Besparingar på 20-40% är realistiska i de flesta anläggningar Stoppsladd, fas 1-3, år 2009 2012
Agenda - Ängelholm 23 maj 2012 Introduktion Partners & deltagare Ny hemsida Stoppsladd resultat fas 1-2 Energianvändning ( the big five ) Stoppsladd fas 3 mål, vision och resultat Mätning i ishallar Finn fem fel Informationsspridning Fortsättning Slut - frågor 2012-05-31 Stoppsladd - 2012 2
ABC Stockholm 18 april 2012 2012-05-31 Stoppsladd - 2012 3
Projektpartners Energimyndigheten (huvudfinansiär) Svenska Ishockeyförbundet (huvudpartner) Övriga projektpartners: - ClimaCheck - QTF Sweden AB - Francks Kylindustri - ETM Kylteknik - RiteIce - Polair
Ny hemsida www.stoppsladd.se 2012-05-31 Stoppsladd - 2012 5
Inventering Allmän information Övergripande data Byggnad Ispist och is Vatten Värme/ventilation Belysning Kylsystem Värmeåtervinning Övrigt Checklistan mm. www.stoppsladd.se 2012-05-31 Stoppsladd - 2012 6
Köpt energi per år för ca 95 ishallar Stor spridning mellan ishallarna i Sverige Köpt el Köpt värme Genomsnitt ca 1000 MWh/år
Köpt energi per år olika arenatyper Klass Träning 930 MWh/år Klass Publik 1 270 MWh/år Klass Evenemang 2 370 MWh/år 2012-05-31 Stoppsladd - 2012 8
Energianvändning i en ishall 1. Kylsystem 430 MWh 2. Värme (+tappv.) 260 MWh 3. Belysning 100 MWh 4. Ventilation 90 MWh 5. Avfuktning 60 MWh Övrigt 60 MWh Summa ca 1000 MWh Energisystem the big five Det finns idag ca 354 ishallar i Sverige 2012-05-31 Stoppsladd - 2012 9
Specifik energianvändning Median: 2.17 kwh/dag*m 2 - ca 120 000 kwh per månad för en ishall 2012-05-31 Stoppsladd - 2012 10
Bandyhallar säsongen 2011 Medelvärde total: 2 404 MWh per år - motsvarande värde för ishockeyhallar är ca 1000 MWh per säsong 2012-05-31 Stoppsladd - 2012 11
Stoppsladd fas 2 Belysning Fallstudier av energibesparande åtgärder från fas 2 - Jämförelse av belysning (lux) och installerad effekt (kw)
Belysning i ishockeyhallar (lux vs. kw) Uppmätt ljus (lux) vid full effekt (beräknad installerad effekt) Medel ca 26 lux/kw Jämförande nyckeltal för din ishall! 2012-05-31 Stoppsladd - 2012 13
LED-belysning i ishallar Uppmätt ljus: 520 lux vid full effekt; 8.4 kw (80 arm. x 105 W ) Belysningsprestanda 62 lux/kw (nat. snitt 26 lux/kw) 2012-05-31 Stoppsladd - 2012 14
Belysning (lux) Belysning i ishockeyhallar (lux vs. kw) 1000 900 800 Genomsnittlig ishall 700 600 500 LED ~ 520 lux 400 300 200 100 0 LED Finland Linjär (Nat. snitt) 0 5 10 15 20 25 30 35 40 Belysningseffekt (kw) 2012-05-31 Stoppsladd - 2012 15
Sammanfattning fas 1-2 Medelishallen använder ca 1000 MWh per år Motsvarar 40-50 st villor Mättekniska instrumenteringen allmänt dålig/bristfällig Det mäts för lite Var tredje ishall kan inte redovisa sin energianvändning Stort informations- & utbildningsbehov Kunskap, kompetens, beteende Besparingspotential på 20-40% 20% genom att använda befintlig utrustning rätt 40% - de bästa hallarna jämfört med genomsnittet 2012-05-31 Stoppsladd - 2012 16
Fas 3 (2011/2012) Från datainsamling till implementation Energiinventera ytterligare 50 ishallar Fallstudier och skarpa projekt A) Visualisering av energianvändningen i ishallar B) Optimering av vätskesystemet i ishallar C) Tydliggöra vikten av mätning och uppföljning D) Lågstrålningsduk reducering av strålningsvärme E) Avfuktare med värmeåtervinning Informationsspridning 2012-05-31 Stoppsladd - 2012 17
Fallstudie B) Optimering av vätskesystemet i ishallar Syfte: Syftet är att kontrollera och analysera vätskorna i kylanläggningen i två ishallar och säkerställa en god kvalité genom optimering (åtgärda).
