Bygg- och miljöförvaltningen Gamla torg 5 242 31 Hörby Datum Er ref Vår ref 2012-08-17 A8681-003 HO Ansökan om bygglov och anmälan enligt miljöbalken avseende uppförande vindkraftverk Med stöd av bifogat registreringsbevis, bilaga 1, önskar jag i egenskap av ställföreträdare och ombud för Västanby Kraft i Hörby AB (Sökanden) inkomma med följande bygglovsansökan jämlikt Plan- och bygglag (2010:900) samt miljöanmälan enligt 25a Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Advokatbyrån Gulliksson AB Box 739 220 07 Lund Besöksadress Emdalavägen 16 Lund Tel 046-19 05 20 Fax 046-19 05 25 E-post mail@gulliksson.se Hemsida www.gulliksson.se Momsregnr SE556733531901 Plusgiro 22 19 28-5 Bankgiro 5291-6855 Klientmedel Nordea 3095 17 03536 1. Uppgifter om sökande, fastigheter, markägare etc. 1.1. Administrativa uppgifter Sökande: Västanby Kraft i Hörby AB, 556787-9399, c/o Västanby AB, Västanby Gård, 225 91 LUND, registreringsbevis bifogas, bilaga 1 Ombud/kontakt: Advokat Hans-Anders Odh, Advokatbyrån Gulliksson AB, Box 739, 220 07 LUND, tel. 046-190520 email: Hans-Anders.Odh@gulliksson.se Fastigheter: Hörby Elestorp 1:13, Hörby kommun, Ägare: Marie och Per Bysner, Kristianstad Hörby Tormastorp 1:12, Hörby kommun Ägare: Gerd och Thomas Olsson, Tormastorp. 2012-08-17 ho V:\8681_Västanby AB\A\003_Bygglov\Tormastorp\Ansökan\Ansökan med bilagor\bygglovsansökan och miljöanmälan Tormastorp och Elestorp.docm
Kod: 40.100 (enligt bilagan till förordningen av miljöfarlig verksamhet) Kontrollansvarig: Sökanden hemställer i första hand att låta frågan om kontrollansvarig anstå till det att byggstarten börjar närma sig, då denna kan dröja några år. I andra hand anmäls Mikael Melin c/o Triventus Consulting AB, Box 33, 311 21 Falkenberg. 1.2. Beskrivning av sökandens verksamhet Sökanden (Västanby)är ett helägt dotterbolag till Västanby AB som har ägt och förvaltat tillståndspliktig vindkraft sedan 2001. Bolagets målsättning är att vara en långsiktig och lokalt förankrad projektör och producent av förnyelsebar energi. Mer information om sökanden kan fås på hemsidan www.vastanby.se. På uppdrag av respektive fastighetsägare ansöker Västanby om tillstånd för uppförande av de i ansökan beskrivna vindkraftverken med tillhörande bodar, vägar och kabeldragningar. Tillfälligt bygglov söks också för mätmast, vilken kommer att uppföras för dimensionering av verken och för vindmätning. 2. Yrkanden Sökanden yrkar att miljö- och byggnadsnämnden ska 2.1. ge sökanden lov att uppföra maximalt tre vindkraftverk med maximal totalhöjd från mark om 150 m jämte tillfartsvägar, elkabeldragningar och teknikbodar, enligt koordinater och placering som framgår av Layout A på bifogade kartor bilaga 2 (skala 1:10 000) och bilaga 3 (skala 1:48:000); 2.2. subsidiärt i förhållande till ovannämnda yrkande i andra hand, ge sökanden bygglov att uppföra tre vindkraftverk med maximal totalhöjd från mark om 150 m jämte tillfartsvägar, elkabeldragningar och teknikbodar, enligt koordinater och placering som framgår av Elestorp.docm 2(24)
Layout B på bifogade kartor, bilaga 4 (skala 1:10 000) och bilaga 5 (skala 1:48:000); 2.3. ge sökanden tillfälligt bygglov för nybyggnad av en maximalt 150 meter hög stagad mätmast på samma position som något av vindkraftverken. Masten skall användas under högst 1,5 år för att mäta vindlasterna för korrekt dimensionering och inställning de i bygglovet angivna vindkraftverken. 3. Teknisk beskrivning Respektive vindkraftverk består av ett torn i stål, betong eller kombination av stål och betong, en trebladig rotor, tillverkad av främst glasfiber eller kolfiber, fundament och maskinhus. I maskinhuset finns en generator, hydraulik, styrutrustning och beroende på fabrikat och typ, en växellåda. I bild 1 nedan visas ett exempel på hur ett vindkraftverk är uppbyggt. Bild 1 Exempel på maskinhusets uppbyggnad Vindkraftverkets torn är monterat på ett fundament. En geoteknisk undersökning kommer att utföras, när tillstånd har utfärdats, för att bestämma typ av och storlek på fundament. En transformator placeras i maskinhuset, tornet eller i en teknikbod (eller kiosk) bredvid verket. Elestorp.docm 3(24)
