E.On. Vind Sverige AB Ljudimmissionsberäkning och utredning av lågfrekvent ljud från vindpark vid Palsbo i Jönköpings kommun

Handläggare Elis Johansson Tel +46 10-5058422 Mobil +46 70-1847422 Fax +46 31-7747474 elis.johansson@afconsult.com RAPPORT 1 (26) Datum Camilla Ramusson E.On. Vind Sverige AB Carl Gustafs väg 1 205 99 Malmö Uppdragsnr Vindpark vid Palsbo Ljudimmissionsberäkning Martin Almgren Uppdragsansvarig E.On. Vind Sverige AB Ljudimmissionsberäkning och utredning av lågfrekvent ljud från vindpark vid Palsbo i Jönköpings kommun ÅF-INFRASTRUKTUR AB / f.d. INGEMANSSON Göteborg Granskad Elis Johansson Martin Almgren Kvalitetsrådgivare ÅF-Infrastruktur AB / Ingemansson Kvarnbergsgatan 2, Box 1551, 401 51 Göteborg. Telefon 010-505 00 00. Fax 031-774 74 74. www.afconsult.com Org nr 556185-2103. Säte i Stockholm. Certifierat enligt SS-EN ISO 9001 och ISO 14001

RAPPORT 2 (26) Innehåll 1 BAKGRUND 4 2 BERÄKNING AV LJUD FRÅN VINDKRAFTPARKEN 4 2.1 Beräkningsfall 4 2.1.1 Beräkningsmodellens osäkerhet 5 2.1.2 Vindkraftverkens förutsättningar 6 2.1.3 Indata i beräkningsmodellen 9 2.2 Beräkningsresultat 11 2.3 Diskussion av beräkningsresultatet 13 3 ALLMÄNT OM LÅGFREKVENT LJUD FRÅN VINDKRAFT 14 3.1 Metod för utredning av lågfrekvent ljud 15 3.2 Utredning lågfrekvent ljud 17 3.3 Lågfrekvent ljud - påverkan på djur 20 4 SLUTSATSER 22 5 REFERENSER 22 BILAGOR 23

RAPPORT 3 (26) Uppdrag ÅF-Ingemansson har på uppdrag av E.On Vind Sverige AB genomfört beräkningar för ljudtrycksnivån i ljudkänsliga punkter kring vindkraftverk vid Palsbo, Jönköpings kommun. För kundens räkning har två layouter undersökts, dels en med 37 st Siemensverk och dels en med 22 st Siemensverk. I tillägg till dessa två layouter har en ytterligare vindparkslayout med 6 st Vestasverk, som planerats av Eolus Vind AB söder om Palsbo vindpark. Källjudsoptimering av Siemensverken i vindpark Palsbo har gjorts för samtliga alternativ. Optimeringen är gjord så att Naturvårdsverkets riktvärde på 40 db inte ska överskridas i någon ljudkänslig mottagare. Dessutom ska ljudimmissionen undersökas och kommenteras med avseende på innehåll av lågfrekvent ljud. Sammanfattning Flera olika utformningar av vindkraftparken Palsbo, Jönköpings kommun har testats, och resultaten från ljudberäkningar presenteras i denna rapport. Vindkraftverk som är aktuella i beräkningsfallen är Siemens SIEMENS 2.3 MW 101, navhöjden 150 m. Verktypen kan drivas i nedställda driftmoder som gör att källjudet sänks. I denna beräkning har tre driftmoder använts, vilka är: Standard setting med ljudeffekten L W =107 db, setting -3 db med ljudeffekten L W =104 db och setting -4 db med ljudeffekten L W =103 db. Söder om Palsbo vindpark har bolaget Eolus vind planerad en vindpark, Käshult. I den planerade vindparken med 6 st verk har det i ljudberäkningen antagits att vindkraftverken är Vestas V90, 2 MW navhöjd 105 m. Resultatet av beräkningarna med källjudsoptimering visar att den beräknade ljudnivå vid samtliga ljudkänsliga mottagare blir som högst 46 dba, vid Sandsebo 2:15 för alternativet med 37 Siemens- och 6 Vestas-verk, vilket är över Naturvårdverkets riktvärde på 40 dba. Emellertid är denna plats inte av intresse. Bland övriga ljudkänsliga mottagare blir ljudnivån som högst 40dBA vid Käshult 1:4, Palsbo 4:3 och Sandsebo 3:6. Naturvårdsverket riktvärde på 40dBA överskrids inte i någon ljudkänslig mottagare, förutom i Sandsebo 2:15. Resultatet redovisas som tabellvärden och som ISO-linjer i 5dB steg i kartor över vindkraftverksområdet.

RAPPORT 4 (26) 1 Bakgrund E.On. Vind Sverige AB planerar en vindkraftpark om upp till 40 vindkraftverk vid Palsbo i Jönköpings kommun. E.On. Vind Sverige AB har, genom Camilla Rasmusson, gett ÅF-Ingemansson i uppdrag att göra ljudimmissionsberäkningar för vindkraftparkens olika alternativ. 2 Beräkning av ljud från vindkraftparken Ljudemission är den ljudeffekt som vindkraftverket alstrar och utbreds till omgivningen. Ljudimmission är den ljudtrycksnivå som kan uppmätas eller beräknas vid ljudkänsliga punkter, som ofta är bostäder. Allmänt brukar ett riktvärde för ljudimmission på ekvivalent A-vägd ljudnivå L A,eq = 40 dba sättas kring vindkraftverk i Sverige. Med det menas att den ekvivalenta ljudnivån ska vara högst 40 dba i en ljudkänslig punkt. I detta fall har ljudimmissionsberäkningar genomförts vid 25 ljudkänsliga punkter i området kring bl.a. Palsbo, Sandsebo och Mosshult, Jönköpings kommun. 2.1 Beräkningsfall För kundens räkning har två layouter undersökts, dels en med 37 st verk och dels en med 22 st verk. I tillägg till dessa två layouter har en ytterligare vindpark med 6 st verk planerats av Eolus Vind AB söder om Palsbo vindpark. Fyra beräkningsalternativ gjorts: Alt A: 37 st verk SIEMENS 2.3 MW 101 Alt B: 22 st verk SIEMENS 2.3 MW 101 Alt C: 37 st verk SIEMENS 2.3 MW 101+ 6 st Vestas V90 2,0 MW (planerad av Eolus) Alt D: 22 st verk SIEMENS 2.3 MW 101+ 6 st Vestas V90 2,0 MW (planerad av Eolus) Siemensverkens navhöjd är 150 m och Vestasverkens är 105 m. Källjudsoptimering har genomförts av Siemensverken för samtliga beräkningsalternativ. Det innebär att vi väljer reglermod för verken så att 40 dba klaras med så hög effektproduktion som möjligt. Beräkningarna är utförda med den nordiska beräkningsmodellen Nord2000, Delta, av 1719/01, 2002 med förutsättningar enligt Naturvårdsverkets praxis d.v.s. konstant medvind för vindhastigheten 8 m/s på 10 m höjd. Programvara som använts är SoundPLAN, version 7.0. Nord2000 är en beräkningsmodell som är gemensamt framtagen av de nordiska länderna för att beräkna ljudutbredning med inverkan av vind, temperatur,

