda i bevakningsföretag. Men får inte tjänstgöra på lika många ställen. Befogenheter: Inga utöver dem som alla medborgare har. Tågvärd, security, krogvärd/entrévärd, publikvärd, torgvärd eller bara vakt. Dessa är några av namnen på andra som uppger att de arbetar med säkerhet. Här finns inga krav på utbildning, förordnande eller godkännande. Dessa personer kan lätt förväxlas med väktare eller ordningsvakter vilket leder till förvirring bland allmänhet och media. 2012 Väktaren & Samhället 11
Stor skillnad i trygghet i ko Jämfört med de flesta länder i världen är Sverige fortfarande ett tryggt land. Men det finns stora lokala skillnader. Om hela landet skulle hålla samma höga säkerhetsnivå som de allra tryggaste kommunerna, skulle våldsbrotten och stöldbrotten minska med 85 000 respektive 360 000 fall per år. Dessutom skulle 34 000 färre personer behöva vårdas på sjukhus varje år. trygghet & säkerhet Det finns alltså en enorm potential till förbättringar. Och allt fler kommuner har dessbättre börjat prioritera trygghet och säkerhet. Det finns brottsförebyggande samverkansöverenskommelser tecknade mellan kommunerna och polisen i nära 90 procent av kommunerna. Ett annat effektivt sätt att tackla dessa frågor är att anlita privata vaktbolag. Siffrorna är hämtade från Sveriges Kommuner och Landstings rapport Trygghet och säkerhet 2011 som bygger på statistik från Socialstyrelsen, Myndigheten för samhällskydd och beredskap, Statistiska Centralbyrån, Brottsförebyggande rådet, SOS Alarm och Rikspolisstyrelsen. Rapporten pekar tydligt ut kommunernas ansvar för medborgarna säkerhet: De flesta skadehändelser eller yttringar för medborgarnas oro får på något sätt efterverkningar i kommunen," skriver författarna. "Att i samverkan med andra aktörer kunna hantera trygghets- och säkerhetsfrågor över hela 'hotskalan' med såväl individsom samhällsperspektiv är därför en central kommunal arbetsuppgift. Vilka trender visar rapporten? De senaste tio åren har antalet anmälda brott ökat med cirka 15 procent. Vålds- och skadegörelsebrotten har ökat med 37 respektive 39 procent. Samtidigt har stöld- och tillgreppsbrotten minskat med 25 procent. Oron för att bli utsatt för brott har minskat något, medan oron för att drabbas av en olycka har ökat. Kvinnor oroar sig i allmänhet mer än männen för att drabbas av såväl olyckor som brott. Generellt sett är oron för att utsättas för brott lägre i Norrlandslänen. Rapporten ger även en bild av hur säkra olika kommuner är genom att väga samman personskador, bränder, våldsbrott och stölder. De 20 säkraste kommunerna är mindre kommuner och nästan uteslutande förortskommuner och pendlingskommuner. De tre tryggaste kommunerna är i tur och ordning Habo, Öckerö och Lomma. Tryggast av de större kommunerna är Lund, Örnsköldsvik och Karlskrona med en placering i närheten av 50-strecket. Sveriges tre största städer är långt ifrån landets tryggaste platser. Landskrona satsar på trygghet ISKL:s rapport Trygghet och säkerhet 2011 hamnar Landskrona stad på en föga smickrande 257:e plats över landets tryggaste kommuner. Men staden har satsat på att öka tryggheten och har redan sett resultat. Skadegörelsen och antalet misshandelsfall har minskat. Och bevakningsföretagen spelar en viktig roll i satsningen. Kommunen satsning på trygghetsfrågorna påbörjades redan 2000, men tog fart på allvar 2006. Centraliseringen av rättsväsendet har lämnat stora områden utan tillräckliga insatser, menar kommunstyrelsens ordförande Torkild Strandberg. Rättsväsendet har lämnat hela orter av Landskronas storlek åt sitt öde. Det vi gör från kommunens sida är helt enkelt att kompensera för detta. I Landskrona har bevakningsföretaget därför en viktig uppgift. Det finns ett sug efter polisnärvaro som skapar trygghet och förebygger kriminalitet. Bevakningsföretaget är ett komplement till polisen föra att öka tryggheten och minska brottsligheten i staden. Det upphandlade bevakningsföretaget ska även tillhandahålla lösningar med portabla larm, värmekameror, kameror och larmväskor. Bevakningsföretaget är en viktig och aktiv samarbetspart i det brottsförebyggande arbetet, säger kommunens säkerhetschef Mats Persson. Tillsammans arbetar vi långsiktigt strategiskt samtidigt som vi analyserar händelseutvecklingen för att kunna prioritera resurserna. Utmaningen ligger i att hela tiden göra en effektiv mix av förebyggande arbete, teknik och traditionell bevakningstjänst för att optimera effekten Kommunen har även tecknat en samverkansöverenskommelse med polisen 12 Väktaren & Samhället 2012 Se också kommentar på nästa sida från SKL: Därför prioriterar kommunerna trygghet.