Ett kabelsystem kommer att anläggas i mark mellan verken och mellan gruppstationen och elnätet i enlighet med nätägarens anvisningar. Tänkbara turbinleverantörer är t.ex. Siemens, Repower, Vestas eller Enercon. Bifogat finns exempel på specifikationer för turbinmodeller som kan bli aktuella från Siemens och Repower, bilaga 6. Sökanden vill dock inte binda sig vid en enskild modell eller fabrikat förrän upphandlingen är klar. De tre planerade vindkraftverken kommer emellertid inte oavsett vilken modell som väljs att överskrida en totalhöjd inklusive rotorblad om 150 m över mark uteffekt om 3,5 MW vardera rotordiameter om 115 meter och tornhöjd om 110 meter. Verken kommer att utrustas med erforderlig och sedvanlig hinderbelysning utformad i enlighet med föreskrifter och allmänna råd för markering av byggnader, master och andra föremål, se bilaga 6, Logotyp från tillverkaren och/eller sökanden kommer enbart att finnas på maskinhuset. Färgen på verket kommer att vara grå-vit eventuellt med grön bas i enlighet med vad som är sedvanligt på marknaden. 4. Kartunderlag Kartunderlag som visar den planerade etableringens lokalisering bifogas, bilagorna 2-5. Sökanden yrkar i första hand få uppföra lokaliseringen benämnd Layout A, bilagorna 2-3, och i andra hand lokaliseringen Layout B, bilagorna 4-5. Därutöver bifogas kartunderlag utvisande avstånd till bostäder, vägar, naturmiljö, kulturmiljö, fågelliv, ljud- och skuggutbredningar etc. Dessa kartor redovisas närmare under följande avsnitt. Elestorp.docm 4(24)
5. Vindförhållanden, markhushållning & allmänintresset Enligt vindkarteringen utförd på uppdrag av Energimyndigheten av Uppsala Universitet är medelvinden vid navhöjden för aktuella vindkraftverk 8,0 m/s vilket framgår av bifogad produktionsberäkning, bilaga 7. Denna produktionsberäkning kommer att följas upp med en vindmätning när lov har utfärdats. Bifogad beräkning ger vid handen en beräknad årsproduktion för de tre verken uppgående till 34 761,5 MWh med avdrag för 10% säkerhetsmarginal. Etableringen tar mycket lite mark i anspråk och går dessutom utmärkt att kombinera med befintlig markanvändning, som i detta fall är skogsbruk respektive betesmark, och utgör därmed en god hushållning med markresurserna från en allmän synpunkt. Området för den planerade etableringen är därför unikt med mycket goda vindförhållanden och med få konflikter. De vindförutsättningar som finns kan inte omlokaliseras. Resursen måste användas på den plats den finns om den skall kunna nyttjas på ett optimalt sätt. Den beräknade produktionen motsvarar förbrukningen av hushållsel för 6952 villor räknat på en normalvilla med en årsförbrukning av hushållsel på 5 000 kwh. Detta överstiger det totala antalet villor - 4740 st -i Hörby kommun. 1 Gruppstationens produktion av förnybar el kommer samtidigt att innebära stora miljö- och samhällvinster och leda till 2 en minskning av den årliga kolbrytningen med ca 14 000 ton en minskning av de årliga koldioxidutsläppen med ca 35 000 ton en minskning av de årliga svaveldioxidutsläppen med 103 ton en minskning av de årliga kväveoxidutsläppen med 94 ton att skona naturen för bränsletransporter och spridning av aska. 1 Se Hörby kommuns energiplan 2009-2013 2 SOU 1999:75 Del 1, Rätt plats för vindkraft, sid 29. Elestorp.docm 5(24)
