Manus till Företagspresentationen 2014-09-12 Nedan följer manus till företagspresentationen. Det är främst tänkt som ett stöd och inspiration med referenser till vidare läsning och information. Som föreläsare är det viktigt att ha vidare kunskaper än vad som står i manuset, kolla därför igenom referenserna så att du har en förståelse för materialet på ett djupare plan. Under avsnitten om arbetsvillkor, sexhandel och alkohol/droger finns förslag på diskussionsövningar inlagda. Antingen kan man göra en övning inom vardera av dessa tre avsnitt, eller så gör man tre övningar inom avsnittet om alkohol/droger och inga övningar under övriga avsnitt. Det är upp till dig som föreläsare att bestämma vad du tycker lämpar sig bäst för din publik. Övningarna kan utföras antingen som Heta Linjen eller Heta Stolen. Är publiken större, lokalen liten och det är svårt/tar tid att få publiken att flytta sig från sina platser välj Heta Stolen. Heta linjen Peka ut en linje någonstans i rummet, exempelvis längs en vägg, och säg vilken ände som är het och vilken som är iskall. Dessa ytterligheter representerar svaret håller med till fullo respektive håller inte alls med. Allt där emellan är en gradvis skala. Läs upp påståendet och be sedan deltagarna att ställa sig på en plats längs linjen beroende på till vilken grad de håller med i påståendet. Flera personer kan stå på samma ställe. Fråga runt bland deltagarna vad som fick dem att ställa sig just där de står. Fråga om någon har några övriga tankar/kommentarer kring påståendet. Heta Stolen Använda samma påståenden och be deltagarna (som sitter kvar på sina platser) korsa/inte korsa armarna om de hålller med/inte håller med i påståendet. Eller be dem ställa sig upp/sitta kvar om de håller med/inte håller med. Efter att deltagarna tagit ställning i påståendena kan man be om förklaringar och tankar kring deras val. Övningarnas tidsåtgång kan variera beroende antal deltagare samt vilka diskussioner de inspirerar till. Som ledare kan man styra tidsåtgången. Är det gott om tid, uppmuntra till diskussion genom att ställa flera följdfrågor och påståenden till deltagarna. Är tiden knapp ställ färre följdfrågor och var beredd på att gå in och bryta en diskussion. Det kan kännas hårt men säg med ett leende kul att se att ämnet engagerar, vi kan fortsätta diskussionen efteråt, eller något i den stilen. Man behöver inte heller ta med alla påståenden. Det kan vara tillräckligt med ett och sedan fokusera på att få en bra diskussion efteråt istället för att stressa igenom alla påståenden utan att få tid till en diskussion som ju är syftet med hela övningen.
1. Hej och välkommen! Presentation av dig, varför just du är här. Syftet med föreläsningen kommer att vara att belysa de konsekvenser våra resor både i tjänsten och på fritiden har på andra länder, människor och miljön. Vad kan vi göra för att minska de negativa effekterna av vårt resande, och hur kan vi resa mera hållbart? Ni på denna arbetsplats har en möjlighet att vara med och påverka, under de resor ni utför i jobbet men också med den kunskap ni tar med er hem härifrån. Berätta vad passet kommer att innehålla. 