RAPPORT 5 (26) markegenskaper och skärmning. Olika vindhastighets- och temperaturgradienter kan väljas. Nord2000 är lämplig för beräkning av ljudutbredning över kuperad terräng då den tar hänsyn till varierande topografi samt även för ljudutbredning över vatten då vattenytans akustiska egenskaper kan anges. Fördelen med beräkningsmodellen Nord2000 är att den är mer detaljerad jämfört med Naturvårdsverkets beräkningsmodell för planeringsändamål som används i WindPRO. Naturvårdsverket rekommenderar Nord2000 för mer detaljerade beräkningar i rapport Naturvårdsverket rapport 5933 - ljud från vindkraftverk - koncept, 20 april 2010. Naturvårdsverket har även tagit fram ett uppdaterat beräkningsark, se http://www.naturvardsverket.se/sv/start/verksamheter-medmiljopaverkan/buller/vindkraft/matning-och-berakning-av-ljud-franvindkraft/berakningar-av-vindkraftsljud/ för ljud från vindkraft där rekommendationen av Nord2000 framgår för mer detaljerade beräkningar. Det finns även mer detaljerade beräkningsmodeller, t ex Nord 2000, där hänsyn tas till många parametrar. Men det kräver också att flera data tas fram för beräkningarna, vilket kan vara omständligt att få fram och kräver kompetens och erfarenhet. Det har också visat sig att de enklare modellerna normalt ger beräkningsresultat med god noggrannhet, åtminstone när det gäller etableringar på land. Validering av beräkningsmodellen för ljudutbredning har gjorts av Delta i Danmark och resultaten visar att ljudutbredningsdämpningen beräknad med Nord2000 vid olika frekvenser har bättre överensstämmelse med uppmätt dämpning än beräknat med den äldre nordiska beräkningsmodellen för externt industribuller, se Søndergaard & Plovsing, Prediction of noise from wind farms with Nord2000. Part 1 and 2, Wind Turbine Noise, WTN 2009 Aalborg, [B1]. Se även Søndergaard & Plovsing, PSO-07 F&U project no 7389 Noise and energy optimization of wind farms Validation of the Nord2000 propagation model for use on wind turbine noise, [B2] daterad 2009-10-08. 2.1.1 Beräkningsmodellens osäkerhet För Naturvårdsverkets beräkningsmodell anges beräkningsosäkerheten ligga inom intervallet ±1 db över relativt slät mark. Dock nämns att det inte är känt hur väl beräkningarna stämmer i kuperad terräng. Klart är att osäkerheten över kuperad terräng är större. Osäkerheten för beräkningsmodellen Nord2000 utgår från den validering av beräkningsmodellen Nord2000 som utförts av danska Delta redovisad i [B2]. Felmarginalen baserat på resultatet i rapporten är med 90- procentigt konfidensintervall för plan mark ±1 db på avstånd upp till 1500 m och för komplex terräng ±4 db på avstånd upp till 1000 m. Noterbart är att denna osäkerhet är osäkerheten i avvikelsen mellan beräknad och uppmätt ljudutbredningsdämpning. Den innefattar således både osäkerhet i beräkning och kontrollmätning. Osäkerheten för aktuella beräkningar, med avstånd från närmaste vindkraftverk

RAPPORT 6 (26) till ljudkänsliga punkter på 800 m eller mer och relativt kuperad terräng, antas därvid vara ±1-4 db med 90-procentigt konfidensintervall. Osäkerheten med Naturvårdsverkets beräkningsmodell antas vara minst lika stor. Vid jämförelse mot riktvärden är det dock praxis att använda den beräknade ljudnivån. 2.1.2 Vindkraftverkens förutsättningar Bolaget har levererat koordinater och uppgifter om verken. För beräkningen gäller: Vindkraftverk av modell Siemens 2,3 MW 101 HH 150 m och Vestas V90 2 MW med navhöjd 105 m. Vindkraftverkens placering finns i tabell 4. Ljudtrycksnivån i de ljudkänsliga punkterna redovisas som en ekvivalent A- vägd ljudtrycksnivå. Detta benämns som L A,eq [dba] och är en medelnivå över minst en halvtimma då det blåser 8 m/s på 10 m höjd. E.On har levererat koordinater för alla planerade vindkraftverk. Navhöjden för verken i vindpark Palsbo är 150m och för Käshult är verktypen okänd, därför har i beräkningar antagits Vestas V90 2MW och en navhöjd på 105m. Koordinaterna för de olika beräkningsfallen redovisas nedan i Tabell 1 till Tabell 4: Källnr: Benämning Typ Z Lw X Y [m] [dba] 1 PAL A01 SIEMENS 2.3 MW 101 1385729 6382190 260 107 2 PAL A02 SIEMENS 2.3 MW 101 1385848 6381773 290 107 3 PAL A03 SIEMENS 2.3 MW 101 1386236 6381582 285 103 4 PAL A04 SIEMENS 2.3 MW 101 1387222 6381574 296,5 103 5 PAL A05 SIEMENS 2.3 MW 101 1385761 6381424 284,2 107 6 PAL A06 SIEMENS 2.3 MW 101 1386690 6381286 298,4 103 7 PAL A07 SIEMENS 2.3 MW 101 1387519 6381187 300 103 8 PAL A08 SIEMENS 2.3 MW 101 1386103 6381116 295,9 103 9 PAL A09 SIEMENS 2.3 MW 101 1385491 6381082 262,3 107 10 PAL A10 SIEMENS 2.3 MW 101 1387685 6380970 305 103 11 PAL A11 SIEMENS 2.3 MW 101 1386429 6380898 297,6 103 12 PAL A12 SIEMENS 2.3 MW 101 1387409 6380880 295 103 13 PAL A13 SIEMENS 2.3 MW 101 1387837 6380741 300,6 103 14 PAL A14 SIEMENS 2.3 MW 101 1386065 6380507 272,3 103 15 PAL A15 SIEMENS 2.3 MW 101 1386716 6380424 290,5 103 16 PAL A16 SIEMENS 2.3 MW 101 1384408 6380243 272 103 17 PAL A17 SIEMENS 2.3 MW 101 1384123 6379933 276,3 103 18 PAL A18 SIEMENS 2.3 MW 101 1384944 6379925 281,5 103 19 PAL A19 SIEMENS 2.3 MW 101 1384492 6379724 282,3 104 20 PAL A20 SIEMENS 2.3 MW 101 1383862 6379682 290 103 21 PAL A21 SIEMENS 2.3 MW 101 1385207 6379675 302,7 103 22 PAL A22 SIEMENS 2.3 MW 101 1386160 6379583 305 103 23 PAL A23 SIEMENS 2.3 MW 101 1385442 6379540 310 103 24 PAL A24 SIEMENS 2.3 MW 101 1384796 6379533 290 107 25 PAL A25 SIEMENS 2.3 MW 101 1386277 6379344 300 103 26 PAL A26 SIEMENS 2.3 MW 101 1384777 6379252 291,2 107 27 PAL A27 SIEMENS 2.3 MW 101 1383954 6379242 275,6 104