Resultat - avgasning Enorma mängder övriga gaser 2012-05-31 Stoppsladd - 2012 19
Resultat pumpeffekt (köldbärare) Pumpeffekten minskade med ca 4 kw - motsvarande ca 20% Årlig besparing ca 23 000 kwh 2012-05-31 Stoppsladd - 2012 20
Slutsats fallstudie B Betydande mängder gas avlägsnades från köldbäraren Startvärde ca 5 mg/l slutvärde ca 1.5 mg/l Pumpeffekten minskade från ca 21 till 17 kw Minskningen motsvarar 20% energibesparing Årlig energibesparing ca 23 000 kwh Minskade oljud pga. gasblåsor i pumpen Sannolikt ökad livslängd på pump och köldbäraren Fortsatt analys av övriga systemet och vidare effekter pågår 2012-05-31 Stoppsladd - 2012 21
Syfte: Fallstudie C) Tydliggöra vikten av mätning och uppföljning Tydliggöra vikten av uppföljning genom att installera undermätare för 4-5 av de största energianvändarna ishallsanläggningar. 1 av 3 ishallar kan inte redogöra för köpt-/använd energi
MMI Minsta Moraliska Instrumentering MMI ishall: Energimätning the big five (>90% av energianvändningen) 1. Kylsystem (totalt men helst uppdelat i kompressorer + kringutrustning) 2. Värme (lokal- och vattenvärmning) 3. Belysning (över isytan) 4. Ventilation (aggregat, fläktar) 5. Avfuktare Totalmätare för el och eventuell värme finns oftast Klimat (temperatur + relativ fukt) Inne (ishallen) Ute Dessa data bör (ska) lagras och sammanställas automatiskt 2012-05-31 Stoppsladd - 2012 23
Case Vikingahallen Installationen bestod av 3 nya energimätare 2 fukt & temp Gateway + gränssnitt Installation Kostnaden för installationen - ca 50 tkr Energimätare kostar 5-10 tkr per mätpunkt (installerat och klart) 2012-05-31 Stoppsladd - 2012 24
Webbgränssnitt 2012-05-31 Stoppsladd - 2012 25
Aktuella värden från Vikingahallen 2012-05-31 Stoppsladd - 2012 26
Statistikfunktion Statistik för kompressorer säsongen 2011/12 2012-05-31 Stoppsladd - 2012 27
Syfte: Fallstudie D) Minska energianvändning med lågstrålningsduk Utvärdera möjligheterna att minska energianvändningen i en ishall genom att reducera värmestrålningen från taket till isen.
Fallstudie D) Minska energianvändning med lågstrålningsduk Utvärdering pågår i Älta ishall Mätning av temperaturer i tak, is och luft.. kylsystemets energianvändning solinstrålning på taket.. belysning Isens huvudsakliga värmelaster Ca 20% är strålning från väggar och tak
Beräknade värmelaster i Älta ishall 37.0; 16.3% 69.6; 30.7% Q_condensation Q_convection Q_radiation 120.0; 53.0% Strålningsbelastningen i Älta har minskat med ca 30% efter installation av lågstrålningsduken Potentialen är minst det dubbla, dvs. 60% med optimerat material och montage Energibesparingen för kompressorerna kan bli ca 10% Detta motsvarar 20 000-40 000 kwh/år 2012-05-31 Stoppsladd - 2012 30
Belysningsmätning före/efter Utan low-e 515 515 570 590 575 610 586 680 565 670 638 550 590 570 580 573 515 515 680 560 590 532 573 595 670 Med low-e 135 lux ökning i snitt (från 565 till 701 lux) Motsvarar +24% (ca 4 kw besparingspot. på belysningen) Kan spara upp till ca 15 000 kwh per år 739 712 646 668 691 803 627 770 733 712 629 667 700 677 803 726 671 627 657 684 770 2012-05-31 Stoppsladd - 2012 31