2. Nätverket Schyst resande Schyst resande är ett nätverk som lyfter de sociala, ekonomiska och miljömässiga konsekvenserna av resandet i världen. Nätverket Schyst resande är ett samarbete mellan sex organisationer. - Fair Trade Center är en ideell förening som arbetar för en rättvisare världshandel. - Svenska Kyrkan har en bred verksamhet ute i världen och jobbar för långsiktig hållbarhet och mänskliga rättigheter. - Svenska kyrkans unga är en demokratisk rörelse av barn och unga inom svenska kyrkan. - Unionen är Sveriges största fackförbund på den privata arbetsmarknaden och världens största tjänstemannaförbund. - Hotell- och restaurangfacket arbetar för att alla som jobbar inom hotell-, restaurang-, catering- och turismsektorn ska omfattas av schysta villkor. - IOGT-NTO-rörelsen driver utvecklings- och informationsprojekt runt om i världen med syftet att minska bruket av alkohol och droger i utvecklingsländer, och därmed bidra till en demokratisk utveckling och minskad fattigdom. Vi inom Schyst Resande lyfter frågor om hållbar turism genom att till exempel ge ut informationsmaterial, anordna utbildningar, seminarium och skriva rapporter. Vi utbildar också ambassadörer som är ute och föreläser på skolor, företag och organisationer. Projektet finansieras av Sida och har därmed fokus på turism till utvecklingsländer. Programmet stimulerar till ett mer hållbart resande - inte mindre resande - och ligger i linje med FN:s mål och regeringens politik för global utveckling. Extra info: Nätverket Schyst resande bildades i slutet av 2007 och lanserades på TUR- mässan mars 2008. Från början var det ett fackligt projekt med fokus på arbetsvillkor. Startades av Unionen och HRF och projektet kallades då Ansvarsfull turism. ECPAT var med tidigare. Schyst resande är med i ett Europeiskt nätverk för hållbar turism - TEN. TEN står för Tourism European Network. It is a network of development agencies, aid agencies, church groups, solidarity groups and individuals who are active in the field of tourism and the effects it has on the people of the Third World. This working group understands Third World tourism within the context of the North-South-conflict and denounces and fights unjust practices in tourism. (http://www.ten-tourism.org/) 3. Schyst resande vill - Att problematiken kring resande ska bli en fråga på samhällsagendan. - Öka kunskapen bland allmänheten om de sociala, ekonomiska och miljömässiga villkoren i turismnäringen i utvecklingsländer samt ge handfasta tips på hur man kan resa hållbart. Detta för att konsumenten ska kunna ställa högre krav.
- Höja medvetenheten och engagemanget i turistbranschen kring frågor om hållbar turism. Att researrangören aktivt arbetar för en hållbar utveckling inom branschen. 4. Quiz Fungerar som liten uppvärmare, och för att väcka tankar och funderingar kring omvärlden och resor. Lägg gärna till frågor som väcker intresse! (Alla frågorna behöver såklart inte vara med. Ta med de ni hinner med, eller de ni tycker är mest relevanta). 5. 1950 genomfördes cirka 25 miljoner internationella resor. Hur många var vi uppe i 2012? Svar: 1 miljard (Källa: UNWTO (2013) Tourism Highlights 2013 Edition). 6. Svensk livsmedelsindustri står för 1, 3 % av Sveriges BNP, och mineral/utvinningsindustrin för 0, 9 %. Hur stor andel står turismen för? Svar: ca 3% (Källa: Tillväxtverket (2013). Fakta om svensk turism fakta och statistik 2012. Stockholm:Tillväxtverket) 7. Vilket land toppar listan för flest internationella ankomster, dvs populäraste resmålet i världen? Svar: Frankrike (Följt av USA, Kina, Spanien, Italien) (Källa: UNWTO (2013) Tourism Highlights 2013 Edition) 8. Hur stor andel av världens befolkning använder sig av kommersiellt flyg för resor? Svar: 2% (Källa: http://carbonmarketwatch.org/wp-content/uploads/2013/05/bftw+cmw-policy- Brief-on-international-aviation-Facts_36.pdf) 9. Vid en paket/charter resa, ungefär hur stor del av resenärens spenderade pengar beräknas försvinna ut ur destinationslandet? Svar: ca 80% (Källa: Schyst Resande (2011).Utsugning av visa, guldkant för andra? http://www.oceansatlas.org/servlet/cdsservlet?status=nd0xoty2myy2pwvujjmzpsommzc 9a29z). 