Enligt FN:s klimatpanel (IPCC), Kyotoprotokollet, Agenda 21, framgår bl.a. att ökad CO2 i luften ger en ökad temperatur och global uppvärmning med bl.a. havshöjning och översvämningar som följd, (vilket är ett konkret hot mot framförallt kustkommuner), att människans utsläpp är så signifikanta att dessa påverkar klimatet i rask takt samt att klimatproblemen ska lösas lokalt i kommunerna med övergång till förnybara energikällor och energisparåtgärder. Om vindkraftsetableringen förverkligas kommer enbart den att kunna uppfylla en väsentlig del av de klimat- och energimål som ställs upp i Hörby kommuns energiplan. Hörby kommer att kunna hämta en mycket hög andel av sin elkonsumtion från lokalt producerad förnybar energi. 6. Påverkan på naturmiljö 6.1. Naturmiljö - flora etc. Etableringen har ingen direkt påverkan på naturmiljön utanför själva vindkraftplatsen. Naturmiljön på platsen för respektive verk i Layout A ser ut som följer. (se bilaga 2 avseende verkens numrering) VKV 1 placeras på en höjd i en öppen betesmark med förekomst av arter som knägräs, borsttåg, liten blåklocka, vårbrodd, stagg mm, enligt bild 2 nedan. Bild 2 VKV 1 Elestorp.docm 6(24)
VKV 2 placeras i anslutning till vändplats vid väg med nyligen gallrad ungskog med inslag av björk, al och sälg enligt bild 3 nedan. Bild 3 VKV 2 VKV 3 placeras vid mindre skogsväg i plan stenig terräng med planterad mogen granskog enligt bild 4 nedan. Bild 4 VKV 3 Elestorp.docm 7(24)
När det gäller floran på vindkraftsplatserna i Layout B, verk 3-5, bilaga 4, överensstämmer den i med ovan beskrivning för motsvarande platser 1-3 i Layout A. I Hörby kommuns utställningshandling per 2012 01 09 med förslag till kommunstyrelsen på tematiskt tillägg för vindkraft till översiktsplanen (i det följande benämnt Tematiskt tillägg) beskrivs aktuellt område (Utredningsområde 3) enligt följande: Området består av tre delar som tillsammans kan ge plats för en sammanhållen grupp med verk och ligger vid Ormastorp. Områdena är i huvudsak beväxt med produktionsskog, barr och löv, i varierande åldrar samt större åkermarksområden och annan öppen mark. Påverkan på de biologiska värdena i området bedöms inte påverkas i så stor grad att en etablering av vindkraft förhindras. Detta uttalande från kommunen stöds av sökandens egna utredningar enligt ovan och även enligt följande. Området kommer enligt sökandens bifogade undersökningar inte i konflikt med några av känsliga naturvärden t.ex. sumpskog, nyckelbiotoper eller biotopskydd. Området omfattas ej heller av något riksintresse för naturvården eller Natura 2000. Detta framgår av bifogat kart- och utredningsmaterial, bilaga 8 för Layout A och bilaga 9 för Layout B. Den planerade etableringens påverkan på floran och naturintresset i allmänhet får därför anses vara acceptabel. 6.2. Naturmiljö fauna och fritid Det har inte identifierats några formella intressen för friluftsliv vid den planerade etableringen. Etableringen bedöms inte heller påverka fågel- eller djurlivet negativt. Elestorp.docm 8(24)
Enligt Sökandens utredningar består de vilda däggdjuren i området huvudsakligen av arter såsom hare vildsvin, dovhjort och rådjur, vilka inte är känsliga för vindkraft. Forskningen visar att djurlivet t.ex. landlevande däggdjur påverkas i mycket begränsad omfattning av vindkraftverk. Under byggtiden drar de sig undan, men när denna är över återkommer de. 3 När det gäller tamdjuren som betar i området, är de mer stresståliga än vilt och bedöms därför klara nya vindkraftsetableringar bättre. 4 Området omfattar inte något fågelskyddsområde. Sökanden har utfört egna studier av platsen och har intervjuat markägarna och funnit att det inte förekommer häckande havs- eller kungsörn i området. De viktigaste flyttfågelsträcken går inte över området då ledlinjer saknas, samt i övrigt bedöms förekomst av känsligt fågelliv saknas, vilket framgår av sökandens kartläggning som bifogas härmed, bilaga 10 för Layout A och bilaga 11 för Layout B. Utanför sådana fågelskyddsområden anser lagstiftaren att de kunskaper som finns tyder på att verk inte behöver medföra påtagliga skador för fågellivet 5 När det gäller etableringens påverkan på fladdermöss kan följande nämnas. Då området utgörs av produktionsskog respektive öppen betesmark, inte är kustnära, saknar ledlinjer eller inte ligger på en distinkt höjd är det varken något riskområde för fladdermöss eller fåglar enligt en ny studie om vindkraftens påverkan på fladdermöss och fåglar (se Naturvårdsverkets Rapport 6467 från 2011) enligt följande utdrag ur rapporten sidan 4. 3 Se Naturvårdverkets skrift Nu vet vi det här sidan 48, ISBN: 978-91-620-8469-1. 4 Se Naturvårdverkets skrift Nu vet vi det här sidan 43, ISBN: 978-91-620-8469-1. 5 SOU 1999:75, Rätt plats för vindkraften, sid. 18. Elestorp.docm 9(24)
