Omställningsavtal Trygghet eller flexibilitet Fredrik Alm Student HT 2013 Anställningsavtalet rättsliga reglering, 15 hp Juristprogrammet, 270 hp Handledare: Carin Ulander Wänman
ABSTACT... 3 FÖRKORTNINGAR... 4 1 INLEDNING... 5 1.1 Bakgrund... 5 1.2 Syfte... 5 1.3 Avgränsningar... 5 1.4 Metod och tillvägagångsätt... 6 1.5 Disposition... 7 2 GÄLLANDE RÄTT... 7 2.1 Uppsägning på grund av arbetsbrist... 7 3 OMSTÄLLNINGSAVTAL... 8 3.1 Rättslig reglering, Omställningsavtal... 8 3.2 Omställningsavtalet Aa PTK SvS... 8 4 RESULTAT EMPIRISKA UNDERSÖKNINGAR... 10 4.1 Resultat av enkätundersökningen.... 10 4.2 Biträdande förhandlingschef Henrik Stålspets... 11 5 DISKUSSION... 13 6 KÄLLFÖRTECKNING... 18 7 BILAGOR... 20 7.1 Bilaga A, Omställningsavtal AA, PTK, SvS... 20 7.2 Bilaga B, svensk Näringsliv-PTK, omställningsavtal... 29 7.3 Bilaga C, Enkät som skickas ut... 39 2
Abstact The Labour law has for a long time been stagnant in Sweden and the Employment Protection Act has been designed in such way that the legislature has given the labor unions and the employers organizations the ability to create collective agreements. An example is the Redundancy programme agreement. The Redundancy programme agreement is to help the individual termination due to redundancy in the form of financial help and also in form of some practical help. But the Redundancy programme agreement also provide employers a great opportunity to use the agreements to reorganize and create their own organization in a completely different way than the Employment Protection Act was intended. Redundancy program agreement and the Employment Protection Act can sometimes be opposites of each other as in part to reach agreement, the unions can go very far to reach their goals and sometimes so long that security in employment is affected. Key Words Redundancy programme agreement, Employment Protection Act, security in employment Fredrik Alm, Juridiska institutionen, Umeå Universitet, 90187 Umeå 3
Förkortningar Aa Arbetsgivaralliansen AD Arbetsdomstolen AGE Avgångsersättning EU Europeiska unionen Kap. Kapitel LO Landorganisationen i Sverige MBL Lag om medbestämmande i arbetslivet NJA Nytt juridiskt arkiv p. punkt eller punkterna prop. Regeringens proposition PTK Privattjänstemannakartellen s. sidan eller sidorna SAF Svenska arbetsgivareföreningen SFS Svensk författningssamling SOU Statens offentliga utredning SvS Svensk scenkonst TCO Tjänstemännens Centralorganisation TRS Trygghetsrådet 4
1 Inledning 1.1 Bakgrund Att en arbetsgivare vill säga upp de anställda i vissa situationer är inte ovanligt, detsamma gäller även de anställda som ibland vill avsluta sin anställning men inte vågar det på grund av en ängslan om att gå från något tryggt till något osäkert. Dagens arbetsrättssystem ger enligt min mening arbetsgivaren väldigt få medel för att kunna avsluta en anställning och lagen ger densamme väldigt få möjligheter att själv få styra sin verksamhet på det adekvata sätt som företagaren vill. På arbetsmarknaden har det numera blivit lättare för den enskilde anställde att genom ett flertal olika omställningsavtal få nytt arbete, men en mycket adekvat fråga är om inte omställningsavtalen även har sett till att arbetsgivarna fått ett större utrymme för att kunna säga upp de anställda? Vi måste även ställa oss frågan om dessa omställningsavtal verkligen är bra och i så fall för vilka? 1.2 Syfte Jag vill med min korta analys se om ett omställningsavtal ger arbetsgivaren en större flexibilitet eller arbetstagaren en större trygghet jämfört med LAS regler rörande uppsägning på grund av arbetsbrist och i sådana fall i vilka avseenden? Analysen har skett utifrån AGE ersättningen och omställningsstöd. En ytterligare del av syftet är att undersöka vad både Arbetsgivaralliansen/Svensk Scenkonst./. PTK har för syn på om avtalet ger dem en ökad flexibilitet eller arbetstagaren en större trygghet jämfört med LAS. Efter att inte fått den förväntande svarsfrekvensen på den utskickade enkäten så beslöt jag mig för att göra en empirisk telefonintervju med biträdande förhandlingschefen Henrik Stålspets på Svensk scenkonst för att få en djupare förståelse av omställningsavtalet. 1.3 Avgränsningar För att materialet ska vara hanterbart samt att uppsatsen är begränsad i utrymme har jag valt att endast analysera ett omställningsavtal mellan Arbetsgivaralliansen/Svensk Scenkonst./. PTK. Jag har även valt att enbart ta med de delar i lagen om anställningsskydd som rör arbetsbristuppsägning och de regler som berörs i omställningsavtal. Eftersom uppsatsen riktar sig i första hand till andra juriststuderade som innehar grundläggande kunskaper har jag inte 5