mmunerna Stockholm är på plats 204, Göteborg på 214 och Malmö på 277. Även om lägre trygghet och säkerhet i viss mån är ett storstadsfenomen, placerar sig även många mindre kommuner långt ner på listan. Åmsele är en liten kommun med enbart 3 000 invånare och dessutom en av Sveriges minst trygga kommuner. Rapporten understryker också att ungdomskriminalitet inte är något storstadsfenomen. Sett till andelen ungdomar i åldern 15 20 som är misstänkta för brott, utmärker sig inte storstäderna negativt. Andelen ungdomar som är misstänkta för brott är exempelvis 21 procent i Stockholms län, men 32 procent i Västerbotten. En jämförelse av ungdomskriminaliteten mellan olika län visar att det procentuellt sett inte begås fler brott av ungdomar i storstadslänen utan att frågan är aktuell i hela landet, konstaterar rapporten. Det är därför viktigt att satsningar mot ungdomskriminalitet görs i samtliga polismyndigheter och kommuner runt om i Sverige. n Sorsele 20,9/ 1000 inv Pajala 14,3/1 000 inv Toppen & botten I skador och brott Bränder med egendomsskador Stöld- och tillgrepp Personskador sveriges tryggaste kommuner 1. Habo 2. Öckerö 3. Salem 4. Lomma 5. Bollebygd Munkfors 2,29/1 000 inv Stockholm 19,9/1 000 inv Salem 0,15/1 000 inv Våldsbrott sveriges otryggaste kommunerer 1. Malung-Sälen 2. Sollefteå 3. Åsele 4. Hultsfred 5. Sala Källa: "Trygghet och säkerhet 2011", SKL. Bollebygd 2,5/1 000 inv Staffanstorp 7,5/ 1000 inv Malmö 92,6/1 000 inv 2012 Väktaren & Samhället 13
Landskrona satsar på trygghet som innebär att kommunen och polisens gemensamma åtaganden stäms av löpande. Inom skolan har kommunen satt fokus på skadegörelse. Kostnaderna för skadegörelsen har minskat med en tredjedel, vilket motsvarar en halv miljon kronor. Under samma period mellan 2006 och 2011 har samtidigt antalet fall av misshandel utomhus minskat med 29 procent och andelen personer som känner sig trygga i sitt bostadsområde ökat från 47 procent till 61 procent. För detta arbete tilldelades kommunen Offentlig säkerhets pris för riskhantering 2011. Det är ett kvitto på att det vi gör ligger i framkant, inte att vi har lyckats lösa alla problem, säger Torkild Strandberg. Ett krav vi har gentemot statsmakten är att lagstiftningen moderniseras så vi får möjlighet att använda kameraövervakning. n Tryggt så in i Habo Vill du bo riktigt tryggt? Flytta till Habo, Sveriges tryggaste kommun, enligt SKL:s rapport. - Det finns en bred politisk förankring i kommunen kring dessa frågor och det finns ett tätt samarbete mellan kommun, polis, landsting och föreningsliv, säger Bengt Martinsson. Bengt Martinsson är räddningschef i kommunen som har färre än 11 000 invånare. Han medger utan omsvep att den goda tryggheten till stora delar förklaras av gynnsamma förutsättningar. Vi har en gynnsam ålderstruktur med få äldre, låg arbetslöshet, bra skolor och ett aktivt föreningsliv, sammanfattar han. Bengt Martinsson får dessutom medhåll av tidningen Fokus årliga kommunrankning, som i år utsåg Habo till landets bästa kommun att bo i. Skola och ett aktivt föreningsliv ser Bengt Martinsson som en nyckel för att främja trygghet. Att invånarna upplever att polis och väktare finns närvarande ute i samhället bidrar också till ökad trygghet. Trygghet och säkerhet kommer även fortsättningsvis vara en prioriterad fråga för landets kommuner, konstaterar Bengt. Delvis för att det är ett viktigt konkurrensmedel, men även för det är en viktig politisk fråga för invånarna. n Kommunerna prioriterar trygghet Trygghetsfrågor har blivit viktigare i kommunerna. Fler