Sökandens utredningar och slutsatser bekräftas av de utredningar som har gjorts i ett tillståndsärende för vindkraft i närheten. Ca 10 km östnordöst från den planerade etableringen på Maltesholm, Linderödsåsen, har lagakraftvunna tillstånd för 18 vindkraftverk utfärdats av Länsstyrelsen och Mark- och miljödomstolen, bilaga 23. Faunan och floran i detta område är likartad med nu planerad etablering då även detta område domineras av produktionsskog och ligger förhållandevis nära den planerade etableringen på Linderödsåsen. Länsstyrelsen konstaterade följande mot bakgrund av de fågel- och fladdermusundersökningar som utfördes i samband med nämnda ansökan. Elestorp.docm 10(24)
Bifogat finns de av Länsstyrelsen ovan åberopade fladdermus- och fågelundersökningarna från 2006 och 2008 samt naturinventeringen från 2008 på Linderödsåsen, bilagorna 24-26. Ovannämnda tillståndsärende med tillhörande utredningar stödjer således sökandens uppfattning av att platsen inte utgör häckningsplats eller flyttfågelstråk för några känsliga fågelarter. Inte heller utgör platsen ett riskområde för fladdermöss. Den planerade etableringen får även i övrigt anses medföra en acceptabel påverkan på natur, djur- och fågelliv. 7. Påverkan på kulturmiljö Varken kommunen eller kulturmiljöfunktionen på Länsstyrelsen i Skåne län pekar ut området som varande av intresse för kulturmiljövården. Detta stöds av sökandens egna kompletterande utredningar avseende fornlämningar. Den planerade etableringen är inte placerad inom område för fornlämningar enligt bifogade kart- och utredningsmaterial, bilaga 12 för Layout A och bilaga 13 för Layout B. Elestorp.docm 11(24)
8. Den planerade etableringens samverkan med andra planerade vindkraftverk Det finns en icke komplett bygglovsansökan (Grannansökan) för tre vindkraftverk på fastigheten Hörby Ormastorp 3:4, Hörby kommun. Denna fastighet (Grannfastigheten) ligger i omedelbar anslutning till de två fastigheterna i nu aktuell ansökan dvs. Hörby Elestorp 1:13 och Hörby Tormastorp 1:12. Till skillnad från Västanby:s planerade etablering (Layout A) måste verken i Grannansökan effektregleras ned för att klara bullerkraven. Således är Västanby:s etablering mer motiverad från en allmän markhushållningssynpunkt då den kommer att producera betydligt mer energi med i övrigt samma miljöpåverkan. Företräde ska ges åt sådan markanvändning som från allmän synpunkt medför en god hushållning jämlikt 2 kap 2 plan- och bygglagen. Västanby:s ansökan skall med beaktande av allmänintresset vinna företräde framför Grannansökan, då Layout A inte kan samexistera med lokaliseringen i Grannansökan. Därutöver föreligger hinder mot att bevilja Grannansökan i sin nuvarande utformning då två av vindkraftverken står så nära fastighetsgränserna till Elestorp 1:13 respektive Tormastorp 1:12 (ca 20-30 meter) att Grannverkens rotorer (med ca 57 meters vinglängd) kommer att svepa in över nämnda fastigheter. Därmed kommer luftrummet till dessa två fastigheter att kränkas, samtidigt som fastighetsägarnas och Västanby:s möjligheter att etablera vindkraft starkt begränsas. En sådan etablering kan inte beviljas utan medgivande från de berörda enskilda fastighetsägarna. Grannansökan strider således mot såväl sökandens som fastighetsägarnas starka enskilda intressen. Grannansökan i sin nuvarande utformning måste således avslås även på den grunden, jämlikt bl.a. 2 kap 1 plan- och bygglagen. Detta framgår av utdrag från Grannansökan nedan, bild 5. Elestorp.docm 12(24)