10. Turism i världen Turismen är med och påverkar världen i hög grad! År 2012 överskreds för första gången 1 miljard internationella turistankomster i världen (minst en övernattning). När turismindustrin började växa på 1950-talet var motsvarande siffra 25 miljoner ankomster under ett år. En enorm ökning på 60 år! Nästan en tiondel av världens samlade produktion härstammar från turismen. För utvecklingsländer kan turismen spela en stor roll. 6% av dessa länders export antas komma från turismen. Dessutom förväntas industrin i dessa länder öka med det dubbla i framtiden jämfört med i redan avancerade ekonomier. Här kan turismen vara en stark kraft för att skapa förbättrade livsförhållanden genom skapandet av arbetstillfällen, infrastrukturprojekt och investeringar i näringslivet. 1 av 11 jobb i världen finns inom turismsektorn 1. Turismbranschen sysselsätter många människor, framför allt kvinnor som utgör en majoritet av de anställda. Här finns potential för att öka jämställdheten - i enlighet 1 UNWTO (2013). Tourism Highlights 2013 Edition
med FNs Millenniemål 3 - då arbete för kvinnorna ger dem en chans till egen försörjning. Dock har de oftast de mest lågavlönade jobben 2. Enligt statistik från Tillväxtverket och SCB gjorde vi svenskar 15,5 miljoner resor utomlands under år 2012. Det land vi besökte mest var Spanien, följt av Danmark, Tyskland och Finland 3. Extra info: Internationella tio-i-topp listan över mest besökta destionationerna: 1. Frankrike 2. USA 3. Kina 4. Spanien 5. Italien 6. Turkiet 7. Tyskland 8. UK 9. Ryssland 10. Malaysia 4. Av alla desa resor gjordes alltså 2,6 miljoner som tjänsteresor, ca 17%. Det land vi främst besökte på affärsresa var Tyskland 5. Dock är det så att allt detta resande, tyvärr, också har en baksida. 11. Framsidan som man ser inom turismen är ofta glamorös, exotisk och glädjefylld, men det finns ju andra sidor, som man kanske inte alltid får ser, eller VILL se. Här en artikel från Jakarta Post från 2012 6. En forskare från Storbritannien hade gjort en studie på orsakerna och konsekvenserna av vattenbrist på Bali, vilket just nu orsakar både sociala och miljömässiga problem på ön. Bali är en ö med betydande turism, men har också begränsade vattenresurser. Idag går ca 65% av öns vatten till turistanläggningarna. Fördelningen av vatten blir skev, där jordbrukarna är förlorarna, och vattenbristen blir en grogrund för konflikter i samhället. 12. Baksidorna med turismen och vårt resande. Detta är några av dem, vilka vi nu ska titta lite närmare på. Vart och ett är komplexa ämnen i sig, som vi skulle kunna ägna dagar åt att diskutera. Men vi ger en glimt in i dem, och sedan finns exempelvis våra rapporter på hemsidan om ni vill fördjupa er. 13. Inkomstläckage är, enkelt uttryckt, de inkomster från turismen som lämnar destinationslandet. Idag sker en betydande andel av turismen genom multinationella bolag. Kostnader som resenären betalar för flyg, hotell och försäkringar utgör en stor andel av resans totala pris, och går ofta direkt till de multinationella bolagen. Spenderar sedan resenären sina pengar på plats genom att äta pasta carbonara på det internationella hotellet, åka med hotellägda taxibilar och anlita det internationella resebolagets guider/utflykter, så försvinner än mer pengar ut ur landet. Som vi nämnde tidigare har detta läckage i Sharm el Sheik uppskattats till 97%, och forskning visar på att generellt sker ett läckage på mellan 60-90% från destinationsländerna vid charterturism. 2 http://ethics.unwto.org/en/content/background-gender-and-tourism 3 Tillväxtverket (2013). Fakta om svensk turism fakta och statisktisk 2012.Stochkholm:Tillväxtverket 4 UNWTO (2013). Tourism Highlights 2013 Edition 5 Tillväxtverket (2013). Fakta om svensk turism fakta och statisktisk 2012.Stochkholm:Tillväxtverket 6 http://www.thejakartapost.com/news/2012/09/05/tourism-industry-responsible-water-crisis-baliexpert.html