RAPPORT 7 (26) 28 PAL A28 SIEMENS 2.3 MW 101 1385551 6379211 325 103 29 PAL A29 SIEMENS 2.3 MW 101 1384293 6379180 284,7 104 30 PAL A30 SIEMENS 2.3 MW 101 1384957 6379063 300 107 31 PAL A31 SIEMENS 2.3 MW 101 1386342 6379045 315 103 32 PAL A32 SIEMENS 2.3 MW 101 1385641 6378840 315 103 33 PAL A33 SIEMENS 2.3 MW 101 1383973 6378824 284,2 107 34 PAL A34 SIEMENS 2.3 MW 101 1385133 6378791 315 103 35 PAL A35 SIEMENS 2.3 MW 101 1384483 6378615 310 107 36 PAL A36 SIEMENS 2.3 MW 101 1385531 6378533 325 103 37 PAL A37 SIEMENS 2.3 MW 101 1384902 6378467 300 107 Tabell 1. Koordinater och källjud för alternativ A med 37 st Siemensverk Källnr: Benämning Typ Z Lw X Y [m] [dba] 1 PAL A01 SIEMENS 2.3 MW 101 1385747 6382202 260 107 2 PAL A02 SIEMENS 2.3 MW 101 1385847 6381732 290 107 3 PAL A03 SIEMENS 2.3 MW 101 1387088 6381543 298,5 107 4 PAL A04 SIEMENS 2.3 MW 101 1386049 6381316 284,1 107 5 PAL A05 SIEMENS 2.3 MW 101 1387542 6381139 300 107 6 PAL A06 SIEMENS 2.3 MW 101 1386380 6381022 301,5 107 7 PAL A07 SIEMENS 2.3 MW 101 1387958 6380697 292,4 103 8 PAL A08 SIEMENS 2.3 MW 101 1386687 6380513 289,4 103 9 PAL A09 SIEMENS 2.3 MW 101 1384452 6380192 273 103 10 PAL A10 SIEMENS 2.3 MW 101 1384099 6379883 276,7 103 11 PAL A11 SIEMENS 2.3 MW 101 1385089 6379748 296,5 107 12 PAL A12 SIEMENS 2.3 MW 101 1383860 6379666 290 103 13 PAL A13 SIEMENS 2.3 MW 101 1385530 6379477 310 107 14 PAL A14 SIEMENS 2.3 MW 101 1386231 6379473 301,8 107 15 PAL A15 SIEMENS 2.3 MW 101 1384754 6379443 295 107 16 PAL A16 SIEMENS 2.3 MW 101 1383964 6379379 279,4 107 17 PAL A17 SIEMENS 2.3 MW 101 1384303 6379042 283,8 107 18 PAL A18 SIEMENS 2.3 MW 101 1383863 6379020 280 107 19 PAL A19 SIEMENS 2.3 MW 101 1384982 6378963 300 107 20 PAL A20 SIEMENS 2.3 MW 101 1386343 6378956 314,9 107 21 PAL A21 SIEMENS 2.3 MW 101 1385580 6378881 315 107 22 PAL A22 SIEMENS 2.3 MW 101 1384578 6378661 307,5 107 Tabell 2. Koordinater och källjud för alternativ B med 22 st Siemensverk Källnr: Benämning Typ Z Lw X Y [m] [dba] 1 PAL A01 SIEMENS 2.3 MW 101 1385729 6382190 260 107 2 PAL A02 SIEMENS 2.3 MW 101 1385848 6381773 290 107 3 PAL A03 SIEMENS 2.3 MW 101 1386236 6381582 285 103 4 PAL A04 SIEMENS 2.3 MW 101 1387222 6381574 296,5 103 5 PAL A05 SIEMENS 2.3 MW 101 1385761 6381424 284,2 107 6 PAL A06 SIEMENS 2.3 MW 101 1386690 6381286 298,4 103 7 PAL A07 SIEMENS 2.3 MW 101 1387519 6381187 300 103 8 PAL A08 SIEMENS 2.3 MW 101 1386103 6381116 295,9 103 9 PAL A09 SIEMENS 2.3 MW 101 1385491 6381082 262,3 107 10 PAL A10 SIEMENS 2.3 MW 101 1387685 6380970 305 103 11 PAL A11 SIEMENS 2.3 MW 101 1386429 6380898 297,6 103 12 PAL A12 SIEMENS 2.3 MW 101 1387409 6380880 295 103 13 PAL A13 SIEMENS 2.3 MW 101 1387837 6380741 300,6 103 14 PAL A14 SIEMENS 2.3 MW 101 1386065 6380507 272,3 103