Bild 5 Grannansökan Verk 1 och 3 står så nära fastighetsgränserna (ca 20-30 m från gräns) att rotorn (ca 57 m vinglängd) sveper in över Tormastorp - respektive Elestorpfastigheterna, vilket begränsar sökandens möjligheter till vindkraftsetablering och även i övrigt kränker fastighetsägarnas intressen. Västanby motsätter sig således Grannansökan då den varken är förenlig med det allmänna markhushållningsintresset eller med de enskilda markägarnas intressen. För det fall byggnadsnämnden ändå väljer att inte avslå Grannansökan, trots att den strider mot sagda intressen, utan istället försöker finna en samförståndslösning mellan de båda etableringarna, kan Västanby föreslå följande lösning. En grundförutsättning för ett sådant scenario är att verk 1 och 3 i Grannansökan flyttas så att ett skäligt respektavstånd till fastighetsgräns upprätthålls. Västanby har undersökt effekten av en sådan flytt av verk 1 och 3 i Grannansökan och har funnit att om avstånden mellan de tre verken i Grannansökan komprimeras mer än vad som nu är fallet, så klarar gruppen varken bullerkraven till bostad eller turbintillverkarens krav på minsta avstånd mellan verk. Således är den enda återstående möjligheten vid en samförståndslösning att minska ned antalet verk i Grannansökan till max två vindkraftverk. Grannansökan skulle då kunna samverka med Västanby:s andrahandsalternativ - Layout B - enligt följande bild 6. Elestorp.docm 13(24)
Bild 6 Förslag till samverkan två grannverk nr 1 och 2 och Västanbys Layout B verk nr 3-5 Förutsatt att parterna kan enas om en rättvis inbördes effektreglering av verken, skulle denna grupp om fem vindkraftverk klara Boverkets krav på buller- och skuggpåverkan, vilket framgår av Västanbys bifogade beräkningar avseende buller och skuggor som behandlas under respektive relevant avsnitt nedan. Dessutom skulle påverkan på landskapsbild för en sådan grupp om fem verk vara acceptabel, enligt Västanbys bifogade fotomontage, som redogörs för nedan. 9. Uppgift om befintliga verk inom en radie av 2 km Enligt Sökandens kännedom finns ej några vindkraftsetableringar inom en radie av 2 km från den planerade etableringen. 10. Etablering av vägar till den planerade vindkraftskruppen De vägar som ska anläggas till vindkraftverken framgår av bifogad karta bilaga 14. Vägmaterialet kommer att vara makadam och vägbredden blir 4-5 meter. Se konstruktionsritning för väg i bild 7 nedan. Elestorp.docm 14(24)
Bild 7 Ritning väg Samtliga vägar kommer att anslutas till befintliga markvägar, vilka vid behov kommer att förstärkas, varvid inga nya utfarter mot allmän väg kommer att anläggas. De nya vägarna kommer att kunna användas i skogsbruket som skogsvägar för transport till och från såt. Vid varje vindkraftverk kommer en kranplats att anläggas om ca 40x20m med samma material som det som används i vägarna. 11. Elnätsdragning Enligt ellagen (SFS 2005:404, 3 kap, 6, 7, 8 ) är det den nätägare som har nätkoncession för aktuellt område, som i första hand är skyldig att ansluta den nya vindkraftanläggningen till elnätet. E.ON Elnät Sverige AB är nätägare i området för den planerade etableringen. När tillstånd har beviljats för uppförande av anläggningen och sökanden vet storleken på den slutligt beviljade och upphandlade anläggningen och uteffekt, kommer sökanden att tillsammans med det lokala nätbolaget att diskutera och bestämma anslutning och kabeldragning. I nuläget, innan upphandlingen är klar, kan således enbart en preliminär dragning av elnät fram till anslutningspunkt redovisas från E.ON Elnät AB. Elestorp.docm 15(24)