Orsakerna till detta enorma läckage är att många lokala researrangörer inte har möjlighet att konkurrera med de multinationella reseföretagens resurser. Sedan har resenärer ofta krav på viss standard på exempelvis mat, vilket gör att import av livsmedel är tvunget. Vem drabbas då av det största läckaget? Jo det är utvecklingsländer. De har liten kapacitet att själva bygga upp den infrastruktur som krävs, men är samtidigt ekonomiskt beroende av turismen. De hamnar lätt i en beroendeställning till de multinationella bolagen, som kan diktera förutsättningarna enligt sin agenda. Och som man kan tänka sig, internationellt ägda all-inclusive anläggningar ger, av ganska uppenbara skäl, ett av de större inkomstläckagen 7. För vidare läsning om inkomstläckage finns Schyst Resandes rapport Utsugning av vissa, guldkant för andra. 14. Turistnäringen skapar många arbetstillfällen. De flesta arbeten inom branschen är enklare jobb, utan krav på utbildning, vilket skapar sysselsättning åt många med låg utbildning. Dock är lönerna ofta låga och anställningsvillkoren osäkra. Anställningsavtal kan saknas, jobbet blir för dagen och lönen riskerar att bli sporadiskt utbetald. Att organisera sig fackligt är ingen självklarhet, en rädsla för att mista jobbet hindrar många arbetare. Säkerheten på arbetsplatsen kan också riskera att bli eftersatt då officiella avtal saknas. Turismbranschen är ofta säsongsbetonad och tillfälliga anställningar är vanliga, vilket ger anställda kanske bara försörjning för en kortare tid av året, och ingen chans till ersättning för semester, sjukdom och graviditet till exempel. Väldigt långa arbetsdagar är inte heller det ovanligt. Extra utsatta blir migrantarbetare. Det kan vara till exempel burmeser i Thailand 8 eller nepaleser i Qatar 9. Som migrantarbetare saknar de rättigheter som medborgare har och blir billigare att anställa och utnyttja för arbetsgivarna. ILO International Labour Organisation uppskattar att mellan 10-15% av de som arbetar inom turismbranschen är barn. Barnen kan ha jobb på till exempel hotell, tvätterier och restauranger 10. Diskussionsövning Kan göras antingen som Heta Linjen eller Heta Stolen. Påstående: Dåliga arbetsvillkor på hotellet är landets problem, inte mitt som resenär. 15. Resenärer behöver hotell att bo på och vägar och flygplatser för att transportera sig. Byggbranschen följer därmed turismen expansion runt om i världen. Men hur står det till med arbetsvillkoren för de som bygger våra fina 5-stjärniga hotell och de barnvänliga poolerna? Industrier i snabb utveckling kräver snabb och rörlig arbetskraft. Ta till exempel Qatars satsning på herrfotbolls-vm 2022. Rapporter har synts i medierna sedan i höstas om de inhumana arbetsvillkoren och slavarbete för de många migrantarbetarna som är sysselsatta på byggena 11. För något år sedan uppmärksammades burmesernas situation på 7 Schyst Resande (2011).Utsugning av visa, guldkant för andra? 8 Kjellqvist, M. (2012). Ingen solskenshistoria. Schyst Resande. 9 Human Rights Watch (2012). Building a better World Cup protecting migrant workers in Qatar ahead of FIFA 2022. 10 Elfström Faure, E., Olsson, E., Valentin, M. (2008). En exkluderande resa en granskning av turismens effekter i Thailand och Brasilien. SwedWatch rapport nr 24. 11 Human Rights Watch (2012). Building a better World Cup protecting migrant workers in Qatar ahead of FIFA 2022.