på djupare sätt förklarat LAS eller flexicurity då jag ansett att denna kunskap redan finns hos läsaren. 1.4 Metod och tillvägagångsätt Den metod jag har valt att använda mig av i denna uppsats är den rättsvetenskapliga metoden vilket är en metod som är omtvistad och diskuterad. Metoden går huvudsakligen ut på att argumentera och argumentationen utgör således en central roll i de studier som tillämpar metoden. 1 Den rättsvetenskapliga metoden behandlar normer, ömsesidig förståelse för att avgöra vad som är sant. Kortfattat kan man säga att det inte finns ett rätt svar utan sämre eller bättre argument för de olika lösningarna. 2 Den rättsvetenskapliga metoden har i denna uppsats använts för att analysera relevant lagsstiftning som berör arbetsbristuppsägningar och omställningsavtal så som de olika avtalsvillkoren. Jag har systematiserat och analyserat rättsligt material i form av gällande lagtext, förarbeten och rättsfall. Kollektivavtalet är analyserat enligt ordalydelsen. Kollektivavtalet har även analyserats med bakgrund med enkät och intervju. Vidare har jag även använt mig av en kvantitativ datainsamlingsmetod i uppsatsen. 3 En enkät har skickats ut till samtliga personer som deltog i avtalsprocessen mellan Arbetsgivaralliansen/Svensk Scenkonst./. PTK. 4 Den information som kvantitativa undersökningar ger kännetecknas ofta av att materialet är mätbart och en stor fördel med att göra enkäter är att de är självadministrerande vilket innebär att respondenten själv läser och skriver ner svar på frågorna. Metoden möjliggör därför också på ett enklare sätt att frågor kan ställas till fler personer. 5 Av denna anledning var en enkät som datainsamlingsmetod given för denna uppsats eftersom det gav mig en möjlighet att skapa kontakt med samtliga personer som deltog under avtalsprocessen mellan Arbetsgivaralliansen/Svensk Scenkonst./. PTK. 6 Slutligen har jag även använt mig av en kvalitativ intervju som datainsamlingsmetod. 7 Syftet med kvalitativa intervjuer är att få en bredare kunskap och uppfattning om det område som 1 Sandgren, 2007, s. 13 14. 2 Sandgren, 2007, s. 18 19. 3 Halvorsen 1992 s. 87. 4 Bilaga C, skickades till Aa : Kent Naucler, TR:Laila Freivalds, Lars Perols PTK : Marie Ann Krantz, Liisa Äden Vento, Richard Malmborg, Louise Adeleborg, Bo Ragnar 5 Halvorsen 1992 s. 87. 6 Bilaga C, skickades till Aa : Kent Naucler, TR:Laila Freivalds, Lars Perols PTK : Marie Ann Krantz, Liisa Äden Vento, Richard Malmborg, Louise Adeleborg, Bo Ragnar 7 Wideberg, 2002 s. 17. 6
studeras 8 och lämpar sig därför utifrån denna studies syfte. En telefonintervju med svensk scenkonst biträdande förhandlingschef Henrik Stålspets har genomförts i syfte att få en djupare förståelse i varför Arbetsgivaralliansen/Svensk Scenkonst./. PTK omställningsavtal ser ut som det gör. I uppsatsens bilagor har jag valt att ta med hela omställningsavtalet mellan Arbetsgivaralliansen/Svensk Scenkonst./. PTK och även vissa delar av Svensk Näringsliv- PTK s omställningsavtal. Slutligen i bilaga finns enkät-frågorna som skickats ut. Tillvägagångsättet beträffande genomförandet av uppsatsen empiriska undersökningar och resultatet av den information som enkäterna och intervjun gav redovisas i uppsatsens fjärde avsnitt. 1.5 Disposition I uppsatsen inledande kapitel behandlas syfte, avgränsningar, metod och tillvägagångsätt. I kapitel två analyseras gällande rätt på grund av arbetsbrist och i kapitel tre görs en analys om omställningsavtal och specifikt avtalet mellan Arbetsgivaralliansen/Svensk Scenkonst./. PTK. I samma kapitel förs ett exempel hur en uträkning av AGE kan se ut och dess utfall. I kapitel fyra redovisas resultatet och egna reflektioner av de empiriska undersökningarna. I slutet av uppsatsen avslutar jag med en diskussion som väver ihop alla delar med synpunkter samt egna reflektioner och några tankar inför framtiden. 2 Gällande rätt 2.1 Uppsägning på grund av arbetsbrist Rent språkligt betyder begreppet arbetsbrist precis som det står, nämligen att det är brist på arbete, Det är ett juridiskt uttryck och används i princip för att ge ett namn på alla typer av uppsägningar som inte hör till arbetstagaren personligen (personliga skäl). 