RAPPORT 8 (26) 15 PAL A15 SIEMENS 2.3 MW 101 1386716 6380424 290,5 103 16 PAL A16 SIEMENS 2.3 MW 101 1384408 6380243 272 103 17 PAL A17 SIEMENS 2.3 MW 101 1384123 6379933 276,3 103 18 PAL A18 SIEMENS 2.3 MW 101 1384944 6379925 281,5 103 19 PAL A19 SIEMENS 2.3 MW 101 1384492 6379724 282,3 104 20 PAL A20 SIEMENS 2.3 MW 101 1383862 6379682 290 103 21 PAL A21 SIEMENS 2.3 MW 101 1385207 6379675 302,7 103 22 PAL A22 SIEMENS 2.3 MW 101 1386160 6379583 305 103 23 PAL A23 SIEMENS 2.3 MW 101 1385442 6379540 310 103 24 PAL A24 SIEMENS 2.3 MW 101 1384796 6379533 290 107 25 PAL A25 SIEMENS 2.3 MW 101 1386277 6379344 300 103 26 PAL A26 SIEMENS 2.3 MW 101 1384777 6379252 291,2 107 27 PAL A27 SIEMENS 2.3 MW 101 1383954 6379242 275,6 104 28 PAL A28 SIEMENS 2.3 MW 101 1385551 6379211 325 103 29 PAL A29 SIEMENS 2.3 MW 101 1384293 6379180 284,7 104 30 PAL A30 SIEMENS 2.3 MW 101 1384957 6379063 300 107 31 PAL A31 SIEMENS 2.3 MW 101 1386342 6379045 315 103 32 PAL A32 SIEMENS 2.3 MW 101 1385641 6378840 315 103 33 PAL A33 SIEMENS 2.3 MW 101 1383973 6378824 284,2 107 34 PAL A34 SIEMENS 2.3 MW 101 1385133 6378791 315 103 35 PAL A35 SIEMENS 2.3 MW 101 1384483 6378615 310 107 36 PAL A36 SIEMENS 2.3 MW 101 1385531 6378533 325 103 37 PAL A37 SIEMENS 2.3 MW 101 1384902 6378467 300 107 1 Eolus Käshult verk 1 Vestas V90 2MW 1384396 6377877 307 104 2 Eolus Käshult verk 2 Vestas V90 2MW 1384947 6378010 316 104 3 Eolus Käshult verk 3 Vestas V90 2MW 1385350 6378087 326 104 4 Eolus Käshult verk 4 Vestas V90 2MW 1384583 6377435 306 104 5 Eolus Käshult verk 5 Vestas V90 2MW 1385133 6377540 315 104 6 Eolus Käshult verk 6 Vestas V90 2MW 1385687 6377555 306 104 Tabell 3. Koordinater och källjud för alternativ C med 37 st Siemensverk + 6 st Vestasverk Källnr: Benämning Typ Z Lw X Y [m] [dba] 1 PAL A01 SIEMENS 2.3 MW 101 1385747 6382202 260 107 2 PAL A02 SIEMENS 2.3 MW 101 1385847 6381732 290 107 3 PAL A03 SIEMENS 2.3 MW 101 1387088 6381543 298,5 107 4 PAL A04 SIEMENS 2.3 MW 101 1386049 6381316 284,1 107 5 PAL A05 SIEMENS 2.3 MW 101 1387542 6381139 300 107 6 PAL A06 SIEMENS 2.3 MW 101 1386380 6381022 301,5 107 7 PAL A07 SIEMENS 2.3 MW 101 1387958 6380697 292,4 103 8 PAL A08 SIEMENS 2.3 MW 101 1386687 6380513 289,4 103 9 PAL A09 SIEMENS 2.3 MW 101 1384452 6380192 273 103 10 PAL A10 SIEMENS 2.3 MW 101 1384099 6379883 276,7 103 11 PAL A11 SIEMENS 2.3 MW 101 1385089 6379748 296,5 107 12 PAL A12 SIEMENS 2.3 MW 101 1383860 6379666 290 103 13 PAL A13 SIEMENS 2.3 MW 101 1385530 6379477 310 107 14 PAL A14 SIEMENS 2.3 MW 101 1386231 6379473 301,8 107

RAPPORT 9 (26) 15 PAL A15 SIEMENS 2.3 MW 101 1384754 6379443 295 107 16 PAL A16 SIEMENS 2.3 MW 101 1383964 6379379 279,4 107 17 PAL A17 SIEMENS 2.3 MW 101 1384303 6379042 283,8 107 18 PAL A18 SIEMENS 2.3 MW 101 1383863 6379020 280 107 19 PAL A19 SIEMENS 2.3 MW 101 1384982 6378963 300 107 20 PAL A20 SIEMENS 2.3 MW 101 1386343 6378956 314,9 107 21 PAL A21 SIEMENS 2.3 MW 101 1385580 6378881 315 107 22 PAL A22 SIEMENS 2.3 MW 101 1384578 6378661 307,5 107 1 Eolus Käshult verk 1 Vestas V90 2MW 1384396 6377877 307 104 2 Eolus Käshult verk 2 Vestas V90 2MW 1384947 6378010 316 104 3 Eolus Käshult verk 3 Vestas V90 2MW 1385350 6378087 326 104 4 Eolus Käshult verk 4 Vestas V90 2MW 1384583 6377435 306 104 5 Eolus Käshult verk 5 Vestas V90 2MW 1385133 6377540 315 104 6 Eolus Käshult verk 6 Vestas V90 2MW 1385687 6377555 306 104 Tabell 4. Koordinater och källjud för alternativ D med 22 st Siemensverk + 6 st Vestasverk 2.1.3 Indata i beräkningsmodellen I programvaran SoundPLAN väljs beräkningsförutsättningar anpassade för Palsbol. För beräkning med Nord2000 har luftfuktigheten RH 70 %, temperaturen 15ºC samt lufttrycket 1013 mbar ansatts. Vindhastighet 8 m/s på 10 m höjd, standardavvikelse 1,2 m/s. Turbulent vindfluktuationshastighet 0,12 m 4/3 /s 2, standardavvikelse för turbulent temperaturfluktuation 0,008 K/s 2. Den geografiska modellen i SoundPLAN är uppbyggd med digitalt kartmaterial erhållet från Metria. Höjdkurvor i beräkningsfallen har digitaliserats utifrån detta kartmaterial. Beräkningar tar alltså hänsyn till höjdskillnader i terrängen. Beräkningen är gjord för 1.5 m mottagarhöjd över marknivå. Markråhetslängden z 0 har ansatts till 0,3 enligt definition i Ljud från vindkraftverk, Naturvårdsverkets rapport 6241, [B3]. Den påverkar vindhastighetsprofilen och därmed ljudutbredningsdämpningen något. Terrängytor är ansatta som mjuk mark (klass D) då skogsmark normalt är mycket porös. Vattenytor är ansätts normalt som hård mark (klass G). I detta fall har vi dock använt samma värde som för mjuk mark, eftersom sjöytorna inte påverkar de valda ljudkänsliga punkterna som ligger nära 40 dba. Ljudeffektnivån för verken har angetts i tersband (se Tabell 5). Uppgifterna om den totala ljudeffektnivån har hämtats i följande dokument: - SWT-2.3-101 99.5m Acoustic Emission further extended version.pdf - V90-1.8-2.0MW_UK.pdf