hotellbyggen i svenskarnas paradis Thailand. Burmeser som flytt regimen i sitt land och illegalt tagit sig till Thailand blir en billig arbetskraft. De har i princip noll rättigheter och skulle de vilja klaga på låga löner, utebliven lön eller dålig arbetsmiljö så kan arbetsgivaren enkelt skicka tillbaka dem till hemlandet, där hårda straff väntar den som lämnat landet 12. Vilket pris är vi beredda att betala för att få nya, fräscha hotellanläggningar och spektakulära internationella idrottsevenemang? Vill ni läsa mer om arbetsvillkor i turismbranschen kan ni titta på Schyst Resandes rapport Ingen solskenshistoria. 16. Likväl som att besöka kulturella sevärdheter eller sola på stränder är en del av en resa, har också sexköp blivit en del av vissa människors resor. Ibland är sexköpet till och med syftet med hela resan. Idag har vi inte bara tex charterturism och äventyrsturism utan även sexturism är ett begrepp i sig självt. Det uppskattas att 80% av svenskarnas sexköp sker utomlands, och 1/3 av dessa sker under tjänsteresa 13. Det är svårt att ge några exakta siffror på omfattningen av sexhandeln i världen då stora delar av den sker i det dolda. En sak är i alla fall säker och det är att sexhandel sker i princip alla länder världen över. För oss är kanske de mest kända destinationerna för sexturism länder i Sydostasien som exempelvis Thailand och Kambodja men även i många Afrikanska länder finns en utbredd industri likväl som i Brasilien. Även länder i Europa har gjort sig blivit sexköpsdestinationer. Diskussionsövning Kan göras antingen som Heta Linjen eller Heta Stolen. Påstående: Det är ok om andra vill köpa sex utomlands. Tyvärr är många av de som är inblandade i sexhandeln barn. Kommersiell sexuell exploatering av barn är något som flera stora internationella organisationer jobbar mot bla UNICEF och ECPAT. Man beräknar att 150 miljoner flickor och 73 miljoner pojkar varje år blir sexuellt exploaterade 14. Och miljontals barn köps eller säljs varje år i sexuellt syfte. Många företag inom turismbranschen har antagit ECPATs uppförandekod för att arbeta mot exploateringen av barn. Titta efter om företagen ni anlitar har denna uppförandekod. På ECPATs hemsida finns även instruktioner till hur man kan anmäla om man ser något misstänksamt fall av övergrepp på barn. 17. I Thailand tog sexturismen fart i och med Vietnamkriget och de amerikanska soldaterna som åkte på Rest and Recreation till landet. Så byggdes en hel industri upp, som idag har blivit sevärdheter i sig i bland annat Bangkok och Pattaya 15. Idag har turisterna på många ställen blivit de vanligaste kunderna. Hur kommer det sig att det som nästan är tabu i Sverige är något helt accepterat under en resa? Vad många inte vet Se även: http://www.theguardian.com/world/2014/feb/18/qatar-world-cup-india-migrant-worker-deaths 12 Kjellqvist, M. (2012). Ingen solskenshistoria. Schyst Resande. 13 Sveriges Kvinnolobby, http://sverigeskvinnolobby.se/blog/en-tredjedel-av-svenskars-sexkop-utomlands-skerpa-tjansteresa-foretag-behover-ta-ansvar 14 http://www.thecode.org/csec/ 15 Se t.ex artikel http://ir.lib.uwo.ca/cgi/viewcontent.cgi?article=1060&context=totem för mer info.
är att i flera av turistländerna är prostitution illegalt. Man är med och begår olagliga handlingar när man köper sex. Som sexköpare blir du en del i den svarta marknaden, och där trafficking inte är ovanligt. Kan det vara så att det är lättare att köpa sex utomlands eftersom man har svårare att identifiera sig med den mäniskan. Kvinnan/mannen i grannhuset skulle vi aldrig kunna tänka oss att köpa sex av, men en person i ett främmande land av annan etnicitet, hudfärg, ekonomisk och social status ses mer som ett objekt som en vara som är helt okej att använda för sexuell tillfredsställelse. Att det sedan finns ett utbud på marknaden beror till stor del på fattigdomen. Då denna typ av jobb kan vara enda chansen för unga människor att tjäna pengar, försörja familjen och överleva dagen. Och eftersom det finns en stor efterfrågan så finns det också pengar att tjäna. Ekonomiska vinstintressen får sexhandeln att fortsätta. Det är många aktörer i branschen som tjänar på den; barer, hotell, restauranger och resebolag. Inte kanske direkt involverade i sexhandel, men indirekt är de en del av den. (Bilden är till för att väcka tankar kring i vilka områden man rör sig som turist, och hur accepterat det på många ställen verkar ha blivit att gå till barer och restauranger som man inte skulle ha gjort hemma. Det är även värt att notera den lilla tjejen som sitter till höger på bilden..) 