9 Under begreppet arbetsbrist faller även eventuella driftinskränkningar, omorganisationer andra liknade skäl för att säga upp arbetstagare. Här är arbetsgivaren suverän i sin bedömnings inom sin arbetsledningsrätt 10 och rättighet att forma sin egen organisation. 11 Om en arbetsgivare väljer att säga upp sin(a) arbetstagare måste han följa turordningsreglerna i LAS 22. 8 Wideberg, 2002 s.15. 9 Iseskog s.9. 10 32-befogenheten s.k. arbetsgivare prerogativet, utgör numera en allmän rättsgrundsats, AD1932 nr 100,AD 1934 nr 79. 7
Denna paragraf anses enligt vissa ge en trygghet för den enskilde men till [ ] fördärv för företagarna. 12 Det är denna del av LAS som också kallas sist-in, först-ut -principen 13 och som enligt företagarna motverkar rörligheten på arbetsmarknaden genom inlåsningseffekter. 14 3 Omställningsavtal 3.1 Rättslig reglering, Omställningsavtal Som jag förstår är det grundtanken med ett omställningsavtal [ ] att företaget ska avsätta ekonomiska medel som ska användas i samband med driftinskränkningar 15, vilket i sin tur innebär att motprestationen blir att det går att förhandla om turordningsreglerna. 16 Ofta tillåts företagarna i omställningsavtalen att göra avsteg från LAS som en motprestation till de tillskjutna ekonomiska medel som förts in i avtalet. 17 Dessa avsteg tillåts med stöd av den 2 3-4 st, LAS 18 där det framgår att det är tillåtet att göra avsteg från lagens regler i kollektivavtal. Med kollektivavtal avses skriftligt avtal mellan arbetsgivarorganisation eller arbetsgivare och arbetstagarorganisation om anställningsvillkor för arbetstagare eller om förhållande i övrigt mellan arbetsgivare och arbetstagare. 19 Detta innebär att avtal mellan en facklig organisation och en arbetsgivare är att ses som ett kollektivavtal, som får den betydelsen att när det pratas om ett omställningsavtal är det i själva verket ett kollektivavtal. 20 3.2 Omställningsavtalet Aa PTK SvS I dag finns det ett flertal olika omställningsavtal på arbetsmarknaden som kompletterar LAS vid uppsägning på grund av arbetsbrist. De flesta omställningsavtal innehåller regler om en viss ersättning samt omställningsstöd vid uppsägning. 21 I omställningsavtalet mellan Arbetsgivaralliansen/Svensk Scenkonst./. PTK finns en sådan reglerad rättighet till 11 Så länge han inte fingerad arbetsbrist. Se bevisreglerna i AD 1976 nr 26. 12 Teodorescu/ Pettersson mfl. 13 Kan också kallas för anciennitetsprincipen. 14 Teodorescu/ Pettersson mfl s.225. 15 Bilaga B, Förhandlingsprotokoll, 4. 16 Ibid 17 Bilaga B, Underbilaga A. 18 Kallas också semidispositiva bestämmelser. 19 Lag om medbestämmande i arbetslivet (1976:580) (MBL) 23. 20 SOU 2002:59, s. 48 ff. 21 Källström/Malmberg s.155. 8
avgångsersättning (AGE) 22 om personen blivit uppsagd på grund av arbetsbrist och varit anställd i företaget i minst fem år. Regeln som parterna kommit överens om reglerar i detta fall endast rätten för den som blivit uppsagd på grund av arbetsbrist att få rätt till AGE och ett omställningsstöd. I omställningsavtalet finns det inget som reglerar avsteg 23 från turordningsreglerna eller avstegen från företrädesrätten vilket enligt vissa är brukligt i omställningsavtal. 24 I normala fall avsätter arbetsgivaren fortlöpande ekonomiska medel och får en motprestation av motparten i form av ovan nämnda avsteg. Men detta finns inte i omställningsavtalet mellan Arbetsgivaralliansen/Svensk Scenkonst./. PTK. I avtalet är det endast en prestation från arbetsgivaren som inbetalar pengar till TRS för att arbetstagarna sedan vid arbetsbrist ska kunna få ta del av AGE. AGE utbetalas i samband med att omställningsavtalet aktualiseras. Syftet med AGE är att garantera arbetstagaren 70 procent av den tidigare lönen och den ska fungera som ett komplement till arbetslösersättningen. 25 Arbetslösersättningen har dock ett tak 26 på hur hög ersättningen får vara och AGE ska täcka mellanskillnaden mellan detta tak och 70 procent av lönen. Normalt utges AGE mellan 6-18 månader, beroende på arbetstagarens ålder. 