kommunpolitiker lyfter fram trygghet som ett område värt att satsa på. Det konstaterar Greta Berg, jurist på SKL som arbetar med frågor kring trygghet och säkerhet för landets kommuner. Det ser väldigt olika ut mellan landets 290 kommuner när det gäller trygghet, säkerhet och det brottsförebyggande arbete. Greta Berg, jurist Kommunernas insatser beror på vilka på SKL. behov man har och hur förutsättningarna ser ut, men generellt har frågan uppgraderats. I till exempel Landskrona kommer trygghetsfrågorna före äldreomsorgen i kommunens prioriteringar, och då ska man veta att äldreomsorgen är en lagstadgad skyldighet det är inte det brottsförebyggande arbetet. Enligt Greta Berg har det ökade intresset för dessa frågor resulterat i att det idag finns mer utbildad personal i kommunerna som arbetar med trygghet och säkerhet. Större kommuner har ofta en organisation för trygghet och säkerhet med en säkerhetschef. De vet också bättre vad som ska upphandlas, det kan handla om allt från bevakning till personskydd. Att anlita väktare och bevakningsföretag tycker kommunerna är självklart idag, menar Greta Berg. Det fanns tidigare en diskussion om att ställa större krav på polisen när det gäller bevakning, men det är inte längre lika aktuellt. Kommunerna tycker oftast det är okej att de själva ta ansvar för den bevakning de behöver av att sina byggnader och sin verksamhet. Hon menar dessutom att det blivit en bättre dialog mellan kommunerna och polisen man skyller inte på varandra. Hur ser hon då på kommunernas krav i framtiden när det gäller trygghet och säkerhet? Jag hoppas att den ökade kompetensen ute i kommunerna ska leda till att det görs ett bra arbete för att utveckla trygghet och säkerhet. Det blir en positiv spiral; ökad kompetens leder till ökad kvalitet i verksamheten och det går att ställa högre krav på vad som upphandlas. Greta Berg konstaterar att kommunerna inte ligger så långt fram när det gäller användandet av ny teknik inom säkerhetsområdet och det ska de inte heller göra. Det gäller att tänka efter noga. Det handlar om att använda skattepengarna rätt. n 14 Väktaren & Samhället 2012
Joachim Källsholm (till vänster), ordförande i Sweguard, och Per Edsmar, ordförande i Swelarm, planerar för en ny gemensam branschorganisation. Sweguard och Swelarm bygger nytt Tydligare, aktivare och större affärsnytta! Det är den korta sammanfattningen av den målsättning som ligger bakom den nya branschorganisation som växer fram för landets bevakningsoch säkerhetstekniska företag. Vid årsskiftet lämnade de två organisationerna Sweguard och Swelarm säkerhetsföretagens paraplyorganisation Swesec. Därmed togs ett första steg mot en ny branschorganisation. Sweguard, branschorganisationen för bevakningsföretag med 30 medlemsföretag och Swelarm, branschorganisationen för larmcentral och larminstallationsföretag med 140 medlemsföretag, vill ta större plats i samhällsdebatten. Vi vill påverka politiker, myndigheter och organisationer som är med och sätter våra spelregler. För att lyckas med det krävs en branschorganisation med en annan inriktning än den vi har idag. Det säger Joachim Källsholm, VD för Securitas Sverige, som är ordförande i Sweguard. Vi har varit otydliga med vad vi står för och inte lyckats nå ut med våra frågor, och det gäller såväl Sweguard som Swesec. I många fall har vi bara diskuterat pris och inte kvalitet, och vi har inte lyckats berätta om allt vad vi bidrar med. Säkerhetsbranschen spelar stor roll för hela näringslivet och gör det möjligt för svenska företag att driva