18. Alkohol ses idag många gånger som en naturlig del av resan. Vi vill att det ska finnas paraplydrinkar, kall öl vid poolen och vin till middagen. Turisters efterfrågan på alkohol har på vissa ställen skapat ett än större utbud av alkoholhaltiga drycker, i länder och samhällen där det sedan tidigare kanske bara funnits en liten, eller ingen alls, alkoholkultur. I utvecklingsländer kan det bli ett extra stort problem där alkohollagstiftningar är svaga, eller icke-existerande 16. Alkohol som ett utvecklingshinder 17, leder till sjukdom och för tidig död hos befolkningen. På Mauritius, en populär turistö, gjorde turisters efterfrågan på billig alkohol att alkoholskatterna sänktes. Följden blev att befolkningen och samhället i allt högre grad drabbades av alkoholrelaterat kriminalitet, våld i hemmet, trafikolyckor och ohälsa. Finns inget socialt skyddsnät uppbyggt i landet för att stävja dessa problem så blir de enskilda människorna lidande 18. Mer information om alkohol och dess relation till turism hittar ni i Schyst Resandes rapport Happy Hour i Paradiset. Avsnittet om drog-alkoholkonsumtion kan med fördel avhandlas genom en diskussionsövning, följt av en kortare sammanfattning av innehållet i powerpointen för att knyta ihop säcken. Just detta avsnitt tror vi kan vara passande för diskussionsövningar då det är ett öppet ämne, utan rätt och fel där många olika åsikter kan komma att framföras. Diskussionsövningar Kan göras antingen som Heta linjen eller Heta Stolen. Påstående: - Det är helt ok att dricka mer alkohol utomlands på resan än hemma. 16 Heine, S. Happy Hour i paradiset. Schyst Resande 17 Se t.ex rapporten: World Health Organization (2002). Alcohol in developing countries - summary. WHO. För mer info. 18 Heine, S. Happy Hour i paradiset. Schyst Resande.
- Alkoholkonsumtionen hos lokalbefolkningen på turistorter har ökat, inte minst genom turismen. Detta är en naturlig utveckling och inget vi ska bekymra oss över. - Ett land bör lätta på sin alkohollagstiftning och sänka alkoholskatten då det kommer att ge större inkomster från turismen, vilket ger bättre tillväxt i landet. 19. Klimat och miljö Det första man brukar tänka på när det handlar om resor och miljön är flyg, och vad dåligt det är för miljön. Jag brukar alltid få kommentaren jaha, nu ska du säga till oss att vi ska sluta flyga. Men då vill jag svara såhär... Det är ett faktum idag att vi människor påverkar klimatet. IPCCs 19 tjocka rapporter pekar alla i den riktningen. Faktum är också att Världens flyg står för ca 5% av världens totala utsläpp av växthusgaser. Flyget påverkar luften även på andra sätt, tex molnbildning, och med dessa effekter inräknade kan flygets klimatpåverkan bli ännu större. Av världens befolkning är det bara 2% som använder flyg, och de kommer från medel-och höginkomstgrupperna i sina respektive länder 20. Övriga 98% av jordens befolkning använder inte flyget, men är kanske de som drabbas hårdast av klimatförändringarna... Det transportmedel vi helst föredrar när vi reser utomlands är flyg, både för affärsresor och fritidsresor. 79% av alla internationella affärsresor utförs med flyg 21. Flyg behövs för att transportera oss människor, det är oundvikligt i vissa situationer. Vad man kan tänka på är om det finns alternativ, som tex tåg och buss att använda istället. Bättre planering av resor kanske? Och utnyttja den fantastiska digitala kommunikationen vi har tillgänglig idag! Mer om detta får vi diskutera om en stund när vi pratar om vad man kan göra för att resa schystare. Landexploatering är ett annat problem som kan följa i turismens spår. Sökandet efter de mest attraktiva lägen för resorter gör bla att skog skövlas och stränder exploateras. (Vill man läsa mer om landgrabbing i relation till turism har Elisabeth sammanställt ett dokument om detta) 22 Turister producerar ofta långt mycket mer avfall än vad det lokala samhället gör, som kanske inte har resurser och system för att ta hand om avfallet korrekt. I Sverige har vi fint fungerande avlopp och reningsanläggningar, men det har inte alla länder. Turistanläggningar kan därmed öka mängden avloppsvatten som rinner ut i havet, med följder som tex övergödning och försämrad miljö för korallrev. Idag är det så att nästan 20% av all världens korallrev har försvunnit helt. För ett kryssningsfartyg går det fort att släppa ett ankare på ett rev och därmed förstöra ett stort område. För ett korallrev att återhämta sig kan det ta tio-hundratals år 23. 