27 Nedan redovisade exempel avspeglar den ekonomiska kompensation en arbetstagare på grund av arbetsbrist kan få genom AGE. En man/kvinna på 45 år och med en månadslön på 30 000 kronor har rätt till AGE vid uppsägning i sex plus sex månader. De första sex månaderna med 70 procent av lönen och de resterade sex månaderna med 50 procent. Detta innebär 126 000 kronor under de första sex månaderna från AGE, dock måste avdrag ske för arbetslösersättningen som utbetalas med 88 400 kronor. Totalt skulle personen i fråga få 37 600 kronor för de första sex månaderna utbetalt från AGE. För de följande sex månaderna sjunker ersättningen och personen i fråga skulle få 1 600 kronor utbetalt. 28 I exemplet skulle det utbetalas totalt 90 000 kronor under ett 22 Omställningsavtal Aa/ SvS./. PTK 2. 23 LAS 2 3-4 st. 24 se bilaga B. 25 Källström/Malmberg s.155. 26 Taket har varit samma i 10 år och är 680:-. 27 Trygghetsrådet, ersättningstid. 28 Trygghetsrådet, räkneexempel AGE. 9
års tid från AGE. 29 I tillägg till AGE kan den som blivit uppsagd av en arbetsgivare som är ansluten till TRS få hjälp och råd som underlättar omställning till nytt arbete, s.k. omställningsstöd. 30 Det kan även förekomma att den som slutar på eget bevåg ha rätt till omställningsstöd om övertalighet råder. 31 I omställningsavtalet mellan Arbetsgivaralliansen/Svensk Scenkonst./. PTK finns ett sådant omställningsstöd 32 som innebär om arbetstagaren uppfyller kraven får densamma en personlig rådgivare av TRS som ska hjälpa till att ge arbetstagaren råd och stöd som kan leda till ett nytt arbete. TRS erbjuder även arbetstagaren en fyra dagars gratis seminariekurs för att kunna bereda ökande möjligheter och material för att kunna söka nytt arbete. Allt detta är kostnadsfritt för arbetstagaren och det ekonomiska stödet som arbetstagaren får är i form av AGE. 33 4 Resultat empiriska undersökningar 4.1 Resultat av enkätundersökningen. Till samtliga åtta av representanter som närvarande vid förhandlingen vid omställningsavtalet mellan Arbetsgivaralliansen/Svensk Scenkonst./. PTK skickades det ut tre stycken frågor med anledning av vad som framkommit under granskningen av ovan omställningsavtal. 34 Syftet med att skicka frågorna var att få höra direkt av de inblandade personerna på de olika sidorna om de ansåg att den för sin respektive del av avtalet fick en större flexibilitet eller en större trygghet med det avtal de kommit överens om. Frågeställningen var vald utifrån de brister jag själv har sett vid granskningen av avtalet och jag vill på detta sätt även se om de var medvetna om dessa eller om de var missnöjda med avtalet. Efter tio dagar hade jag inte fått något svar varvid jag skickade en påminnelse och som resultat på denna påminnelse fick jag svar från en av huvudpersonerna under förhandlingen. Dock så ville han inte svara på mina frågor med hänvisning till att det var så länge sedan och han inte längre jobbade med dessa frågor. Eftersom det endast kom in ett svar beslutade jag mig att personligen ringa upp de andra sju stycken inblandande, varvid jag fick tag i två ytterligare. Resultatet av dessa två samtal var samstämmiga, nämligen att man inte ville prata om avtal som gjorts utan hänvisade till att det var mellan två parter. Det totala resultatet av denna del 29 Maxersättningen är 200 000 från AGE. 30 Omställningsavtal Aa/ SvS./. PTK 2 moment 2. 31 Ibid, moment 4. 32 Ibid,moment 2,3,4. 33 Trygghetsrådet, stöd till omställning. 34 se bilaga C. 10
av den empiriska undersökningen blev att endast tre av åtta svarade och att samtliga svarade undvikande och ville inte prata om omställningsavtalet mellan Arbetsgivaralliansen/Svensk Scenkonst./. PTK. 4.2 Biträdande förhandlingschef Henrik Stålspets Det ska för ordningens skull sägas att Henrik Stålspets inte var med och förhandlade om avtalet mellan Arbetsgivaralliansen/Svensk Scenkonst./. PTK som jag speciellt granskat. Intervjun började men att jag ställde de grundläggande frågorna om han kunde säga att avtalet mellan Arbetsgivaralliansen/Svensk Scenkonst./. PTK var ett bra avtal för hans medlemmar eller om han uppfattade avtalet som mindre bra för medlemmarna. Stålspets tyckte att avtalet var mycket bra för medlemmarna och framförallt ville han framhålla att de hade ett mycket bra och nära samarbete med TRS som gav deras medlemmar AGE och även hjälp med omställningar. Vidare framhöll han att de numera fått med ohälsa i sitt omställningsavtal vilket innebär en ännu större trygghet för deras medlemmar som i huvudsak är dansare. I detta läge av intervjun påminde jag honom om att detta inte går att utläsa i det offentliga avtal som finns publicerat på internet, vilket han besvarade med att han visste om det men att de hade mailat ut denna information till alla medlemmar. Jag ville efter detta fråga honom varför omställningsavtalet inte hade med avstegen som enligt vissa brukligt är och som finns med i de flesta andra omställningsavtalen. (22 LAS). Stålspets svarade att det var medvetet av parterna att inte ha med dessa avsteg i omställningsavtalet då Svensk scenkonst är mycket små och att de infört arbetsgivarens del 35 in i kollektivavtalet. 