sin verksamhet. Men bilden många har är att vi svarar för ordningsvakterna i tunnelbanan. Han pekar på att säkerhetsbranschen i dag omfattar i princip lika många anställda som polisväsendet, och att de tjänster och produkter som landets bevaknings- och säkerhetstekniska företag erbjuder möter en allt större efterfrågan. Polisen är på väg att få en ny organisation och det talas om att polisen ska koncentrera sig på färre arbetsuppgifter. I det läge borde vi vara med i diskussionen om vad vi kan bidra med, och hur trygghet och säkerhet ska skapas i samhället i stort, framhåller Joachim Källsholm. Vi ska vara den självklara parten i säkerhetsfrågor för våra medlemmar, deras kunder och de som påverkar vår bransch. Maximal medlemsnytta skapas då våra medlemmars kompetens och unika kunnande efterfrågas, vilket är oerhört viktigt, menar Per Edsmar. Diskussioner om den framtida inriktningen har förts inom Swesec en längre tid. Slutsatsen Sweguard och Swelarm drog i höstas var att det var bättre att bilda en ny branschorganisation. En arbetsgrupp har nu bildats med representanter från Swelarm och Sweguard som ska ta fram ett förslag som respektive förenings medlemmar kan ta ställning till. Arbetsgruppen har arbetat mycket bra och även om vi inte är i mål finns anledning till att vara hoppfull om ett bra resultat, säger Per Edsmar, ordförande i Swelarm. Men en ny branschorganisation ska inte stressas fram. I slutet av året räknar vi med att presentera vad den nya organisationen vill åstadkomma. Per Edsmar och Joachim Källström pekar på att säkerhetsbranschen blir allt mer segmenterad och det är viktigt att nå samarbete mellan olika typer av företag. Frågor som i dag enbart drivs av Sweguard är av stort intresse för andra än bevakningsföretagen. Det Säkerhetsgymnasium som BYA ansvarar för har en el- och teknikinriktning, något som har anknytning till stora delar av säkerhetsbranschen. En viktig signal med en ny branschorganisation är att visa att vi tror på framtiden och att vi vill locka unga att satsa på vår bransch. Många av våra företag har svårt att attrahera yngre. Vi måste visa att vi är en bransch för framtiden och att säkerhetsbranschen skapar många nya arbetstillfällen, säger Joachim Källsholm och Per Edsmar avslutningsvis. n 2012 Väktaren & Samhället 15
Utbildningen som garanterar jobb bya guidar gymnasier Den nya gymnasieskolan GY11 innebär att Säkerhetsgymnasiet inte längre är ensamt om att erbjuda väktarutbildning till gymnasieungdomar. Och de nystartade väktarprogrammen får god hjälp av BYA för att komma igång. Från Umeå i norr till Hässleholm i söder har BYA inlett ett samarbete med 14 gymnasieskolor. Vi ttror att detta kommer att medföra många positiva följder för bevakningsbranschen, säger Martin Bjurhem, BYA:s vd och chef för Väktarskolan. Men vi ställer höga krav på de skolor som vill ha stöd av oss och har tackat nej till dem som inte uppfyller våra kvalitetskrav. Martin Bjurhem, vd på BYA och chef på Väktarskolan, poängterar att BYA enbart kommer att samarbeta med gymnaiseskolor som lever upp till kvalitetskraven. I det nya gymnasieprogrammet ingår väkarutgången som en del av barn- och fritidsprogrammet. Namnet är kanske något missvisande, men betoningen på sociala frågor och ledarskap gör programmet lämpligt för väktarutbildningen, konstaterar Jim Persson, BYA:s projektledare för samarbetet. Från Säkerhetsgymnasiet och BYA/Väktarskolan har BYA gedigen erfarenhet av hur en väktarutbildning bör utformas. På många sätt hjälper BYA gymnasieskolorna att dra nytta av Säkerhetsgymnasiets lärdomar. På BYA:s inrådan har t ex de flesta gymnasieskolorna larm-, övervaknings- 16 Väktaren & Samhället 2012