RAPPORT 10 (26) Nord2000 tar i beräkningarna hänsyn till såväl låga som höga frekvenser och dess egenskaper vid ljudutbredning. Vid ljudimmissionsberäkning är indata för vindkraftverkens källjud av stor vikt. Källjud för Siemens SIEMENS 2.3 MW 101 har hämtats från dokumentet: - SWT-2.3-101 99.5m Acoustic Emission further extended version.pdf (ger Lw = 107,0 dba) Enligt dokumentet har verket ljudeffekten av 107,0 dba vid 8 m/s. Men här anges inget frekvensspektrum innehållande de låga frekvenser som behövs för att bedöma ljudimmissionens innehåll av låga frekvenser. Därför har uppmätt spektrum vid 8 m/s på 10 m höjd enligt dokumentet - 2007-08-11_Siemens_2,3MW_MKII_acoustical_emissions.pdf använts till ljudberäkning. Detta frekvensspektrum har en totalnivå som har justerats till en totalnivå som sammanfaller med 107,0 dba. För Vestas har källjudsspektrum erhållits enligt dokumentet: V90-2MW VCS Mode 0 (958475.R0).pdf Dokumentet anger ett källjudsspektrum med total ljudeffektnivå på 102,8 dba vid 8 m/s på 10 m höjd. Spektrumet har justerats upp till en total ljudnivå av 104,0 dba som motsvarar standarddriftmoden hos ett Vestas V90-verk, enligt dokumentet: V90-1.8-2.0MW_UK.pdf Vindkraftverkens källspektrum som använts i beräkningar presenteras i Tabell 5 nedan: SIEMENS 2.3 MW 101 SIEMENS 2.3 MW 101 SIEMENS 2.3 MW 101 standard mod -3dB mod -4dB Vestas V90 Mode 0 Lw [dba] Frekvens Lw [dba] Lw [dba] Lw [dba] 25 Hz 66,2 63,2 62,2 69,2 31,5 Hz 68,2 65,2 64,2 72,9 40 Hz 72,6 69,6 68,6 76,7 50 Hz 77,0 74,0 73,0 80,7 63 Hz 80,5 77,5 76,5 83,3 80 Hz 84,1 81,1 80,1 85,9 100 Hz 87,6 84,6 83,6 87,7 125 Hz 91,1 88,1 87,1 89,3 160 Hz 91,7 88,7 87,7 90,0 200 Hz 94,7 91,7 90,7 90,3 250 Hz 98,3 95,3 94,3 91,0 315 Hz 97,8 94,8 93,8 92,6 400 Hz 97,3 94,3 93,3 92,7 500 Hz 99,5 96,5 95,5 92,9 630 Hz 95,8 92,8 91,8 92,5 800 Hz 94,6 91,6 90,6 92,3 1 khz 94,6 91,6 90,6 92,5 1,25 khz 93,1 90,1 89,1 93,0 1,6 khz 91,1 88,1 87,1 92,5 2 khz 90,2 87,2 86,2 91,8 2,5 khz 88,8 85,8 84,8 90,5 3,15 khz 87,0 84,0 83,0 89,8 4 khz 85,0 82,0 81,0 89,2 5 khz 83,2 80,2 79,2 86,1 6,3 khz 81,7 78,7 77,7 78,8

RAPPORT 11 (26) 8 khz 80,2 77,2 76,2 70,0 10 khz 79,4 76,4 75,4 62,8 Total ljudeffekt: 107,0 104,0 103,0 104,0 Tabell 5. Vindkraftverkens källspektrum Figur 1. Källspektrum för Siemensverk (olika driftmoder) och Vestasverk presenterat över frekvens [Hz] i tersband 2.2 Beräkningsresultat Beräkningsresultatet presenteras dels som ljudkartor och dels som tabellvärden för 25 stycken ljudkänsliga punkter. Ljudkartorna visar ISO-linjer för beräknad ljudtrycksnivå i 5dB-steg. Samma kartor, i större format, finns i bilaga 1. I tabellen nedan redovisas beräknad ljudtrycksnivå i ljudkänsliga punkter för de fyra olika beräkningsfallen. Resultatet är efter källjudsoptimering av Siemensverken. Vald inställning av Siemens-verken framgår av Tabell 1 till Tabell 4 ovan. Ekvivalent ljudnivå [dba] Nr Namn X [RT90] Y [RT90] Alt A Alt B Alt C Alt D 1 Braskabo hembygdsgård 1388321 6381796 38,2 38,4 38,1 38,4 2 Bubbarp 1:6 m fl 1382724 6379028 38,7 39,2 38,5 39,4 3 Byggnad söder om Långvattnet 1387906 6382368 37,5 38,2 37,4 38,2 4 Kvarnagärdet 1390749 6381527 26,8 26,7 26,8 26,7 5 Käshult 1:4 1383210 6378123 39,5 39,0 39,6 39,8 6 Mosshult 1:10 1387481 6379393 39,1 39,3 39,2 39,4 7 Mosshult 1:3 1387870 6378172 34,7 34,9 35,1 35,4 8 Mosshult 1:4 1387704 6379308 37,9 37,9 38,0 38,1 9 Mosshult 1:9 1387590 6379374 38,6 38,8 38,7 38,9 10 Mosshult 2:2 1387162 6377889 36,3 36,7 37,1 37,5 11 Palsbo 2:11 norr 1386809 6382871 38,3 38,5 38,2 38,5 12 Palsbo 2:11 söder 1386843 6382743 38,9 39,2 38,8 39,2 13 Palsbo 2:14 1385720 6383587 35,7 35,3 35,6 35,3 14 Palsbo 2:2 1385301 6383819 34,0 33,5 33,8 33,5 15 Palsbo 3:1 1386719 6383293 36,3 36,2 36,1 36,2 16 Palsbo 4:2 1387682 6379617 39,0 38,8 39,0 38,9 17 Palsbo 4:3 1387497 6379731 39,9 39,8 39,9 39,9 18 Pung 1:5 1383557 6377264 36,7 35,9 38,5 38,3 19 Sandsebo 1:11 1383827 6381785 37,3 36,3 37,0 36,4

RAPPORT 12 (26) 20 Sandsebo 1:9 1384406 6382534 37,4 36,4 37,1 36,5 21 Sandsebo 2:12 1383498 6380983 38,7 38,2 38,5 38,3 22 Sandsebo 2:14 1383436 6381170 37,8 37,1 37,6 37,3 23 Sandsebo 2:15 1386031 6380054 45,7 44,9 45,7 44,9 24 Sandsebo 3:6 1383354 6380568 39,8 39,6 39,7 39,7 25 St. Bongebo 1389583 6382117 30,9 30,9 30,8 30,9 Tabell 6. Resultat av ljudimmissionsberäkningar för ljudkänsliga mottagare. Resultatet redovisas som ekvivalent A-vägd ljudtrycksnivå. Resultatet är ifrån beräkning med källjudsoptimering. Fyra st ljudkartor redovisas som bilagor till denna rapport och de beskriver beräknad ljudtrycksnivå över området för respektive alternativ. Beakta att isolinjerna i ljudkartor beräknas med hjälp av interpolering mellan beräkningspunkterna. I kuperad terräng kan därför avvikelser mellan punktberäkningar och kartbilden på ljudutbredningskartan uppstå. Punktberäkningen för ljudkänsliga punkter ger det rätta värdet och bör därför i första hand användas.