36 Motiveringen till detta är enligt Stålspets att vid uppsägning på grund av arbetsbrist sker alltid en enskild förhandling mellan den enskilde och arbetsgivaren och att de alltid kommer överens parterna mellan och i stort sätt leder detta alltid till att arbetstagaren får AGE och omställningsstöd. Han menar med andra ord att omställningsavtalets effekter på deras medlemmar gör att TRS blir direkt inkopplade med AGE och hjälp med omställning vilket fungerar utmärkt, och att de inte har behov att få med 35 Med detta menas eventuella avsteg från 22 LAS. 36 Stålspets utvek vidare att utveckla den del av frågan under intervjun. Troligen menade han att de finns reglerat i ett separat avtal som han kallar kollektivavtal. 11
avstegen i omställningsavtalet. Stålspets tycker att omställningsavtalet ger medlemmarna i Svensk Scenkonst en större trygghet än den 22 i LAS dels genom att de har så bra kontakter med TRS och på grund av att dansarnas värld ser så annorlunda ut än en normal arbetsplats. Han menar vidare på att 22 i LAS gör det svårt för branschen då det begränsar den rörlighet som arbetsgivarna och även dem vill ha för deras medlemmar. 37 Stålspets undviker vidare i intervjun att ta ställning till huruvida omställningsavtalet är bra för motparten. Till sist ställdes frågan varför det är så svårt att få tag i personerna som skrivit avtalet mellan Arbetsgivaralliansen/Svensk Scenkonst./. PTK och deras ovilja att uttala sig i frågan? Henrik Stålspets menar att detta är fullt naturligt då de generellt aldrig pratar om avtal som gjorts eller som är under omförhandling då det kan påverka kommande förhandlingar. Han menade vidare att jag troligen inte skulle kunna få mer information än han nu utgett till mig om avtalet. Henrik Stålspets svarade mycket utförligt på mina frågor utom när jag frågade varför jag inte själv kan utläsa genom de dokument jag fått angående de påstådda avsteg som Stålspets menar fanns reglerade i separata avtal som han själv kallade separata kollektivavtal. Även om detta separata avtal skickas ut som han beskrev till sina medlemmar tycker jag att det är anmärkningsvärt att dels han undviker frågan och han inte vill delge mig dessa separata avtal. Stålspets menar att de inte har behov för att göra avsteg i omställningsavtalet, det vill säga avstegen från LAS, då han menar att de har speciellt bra samarbete med sina medlemmar och TRS vilket innebär en tillräckligt stor trygghet för medlemmarna. För ordningen skull måste det framhållas att frågorna som ställdes av och till påverkas av mina egna reflektioner av enkät svaren och analysen av denna, så i någon del kan mitt eget utryck och uppfattning påverkat frågeställningarna. 37 Dansare är ofta specialist på olika typer av danser, vilket gör att det kan vara svårt att få tag i dansare om de blir upplåsta hos ett specifikt företag. Ofta har dansare en projektanställning, för att lösa detta problem. 12
5 Diskussion Det måste alltid finnas en saklig grund för uppsägning enligt LAS och det finns endast två giltiga grunder i form av en uppsägning som härleds till personligt förhållande eller arbetsbrist. Svensk arbetsrätt styrs av LAS och dess regler gäller både för enskilda och allmänna tjänster med viss avvikelse från LAS. Dessa avvikelser tillåts med stöd av 2 st. 3-4 LAS 38 vilket ger rätt att göra avsteg i kollektivavtal. Bland annat tillåts det att avsteg får ske när det gäller turordningen vid uppsägning (22 LAS) och företrädesrätt till anställning (25 LAS). Det är troligen några av avvikelserna som parterna kan och vill förhandla om i ett omställningsavtal. Det har varit en av grunderna i LAS arbetsmarknadsparter ska kunna ges ett visst utrymme för att kunna forma kollektivavtal och med detta omställningsavtal. Omställningsavtalet har ingen särskilt rättsligt reglering utan omfattas av de avsteg som omtalas enligt ovan. Arbetsgivaralliansen/Svensk scenkonst./. PTK har kommit överens om ett omställningsavtal som innebär att de som riskerar att bli uppsagda på grund av arbetsbrist ska ha rätt till AGE och omställningsstöd. 