Denna preliminära elnätsdragning och anslutningspunkt framgår av bifogad karta, bilaga 15. De elledningar som behövs för att koppla in vindkraftverken på elnätet kommer att grävas ned i marken. På bifogad karta, bilaga 15, anges en preliminär kabeldragning markerad med blått streck. En kabel dras från varje enskilt verk till inkopplingspunkten som anges på bifogad karta. Detta för att inte eventuella strömavbrott från ett verk ska störa driften av resterande verk. Från inkopplingspunkten till det lokala nätet dras ledningarna preliminärt i enlighet bifogade kartor, bilaga 15. 12. Landskapsanalys med fotomontage 12.1. Områdets tålighet för nya inslag Området kring den planerade etableringen är enligt det Tematiska tillägget i huvudsak beväxt med produktionsskog, barr och löv, i varierande åldrar samt större åkermarksområden och annan öppen mark. Påverkan på de biologiska värdena i området bedöms inte påverkas i så stor grad att en etablering av vindkraft förhindras. Kommunen anser att området (Utredningsområde 3) tål etablering av 8 verk. Strax norr (ca 10 km) om den planerade etableringen sticker en radiomast för telelänk upp och bryter horisonten. I Bessinge, sydväst om området, finns tre etablerade vindkraftverk och i Ö Sallerup finns Hörby radiostation med uppstickande mast (Skånes högsta byggnad). Landskapet präglas således av ett modernt och rationellt skogs- och betesbruk och har flera befintliga horisontbrytande anläggningar. Landskapet har därmed en förhållandevis hög tålighet för de nya inslag som den planerade etableringen skulle innebära utan att landskapets karaktär och utvecklingsmöjligheter påverkas påtagligt. Elestorp.docm 16(24)
Vindkraftverk symboliserar idag dessutom miljötänkande och modern teknologi - dvs. de förmedlar positiva associationer från ett modernt och miljömedvetet perspektiv. 6 Nyttjandet av vinden har emellertid även, till en bit in på nittonhundratalet, varit ett vanligt förekommande inslag i landskapsbilden. År 1850 fanns det i Europa omkring en halv miljon väderkvarnar. Motsvarande mängd stora moderna vindkraftverk skulle i dag kunna generera el motsvarande Europas årliga behov. Vindkraftens potential är därför mycket stor. Bruket av vindmöllor eller väderkvarnar har varit en utbredd företeelse i Skåne där vindförutsättningarna varit goda och behovet av att förädla jordbruksprodukter funnits. I Sverige ges flera av de väderkvarnar som i dag finns kvar i landskapet ett samhälleligt skydd genom att de är byggnadsminnesförklarade p.g.a. sitt kulturhistoriska värde. 7 12.2. Fotomontage För att ge en bättre bild av hur den planerade gruppstationen kommer att smälta in i landskapet har fotomontage tagits fram. Fotomontage och fotopunkter bifogas, bilaga 16 för Layout A. Fotomontage för Layout B tillsammans med de två föreslagna Grannverken har också tagits fram och bifogas, bilaga 17. Fotomontagen är digitala bilder i vilka vindkraftverken med exakta positioner har lagts in med hjälp av datorprogrammet WindPro. 6 Se Prop. 2005/06:143, sid. 12, Miljövänlig el med vindkraft åtgärder för ett livskraftigt vindbruk. 7 Se Prop. 2005/06:143, sid. 12, Miljövänlig el med vindkraft åtgärder för ett livskraftigt vindbruk. Elestorp.docm 17(24)
Utgångspunkten har varit att ta fotografierna från punkter från vilka många kommer att se verken och från olika håll. Därför har fyra fotopunkter valts i en cirkel runt verken. Fotomontagen visar att bostäder och gårdar ligger i stor utsträckning i skydd av de täta skogsridåerna. I övrigt ligger den planerade etableringen, för en betraktare från slättlandskapet, i princip helt i skydd av den omgivande skogen. Skogen gör det svårt att skönja några riktningsegenskaper i landskapet. Området erbjuder få skalreferenser och låter sig främst överblickas på långt avstånd från öppna fält. Fotomontagen stödjer således uppfattningen att landskapet har en hög tålighet för de nya inslag som den planerade etableringen skulle innebära utan att landskapets karaktär och utvecklingsmöjligheter påverkas påtagligt. Såväl Layout A:s som B:s påverkan på landskapsbilden är därför acceptabel. 13. Ljud I Naturvårdsverkets rapport 6241 beskrivs olika modeller för beräkning av ljudets utbredning dels över land, dels över vatten. Det mest förekommande programmet vid beräkning av ljudutbredning från vindkraftverk i Sverige och många andra länder är WindPro. Detta beräkningsprogram har också använts i detta ärende. I de nu planerade vindkraftverken finns det dessutom styrsystem som gör det enkelt att sänka ljudet om ljudnivåerna i efterhand visar sig vara för höga vid vissa platser. Det riktvärde för buller utomhus från vindkraftverk som tillämpas vid tillståndsmyndigheternas bedömning är max 40 db(a). 8 Denna ljudnivå motsvarar ljudet från ett genomsnittligt kylskåp. 9 8 Boverkets handbok 2009, Planering och prövning av vindkraftsanläggningar sid 36. 9 Svensk vindenergis skrift, Vindkraft en energikälla med fantastisk framtid, sid 18, http://www.svenskvindenergi.org/files/vindkraft_korr4_lagupplost_fil.pdf. Elestorp.docm 18(24)