RAPPORT 13 (26) 2.3 Diskussion av beräkningsresultatet Resultatet från ljudimmissionberäkningar redovisas i Tabell 6 ovan. Naturvårdsverkets riktvärde på 40 dba överskrids inte för någon ljudskänslig mottagare, förutom Sandsebo 2:15. De två ljudkänsliga punkter med högst ljudnivå är Palsbo 4:3 och Sandsebo 2:15. Palsbo 4:3 ligger öster om vindparken och Sandsebo 2:15 ligger mitt i vindparken. I Tabell 7 nedan listas fem st ljudkänsliga mottagare som fått höga ljudnivåer bland de fyra alternativen: Ekvivalent ljudnivå [dba] Nr Namn X [RT90] Y [RT90] Alt A Alt B Alt C Alt D 6 Mosshult 1:10 1387481 6379393 39,1 39,3 39,2 39,4 16 Palsbo 4:2 1387682 6379617 39,0 38,8 39,0 38,9 17 Palsbo 4:3 1387497 6379731 39,9 39,8 39,9 39,9 23 Sandsebo 2:15 1386031 6380054 45,7 44,9 45,7 44,9 24 Sandsebo 3:6 1383354 6380568 39,8 39,6 39,7 39,7 Tabell 7. Fem ljudkänsliga mottagare som erhållit höga ljudnivåer bland de fyra alternativen. Den högsta ljudnivån erhålls i Sandsebo 2:15 med ljudnivån 45,7 dba för både Alt A och C. Detta är över Naturvårdsverkets riktvärde på ljudnivå utomhus vid bostad. Då man bortser från Sandsebo 2:15 är det Palsbo 4:3 som får högst ljudnivå. Denna ljudkänsliga mottagare är därmed begränsande i källjudsoptimeringen. Palsbo 4:3 ligger öster om vindparken och begränsande i östlig riktning. Den begränsande ljudkänsliga mottagaren väster om vindparken är Sandsebo 3:6, där ljudnivån är någon tiondels decibel lägre än vid Palsbo 4:3. Beräkningsresultatens lågfrekventa innehåll beskrivs i kapitel 3.

RAPPORT 14 (26) 3 Allmänt om lågfrekvent ljud från vindkraft Infraljud och lågfrekvent ljud från vindkraft väcker ofta oro hos boende kring planerade och befintliga vindkraftparker. Infraljud brukar defineras som ljud mellan frekvenserna 1-20 Hz och lågfrekvent ljud som ljud mellan frekvenserna 20-200 Hz. Naturvårdsverket har låtit göra en kunskapssammanställning gällande infraljud och lågfrekventljud från vindkraftanläggningar [L3], studien är sammanställd av några av Sveriges främsta forskare inom akustik och miljömedicin. När det gäller infraljud säger denna rapport följande: Infraljud (1 20 Hz) från vindkraftverk är inte hörbart på nära håll och än mindre på de avstånd där bostäder är belägna. Det finns inga belägg för att infraljud vid dessa nivåer bidrar till bullerstörning eller har andra hälsoeffekter. Utifrån dagens kunskapsläge finns det således ingen forskning som tyder på att infraljud är ett problem kring vindkraftparker. När det gäller lågfrekvent ljud så finns det enligt rapporten inget som särskiljer ljud från vindkraft från andra ljudkällor i samhället. I Naturvårdsverkets rapport står: Lågfrekvent ljud (20 200 Hz) från moderna vindkraftsverk är ofta hörbart vid gällande riktvärden för bostäder, men vindkraftsbullret har inte större innehåll av lågfrekvent ljud än andra vanliga bullerkällor vid deras riktvärden, till exempel buller från vägtrafik. Vidare sägs: Större vindkraftverk genererar förhållandevis mer lågfrekvent ljud än mindre vindkraftverk, även med hänsyn taget till total ljudnivå. Med allt större vindkraftsverk kommer därför andelen lågfrekvensljud i vindkraftsbullret att öka. Det rör sig dock om en måttlig ökning, cirka 1 db per fördubbling av effekt i frekvensområdet 10 160 Hz enligt beräkningar från danska studier. Det är därför inte troligt att allvarliga störningar till följd av lågfrekvensbuller från vindkraft är att vänta i framtiden. Detta förutsatt att riktvärdet utomhus vid bostadens fasad, 40 db (L Aeq,24h ), och Socialstyrelsen riktvärden för lågfrekvent buller inomhus är uppfyllda. Enligt den forskning som finns tillgänglig idag kring lågfrekvent ljud föreligger således ingen risk för allvarliga störningar av lågfrekvent ljud från vindkraft, varken i nuläget eller i framtiden. Detta förutsatt att de föreskrivna riktvärdena efterföljs.

RAPPORT 15 (26) 3.1 Metod för utredning av lågfrekvent ljud Det finns i dagsläget inget specifikt riktvärde gällande lågfrekvent ljud och vindkraft. I Naturvårdsverkets rekommendationer, vilka anges här [L1], sägs att: Vi anser därför att man vid de större verken bör beakta och följa upp lågfrekvent ljud. Ett sätt att ganska enkelt bedöma om det förekommer lågfrekvent ljud, är att ta reda på skillnaden mellan A-vägt (se under Mer information) och C-vägt ljud. Det är sannolikt inget problem om den A-vägda nivån är klart under riktvärdet samtidigt som skillnaden mellan det C-vägda och A-vägda värdet är mindre än cirka 15 db. Om det däremot skiljer mer bör man göra en mer noggrann mätning. Därför är ett första steg att undersöka skillnaden mellan A-vägt och C-vägt ljud. Detta kan i beräkningsmodellen Nord2000 utföras med beräkningar utgående från vindkraftverkets källjud i 1/3- oktavband, även kallat tersband. Vid konferensen Wind Turbine Noise i Rom 2011 var det några föredragshållare som förordade dbc minus dba som indikator på förekomst av lågfrekvent ljud. Nestorn inom området infraljud och lågfrekvent ljud, Geoff Leventhall, menade att det är inte är en bra indikator för bredbandigt lågfrekvent ljud. Det fungerar för tonalt ljud. Han menar att skillnaden utomhus alltid är större än 15 db. Om skillnaden mellan det A-vägda och C-vägda ljudet är större än 15 db bör enligt Naturvårdsverket vidare undersökning utföras. I de fall vindkraftparken ej är uppförd bör detta göras genom beräkningar. I Sverige har Socialstyrelsen, i SOSFS 2005:6, angett riktvärden för lågfrekvent ljud inomhus [L2], inget riktvärde finns i dagsläget utomhus. Riktvärdena anges som ljudnivån per tersband mellan frekvenserna 31.5-200 Hz, se Tabell 8. I en rapport som Naturvårdsverket låtit sammanställa [L3] sägs att det är dessa riktvärden som bör ligga till grund för om en vindkraftpark klarar det lågfrekventa ljudet vid bostäder eller ej. Bedömningen i denna rapport görs utifrån dessa riktvärden. Frekvens (Hz) Ljudtrycksnivå (db) 31,5 56 40 49 50 43 63 41.5 80 40 100 38 125 36 160 34 200 32 Tabell 8. Riktvärden för lågfrekvent ljud enligt SOSFS 2005:6 Ljudnivån inomhus beräknas i tersband genom antagandet av en fasaddämpning enligt Tabell 9. Dessa värden är från en artikel om ljudisolering i bostäder vid låga frekvenser enligt Sound insulation of dwellings at low frequencies, Journal

RAPPORT 16 (26) of Low Frequency Noise, Vibration and Active Control, vol 29, no 1,pp 15-23, 2010 av Hoffmeyer och Jakobsen [L4]. De motsvarar ljudnivån i fritt fält ute minus ljudnivån inne. Fasaddämpningen förväntas överskridas av 80-90% av typiska danska bostäder. Fasaddämpningen är uppmätt på hus i Danmark och normalt har bostadshus i Sverige fasader med bättre isolering som dämpar ljudet bättre. Frekvens (Hz) Fasaddämpning dl i db 25 4,6 31,5 6,7 40 7,6 50 10,3 63 14,2 80 17,5 100 18,4 125 17,5 160 18,6 200 22,4 Tabell 9. Antagen fasaddämpning utifrån Hoffmeyer o Jakobsen [L4] Använda indata för beräkning med Nord2000 är samma som angivits i kapitel 2.1.2 och 2.1.3 ovan.