39 I aktuellt omställningsavtal finns det inte uttryckligen med några avsteg från LAS genom avtal utan det har framkommit under intervjun med Henrik Stålspets att sådana avsteg finns utanför avtalet. Som jag har förstått det är det normala är att omställningsavtalet reglerar båda parternas givande och tagande för att kunna få göra avsteg från exempelvis 22 LAS. I omställningsavtalet mellan Arbetsgivaralliansen/Svensk scenkonst./. PTK finns det enbart med prestationen från arbetsgivarens del som innebär att den samme ska betala 0,3 % av de anställdas lönesumma till TRS. Detta förefaller anmärkningsvärt för mig då avtalet saknar i skriftlig form då kollektivavtal har krav på skriftlighet och någon motprestation från arbetstagarens sida. Den tolkning som nu ligger för handen för den utomstående är att omställningsavtalet kan först komma på tal när arbetsgivaren har gjort klart turordningen enligt 22 LAS och alla andra möjligheter till eventuell omplacering är uttömda. Som jag ser det finns det ingen grund för att arbetsgivaren ska förhandla om ett omställningsavtal om denne inte kan få göra avsteg från turordningen och återanställningsrätten. Det är unikt för ett omställningsavtal att arbetsgivarsidan inte får någon motprestation mot de pengar som de avsätter. Det är inte svårt att göra den tolkningen att arbetstagare sidan inte vill prata öppet om detta då avtalet är till övertygande fördel för 38 Kallas också semidispositiva bestämmelser. 39 Under försättning att den enskilde uppfyller de krav som ställs om bland annat anställningstid. 13
dem. Så som den skriftliga formen av avtalet är skrivet så ger avtalet arbetstagaren en stor trygghet när denne kan både använda LAS som stöd och när allt är uttömt så kan denne även använda sig av omställningsavtalet och även då ha kvar rätten till återanställning. För arbetsgivarens del ger det skriftliga avtalet ingen större flexibilitet jämfört med LAS regler utan tvärtom. Arbetsgivaren ska med aktuell avtal både följa LAS s regler gällande turordning vid uppsägning och företrädesrätt till återanställning de iaktta gällande omställningsavtal. Det innebär bland annat att arbetsgivaren ska betala en ersättning varje månad till TRS. Att göra en analys av omställningsavtalet mellan Arbetsgivaralliansen/Svensk scenkonst./. PTK är inte speciellt lätt då parterna inte vill eller enligt Henrik Stålspets inte bör diskutera sitt avtal mitt i en avtalsrörelse. Avsaknaden av svar gör att jag finner det värt att beakta att avtalet ser ut som det gör. Som jag uppfattat det är det brukligt att båda parterna får sin del i avtalet. Det normala verkar vara att arbetsgivaren får göra avsteg från LAS och som mot presentation får arbetstagaren rätt till omställningsstöd och AGE ersättning. I ovan avtal finns det inga sådana avsteg från LAS utan det finns endast arbetstagarens rätt till omställningsstöd och AGE ersättning. Så som jag nu ser omställningsavtalet så gynnar det bara arbetstagaren och inte arbetsgivaren. Det finns ytterligare en aspekt att beakta, att arbetsgivaren faktiskt anser att det är en fördel att inte ha med avstegen i omställningsavtal då det rent psykologiskt kan vara lättare att säga upp de anställda. Att inte ha med avstegen kan medföra en enkelhet för arbetsgivaren att låta arbetstagaren direkt få rätt till AGE och omställningsstöd för att spara både tid och pengar i förhandling. Denna aspekt har jag inte kunna utveckla mer då jag helt enkelt inte fått svar och utförligare kontakt med arbetsgivarsidan. I min intervju med Henrik Stålspets hävdar han bestämt att avtalet är bra för båda parterna och att det finns avsteg som inte finns reglerade i omställningsavtalet i förhållande till LAS. Vidare beskrev han på ett omfattade sätt hur organisationen såg ut och vikten av personlig kontakt med alla deras medlemmar för att fått till något som han kallar personligt omställningsavtal. När jag frågar Stålspets om detta svarar han väldigt svävande och menar att vid varje uppsägning ser det väldigt olika ut och att de alltid ser till det bästa för sin medlem. I min följdfråga till detta som avsåg vad arbetsgivaren har att vinna på ett sådant avtal, som ger hans sida 100 procent trygghet och arbetsgivaren noll flexibilitet svarar han på samma undvikande sätt. Stålspets hänvisar att det finns avtal som styr över till arbetsgivaren 14