Ljudberäkningarna utgår från ett värsta fall dvs. att: Vindstyrkan är 8 m/s på 10 meters höjd dvs. då vindkraftverket hörs som mest. Vid högre vindstyrka tar bakgrundsljudet över och maskerar ljudet från vindkraftverket. Vindens sus är det enda bakgrundsljud som förekommer dvs. programmet tar inte hänsyn till att det finns vegetation som dämpar ljudnivån eller om det finns byggnation eller vägar i området som ger ifrån sig ljud som tar över. Vinden ligger från vindkraftverket mot respektive hus dvs. huset får alltid vinden mot sig. Ingen hänsyn har tagits till att det är mindre frekvens av vind i vissa vindriktningar. I Syd-Sverige är huvudvindriktningen sydvästlig. Bifogat finns ljudberäkning med ljudutbredningskarta, bilaga 18 för Layout A. Bifogat finns även motsvarande beräkningsunderlag för Layout B tillsammans med de två föreslagna Grannverken, bilaga 19 för Layout B. Beräkningarna visar att den sökta gruppstationen i såväl Layout A som B klarar ovannämnda ljudkrav i förhållande till samtliga bostäder. 14. Skuggor Rörliga skuggor från vindkraftverk är relaterade till antal soltimmar, närhet, solvinkel, tidpunkt på dagen och väderstreck. Riktvärdet är åtta timmar per år på störningskänslig plats för rörliga skuggor. 10 Vilka tider den rörliga skuggan från ett vindkraftverk faller inom ett visst område och hur många timmar per år som den befinner sig där kan beräknas med hjälp av ett datorprogrammet WindPro. Programmet redovisar ett värsta fall. Ett värsta fall innebär att solen alltid skiner, från soluppgång till solnedgång, och att vindkraftverken alltid producerar elenergi samt att vindkraftverkets rotor alltid står vinkelrätt mot 10 Boverkets handbok 2009, Planering och prövning av vindkraftsanläggningar. Elestorp.docm 19(24)
skuggmottagaren. Bifogat finns skuggberäkning och skuggutbredningskarta, bilaga 20 för Layout A och bilaga 21 för Layout B tillsammans med de två föreslagna Grannverken, beräknade utifrån ett sådant värsta fall för aktuell gruppstation. Då det verkliga värdet av antalet soltimmar inte går att beräkna, kommer vindkraftverken utrustas med skuggstyrning för att vid samtliga intilliggande bostäder uppfylla Boverkets riktlinjer om max 8 timmar faktisk skuggtid per år och max 30 minuter per tillfälle. Detta är en etablerad metod, som är godkänd av Boverket. 11 15. Planförhållanden Området omfattas inte av detaljplan eller områdesbestämmelser. Därför ska ansökan beviljas enligt 9 kap 31 plan- och bygglagen om åtgärden uppfyller de krav som följer av 2 kap och 8 kap 1 3, 6, 7, 9 13, 17 och 18 plan- och bygglagen. Då nämnda krav är uppfyllda, vilket visas i denna ansökan med bilagor, ska ansökan beviljas. Att nämnda krav är uppfyllda styrks också av det faktum att förslaget på Tematiskt tillägg till översiktsplanen pekar ut området som lämpligt för vindkraft, se bild 8 nedan som är ett utdrag från Tematiskt tillägg. Bild 8 Utdrag från Tematiskt tillägg som pekar ut området som lämpligt för vindkraft 11 Boverkets handbok 2009 Planering och prövning av vindkraftsanläggningar, sid 38. Elestorp.docm 20(24)