RAPPORT 17 (26) 3.2 Utredning lågfrekvent ljud För skillnaden mellan A-vägda och C-vägda ljudnivåer görs en kontroll av beräkningspunkterna. Resultatet av jämförelsen redovisas i Tabell 10. Ekvivalent ljudnivå i dba Ekvivalent ljudnivå i dbc Braskabo hembygdsgård 38 50 12 Bubbarp 1:6 m fl 39 52 13 Byggnad söder om Långvattnet 37 50 12 Kvarnagärdet 27 40 13 Käshult 1:4 39 52 12 Mosshult 1:10 39 52 13 Mosshult 1:3 35 47 13 Mosshult 1:4 38 50 12 Mosshult 1:9 39 51 12 Mosshult 2:2 36 49 12 Palsbo 2:11 norr 38 50 12 Palsbo 2:11 söder 39 51 12 Palsbo 2:14 36 48 12 Palsbo 2:2 34 47 13 Palsbo 3:1 36 49 12 Palsbo 4:2 39 51 12 Palsbo 4:3 40 52 12 Pung 1:5 37 51 14 Sandsebo 1:11 37 50 12 Sandsebo 1:9 37 50 12 Sandsebo 2:12 39 51 12 Sandsebo 2:14 38 50 12 Sandsebo 2:15 46 58 12 Sandsebo 3:6 40 52 12 St. Bongebo 31 43 12 Tabell 10. A-vägda och C-vägda ljudnivåer och skillnaden dbc-dba. Ekvivalent ljudnivåskillnad i dbc-dba Av Tabell 10 framgår att skillnaden mellan A-vägd och C-vägd ekvivalent ljudnivå utomhus är mindre än 15 db för samtliga beräkningspunkter. Trots detta görs en detaljerad beräkning i tersband för samma beräkningspunkter.

RAPPORT 18 (26) Därefter beräknas ljudnivån i tersband inomhus, se Tabell 11, genom antagandet av en fasaddämpning enligt tabell 2. 31,5 Hz 40 Hz 50 Hz 63 Hz 80 Hz Braskabo hembygdsgård 36,8 34,6 31 25,5 20,8 19,9 20,2 17 15,6 Bubbarp 1:6 m fl 38,5 36,5 33,9 28,9 24 20,6 19,8 17,3 16,4 Byggnad söder om Långvattnet 35,8 33,6 30 24,4 19,5 18,9 19,8 16,9 15,4 Kvarnagärdet 25,1 22,5 18,9 13,9 10,8 10,4 12,2 8,7 6 Käshult 1:4 Mosshult 1:10 38,1 38,4 36,2 36,2 32,6 32,4 27,2 26,6 22,4 21,8 21,5 20,6 21,3 21,3 17,9 18,1 16,6 16,9 Mosshult 1:3 33 30,9 27,4 21,9 17,1 18 18,1 15,2 13,7 Mosshult 1:4 36,4 34,4 30,9 25,4 21 19,9 20,6 17,1 15,8 Mosshult 1:9 36,7 35,1 31,8 26,5 21,9 20,3 20,9 17,5 16 Mosshult 2:2 34,7 32,6 28,9 23,4 18,8 18,9 19,3 16,2 14,9 Palsbo 2:11 100 Hz 125 Hz 160 Hz 200 Hz 36,8 34,5 30,8 25,3 20,7 19,7 20,5 17,3 15,9 norr Palsbo 2:11 söder 37,4 35,1 31,4 25,9 21,1 20,1 21 17,7 16,4 Palsbo 2:14 34,1 32,2 28,6 22,8 18,2 18,1 18,3 16,1 14,5 Palsbo 2:2 32,8 30,9 27,1 21,4 17 17,3 17 14,1 12,5 Palsbo 3:1 34,9 32,5 28,8 23,1 18,3 17,5 18,9 15,7 14,6 Palsbo 4:2 37,8 35,5 31,9 26,5 22,1 20,9 21,1 18,5 16,9 Palsbo 4:3 38,6 36,5 32,9 27,5 22,7 21,6 21,9 18,4 17,1 Pung 1:5 37,9 36 32,4 27 22,2 19,2 18,6 15,6 14,3 Sandsebo 1:11 35,5 33,5 30,1 24,2 19,9 19,7 20,1 16,8 15,4 Sandsebo 1:9 36,1 33,9 30,4 25 20,3 20 19,9 16,6 15,2 Sandsebo 2:12 37,2 34,9 31,2 25,6 20,8 20,2 21,2 17,7 16,5 Sandsebo 2:14 36,4 34,3 30,6 25,1 20,4 20,2 20,4 17,1 15,7 Sandsebo 2:15 44,4 42,5 39 33,5 28,7 26,1 26 23,4 22,7 Sandsebo 3:6 38,2 36 32,3 26,8 22,1 21,3 21,5 18,9 17,7 St. Bongebo 29,3 26,8 23,2 18 13,3 14,3 14,4 11,8 10,2 Tabell 11. Beräknad ljudnivå i tersband inomhus i db. Ovägt