Belysning (lux) Belysningsmätning före/efter (lux vs. kw) 1000 900 Genomsnittlig ishall 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Älta- duk Älta - orig. Linjär (Nat. snitt) 0 5 10 15 20 25 30 35 40 Belysningseffekt (kw) 2012-05-31 Stoppsladd - 2012 32
Finn fem fel 2012-05-31 Stoppsladd - 2012 33
Resultat minskad parasit-/pumpeffekt Parasiteffekten minskade med ca 200 kwh per dag Besparingen motsvarar ca 60 000 kwh per säsong 2012-05-31 Stoppsladd - 2012 34
Finn fem fel 2012-05-31 Stoppsladd - 2012 35
Resultat KM-pumpar Parasiteffekten-/energin minskade med ca 190 kwh/dygn Besparingen motsvarar ca 47 000 kwh per säsong 2012-05-31 Stoppsladd - 2012 36
Jämförelse parasiter före och efter Parasitenergin minskade i snitt med ca 400 kwh per dag Besparingen motsvarar ca 100 000 kwh per säsong 2012-05-31 Stoppsladd - 2012 37
Hela kylsystemet före och efter Kylsystemet minskade i snitt med ca 400 kwh per dag Besparingen motsvarar ca 100 000 kwh per säsong 2012-05-31 Stoppsladd - 2012 38
Jämförelse av kylsystemen i två hallar Jämförelse för v15 2012 (två likvärdiga hallar) Hall 1 använder dubbelt så mycket energi som hall 2 Skillnaden motsvarar ca 195 000 kwh per säsong 2012-05-31 Stoppsladd - 2012 39
Jämförelse av kylsystemen i två hallar 2012-05-31 Stoppsladd - 2012 40
Finn fem fel 2012-05-31 Stoppsladd - 2012 41
Kylsystem (kw) Före/efter - kylsystemets energianvändning 90 85 80 75 70 65 Juni Augusti Linjär (Juni) Linjär (Augusti) 60 55 2012-05-31 50 10 12 14 16 18 20 22 24 Utetemperatur (oc) 13% lägre energianvändning (240 kwh/dag) Besparingen motsvarar 60 000-75 000 kwh per säsong Stoppsladd - 2012 42
Finn fem fel +6 C +20 C 2012-05-31 Stoppsladd - 2012 43
Finn fem fel +6 C +2 C 2012-05-31 Stoppsladd - 2012 44
Finn fem fel Daggpunkt: -5 C!! 2012-05-31 Stoppsladd - 2012 45
Kylsystemets elenergianvändning på natten Är värmebelastningen noll på natten? Den dåliga hallen har samma värmebelastning dag som natt! Energianvändning per dygn: 1562 vs. 807 kwh/dygn 2012-05-31 Stoppsladd - 2012 46
Teknik- & energiinventering Nivå 1 - Teknik & energiinventering - 1 dag Resultat: Checklista med kommentarer och översiktliga åtgärdsförslag Nivå 2 Fördjupning av nivå 1 med analys och detaljerade åtgärdsförslag Resultat: Rapport och åtgärdsförslag Nivå 3 - Fördjupad energianalys + prestandamätning/loggning Resultat: Rapport, prestandaanalys och åtgärdsförslag 2012-05-31 Stoppsladd - 2012 47
Informationsspridning Websida www.stoppsladd.se Ny folder samt uppdaterad Energispartips Varje inventeringsbesök Regionmöte Kållered (8-dec-11) Ljusne Ice maker Association (7-feb-12) Arenadagarna 2012 (9/10-feb-12) Energikontoret Örebro (7-mar-12) Regionmöte Falun (18-apr-12) Regionmöte Ängelholm (23 maj) Projektavslutning med tema (mitten juni) 2012-05-31 Stoppsladd - 2012 48
Slutligen Informera, utbilda och motivera berörd personal Intresse och uppföljning det gör skillnad! Använd bästa befintliga teknik! Varje ishall borde ha en energiansvarig person Anläggningar som använder mer än t ex 400 MWh/år borde ha en person med ansvar för energianvändning Påstående: 20% energi går i de flesta fall att spara med nära 0 kr investering 40% energi kan sparas med god lönsamhet 2012-05-31 Stoppsladd - 2012 49
Tack för uppmärksamheten!.snart i en ishall nära dig!! www.stoppsladd.se 2012-05-31 Stoppsladd - 2012 50