del, men att de i stort sett aldrig kommer till användning då de i stort sett aldrig har konflikter parterna mellan. Jag utförde vidare en intervju med Henrik Stålspets (punkt 4:2) för att få en djupare förståelse i varför Arbetsgivaralliansen/Svensk Scenkonst./. PTK omställningsavtal såg ut som det gör. Analysen av intervjun med Henrik Stålspets är att arbetstagare-sidan är väldigt nöjd med sin del av avtalet och att de inte vill att någon ska granska det djupare. Stålspets bekräftade själv att parterna inte är villiga att prata om de enskilda avtalen, vilket blev väldigt tydligt i intervjun med Stålspets. Hans motvillighet att skicka ut de separata avtalen som han påstod reglerade arbetsgivarens sida är svårtolkad men jag måste ändå tolka det som att Svensk scenkonst inte vill att jag ska väcka den björn som sover hos arbetsgivarna. Sammantagningsvis när det gäller omställningsavtalet kan jag konstatera att Arbetsgivaralliansen/Svensk Scenkonst./. PTK omställningsavtal ger arbetsgivaren i stort sett ingen flexibilitet alls utan ger arbetstagaren en större trygghet då både LAS och omställningsavtalet går att använda. Det ironiska är att så som nu avtalet är utformat får även arbetstagaren en större flexibilitet än arbetsgivaren vilket är sannolikt enligt min mening helt unikt för ett omställningsavtal. Så som jag förstått det är det normala med ett omställningsavtal är att arbetsgivaren betalar in en del av lönesumman (0,3 %) som är en avgift till Trygghetsrådet som sedan är till för omställningsstöd och AGE. I de omställningsavtal som jag läst verkar det normala att det finns en form av motprestationen för att arbetsgivaren betalar in pengar till TRS är att arbetsgivaren får göra avsteg från den 22 LAS och även 25-27. 40 Syftet är enligt min mening att detta skapar en större flexibilitet för arbetsgivarna att kunna forma sin kompetens efter aktuellt behov utan att ta hänsyn till LAS. Förvisso finns det möjligheter att ändå forma sig en egen organisation och få den som man vill utan att ha ett omställningsavtal genom sin rätt att skapa sin egen organisation men ett omställningsavtal gör det mycket lättare. Att få göra avsteg från LAS för en arbetsgivare är något som arbetsgivareorganisationerna länge haft en vilja till, då de själva vill ha en ökat flexibilitet i anställningsförhållanden. 40 Exempelvis, Omställningsavtalet mellan PTK/LO 15
Ett omställningsavtal kan enligt mig ge både en större trygghet och en mindre trygghet för den enskilde anställde beroende på i vilket fas personen befinner sig i. Med det avser jag rätten enligt LAS att göra undantag har sin fördel om arbetstagaren har lång anställningstid och samma sak när det gäller rätten till återanställning. I dessa fall ger LAS regler en större trygghet för dessa personer än ett omställningsavtal eventuellt skulle ge. För dessa personer skulle ett omställningsavtal ge en trygghet först om de ändå skulle bli uppsagda. Då skulle det ses som en extra trygghet. För de som inte har så lång anställningstid på företaget är det tvärtom. För dem ger LAS regler rörande uppsägning på grund av arbetsbrist en mindre trygghet och utan ett omställningsavtal får de ett sämre skydd. De turordnas enligt LAS och har sin rätt till återanställning, men för dessa personer skulle ett omställningsavtal ge en betydlig större trygghet än LAS. Detta beroende på att om de inte kommer bland de som får stanna på arbetsplatsen så får de i alla fall rätten till omställningsstöd och AGE. Vilka fördelar ger då omställningsavtalet arbetsgivarna? En arbetsgivare vill kunna forma sin egen organisation och vara effektiv och det som begränsar detta är LAS regler rörande uppsägning på grund av arbetsbrist. Arbetsgivarna menar att detta motverkar rörligheten på arbetsmarknaden genom inlåsningseffekter. Min slutsats i detta avseende är att arbetsgivaren kan undvika dessa inlåsningseffekter genom att de får göra avsteg från LAS. Ett sådant exempel är tydligt i omställningsavtal vilket i sin tur ger en större flexibilitet för arbetsgivarna än LAS regler rörande uppsägning på grund av arbetsbrist. Arbetsrätten har under lång tid hållit