RAPPORT 19 (26) Resultatet av den detaljerade frekvensanalysen ges i tabell 8, där skillnaden mellan Socialstyrelsens riktvärden och beräknad ljudnivå anges. Ett negativt värde innebär att riktvärdena innehålls, vilket markeras med grönt i tabellen. Punkter som ej klarar riktvärdena markeras med rött. Det finns dock ingen sådan punkt. I Figur 2 visas även ett diagram med beräknad ljudnivå inomhus och Socialstyrelsens riktvärde. 31,5 Hz 40 Hz 50 Hz 63 Hz 80 Hz Braskabo hembygdsgård -19,2-14,4-12,0-16,0-19,2-18,1-15,8-17,0-16,4 Bubbarp 1:6 m fl -20,2-15,4-13,0-12,6-16,0-17,4-16,2-16,7-15,6 Byggnad söder om Långvattnet -17,9-12,8-10,4-17,1-20,5-19,1-16,2-17,1-16,6 Kvarnagärdet -23,0-18,1-15,6-27,6-29,2-27,6-23,8-25,3-26,0 Käshult 1:4-17,9-12,8-10,4-14,3-17,6-16,5-14,7-16,1-15,4 Mosshult 1:10-17,6-12,8-10,6-14,9-18,2-17,4-14,7-15,9-15,1 Mosshult 1:3-23,0-18,1-15,6-19,6-22,9-20,0-17,9-18,8-18,3 Mosshult 1:4-19,6-14,6-12,1-16,1-19,0-18,1-15,4-16,9-16,2 Mosshult 1:9-19,3-13,9-11,2-15,0-18,1-17,7-15,1-16,5-16,0 Mosshult 2:2-21,3-16,4-14,1-18,1-21,2-19,1-16,7-17,8-17,1 Palsbo 2:11 100 Hz 125 Hz 160 Hz 200 Hz -19,2-14,5-12,2-16,2-19,3-18,3-15,5-16,7-16,1 norr Palsbo 2:11 söder -18,6-13,9-11,6-15,6-18,9-17,9-15,0-16,3-15,6 Palsbo 2:14-21,9-16,8-14,4-18,7-21,8-19,9-17,7-17,9-17,5 Palsbo 2:2-23,2-18,1-15,9-20,1-23,0-20,7-19,0-19,9-19,5 Palsbo 3:1-21,1-16,5-14,2-18,4-21,7-20,5-17,1-18,3-17,4 Palsbo 4:2-18,2-13,5-11,1-15,0-17,9-17,1-14,9-15,5-15,1 Palsbo 4:3-17,4-12,5-10,1-14,0-17,3-16,4-14,1-15,6-14,9 Pung 1:5-18,1-13,0-10,6-14,5-17,8-18,8-17,4-18,4-17,7 Sandsebo 1:11-20,5-15,5-12,9-17,3-20,1-18,3-15,9-17,2-16,6 Sandsebo 1:9-19,9-15,1-12,6-16,5-19,7-18,0-16,1-17,4-16,8 Sandsebo 2:12-18,8-14,1-11,8-15,9-19,2-17,8-14,8-16,3-15,5 Sandsebo 2:14-19,6 Sandsebo 2:15-11,6-14,7-6,5-12,4-4,0-16,4-8,0-19,6-11,3-17,8-11,9-15,6-10,0-16,9-10,6-16,3-9,3 Sandsebo 3:6-17,8-13,0-10,7-14,7-17,9-16,7-14,5-15,1-14,3 St. Bongebo -26,7-22,2-19,8-23,5-26,7-23,7-21,6-22,2-21,8 Tabell 12. Skillnad mellan riktvärdena i SOSFS 2005:6 och beräknade ovägda ekvivalenta ljudnivåer db

RAPPORT 20 (26) Figur 2. Jämförelse mellan beräknad ovägd ekvivalent ljudnivå i beräkningspunkterna och riktvärdena i SOSFS 2005:6 Om de utvalda beräkningspunkterna klarar riktvärdena för lågfrekvent ljud klarar även beräkningspunkter med lägre ekvivalent ljudnivå dessa. Notera också att det finns en viss beräkningsmarginal genom att beräkning skett för fallet att det blåser medvind från alla verk mot respektive bostad och att fasadisolering med låg ljuddämpning antagits. Notera också att vindkraftverk av en annan typ kan ha ett annat spektrum i lågfrekvensområdet. Det kan vara lägre eller högre. 3.3 Lågfrekvent ljud - påverkan på djur Grisar, hundar, katter, kaniner, råttor och möss hör lågfrekvent ljud sämre än människan, åtminstone enligt följande diagram från Heffner & Heffner, 2007, se Figur 3. Hästar, kor, grisar och får hör inte låga ljud bättre än vi människor enligt enligt Bo Algers på SLU (personlig kommunikation 2010). Det är också data från Heffner och Heffner som pekar på det. Ljud från vindkraftverk borde inte utgöra något problem i dessa fall då vi tolererar 65 db(a) för dessa djurslag 24 tim per dygn. Dock är forskning som finns om hur kor, grisar och hästar påverkas av buller synnerligen sparsam.

RAPPORT 21 (26) Figur 3. Frekvensområde för hörsel hos laboratoriedjur jämfört med människan. (Från Hearing Ranges of Laboratory Animals av Henry E Heffner and Rickye S Heffner I Journal of the American Association for Laboratory Animal Science Vol 46, No 1 January 2007)

RAPPORT 22 (26) 4 Slutsatser Ljudberäkningar har utförts för den planerade vindparken i Palsbo, Jönköpings kommun. Beräkningarna har gjorts för fyra fall, dvs fyra olika planeringslayouter som här kallas för Alt A-D. Källjudsoptimering har genomförts för samtliga alternativ. Det högsta beräknade ljudnivån med källjudsoptimerade vindkraftverk är 45,7 dba vid Sandsebo 2:15, den näst högsta är 39,9 dba vid Palsbo 4:3. Med de valda inställningarna på verken uppfylls Socialstyrelsens krav på lågfrekvent ljud inomhus vid bostäder i denna ljudberäkning, förutsatt att en viss fasaddämpning tas med i beräkningen. 5 Referenser [B1] Søndergaard & Plovsing, Prediction of noise from wind farms with Nord2000. Part 1 and 2, Wind Turbine Noise, WTN 2009 Aalborg. [B2] Søndergaard & Plovsing, PSO-07 F&U project no 7389 Noise and energy optimization of wind farms Validation of the Nord2000 propagation model for use on wind turbine noise [B3] Ljud från vindkraftverk, Naturvårdsverkets rapport 6241, reviderad 20 april 2010, NV dnr 382-6897-07 Rv [L1] http://www.naturvardsverket.se/sv/start/verksamheter-medmiljopaverkan/buller/vindkraft/lagfrekventa-ljud/, 2011-06-27 [L2] SOSFS 2005:6 [M] Allmänna råd - Buller inomhus [L3] Nilsson M E, Bluhm G, Eriksson G & Bolin K, Kunskapssammanställning om infra- och lågfrekvent ljud från vindkraftsanläggningar: Exponering och hälsoeffekter, Slutrapport till Naturvårdsverket, 2011-05-22 [L4] Hoffmeyer och Jakobsen, Sound insulation of dwellings at low frequencies, Journal of Low Frequency Noise, Vibration and Active Control, vol 29, no 1,pp 15-23, 2010

RAPPORT 23 (26) Bilagor Figur 4. Beräkningsfall A: 37 st Siemens 2.3 MW 101 ÅF-Infrastruktur AB / Ingemansson Kvarnbergsgatan 2, Box 1551, 401 51 Göteborg. Telefon 010-505 00 00. Fax 031-774 74 74. www.afconsult.com Org nr 556185-2103. Säte i Stockholm. Certifierat enligt SS-EN ISO 9001 och ISO 14001

RAPPORT Figur 5. Beräkningsfall B: 22 st Siemens 2.3 MW 101 24 (26)

RAPPORT Figur 6. Beräkningsfall C: 37st Siemens 2.3 MW 101 + 6st Vestas V90-verk (Eolus) 25 (26)

RAPPORT Figur 7. Beräkningsfall D: 22 st Siemens 2.3 MW 101 + 6st Vestas V90-verk (Eolus) 26 (26)