19 http://www.ipcc.ch/index.htm 20 http://carbonmarketwatch.org/wp-content/uploads/2013/05/bftw+cmw-policy-brief-on-internationalaviation-facts_36.pdf 21 Tillväxtverket (2013). Fakta om svensk turism fakta och statisktisk 2012.Stochkholm:Tillväxtverket 22 E. Wareborn. Sammanställning om landgrabbing och turism Research Land-grabbing i förhållande till turism. 2014-08-01. Tillgängligt via Helena Myrman, Schyst Resande. 23 http://www.unep.org/resourceefficiency/business/sectoralactivities/tourism/thetourismandenvironmentpro gramme/factsandfiguresabouttourism/impactsoftourism/environmentalimpacts/tourismsthreemainimpacta reas/tabid/78776/default.aspx
Sedan finns det många stora fördelar med turismen också, där turism kan vara räddningen för naturen. Ta tex fallet med lemurerna på Madagaskar. De har varit utrotningshotade pga skogsskövling och eftersom de endast lever på Madagaskar är de unika. Den här artikeln publicerades i Sveriges Radio i våras 24. Forskarlag har utrett situationen för lemurerna och sett at de faktiskt kan räddas med hjälp av ekoturism. Istället för att hugga ner skogen får invånarna inkomster från turister som kommer för att se lemuren, och uppleva öns fantastiska natur. På så sätt får både människorna, lemurerna och skogen en hållbar framtid! Det är det bästa med turism! 20. Nu har vi tittat på fem olika baksidor med turismen, och det finns som sagt var fler. Men en speciell, och tycker jag, superviktig aspekt att ha med i tanken är de omvärldsbilder vi får från våra resor 25. Här kan man fråga publiken vad de tänker på när de ser bilden, om det är något särskilt som dyker upp i deras tankar. Inbjud publiken att dela med sig av sina tankar och kommentarer ifall de vill. Vilken bild får vi av omvärlden som turister? Är det den enda sanna bilden av ett land som vi ser under vårt besök? I Egypten rider man på kameler, i Thailand är alla så vänliga och ler alltid, och i Afrika där bor det massajer. Det är bilder turister ofta möts av, och berättelser de tar med sig hem. Men gör det att vi lever i en falsk illusion om vår omvärld? Vilka konsekvenser får det? Vid köksbordet blir det en berättelse om en exotisk resa, men när de kommer till mer avgörande frågor politik, ekonomi fattar vi då våra beslut grundade på exotiska berättelser från ett Afrika med massajer och ett Thailand med vackra utsmyckade kvinnor? Hur påverkar vår turistbild utvecklingen i ett land? Kan massajer äga en mobiltelefon, kan flickorna på bilden ha jeans på sig i skolan? Kan det rentav vara så att det vi ser som det genuina och riktiga Egypten, Thailand eller Kenya, är vår egen dröm om fjärran östern eller det vilda Afrika? En dröm som vi så gärna vill bevara? Är drömresan ett sätt att upptäcka omvärlden eller är resan ett sätt att bekräfta vår dröm om världen? 21. Går det att göra en hållbar resa? Javisst! Det hävdar vi i alla fall. Det handlar om att vi måste ta ansvar för våra resor och effekterna av dem. Vi vill att resorna i framtiden ska vara hållbara, både socialt, ekologiskt och ekonomiskt. Hur ska då detta ske? Lösningen består inte av ett enskilt svar, och vi har kanske inte heller hela svaret. Förändringar kan starta från många olika håll. Den konventionella turismen har i och med sin storlek ett stort ansvar att ta, men också en stor makt att skapa förändringar till det bättre. Här kan vi som konsumenter vara med och påverka i och med de val och köp vi gör. Alternativa resor, så som eko-turism och community based tourism är andra former av resor där syftet med resan i grunden bygger på det bästa för naturen och/eller lokalsamhället. Det är inte så enkelt att säga att en typ av resor är bättre än en annan, det finns bra och mindre bra exempel inom alla kategorier. Det bästa är om vi kan hitta, lära av och sprida de goda exemplen. Det finns allinclusive hotell som drivs med tonvikt på bla. lokalproducerat, minimerat avfall och sund personalpolitik, och dessa hotell utgör en stark kraft i strävan efter en hållbar turism. Samtidigt finns det också resor som utgör sig för att vara t.ex eko-friendly alternativ, men istället bidrar till utarmning av lokalsamhällen och ökad nedskräpning. Det viktigaste av allt är dock att vi inte ska sluta resa, istället tänka efter hur vi kan resa på ett mer hållbart sätt. 24 http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=5798622 25 Läs mer om ämnet i: Grinell, K. (2004). Att sälja världen omvärldsbilder i svensk utlandsturism. Göteborgs Universitet.