Andra yrkesförberedande gymnasieskolor har svårt att locka elever, men till Säkerhetsgymnasiet är söktrycket fortsatt högt. Skolan har inte heller några problem att leva upp till jobbgarantin. Den gymnasiereform Skola som trädde i kraft 2011 innebär att även andra gymnasieskolor kan ge väktarutbildning som en del av Barn- och fritidsprogrammet. Säkerhetsgymnasiet har beviljats ett undantag för att genomföra utbildningen som en särskild variant av el- och energiprogrammet. Anledningen till att vi ansökt om en särskild variant i samråd med framtida arbetsgivare är att vi ser ett allt större behov av teknisk kompetens på arbetsmarknaden, säger Säkerhetsgymnasiets rektor Bodil Henrikson. Vi har erbjudit ett specialutformat elprogram sedan bya:s Samarbete över hela SVerige Dragonskolan/Umeå Bobergsgymnasiet/Ånge Säkerhetsgymnasiet/Stockholm Sågbäcksgymnasiet/Huddinge Hammarögymnasiet/Karlstad Alléskolan/Hallsberg Hagagymnasieskola/Norrköping Fågelvik gymnasieskola/tibro Burgårdens utbildningscentrum/göteborg Brinellgymnasiet/Nässjö Steffengymnasiet/Visby Teknikum/Växjö Selma Lagerlöfgymnasiet/Landskrona och säkerhetssystem som en del av sin programfördjupning. Arbetsplatsförlagd praktik och samarbetet med de lokala bevakningsföretagen är också, precis som för starten 2003 och denna lösning är vi fortfarande ensamma om. En av skolans styrkor är just det nära samarbetet med branschen, framhåller Bodil Henrikson. I skolans styrelse sitter representanter för såväl Svenska Transportarbetareförbundet som för bevakningsföretagen. Vi har förmånen att hela tiden kunna anpassa utbildningen i dialog med branschen. Därför motsvarar vår utbildning det arbetsmarknaden efterfrågar. Detta är ju en förutsättning för att vi även i fortsättningen ska kunna erbjuda våra elever jobbgaranti. Praktik är en viktig del av utbildningen och Säkerhetsgymnasiet lägger allt större tonvikt på att den även ska fördjupa elevernas tekniska kompetens. Eleverna har 15 veckors arbetsplatsförlagd utbildning under sina tre år på skolan. Vissa av praktikplatserna förläggs också utanför bevakningsföretagen, exempelvis till Kista Galleria, Kista brandstation och Försvarsmakten. Samarbetet med bevakningsföretagen har stärkts ytterligare, och företagen satsar mer tid och resurser på att ta emot gymnasiets elever, vilket har ökat kvaliteten på praktiken. Kraven på eleverna för att få göra praktik i bevakningsbranschen har också höjts; eleverna ska ligga i fas med undervisningen, passa tider och ha ett korrekt beteende. Säkerhetsgymnasiet, grundläggande för verksamheten. BYA bistår skolorna i samarbetet med de lokala företagen och utbildar handledare som ska sköta den lokala kontakten. En förutsättning för att få göra praktik på bevakningsföretagen är bland annat att eleverna uppfyller samma krav som vid anställning och att de skött sina studier i övriga ämnen. BYA hjälper dessutom gymnasieskolorna att hålla i själva väktarutbildningen på skolan. Även detta är ett stort åtagande och BYA har anställt nya instruktörer under året för att klara uppgiften. Efter godkänd yrkesutgång som väktare, har eleven mycket goda möjligheter till anställning. På en del orter kan konkurrensen vara hård och eleverna får vara beredda att söka arbete utanför orten. På Säkerhetsgymnasiet erbjuds jobbgaranti vilket är ett sätt att visa att Sammantaget har detta gett ett väldigt gott resultat. Utvärderingen av avgångsklassens praktik