en balans mellan behoven från arbetstagare i form av rättvisa och trygghet som med verksamhetens krav. Jag tror att vi i framtiden måste se till att det finns en större flexibilitet i anställningsförhållandena som ger såväl de unga som arbetslösa lättare att komma in på arbetsmarknaden samtidigt som vi måste inse att vi blir mer specialiserade i våra olika arbetsuppgifter. Vad är då lösningen på bådas parters vilja? Jag menar på att vi kan behålla LAS i den formen som den finns, även möjligheterna för parternas utrymme till att reglera arbets- och anställningsvillkor i kollektivavtal bör finnas kvar och med detta omställningsavtalen, även om detta system med omställningsavtal i 16
nuvarande form kan ge arbetsgivarna ett sätt att kringgå LAS på ett otillbörligt sätt. Dock bör vi lyssna på förespråkarna till flexicurity som innebär av en lätthet att säga upp anställda för arbetsgivaren samtidigt som ersättningen ökar genom högre ersättningar. Omställningsavtalet kan ses som en form av flexicurity då den ger arbetsgivaren en högre flexibilitet och samtidigt ger arbetstagaren en större trygghet. Vi får inte vara främmande för att hitta en lösning mellan såväl LAS, omställningsavtal och flexicurity 41 för att i framtiden få en mer flexibel arbetsmarknad och en större trygghet för alla inblandade parter. 41 KOM/2007/357FINAL 17
6 Källförteckning Officiellt tryck Statens offentliga utredningar SOU 2002:59 Omställningsavtal-ett aktivare stöd till uppsagda Litteratur Adlercreutz, Axel, Mulder, Johann, Bernard, Svensk arbetsrätt. Norstedt Juridik AB, Elanders, Vällingby, 2007, Halvorsen, Knut, Samhällsvetenskaplig metod. Studentlitteratur AB, Lund, 1992 Iseskog, Tommy, Uppsägning vid arbetsbrist, Norstedts juridik, Stockholm 2009 Källström, Kent och Malmberg Jonas, Anställningsförhållandet, Inledning till den individuella arbetsrätten, Iustus Förlag, Uppsala,2009 Sandgren, Claes, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare: ämne, material,metod och argumentation, Norstedts juridik, Stockholm 2007. Teodorescu/ Pettersson mfl, Jobben kommer och går: behovet av trygghet består, Ekerlids, Stockholm 2012 Wideberg, Karin, Kvalitativ forskning i praktiken, Studentlitteratur AB, Lund 2002 Åhnberg, Lars, LAS Handboken, Lars Åhnberg AB, Uppsala 2008 Kollektivavtal Omställningsavtal som ingått mellan Arbetsgivaralliansen, Svensk Scenkonst och PTK Omställningsavtal, Svensk Näringsliv-PTK Rättspraxis och övriga avgöranden Arbetsdomstolen Arbetsdomstolen 1932 nr 100 Arbetsdomstolen 1934 nr 79 Arbetsdomstolen 1976 nr 26 Övrigt Internet Trygghetsrådet, ersättningstid, www.trr.se/for-uppsagda/din-ekonomi/ersattningstid/ 18
Trygghetsrådet,räkneexempel,www.trr.se/For-uppsagda/Din-ekonomi/Sa-raknar-vi-ut-din- AGE-/ Trygghetsrådet, stöd till omställning, www.trr.se Intervjuer per mail Arbetsgivaralliansen : Kent Naucler, Teaternas Riksförbund: Laila Freivalds, Lars Perols Privattjänstemannakartellen (PTK): Marie Ann Krantz, Liisa Äden Vento, Richard Malmborg, Louise Adeleborg, Bo Ragnar Intervjuer per telefon 4 april 2013. Svensk scenkonst, biträdande förhandlingschef Henrik Stålspets 19
7 Bilagor 7.1 Bilaga A, Omställningsavtal AA, PTK, SvS 20
21
22
23
24
25
26
27
28
7.2 Bilaga B, svensk Näringsliv-PTK, omställningsavtal 29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
7.3 Bilaga C, Enkät som skickas ut Följande mail skickades till Aa : Kent Naucler, TR:Laila Freivalds, Lars Perols PTK : Marie Ann Krantz, Liisa Äden Vento, Richard Malmborg, Louise Adeleborg, Bo Ragnar ANGÅENDE OMSTÄLLNINGSAVTAL Hej! Jag heter Fredrik Alm och går avslutade året på min jur.kand. i Umeå och läser samtidigt min specialistutbildning (Jur. Mag) inom arbetsrätt. Mitt examensarbete på magisterprogrammet är att granska omställningsavtalet som tecknades den 1 januari 2004 mellan arbetsgivaralliansen och svensk scenkonst./. PTK. Jag skulle till Er alla vilja ställa följande korta frågor och hoppas ni har möjlighet att besvara detta via mail till mig. 1/ På vilket sätt ger avtalet en arbetstagare en större trygghet eller arbetsgivaren större flexibilitet jämfört med LAS? 2/ Vad anser du är styrkorna, respektive svagheterna i avtalet? 3/ Vad skulle du vilja få in i ett nytt avtal. Är väldig tacksam om ni skulle kunna tänka Er svara på dessa frågor då de skulle ge en avgörande hjälp i mitt arbete. Tacksam Fredrik Alm 39