16. Avstånd till bostäder I Länsstyrelsens riktlinjer för etablering av vindkraft på land anges avstånd mellan gruppstationer och närmsta bostad ska vara minst ca 400 500 meter enligt domstolspraxis. 12 I det Tematiska tillägget anger Hörby kommun att för verk med en totalhöjd om max 150 meter ska avstånd till bostad vara minst 500 m enligt följande utdrag på sidan 17. Kommunens inställning är att minimiavstånd mellan bebyggelse och verk som har en total-höjd på över 50 meter skall vara minst 500 meter, för verk med en totalhöjd över 150 meter minst 700 meter I bifogade ljudberäkningar, sidan 2, bilaga 18 för Layout A och bilaga 19 för Layout B, finns redovisningar av avstånden mellan vindkraftverken och bostadshusen i tabellform. Av denna redovisning framgår att inget av vindkraftverken kommer närmare någon bostad än drygt 600 m i Layout A eller 550 m för Layout B. Således uppfylls med marginal såväl kommunens som Länsstyrelsens krav på avstånd till bostad. 17. Återställning När verksamheten har upphört ska åtgärder för återställande av området vidtas. Vindkraftverken ska transporteras bort och omhändertas på minsta miljöbelastande sätt. Fundamenten på marken ska tas bort eller täckas över med matjord. 12 Skåne i utveckling 2006:6, Planeringsunderlag för utbyggnad av stora vindkraftsanläggningar på land, sid. 9. Elestorp.docm 21(24)
18. Miljöbalkens allmänna hänsynsregler Sökanden kommer sedan verksamheten har startats att följa upp de beräkningar som gjorts i denna ansökan med närfältsmätningar och i övrigt övervaka att de försiktighetsmått som utfärdas av myndigheten och det som i övrigt har uppgetts i anmälan efterlevs på sätt som innebär att miljöbalkens allmänna hänsynsregler efterlevs. Sökanden har redan en organisation för detta eftersom sökandens företagsgrupp har producerat vindel sedan 2001. 19. Remisser Byggförvaltningen är skyldig att inhämta yttranden från statliga myndigheter (t.ex. Försvarsmakten, Luftfartsverket, Trafikverket, Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap, Rikspolisstyrelsen m.fl.), Telebolag, grannkommuner, Länsstyrelsen samt enskilda som är särskilt berörda. Därutöver ska ansökan kungöras för yttranden. Då anmälan och bygglovsansökan ska handläggas gemensamt enligt 9 kap 24 plan- och bygglagen, är det olämpligt och förvirrande om separata yttranden dessutom inhämtas av sökanden från dessa instanser för samma etablering. Sökanden har därför inte inhämtat några separata yttranden, utan avvaktar lämpligen istället resultatet från byggförvaltningens remissrunda. Sökanden har emellertid vid framtagande av lokaliseringen inhämtat yttrande från Försvarsmakten, bilaga 22, som inte har något att erinra mot den planerade etableringen. Sökanden har även den 9 augusti 2012 skickat remiss till Skånes Ornitologiska förening som beretts möjlighet att yttra sig inom fyra veckor. Sökanden återkommer när svar har inkommit. Detta hindrar inte att byggförvaltningen genast initierar sin remissrunda, som förvaltningen själv är skyldig att genomföra. Elestorp.docm 22(24)
20. Fortsatt handläggning Sökanden har härigenom fullgjort sin anmälningsskyldighet enligt 25a Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd samt inkommit med en komplett bygglovsansökan. Sökanden hemställer därför att ansökningen så snart som möjligt kungörs och skickas ut på remiss till berörda myndigheter, företag och enskilda. Sökanden hemställer vidare att bygglovsärendet och anmälningsärendet handläggs gemensamt under den stipulerade tidsfristen i Plan- och bygglagen. Lund som ovan Hans-Anders Odh Bilagor: 1. Registreringsbevis 2. Karta 1:10 000 Layout A 3. Karta 1:48 000 Layout A 4. Karta 1:10 000 Layout B 5. Karta 1:48 000 Layout B 6. Exempel på tekniska specifikationer vindkraftverk 7. Produktionsberäkning 8. Naturvärdesutredning Layout A 9. Naturvärdesutredning Layout B 10. Fågelskyddsutredning Layout A 11. Fågelskyddsutredning Layout B Elestorp.docm 23(24)
12. Fornlämningsutredning Layout A 13. Fornlämningsutredning Layout B 14. Vägsträckning 15. Elnätsanslutning 16. Fotomontage Layout A 17. Fotomontage Layout B 18. Ljud Layout A 19. Ljud Layout B 20. Skuggberäkning Layout A 21. Skuggberäkning Layout B 22. Yttrande Försvarsmakten 23. Dom tillstånd Maltesholm 24. Fågel- och fladdermusinventering 25. Rovfågelinventering 26. Naturinventering fåglar etc. Elestorp.docm 24(24)