visade de bästa omdömena hittills från såväl elever som från handledarna på företagen. Att vi ställer högre krav på eleverna har gett ett mervärde för företagen, som valt att satsa mer på praktiken, konstaterar Bodil Henrikson. Det leder till ett bättre resultat för både eleverna och företagen. Eleverna som nu går i årskurs 2, kommer att vara de första att gå ut gymnasiet inom ramen för den särskilda varianten av el- och energiprogrammet. Tidigare elever kunde söka till högskolan direkt efter examen, men nu måste de komplettera sin utbildning för att få högskolebehörighet. Detta är ju en av de största förändringarna i den nya gymnasieskolan, säger Bodil Henrikson. Utbildningarna har delats upp i högskoleförberedande program och rena yrkesprogram. För oss är det dock viktigt att erbjuda alla möjligheten att komplettera med de kurser som krävs för högskolebehörighet. De allra flesta elever väljer också att läsa in denna behörighet. Det är även något som branschen premierar. Alla elever som tar examen i det nya programmet med högskolebehörighet får ett stipendium på 5 000 kronor. n det finns jobb. Sköter de övriga skolorna detta förtroende framöver kanske branschen kan ta det steget även där. Utöver jobbgaranti skiljer sig Säkerhetsgymnasiets utbildning från övriga gymnasieskolors genom att den har sin bas inom el- och energiprogrammet, och därmed ger eleverna en efterfrågad kompetens inom teknikområdet. Säkerhetsgymnasiet uppmuntrar även eleverna att läsa extra gymnasiekurser för att nå högskolebehörighet, vilket branschen premierar med 5000 kronor i samband med examen. Bevakningsbranschen tror på de nya gymnasiala väktarutbildningarna och uppskattar att de på sikt kommer utbilda en tredjedel av branschens anställda. Vi går in med en hjälpande hand för att vi ska kunna garantera att utbildningarna håller högsta möjliga kvalitet, sammanfattar Jim Persson. n Eleverna nöjda med praktiken. Läs mer på nästa sida. 2012 Väktaren & Samhället 17
Eleverna som går Säkerhetsgymnasiet är garanterade jobb efter utbildningen. Bättre praktik en del av Säkerhetsgymnasiets framgångsrecept Efter praktiken räknar Jessica Hövik med att få fast jobb. Här tillsammans med sin handledare Michael Cavallin på Svensk Bevakningstjänst. Säkerhetsgymnasiet har satsat stort på att praktiken. Väktaren och Samhället besökte två praktiserande ungdomar på två större bevakningsföretag. Jessica Hövik hade båtintresset från familjen och sökte till Säkerhetsgymnasiet med sikte på att jobba som kustbevakare i framtiden. Tidigare praktiserade hon på Åland, men slutpraktiken utför hon på Svensk Bevakningstjänst i Stockholm. Allt är mer verklighetsbaserat under praktiken än i skolan även om Säkerhetsgymnasiet verkligen anstränger sig för att göra undervisningen så verklig som möjligt, säger hon. Det är bara någon månad kvar till studenten. Hon har inte hunnit ta körkort och ska därför söka ett stationärt jobb till sommaren. Michael Cavallin är ansvarig för Svensk Bevakningstjänsts handledning av elever från Säkerhetsgymnasiet och har gett Jessica handledning på företaget. När vi tar emot elever handlar mycket om att para ihop dem med rätt person. Varje elev måste dessutom få grönt ljus från driftschef och gruppledare på varje objekt. Självklart måste även kunden ge sitt godkännande. En vanlig termin tar Svensk Bevakningstjänst emot 13 elever från Säkerhetsgymnasiet. I normala fall har företaget ett ålderskrav på 20 år för att bli anställd, men företaget gör ett undantag för Säkerhetsgymnasiets elever. Vanligtvis erbjuds en