Fråga publiken vad de tror, är det möjligt att resa på ett hållbart sätt? Har de någon bild av hur en hållbar/ansvarsfull resa ser ut? Har de någon egen erfarenhet av en resa/hotell/destination som känts bättre/mer miljövänlig/mer hållbar? Är publiken intresserad kan man även inleda diskussioner om för-nackdelar med olika typer av turism, exempelvis konventionell charter turism, eko-turism, cbt, volontärturism etc. 22. Vad kan vi då göra för att resa schystare? Ganska mycket faktiskt! Och det gäller oavsett om du är på resa i tjänsten eller på semester. Några av de här sakerna gör ni kanske redan superbra! Prata om de olika tipsen, ge exempel och låt publiken ställa frågor (se Shcyst Resandes nya broschyr med tipslista för fler förslag). Allt är bättre än ingenting hur lite man än gör är det bättre än att inte göra något alls. Som jag sa i början så handlar det inte om att vi ska sluta resa, resor för med sig så mycket gott, däremot ska vi tänka på HUR vi reser. Och det bästa att börja med är det ni just gjort fått kunskap och en medvenhet om problemen. Har jag rätt att utnyttja andra människor, samhällen och naturen för min egen vinnings skull? Njuta på andras bekostnad? Sedan får man väl fråga sig själv hur långt man är villig att gå, där kan bara var en dra sin egen gräns. För arbetsplatsen gäller i princip samma tips, vilka bör ingå i en väl utarbetad resepolicy. Att ha en tydlig resepolicy underlättar och ger struktur åt arbetet. Den kan inkludera bland annat riktlinjer för: - när tåg ska användas och när flyg är motiverat. - vilka hotell man ska boka. Försök att välja miljömärkta hotell, med kollektivavtal, så har mycket vunnits. Detsamma gäller vid val av restaurang/matställe. Väljer man en lokalägd restaurang så kan man bidra till lokala ekonomin. Ekologisk/vegetariska alternativ, kan vi välja det? Hotell och restaurangfacket har en app Schysta Villkor som går att ladda ner. Där kan man hitta matställen med kollektivavtal i sin stad (täcker bara Sverige). - sexköp bör givetvis vara helt förbjudet i tjänsten. Kan te sig märkligt att ens behöva nämna, men tyvärr är det inte helt ovanligt. - konsumtion av alkohol. Det kan vara en problematisk fråga då det i vissa affärskulturer ingår att delta i middagar, bjudningar mm. Då är det bra att en företagspolicy finns så den anställde vet vad som gäller. - strukturerat arbete för efterlevnad av de mänskliga rättigheterna. Resor till vissa platser/länder kan vara särskilt problematiska. Här gäller det att vara väl informerad för att som företag inte bidra till ytterligare kränkningar av de mänskliga rättigheterna. - Slutligen kan man fundera över om det finns alternativ till resorna. Videokonferenser kan vara ett bra alternativ billigare och miljövänligare. Se över schema, planering och logistik. Kan ändringar göras så att fler möten kan läggas inom samma resa? 23. Vill ni veta mer om hur man kan resa mera hållbart? Besök gärna vår hemsida! Tips på vidare läsning, rapporter, dagsaktuella frågor. På fb diskuterar vi och där kan du även få mer inspiration till att göra din resa så hållbar som möjligt. Går även att följa oss på Twitter. 24. Tack för mig, önskar er många trevliga resor i framtiden! Har ni fler frågor är ni välkomna att ställa dem. Avsluta och tacka på lämpligt sätt. Påminn om att de alltid kan läsa tipslistan inför näst resa. Vill de jobba vidare med frågorna inom företaget finns vi, och mycket mer material tillgängligt.