fjärdedel av praktikanterna arbete direkt efter examen. Michael Cavallin är tidigare elev från Säkerhetsgymnasiet och var en av eleverna i skolans allra första avgångsklasser 2003. Det är hög nivå på skolan, och den blir allt högre, säger han. Skolans krav på godkända betyg i alla ämnen har varit en kvalitetshöjare på praktikanterna som besöker oss. I en annan del av Stockholm genomför Michel Svensson samtidigt sin praktik på Securitas där han får prova på flera olika typer av arbeten. Det här ger en inblick i arbetslivet, konstaterar han. Jag upptäckte att stationärt arbete passar mig bättre än att rondera eftersom jag tycker om att få möta och hjälpa människor. Förmodligen kommer han söka ett stationärt arbete till sommaren. På längre sikt har han siktet inställt att på att bli psykolog, kanske med kriminologisk inriktning. Eleverna växer till sig Inför och under praktiken har Michel Svensson varit i kontakt med Ulrika Forslöf, som i långa perioder arbetar heltid med att just ta emot praktiserande elever från Säkerhetsgymnasiet. På första praktiken är eleverna bara runt 16 år, men på slutpraktiken har de växt till sig och är inte lika blyga, säger hon. Det är roligt att följa deras utveckling. Michel Svensson är nöjd med mottagande på Securitas. Har man undrat något har det hela tiden funnits någon att ringa och informationen har varit bra hela vägen. n Michel Svensson erbjöds jobb av Securitas efter praktiken. Bredvid honom står Mahdi Adawi, gruppledare på Coop säkerhetssupport. 18 Väktaren & Samhället 2012
Tillsynen koncentreras Tillsynen av landets bevakningsföretag har koncentreras till färre antal länsstyrelser. Tanken är att det inte bara ska bli effektivare utan också ge en mer enhetlig rättstillämpning. Tillsynen koncentreras till färre länsstyrelser För att öka effektiviteten och stärka rättssäkerheten har riksdagen beslutat att en del av länsstyrelsernas verksamhet ska koncentreras till ett mindre antal länsstyrelser. En av de verksamheter som berörs är tillstånd till och tillsyn av bevakningsföretag. Från den 1 juli 2012 ska tillsynen av landets cirka 290 bevakningsföretag skötas av sju länsstyrelser. Från den 1 juli 2012 ska tillsynen av landets cirka 290 bevakningsföretag skötas av länsstyrelserna i följande län: Stockholm, Östergötland, Skåne, Västra Götaland, Dalarna, Västernorrland och Norrbotten. Dessa länsstyrelser får då även ansvar för övriga län och tillsynen får sju regioner. En tredjedelar av landets cirka 290 bevakningsföretag är registrerade i Stockholms län. I många andra län är det inte ens en handfull bolag. Det har resulterat i stora skillnader i erfarenhet och därmed kompetens att hantera bevakningsföretagens tillstånd och att klara av den löpande tillsynen. Sedan den 1 juli i år har därför tillsynen koncentreras till sju länsstyrelser (se faktaruta). Eva Lundgren Axell, som är chef för tillsynsenheten vid länsstyrelsen i Stockholms län, är övertygad om att en koncentration av tillsynen är bra. Eva Lundgren Axell, chef för tillsynen i Tillsynen blir av Stockholm. högre kvalitet av helt naturliga skäl. Om det är mycket få ärenden på en länsstyrelse får de tjänstemännen få möjligheter att vidareutveckla den kompetens som är nödvändig för att tillsynen ska spegla branschens behov och de förändringar som den genomgår. Hon understryker att tillsynen inte bara blir effektivare utan också enhetligare och mer rättssäker. Det blir en enhetlig rättstillämpning. Det blir också mycket lättare att jobba ihop om en gemensam tillämpning för hela landet om det bara är sju länsstyrelser. För Stockholms länsstyrelser innebär det att man lägger ytterligare 15 företag till den lista på 95 bevakningsföretag som är registrerade i länet. Stockholm tar över tillsynen från fyra län: Södermanland, Uppland, Västmanland och Gotland. Eva Lundgren Axell är inte orolig för att hon och hennes medarbetare inte ska hinna med det ökade antalet företag. Tillsynen av bevakningsföretagen är ett prioriterat område för länsstyrelsens ledning. Två nya medarbetare har rekryterats till enheten det senaste året för att arbeta med tillsyn, och om det krävs prioriterar vi ner andra områden för att klara av tillsynen. På länsstyrelsen i Stockholm Göteborg finns det en enhet för tillstånd och en enhet för tillsyn. Enheterna har dock en gemensam sakansvarig som ansvarar för både tillstånd och tillsyn och som utbildar personalen som arbetar med bevakningsföretagen. Malmö Men länsstyrelsen i Stockholm har ännu inte hunnit uppfylla kravet om en tillsyn vartannat år hos alla företag. Enligt Eva Lundgren Axell finns nu en inspektionsplan som löper över två år där alla företag har fått ett datum. De företagen från andra län som vi tar över tillsynen av kommer att inspekteras från 2013. Hon hoppas också påverka lagstiftningen så att det blir Falun Linköping Härnösand Stockholm Luleå möjligt att lägga upp tillsynen på annat sätt. Jag vill se en förändring i lagstiftningen som gör det möjligt för oss att prioritera och göra en bedömning av varje företag. Ett företag som sköter sig kanske bara ska inspekteras vart femte år så att vi får resurser över att lägga på de företag som inte gör det och som borde granskas oftare. n 2012 Väktaren & Samhället 19
Stor enighet om arbet Göteborg var värd för årets stora sammandragning kring arbetsmiljön arbetsmiljö inom bevakningsbranschen. Marianne Törner, docent vid Sahlgrenska akademin, föreläste om att det inte är så lätt att förändra en säkerhetskultur men det går. Yvonne Celsing, HR-direktör på Loomis AB, berättade om den arbetsmiljöresa Loomis Sverige gjort de senaste fem åren; från förlorat tillstånd till att ha som mål att utses till Bästa Arbetsplats. Loomis arbetsmiljöresa Från förlorat tillstånd till ny företagskultur För Loomis Sverige har de senaste fem åren varit en resa från botten till en tätposition i kampen om Bästa Arbetsplats. Genom att sätta fokus på arbetsmiljön blev det en uppryckning av hela verksamheten. Yvonne Celsing, numera HR-direktör på Loomis AB har varit med på den resa som Loomis Sverige gjort för att förbättra arbetsmiljön. På BYA:s Arbetsmiljödag i Göteborg sammanfattade hon några av lärdomarna. Loomis Sverige förlorade sitt tillstånd att bedriva verksamhet 2007. Det var en räcka av försummelser och brister som ledde fram till det. Yvonne Celsing, Det saknades bland HR-direktör på annat dokumentation Loomis AB. när det gällde den obligatoriska utbildningen för värdetransportörer, det var dålig kontroll och uppföljning av verksamheten, fordonen var utslitna och ovårdade och någon trafiksäkerhetspolicy fanns inte heller. Till det ska läggas olösta ärenden hos Arbetsmiljöverket. HR- och arbetsmiljöfrågorna hamnade direkt mitt i affären och blev avgörande för företagets existens, berättar Yvonne Celsing. Vi hade inget val, det var bara att sätta igång och bygga struktur och rutiner för att starta en förändring av synen på arbetsmiljöfrågorna i företaget och därmed även starta en förändring av företagskulturen. Och att vi lyckades beror till viss del på att läget var så dramatiskt 2007. 20 Väktaren & Samhället 2012