PROGNOS hösten 2011. Arbetsmarknadsutsikter Hallands län 2012

PROGNOS hösten 2011 Arbetsmarknadsutsikter Hallands län 2012

Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Hallands län 2 Innehållsförteckning Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser... 3 Sammanfattning... 4 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling... 6 Näringsgrenar och yrken... 13 Utbudet av arbetskraft... 23 Öppet arbetslösa och sökande i program... 26 Arbetsmarknadspolitiska utmaningar... 35 Yrkesbarometer... 43 Om prognosen... 43 Källor... 44

Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Hallands län 3 Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser I Arbetsmarknadsutsikterna för Hallands län presenteras den förväntade sysselsättnings- och arbetslöshetsutvecklingen samt bedömningar av utvecklingen inom industri, byggverksamhet, privata tjänster, jord- och skogsbruk samt offentlig sektor. Dessutom beskrivs befolkning, arbetskraftsutbud, rekryteringsbehov, brist- och överskottsyrken samt vilka utmaningar länets arbetsmarknad står inför. Arbetsförmedlingens prognoser är unika eftersom de bygger på intervjuer med ett stort antal arbetsställen inom i stort sett alla branscher. Materialet är insamlat och bearbetat under hösten 2011 och prognosperioden sträcker sig fram till utgången av 2012. Prognosen är tänkt att fungera som ett besluts- och diskussionsunderlag för alla som arbetar med att skapa goda förutsättningar för en väl fungerande arbetsmarknad. Tack alla arbetsgivare, arbetsförmedlare och andra som medverkat i arbetet med prognosen. Definitioner Arbetskraftsdeltagande: Arbetskraften mätt som andel av befolkningen i arbetsför ålder. I arbetskraftsdeltagandet ingår förvärvsarbetande, öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd, 16-64 år. Outnyttjad kapacitet: Hur mycket produktionen kan öka med befintlig personal innan företag måste nyanställa. Nettotal: Andel av arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på varor/tjänster minus dito minskning. Programdeltagare: Arbetssökande som deltar i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd. Registerbaserad arbetskraft: används för att redovisa andelen arbetslösa i Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik. Den registerbaserade arbetskraften utgörs av: 1. Den förvärvsarbetande nattbefolkningen (enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik Rams) som består av alla som bor på en ort och som jobbar på orten eller som pendlar till jobb på annan ort. Dessa uppgifter uppdateras en gång varje år, i november. 2. Öppet arbetslösa (inskrivna på Arbetsförmedlingen). 3. Personer i program med aktivitetsstöd (inskrivna på Arbetsförmedlingen). Säsongsrensning: Säsongsrensning görs för att jämna ut de säsongsmässiga variationerna under året. I detta ingår även att ta bort eller tona ned extrema värden i en serie, till exempel antalet lediga platser under en tidsperiod. Säsongsrensning görs för att tydligare framhäva utvecklingsriktningen. Totalt antal inskrivna arbetslösa: Summan av antalet öppet arbetslösa och programdeltagare. Öppet arbetslösa: Arbetssökande som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen, aktivt söker och omgående kan tillträda ett arbete, samt inte deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program.

Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Hallands län 4 Sammanfattning Den stora oron på världens börser under sensommaren och hösten, bland annat på grund av de skuldtyngda länderna i Europa, bidrog till att många prognosmakare skruvade ner tillväxtprognoserna för svensk ekonomi redan i början av hösten. I Arbetsförmedlingens intervjuundersökning framgår det att företagen i Hallands län inte var lika optimistiska i sina bedömningar om framtida utveckling av efterfrågan på deras varor och tjänster. Den tidigare optimismen på bred front har nu bytts ut mot skiftande framtidstro för olika branscher. Mest framtidsoptimism har företagen inom den privata tjänstesektorn och dystrast framtidstro upplever företagen inom bygg- och anläggningsverksamhet i Hallands län. Det är en kluven bild som framträder av den halländska arbetsmarknaden. Efterfrågan på arbetskraft var större än på mycket länge under våren och sysselsättningen ökade, men arbetslösheten har inte sjunkit i samma utsträckning. Bristen på arbetskraft har ökat, men trots det har svagare grupper på arbetsmarknaden inte gynnats i alls lika stor utsträckning av konjunkturuppgången. Antalet sysselsatta ökar svagt även under 2012 Medan många av de mindre länen kommer att få en negativ sysselsättningsutveckling under 2012, bedöms det trots allt öka svagt i Hallands län. Det är den privata tjänstesektorn som fortsätter att vara sysselsättningsmotorn i ekonomin, även om tillväxttakten på jobb avtar. Inom industri och offentlig sektor bedöms den däremot vara oförändrad. Sysselsättningen bedöms öka med 2 200 personer i Hallands län fram till utgången av fjärde kvartalet 2011 samtidigt som prognosen för 2012 bidrar med en ytterligare ökning av ett antal på 600 personer fram till utgången av fjärde kvartalet. Arbetslösheten ökar under 2012 Arbetslösheten minskade i snabb takt under första halvåret 2011 till följd av det förbättrade konjunkturläget. Under höstens inledande skede har arbetslösheten ökat svagt jämfört med månaden innan. Denna utveckling bedöms fortsätta och under 2012 bedöms länet återigen få en tid av ökad arbetslöshet. Inom industrin, där stora rationaliseringar gjordes under lågkonjunkturen 2008/2009, kommer företagen vara måna om att behålla kompetens. Därför förväntas ingen stor ökning av antalet varsel om uppsägning inom branschen. Arbetsförmedlingen bedömer att arbetslösheten kommer att minska med dryga 11 procent fram till fjärde kvartalet 2011, jämfört med fjärde kvartalet 2010. Totalt antal inskrivna arbetslösa beräknas därmed uppgå till 9 600 personer vid utgången av sista kvartalet 2011. Fram till fjärde kvartalet 2012 tror arbetsförmedlingen på en ökning av de arbetslösa i länet med dryga nio procent, vilket medför ett totalt antal inskrivna arbetslösa på 10 500 personer. Utmaningar på länets arbetsmarknad I takt med det förbättrade konjunkturläget och förbättringarna på arbetsmarknaden har antalet arbetslösa minskat. Dessa förbättringar har dock inte kommit alla grupper till del. I takt med att arbetslösheten har minskat har andelen personer med långa arbetslöshetstider ökat som andel av de arbetslösa. Medan antalet arbetslösa i ej utsatta grupper minskade kraftigt under slutet av 2010 och under våren 2011 har antalet arbetslösa i utsatta grupper inte alls minskat i samma

Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Hallands län 5 utsträckning. Till de utsatta grupperna hör förgymnasialt utbildade, äldre 55-64 år, utomeuropeiskt födda samt funktionsnedsatta med nedsatt arbetsförmåga. När konjunkturen nu går in i en avmattning och Arbetsförmedlingen återigen får ett större inflöde av arbetslösa från grupper som står närmare arbetsmarknaden är det viktigt att inte tappa fokus på de utsatta grupperna. Det faktum att företagen upplever en ökad brist på arbetskraft, samtidigt som arbetslösheten är hög, är en annan utmaning som inte bör negligeras. Den framtida kompetensförsörjningen är en utmaning inte bara för arbetsmarknadspolitiken, utan även utbildningspolitiken.

Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Hallands län 6 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling Under senare delen av sommaren ökade den ekonomiska oron i världen bland annat på grund av budgetbråk i USA och stora problem med statsfinanserna i länderna i södra Europa, med en befarad Eurokris som följd. Stockholmsbörserna rasade med närmare 20 procent fram till mitten av augusti. Till följd av detta skruvade Konjunkturinstitutet ner sin tillväxtprognos för Svensk ekonomi i augusti. Konjunkturinstitutets barometerindikator har sjunkit under en längre period och låg i augusti på det historiska genomsnittet. Under hösten har barometern fortsatt att falla och ligger nu klart under det historiska genomsnittet. Det indikerar att tillväxten i svensk ekonomi för närvarande är svagare än normalt. Denna samt andra framåtblickande indikatorer slår fast att Bruttonationalprodukttillväxten (BNP-tillväxten) bromsar in under fjärde kvartalet 2011. De flesta bedömare menar att länderna i södra Europa kommer att klara av att reda ut de politiska situationerna och få tillstånd sparpaket. De har dock ett ekonomiskt läge som kommer att ta lång tid att få bukt med. Därför är det troligt att 2013 kommer att bli ett ännu dystrare år än 2012. Tillväxten förväntas därför bli mycket lägre än normalt i Eurozonen. Länder som Kina och Indien kommer att hålla uppe tillväxten i världsekonomin under de kommande åren. Under 2011 och 2012 bedöms den globala tillväxten ligga någonstans runt 3,5-4 procent för att stiga något 2013. I Sverige bedöms tillväxten avta fjärde kvartalet 2011. Sverige bedöms få en svag utveckling av BNP under 2012, som kommer att öka 2013. Enligt Statistiska Centralbyrån (SCB) ökade sysselsättningen med 90 000 tredje kvartalet 2011 jämfört med tredje kvartalet 2010, såväl som sysselsättningsgraden. Arbetslösheten minskade med 45 000 personer tredje kvartalet 2011 jämfört med tredjekvartalet 2010 och antalet lediga jobb ökade under tredje kvartalet 2011 jämfört med tredje kvartalet 2010 enligt samma källa. Efterfrågeutvecklingen av varor och tjänster i Hallands län Företagarna och Swedbank publicerade en mycket dyster småföretagarbarometer för Hallands län den 22 november. De bedömer att konjunkturen har gått ner snabbare i Hallands län än i riket. De menar att sysselsättningen kommer att dämpas inom såväl industri som privat tjänstesektor i Hallands län nästa år. Enligt småföretagarbarometern ligger kapacitetsutnyttjandet bland företag med 1-49 anställda i Hallands län under rikssnittet. Däremot skriver de att fler företag i Hallands län än rikssnittet tror på goda expansionsutsikter. Anmärkningsvärt i sammanhanget är att de små företagen inte nödvändigtvis har samma bild av framtiden som medelstora och stora företag. Även om en stor andel av de sysselsatta arbetar på små företag utgör de endast delvis grunden för utvecklingen av antalet aktiva. Om många av de stora företagen däremot drar ned på antalet sysselsatta, har det en större effekt på totala antalet sysselsatta. Efterfrågan på arbetskraft beror bland annat på företagens efterfrågan på varor och tjänster. I Arbetsförmedlingens intervjuundersökning tillfrågas företagen om deras syn på marknadsutvecklingen de kommande sex månaderna, samt vad de tror om efterfrågeutvecklingen på 6-12 månaders sikt. Tabell x nedan visar skillnaden mellan andelen arbetsställen som bedömer att efterfrågan kommer att öka respektive minska. Resultatet av det blir nettotalet i tabellen nedan. Av resultatet framgår att de halländska företagen inte var lika optimistiska i sina bedömningar om efterfrågan på varor och tjänster det kommande året i höstens

Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Hallands län 7 undersökning. Fler företag är optimistiska på 6-12 månaders sikt än gällande det kommande halvåret. Normalt sett är efterfrågan lägre på vinterhalvåret. Alltså finns en viss säsongseffekt i svaren. En annan förklaring kan vara att företagen tror att den internationella oron kommer att stabiliseras framåt våren och sommaren. Företagen upplevde också en klar utplaning av efterfrågan de senaste sex månaderna i höstens undersökning jämfört med våren 2011 och hösten 2010. Arbetsförmedlingens undersökning visar tvärt emot småföretagsbarometern att företagen i Hallands län är något mer optimistiska än vad företag i riket generellt är. Även om de är något mer positiva tror de på en likartad utveckling av efterfrågan. Framtidsbedömningarna skiljer sig dock från bransch till bransch. Mest framtidsoptimism har företag i den privata tjänstesektorn och dystrast framtidstro har bygg- och anläggningsfirmor i Hallands län. Det är dock företagen inom bygg och anläggningsverksamhet som har upplevt den mest positiva utvecklingen av efterfrågan de senaste sex månaderna, följt av företagen inom den privata tjänstesektorn. Industrin har upplevt den svagaste utvecklingen av efterfrågan de senaste sex månaderna. Tabell 1: Andel av arbetsställen som bedömer ökning av efterfrågan på varor och tjänster minus andel av arbetsställen som bedömer minskning Senaste 6 månaderna Kommande 6 månaderna 6-12 månader framöver Höst Vår Höst Höst Vår Höst Höst Vår Höst 2010 2011 2011 2010 2011 2011 2010 2011 2011 Jord- och skogsbruk 56 33 11 33 49 44 56 33 56 Byggnadsverksamhet 36 36 38 16 44 9 40 30 6 Industri 60 35 12 53 56 17 52 46 10 Privata tjänster 41 40 31 44 50 22 63 50 53 Totalt 46 37 26 43 54 20 57 46 31 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Lediga platser Antalet nyanmälda platser till Arbetsförmedlingen i Halland har ökat stadigt sedan slutet av 2009 i säsongsrensade värden. Nyanmälda platser har en naturlig säsongsvariation och brukar vara som högst under de fem första månaderna på året för att sedan minska under sommarmånaderna för att öka igen under inledningen av hösten och avslutas något svagare under årets sista månad. Under årets tio första månader har 14 026 platser anmälts till länets arbetsförmedlingar jämfört med 10 636 samma period 2010. Antalet nyanmälda platser låg mycket högre än under våren 2010. Vilket är en antydan på den oerhört starka utvecklingen på arbetsmarkanden under första halvåret 2011. Ända fram till oktober har antalet nyanmälda platser varit högre varje månad 2011 än 2010. Under september och oktober 2011 har dock antalet nyanmälda platser minskat svagt jämfört med föregående månad samma år. Detta är ett tecken på att vi har haft en inbromsning på arbetsmarknaden under höstens inledande skede.

Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Hallands län 8 Av de 14 029 nyanmälda platser i Hallands län i år var 55 procent av platserna inom privata tjänstesektorn, 34 procent inom vård, omsorg och utbildning och sex procent inom industrin. Största delen av platserna inom privata tjänstesektorn tillhörde finansiell verksamhet och företagstjänster, följt av handel. Dryga två procent av platserna anmäldes inom bygg- och anläggningsbranschen. Att den privata tjänstesektorn har växt i så stor utsträckning är ett led i företags koncentration av verksamheten till kärnproduktion, som i sin tur lett till outscourcing. Det har lett till att företag i allt större utsträckning köper tjänster av varandra. Företagens krav på slimmade organisationer har lett till ökad användning av bemanningsföretag och inhyrning av konsulter under produktionstoppar. Detta betyder i sin tur att många av de nyanmälda platserna inom den privata tjänstesektorn har industri- och bygg- och anläggningsföretag som avnämare i slutändan. Diagram 1: Till Arbetsförmedlingen nyanmälda lediga platser i Hallands län, med varaktighet längre än tio dagar under perioden januari 1996 till oktober 2011 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Källa: Arbetsförmedlingen, säsongsrensade och utjämnade värden Kapacitetsutnyttjande En viktig indikator när det gäller företagens kommande efterfrågan på arbetskraft är hur mycket produktionen kan öka med befintlig personalstyrka, innan de behöver anställa ytterligare personal. Det kallas kapacitetsutnyttjandet. Ett högt värde tyder på outnyttjade produktionsresurser och ett lågt värde innebär att produktionskapaciteten slår i taket. I höstens undersökning uppgav 56 procent av företagen att de inte kan öka produktionen med mer än tio procent utan att behöva anställa mer personal. 2010 var samma siffra 63 procent och i våras var siffran 61 procent. Det tyder på att kapacitetsutnyttjandet i företagen i Hallands län har minskat. Det bör dock påpekas i sammanhanget att produktionen har legat på en betydligt högre nivå 2011 än 2010 och även om kapacitetsutnyttjandet har minskat så ligger det fortfarande på en relativt hög nivå. Om efterfrågan på företagens varor och tjänster kommer att fortsätta att minska kommer kapacitetsutnyttjandet också att minska. Om detta pågår en längre tid kan en minskning av produktionsresurserna bli en konsekvens.

Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Hallands län 9 14 procent av företagen kan öka produktionen med mer än 30 procent utan att nyanställa. 2010 var samma siffra tio procent och i våras 12 procent. En indikation på att företagen får större outnyttjad kapacitet. Skillnaden mellan olika branscher är dock stor. Inom bygg- och anläggningsverksamhet upplever 70 procent av företagen att de inte kan öka produktionen med mer än tio procent utan att nyanställa. Detta kan jämföras med 56 procent inom industrin och 53 procent inom privata tjänster. Inom byggbranschen finns det dock många små företag som i och för sig inte kan öka kapaciteten utan att anställa fler, men även om de kunde anställa fler vill de inte växa utan är nöjda med den omsättning de har. Tabell 2: Outnyttjad kapacitet i den privata sektorn Tabellen visar andel av intervjuade arbetsställen som uppgett att produktionen kan öka 0 procent, 1-10 procent osv. utan att behöva anställa mer personal. 0 procent 1-10 procent 11-30 procent mer än 30 procent Jord- och skogsbruk 22% 22% 44% 11% Byggnadsverksamhet 34% 36% 28% 2% Industri 10% 46% 31% 13% Privata tjänster 11% 42% 30% 17% Totalt 15% 41% 30% 14% Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Rekryteringsproblem Det genomsnittliga antalet företag inom privat sektor som har upplevt brist mellan åren 2007 och 2011 var 18 procent. I höstens undersökning uppgav 20 procent av företagen att de har upplevt brist på arbetskraft de senaste sex månaderna. Eftersom våren 2011 var ett mycket starkt halvår på den svenska arbetsmarknaden är det inte konstigt att andelen företag som har upplevde brist de senaste sex månaderna var högre än genomsnittet. Bristen på arbetskraft upplevdes inte lika stor i alla branscher. Största andel företag som upplevde brist var inom industrin med 28 procent. Inom bygg- och anläggningsverksamhet var det 23 procent och inom den privata tjänstesektorn 17 procent. Inom den offentliga sektorn var det hela 54 procent av de intervjuade arbetsgivarna som uppgav att de hade upplevt brist på arbetskraft de senaste sex månaderna. Inom den offentliga sektorn är det främst bristen på förskolelärare och fritidspedagoger samt läkare som arbetsgivarna har påtalat. Inom den privata sektorn har arbetsgivarna påtalat störst brist på företagssäljare, bussförare, verktygsmaskinoperatörer, djursjukvårdare, truckförare, lastbils- och långtradarförare samt byggnadsträarbetare, inredningssnickare med flera. Inom bygg- och anläggningsbranschen finns det dock en stor problematik gällande försörjningen av arbetskraft från skolväsendet, med alldeles för många som utbildas inom elinstallation och trä. Där de utbildade har stora svårigheter att få en lärlingsplats efter avslutad gymnasieutbildning. Däremot råder det stor brist på anläggningsarbetare. Inom industrin finns ett stort behov av fler automationselektriker. Även om det finns många oerfarna träarbetare, så saknar företagen arbetare med erfarenhet och yrkesbevis.

Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Hallands län 10 27 procent av företagen som upplevde brist inom den privata sektorn uppgav att de inte lyckade att genomföra någon rekrytering på grund av bristen. 31 procent uppgav att bristen på arbetskraft gjorde att det tog längre tid att rekrytera. 14 procent av företagen fick sänka kraven på yrkeserfarenhet, nio procent sänkte kravet på utbildning och sex procent sänkte kravet på social kompetens. 44 procent av företagen som upplevde brist på arbetskraft svarade att bristen fick som konsekvens att befintlig personal blev tvungna att arbeta mer. Tio procent av företagen blev tvungna att tacka nej till en order och nio procent av företagen hyrde in personal från bemanningsföretag för att klara av bristsituationen. Tabell 3: Andel arbetsställen som har angett att de upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering under det senaste halvåret (procent) 2010 2011 2011 Jord- och skogsbruk 22% 17% 22% Byggnadsverksamhet 5% 14% 23% Industri 15% 25% 28% Privata tjänster 13% 16% 17% Totalt 13% 18% 20% Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Varsel Varseltalet hittills i år ligger på en historiskt låg nivå i Halland. Fram till slutet av oktober hade 557 personer varslats om uppsägning i Hallands län. Motsvarande siffra för 2010 var 898 personer. Till och med 2007 då varseltalen var mycket låga, låg antalet något högre de tio första månaderna, 584 personer. Även om varseltalen är låga, så har de ökat två månader i rad jämfört med månaden innan. I oktober ökade även varseltalet jämfört med samma månad 2010. Om detta är början på en trend av stigande antal varsel som håller i sig återstår att se. Uppgifter om varsel skall i första hand ses som en konjunkturindikator. Alla som varslas blir inte uppsagda och av dem som blir uppsagda blir inte alla arbetslösa. Drygt 60 procent 1 av dem som har varslats på riksnivå de senaste åren har sedan också blivit uppsagda. 2010 var det 16 procent av de varslade som ett halvår senare hade anmält sig som arbetssökande till arbetsförmedlingen. Hur stor andel av dessa som anmäler sig till Arbetsförmedlingen varierar dock över konjunkturen. 1 Arbetsförmedlingen 2011, Arbetsmarknadsrapport 2011, Arbetsförmedlingen, Stockholm

Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Hallands län 11 Tabell 4: Antal varslade personer per år År Antal varslade 2002 703 2003 1162 2004 1378 2005 1076 2006 799 2007 628 2008 1966 2009 2277 2010 980 2011 (t.o.m. oktober) 552 Källa: Arbetsförmedlingen Sysselsättningen i länet Första halvåret 2011 är i ett historiskt sett anmärkningsvärt halvår, med mycket god tillväxt, sjunkande arbetslöshet och ökande sysselsättning. Första kvartalet uppgick BNP-ökningen till 5,8 procent och andra kvartalet till 4,7 procent enligt Statistiska centralbyrån. När BNP för tredje kvartalet 2011 publicerade i slutet av november, visade de sig att även detta värde låg oväntat högt. BNP-tillväxten för tredje kvartalet ökade med 4,6 procent jämfört med kvartal tre 2010. Nettoexporten gav det största bidraget till utvecklingen. Enligt SCB:s arbetskraftsundersökning ökade sysselsättningen starkt under första och andra kvartalet i riket. Industriproduktionen var under våren åter uppe på samma produktionsvolymer som innan finanskrisen 2008. Totalt antal inskrivna arbetslösa på Arbetsförmedlingen minskade med 12 procent i riket från januari fram till slutet av juni. I Hallands län minskade det totala antalet inskrivna från 11 260 personer i slutet av januari till 8 844 personer i slutet av juni, en minskning med hela 22 procent. Den stora finansiella oron runt om i världen, samt företagens något mer avvaktande hållning inför de framtida rekryteringsplanerna bidrar nu till att Arbetsförmedlingen drar ner förväntningarna om utvecklingen på arbetsmarkanden. I vårprognosen beräknade Arbetsförmedlingen att sysselsättningen skulle öka med 100 000 fram till fjärde kvartalet 2011 och ytterligare en ökning med 50 000 fram till fjärde kvartalet 2012. I riket bedömer nu Arbetsförmedlingen att sysselsättningen kommer att öka med 30 000 färre personer än i våras, vilket ger en sysselsättningsökning på 70 000 personer fram till utgången av fjärde kvartalet 2011. 2012 förutsägs bli betydligt dystrare än bedömningarna i våras. Nu uppskattas ökningen endast bli 5 000 personer fram till fjärde kvartalet 2012. Det är de tre storstadsregionerna i Sverige som står för den största delen av sysselsättningsökningen. Hela 45 000 av de 70 000 nya arbetstillfällena under 2011 förväntas uppstå där. Under 2012 förmodans sysselsättningen öka med 15 000 personer i de tre storstadsregionerna samtidigt som sysselsättningen bedöms

Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Hallands län 12 minska med 10 000 i landets övriga regioner. När det gäller de tre storstadsregionerna så är det Stockholm som går bäst följt av Västra Götaland. Skåne regionen, med Malmö i spetsen går trögare just nu. Den danska ekonomin är inne i en svacka och går betydligt sämre än både Sverige och Norge, vilket kan vara en orsak. Hallands län tillhör ett av de län bland övriga län som bland annat till följd sin geografiska placering ligger bättre till när det gäller arbetsmarknadsutsikterna än många andra icke storstats län. Ett annat exempel på ett sådant län är Uppsala. Företagen i Hallands län var väldigt optimistiska om sina framtida rekryteringsplaner i våren undersökning. Arbetsförmedlingen prognostiserade sysselsättningsökningen i Hallands län till 2 500 personer fram till fjärde kvartalet 2011 och en ökning på ytterligare 1 500 personer fram till fjärde kvartalet 2012. Nu revideras vårens prognos med 300 personer för fjärde kvartalet 2011. Det leder fram till en ökning av antalet sysselsatta under 2011 på 2 200 personer. För 2012 blir revideringen betydligt större, om än fortsatt positiv. Halland förväntas gå mot strömmen bland rikets län och öka sysselsättningen med 600 personer fram till fjärde kvartalet 2012. Till skillnad från våren 2011 då alla branscher i den privata sektorn trodde på en positiv utveckling på arbetsmarknaden, är variationen mellan olika branscher nu större. Den tidigare optimismen på bred front är nu bruten. Inom industrin förväntas ingen ökning av sysselsättningen nästa år, vilket är den största skillnaden från vårens prognos. Det är främst inom den privata tjänstesektorn som de nya jobben kommer att uppstå 2012. Däremot bedöms ökningstakten dämpas betydligt gentemot vårens prognos. Läget ser bäst ut i vissa konsultbranscher och för uthyrningsfirmor. Även om byggandet av småhus har gått ner går byggbranschen fortfarande bra. Det i första hand på anläggningssidan som det är fortsatt hett, med högt kapacitetsutnyttjande och stor brist på arbetskraft. Där förväntas en liten sysselsättningsökning även nästa år. Tabell 5: Sysselsättningsutvecklingen under prognosperioden Kvartal 4 2011 Kvartal 4 2012 Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Offentliga tjänster Totalt +2 200 +600

Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Hallands län 13 Näringsgrenar och yrken Näringsstrukturen i Hallands län God entreprenörsanda sägs vara något som kännetecknar en hallänning. Undersökningar visar att ungdomar i Halland är mer intresserade av entreprenörskap än ungdomar generellt i riket. Halland är ett småföretagarlän och 54 procent av de anställda i den privata sektorn arbetar på företag med högst 50 anställda. Hela 12 procent var egna företagare i Halland 2009 jämfört med 9,5 i riket enligt Statistiska Centralbyrån. Diagram 2. Förvärvsarbetande i Hallands län efter arbetsställets sektortillhörighet, 2009. 3% 6% 21% Statlig förvaltning Landsting Kommunal förvaltning Privat sektor 70% Källa: Den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS), 2009, SCB 70 procent av de förvärvsarbetande med arbetsplats i länet arbetade inom privat sektor, 21 procent inom kommunal sektor, sex procent inom den landstingskommunala sektorn och tre procent inom den statliga sektorn i Hallands län. Ringhals AB och Gekås i Ullared AB är de två största privata arbetsgivarna i länet, följt av Stora Enso och Carlsberg. Arbetspendlingen inom länet är relativt begränsad, medan pendlingen över länsgränsen är stor. Totalt var det närmare 30 000 personer som pendlade till något annat län från Halland enligt statistiska centralbyrån 2009. Den absolut största pendlingsströmmen gick till Västra Götalands län, dit närmare 22 000 människor pendlade. Av den strömmen utgör pendlingen från Kungsbacka den största andelen. Det halländska näringslivet är i många andra hänseenden också integrerade med angränsande kommuner och län. Näringslivet och arbetsmarknaden i Kungsbacka är starkt integrerad med Göteborg, medan Varberg i stor utsträckning är integrerat med Sjuhäradsbygden. Hylte har däremot en stark koppling till Småland, medan Laholm i hög grad är integrerat med Båstad i Skåne. Yrkesstrukturen i länet Yrkesstrukturen skiljer sig egentligen inte så mycket i Halland från övriga riket. Det finns dock några anmärkningsvärda saker att belysa. De tre största yrkes-

Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Hallands län 14 grupperna i Hallands län såväl som i riket utgörs av vård och omsorgspersonal, försäljare i detaljhandel samt säljare, inköpare, mäklare m.fl. Därefter skiljer sig listan med de största yrkesgrupperna i Hallands län något jämfört med listan för riket. I Halland hittar vi yrkesgrupper inom bygg och transport på fjärde till sjätte plats. Närmare bestämt byggnads- och anläggningsarbetare följt av fordonsförare och byggnadshantverkare. I riket hittar vi istället yrkesgrupperna ingenjörer och tekniker, samt företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän på fjärde och femte plats och fordonsförare på sjätteplats. I Halland följer sedan yrkesgruppen förskollärare, medan dataspecialister kommer på sjundeplatsen i riket. Mer intressant i sammanhanget är ändock att hela 14 procent av alla maskinoperatörer inom textil, skinn och läder finns i Hallands län. Nio procent av rikets industrioperatörer finns i Halland. Sex procent av djuruppfödarna och djurskötare, sex procent av växtodlare och djuruppfödare, sex procent av maskinoperatörer inom gummi och plastindustri samt sex procent av maskinoperatörer inom grafiskindustri och pappersvaruindustri finns i Halland. Tre procent av rikets befolkning 16-64 år bor i Halland. Tabell 6: De tio största yrkesgrupperna i Hallands län 2009 (förvärvsarbetande dagbefolkning 16-64 år, yrke enligt Svensk Standard för Yrkesklassificering på 3-siffernivå), antal samt antal inskrivna arbetslösa i Hallands län i oktober 2011 Yrkesgrupp Antal förvärvsarbetande personer Totalt antal inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Halland Vård och omsorgspersonal 14 473 1 902 Försäljare, detaljhandel; 1 897 6 420 demonstratörer m.fl. Säljare, inköpare, mäklare m.fl. Byggnads- och anläggningsarbetare 4 477 3 317 Fordonsförare 3 141 520 Byggnadshantverkare 2 909 386 Förskollärare och fritidspedagoger 2 890 Ingenjörer och tekniker 2 798 203 Grundskollärare 2 658 160 Övrig kontorspersonal 2 534 491 Källa: Yrkesregistret 2009, Statistiska Centralbyrån 409 201 100 Industri Industrin i Hallands län har stora inslag av små och medelstora företag, som kompletteras av ett antal större företag. Enligt Statistiska centralbyrån arbetade 37 procent av de industrisysselsatta 2009 inom arbetsintensiva företag i Hallands

Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Hallands län 15 län, jämfört med 26 procent i riket. 17 procent arbetade inom kunskapsintensiva företag, 16 procent inom kapitalintensiva företag och fem procent inom forskning och utvecklingsintensiva industriföretag. Motsvarande siffror för riket totalt var 30 procent, 12 procent och 12 procent. Detta stämmer väl överens med den något lägre utbildningsnivån som arbetskraften i Hallands län har jämfört med arbetskraften i övriga riket. Trä- och byggnadsvaruindustrin utgör traditionellt ett starkt inslag i industrin i Hallands län. Livsmedelsindustri och energiproduktion utgör andra viktiga delar av industristrukturen i länet, såväl som pappers- och massaindustri samt verkstadsindustri. I norra och södra delarna av länet har den grafiska industrin varit starka inslag av näringslivet. Detta är dock en industrigren med stora problem och stor överkapacitet i hela landet. De stora företagen inriktad på storskalig produktion får det allt tuffare, medan de mindre företagen, som är inriktade på att trycka små serier med snabba omställningsmöjligheter klarar sig bättre. Konjunkturinstitutets konfidensindikator för tillverkningsindustrin minskade under oktober och ligger nu för första gången sedan slutet av 2009 under det historiska snittet. Nedgången berodde främst på en negativ bedömning av orderstocken. Att den globala konjunkturdämpningen drabbar svensk export återspeglas även i SCB:s statistik. Den visar att den totala orderingången minskade med 0,6 procent tredje kvartalet jämfört med andra kvartalet 2011. Medan orderingången från hemmamarknaden ökade med 1,7 procent så minskade den för exportmarknaden med 2,6 procent. Industriproduktionen ökade med fem procent i september, jämfört med samma månad ett år tidigare. Arbetsförmedlingens egen undersökning visar att efterfrågan på varor inom indstrinäringen har minskat markant jämfört med de två föregående undersökningarna, både på sex månader och ett års sikt. Kapacitetsutnyttjandet inom industrin ligger dock fortfarande relativt högt, samtidigt som bristen på arbetskraft har ökat. Det medför att Arbetsförmedlingen bedömer att risken för en minskning av antalet sysselsatt inom industrin i Hallands län under 2012 är relativt liten. Problemet är nog snarare att få unga människor att söka industriutbildningar på gymnasiet, för att öka tillgången på arbetskraft inom branschen.

Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Hallands län 16 Diagram 3: Förväntningar om efterfrågan kommande 6 respektive 6-12 månaderna. Arbetsställen inom industrin. Kommande 6 månaderna Kommande 6-12 månaderna Nettotal 60 50 40 30 20 10 0-10 -20-30 2007 2007 2008 2008 2009 2009 2010 2010 2011 2011 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Trä- och byggnadsvaruindustrin I augusti i år invigdes Skandinaviens mest modernaste sågverk i Värö, Halland. Det är en miljardsatsning som förväntas tredubbla den tidigare kapaciteten. Denna anläggning kan komma att konkurrera ut många andra mindre sågverk inte bara i Halland utan även övriga Sverige. Sågverken känner av den internationella oron och är bekymrade för framtiden. Råvarupriset på trä är högt vilket också gör det svårt med lönsamheten för mindre företag inom träförädlingsindustrin. Avverkningsvolymerna på trä är för närvarande stora tack vare prisbilden. Samtidigt finns det tecken på sviktande massapriser, men de ligger fortfarande på en hög nivå. Byggmaterialtillverkare känner av avmattningen inom byggbranschen och vanar för varsel. Träindustrin i Varberg är traditionellt stark och företagen upplever att efterfrågan fortfarande är god. Gymnasieskolan där försörjer de lokala företagen med kompetens. Även i Falkenberg går träindustrin bra. I Falkenberg är det stor efterfrågan på CNC-operatörer med inriktning trä, även kallade CNC-fräsare. Detta är inte en så vanlig kompetens då de flesta är inriktat mot metall. Livsmedelsindustrin Det är stor efterfrågan på livsmedel på världsmarknaden. Livsmedelspriserna förväntas inte sjunka i någon större utsträckning på grund av fortsatt stor efterfrågan från tillväxtekonomier, som till exempel Kina. Till skillnad från många andra industrigrenar var detta en gren som klarade sig mycket bra även under krisen 2008/2009. Företagen inom livsmedelsindustrin ser med tillförsikt på framtiden. Livsmedelsindustrin är stor i flera av länets kommuner: Halmstad Falkenberg, Varberg och Laholm. Förutom att ett stort mejeri skall flytta sin verksamhet från länet och många människor kan förlora sina arbeten, så rekryteras det fortfarande i stor utsträckning till andra företag inom livsmedelsindustrin i länet. Många företag expanderar och levererar livsmedel till hela landet. I till exempel Varberg

Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Hallands län 17 tillverkas smörgåsar som säljs på bensinstationer inte bara i Sverige, utan även i Danmark och Norge. Ett annat företag tillverkar snabbmat, som säljs till livsmedelsaffärer runt om i Sverige. Från Varberg exporteras mycket sill. Här finns också egentillverkning av andra fiskprodukter, som till exempel fiskgratänger. I Falkenberg expanderar en stor osttillverkare samt producenter av glas, kyckling och en läskedryckstillverkare. Även i Halmstad expanderar en tillverkare av mjölkprodukter. Yrken Industriföretagen i Hallands län planerar att rekrytera civilingenjörer inom elkraft, elektronik och teleteknik, maskin, kemi, it-chefer, företagssäljare, maskinmekaniker, -montörer och reparatörer, verktygsmaskinoperatörer, maskinoperatörer, slaktare och styckare och processoperatörer pappersmassa. Samt en rad andra yrkeskategorier som till exempel truckförare och handpaketerare och andra fabriksarbetare. Störst brist upplever företagen inom industrin i Halland på verktygsmaskinoperatörer, ingenjörer och tekniker; elektronik, teleteknik, verktygsmakare. Motorfordonsmekaniker, -reparatörer med flera, men även på driftchefer och Inköps- och distributionschefer, Systemerare och programmerare och andra dataspecialister. Det är också stor brist på företagssäljare och tekniska säljare. Det är stor brist på erfarna CNC-operatörer i länet, samtidigt som det finns många arbetslösa icke-erfarna CNC-operatörer. Det finns gott om CNC-svarvare, samtidigt som det är brist på CNC-fräsare. Det är också brist på gångbara svetsare inom industrin i Halland. Bygg- och anläggningsverksamhet Konjunkturinstitutets konfidensindikator för bygg- och anläggningsverksamhet backade i oktober, men steg i november och ligger klart över det historiska snittet. Arbetsförmedlingens egen undersökning hösten 2011, visar en tydlig nedgång i den förväntade marknadsutvecklingen för byggbranschen i Hallands län jämfört med de två tidigare undersökningarna. Byggföretagen har ett relativt högt kapacitetsutnyttjande. Bristtalen har ökat successivt de senaste undersökningarna. I höstens undersökning var det 23 procent av företag som upplever brist på arbetskraft. Byggföretagen i Hallands län har upplevt ett positivt år. Gymnasieeleverna som gick ut i våras fick lärlingsplatser. Företagen är dock försiktiga och vågar inte ge lärlingarna mer än tremånaderskontrakt i taget. Företagen inom branschen är påverkade av den ekonomiska oron i världen. Det byggs mycket runt om i Halland. I Kungsbacka är det både nya affärscentra, industrilokaler och bostäder som byggs. Både i Halmstad, Varberg och Falkenberg har man stora byggprojekt på gång. Annars märker företagen även i Halland av en avmattning av byggandet av småhus på grund av stigande räntor, förändringar i låneregler och ekonomisk oro. Rot-företagen har fortfarande fullt upp i stor utsträckning, men är avvaktande inför nästa år.

Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Hallands län 18 Diagram 4: Förväntningar om efterfrågan kommande 6 respektive 6-12 månaderna. Arbetsställen inom byggnadsverksamhet. Kommande 6 månaderna Kommande 6-12 månaderna Nettotal 50 40 30 20 10 0-10 -20-30 -40-50 2007 2007 2008 2008 2009 2009 2010 2010 2011 2011 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Inom bygg- och anläggningsverksamhet finns en stor obalans på arbetsmarknaden med stor efterfrågan på erfarna och yrkeskunniga hantverkare, medan det finns ett överskott på lärlingar. Det utbildas för många installationselektriker, samtidigt som det är stor brist på automationselektriker inom industrin. Samma sak gäller på träsidan. Det utbildas för många snickare, samtidigt som det är stor brist på yrkeskunnigt folk på anläggningssidan. Företagen upplever att det är stor brist på VVS:are, samtidigt som lärlingarna inte kommer ut i arbete. Samma sak gäller med både golvläggare och plattsättare. Det råder också stor brist på ingenjörer inom bygg och anläggning. Privata tjänster Den privata tjänstesektorn har en stor spännvidd av verksamheter, där utvecklingen skiljer sig åt markant. Störst andel förvärvsarbetande inom den privata tjänstesektorn återfinns inom handeln i Hallands län, där närmare 40 procent arbetar. Därefter följer företagstjänster med 20 procent av de förvärvsarbetande, som inbegriper allt från städ och bemanningsföretag till avancerade konsulttjänster. Transport och magasinering, med 12 procent av de förvärvsarbetande utgör en viktig del av näringslivet i Halland. Med sitt strategiska läge vid kusten har Halland flera stora export- och importhamnar. Dessa hamnar utgör basen för mycket av exporten från företag inte bara i Halland utan även Småland och Västra Götalands sydliga och sydöstra delar. Den fjärde största grenen inom den privata tjänstesektorn i Halland utgörs av kulturella och personliga tjänster, med tio procent av de förvärvsarbetande. Detta är en gren som utgörs av många små företag som till exempel frisörer och massörer, men också större företag inom kultur, nöje och fritid, där till exempel drift av golfbanor ingår och museiverksamhet. Men även reparation av datorer och politiks verksamhet ingår här. På en femteplats hittar vi hotell- och restaurangverksamhet. Halland har ju många kända turistorter och detta är ett segment som sysselsätter många personer särskilt under sommarsäsongen. Finans-, försäkrings- och fastighetsverksamhet

Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Hallands län 19 samt kommunikation och information sysselsätter relativt få personer i Hallands län. Diagram 5: Andel förvärvsarbetande inom den privata tjänstesektorn i Hallands län efter arbetsställets branschtillhörighet. 7% 4% Handel 10% 8% 12% 39% Företagstjänster Transport och magasinering Kulturella och personliga tjänster m.m. Hotell- och restaurangverksamhet Finans-, försäkrings- och fastighetsverksamhet 19% Information och kommunikation Källa: Den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS), 2009, SCB Handeln känner av att folk har börjat hålla i plånboken och är missnöjda med den senaste tidens försäljningssiffror. Den stundande julhandeln förväntas ändock slå nya försäljningsrekord, men det finns en besvikelse att ökningen inte förväntas bli tillräckligt stor! Konfidensindikatorn för detaljhandeln har fallit under 2011 och ligger under det historiska snittet. Den svaga försäljningsutvecklingen var den starkast bidragande faktorn till att den backade ytterligare i oktober. En anledning som anges är att vi har haft den varmaste hösten på väldigt många år. Detta har lett till en minskad försäljningsvolym av vinterkläder. Sällanköpshandeln har haft stora problem under de senaste månaderna. Även konfidensindikatorn för de privata tjänstenäringarna föll i oktober, men steg i november och ligger fortfarande klart under det historiska snittet. Läget är bäst för livsmedelshandeln, där konfidensindikatorn fortfarande ligger kvar på det historiska genomsnittet. Läget är för närvarande bäst i vissa konsultbranscher och för uthyrningsfirmor. Det är bland företag inom företagstjänster och IT-konsultbranschen vi hittar de mest positiva företagen i tjänstesektorn. Rut-företagen går fortfarande bra! Transportsektorn är en mycket konjunkturkänslig bransch. Här märks nedgången i ekonomin och en inbromsning har skett. Arbetsförmedlingens egen undersökning visar att efterfrågan på varor och tjänster inom den privata tjänstesektorn inte har ökat i alls lika stor utsträckning de senaste sex månaderna jämfört med de två tidigare mätningarna. Mindre än hälften så många företag tror på en ökad efterfrågan de kommande sex månaderna, som i vårens undersökning. Företagen är däremot inte är alls lika negativa i sina bedömningar av efterfrågan på sex till 12 månaders sikt. Inom den privata tjänstesektorn finns de många grenar som är starkt säsongsbetonade, vilket kan vara en del av förklaringen. En annan del av förklaringen kan vara att företagen inte tror att den ekonomiska oron i världen får några långsiktiga effekter.

Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Hallands län 20 Diagram 6: Förväntningar om efterfrågan kommande 6 respektive 6-12 månaderna. Arbetsställen inom privata tjänster. Kommande 6 månaderna Kommande 6-12 månaderna Nettotal 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2007 2007 2008 2008 2009 2009 2010 2010 2011 2011 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Kapacitetsutnyttjandet inom den privata tjänstesektorn har minskat något sedan vårens mätning. Bristen på arbetskraft har ökat successivt de senaste mätningarna. I höstens undersökning uppgav 17 procent av företagen i den privata tjänstesektorn att de upplever brist på arbetskraft. Det är i förhållande till andra branscher en relativt låg siffra. Det finns stora bristyrken, såväl som paradoxyrken även inom denna sektor. Inom restaurangbranschen är det stor brist på erfarna kockar under sommarmånaderna och i viss utsträckning även när julborden drar igång. Inom transportbranschen är det stor brist på erfarna lastbilschaufförer, samtidigt som det finns många arbetslösa chaufförer inskrivna på arbetsförmedlingen. Busschaufförer saknas det helt och hållet i flera av länets kommuner. Något som Arbetsförmedlingen försöker att råda bot på, med arbetsmarknadsutbildningar. Inom sektorn ställs det ofta höga krav på social kompetens, goda kunskaper i svenska samt körkort. Det är fortfarande den privata tjänstesektorn som förväntas bli sysselsättningsmotorn i svensk ekonomi. Dock tror Arbetsförmedlingen på en avtagande tillväxttakt av sysselsättningen i branschen de närmast åren. Offentliga tjänster De flesta av kommunerna i Hallands län är relativt välmående. Kungsbacka i norra delen av länet är till exempel en kommun med mycket stor inflytning och god ekonomi. Det är främst barnfamiljer som flyttar hit. En kommun med lite orolig ekonomi däremot är Hylte. Gemensamt för den kommunala sektorn i länet är att barnkullarna i de yngre åldrarna blir allt större, samtidigt som elevkullarna till gymnasiet blir mindre. Detta har lett till stor brist på främst förskolelärare och ett överskott på gymnasielärare. Dock är det brist på yrkeslärare i gymnasiet i länet. Varbergs kommun behöver anställa många nya undersköterskor. I Hallands län som i många av landet övriga delar är det för få undersköterskor som vidarutbildar sig. Det finns gott om så kallade allmänundersköterskor, medan det råder

Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Hallands län 21 stor brist på vidareutbildade undersköterskor inom till exempel akutsjukvård, psykiatri, demenssköterskor och geriatrik. I Halmstad är det främst bristen på sjuksköterskor inom kommunens omsorgsverksamhet som är påtaglig. Sjukhusen i länet som numera är en del av region Halland håller på att omorganiseras. Här planerar de för att anställa sjuksköterskor, specialistläkare, läkarsekreterare och undersköterskor. Det råder en fortsatt läkarbrist samt brist på sjuksköterskor med specialkompetens. Inom de offentliga verksamheterna bedöms sysselsättningen vara i stort sett oförändrad under prognosperioden. Jord-, skog och fiske Hallands län har en landareal som omfattar 5 719 km². Största delen, 55 procent, består av skogsmark där granen dominerar. 24 procent av marken används som jordbruksmark, motsvarande siffra för riket är åtta procent. Andelen förvärvsarbetande inom jordbruket är dubbelt så stor i Halland som i övriga riket. I Halland pågår en trend av försäljning av jordbruksfastigheter till utländska intressenter. Holländare finner det lukrativt att söka lyckan inom jordbruket i Sverige på grund av att mjölkkvoterna är lägre i pris här än i övriga Europa. Generellt har det skett en omstrukturering i branschen från många små familjeföretag till ett betydligt färre antal större enheter. Det har lett till större andel lönearbetare i näringsgrenen. Branschens låg attraktionskraft bland unga människor har lett till fler utländska arbetare. Inte sällan används utländsk arbetskraft med F-skattsedel. Utvecklingen inom jordbruket har varit relativt god det senaste halvåret till följd av en god sommar. Bättre än det historiska genomsnittet och bättre än 2010. har dock varit blöt i Halland något som har gjort bönderna här missnöjda. Spannmålspriserna är skakiga på grund av att Ryssland ökar utbudet av spannmål. Spannmålsproducenterna känner därför viss oro för framtiden. Svinproducenterna är mycket bekymrade då importen av billigt griskött ökar hela tiden, samtidigt som hårdare reglerna i Sverige gjort det tuffare för branschen. En stor avveckling är på gång, vilket kommer att minska det inhemska utbudet av svinkött. Det kan i sin tur leda till en viss nedgång i sysselsättningen, samtidigt som yrkeskåren är åldersstigen. Det är tveksamt om unga människor i lika stor utsträckning är villiga att ta över. Den halländska mjölkproduktionen har fått ett uppsving och det råder brist på mjölk i Halland, såväl som i övriga Sverige. Skogsbruket går mycket bra just nu, med höga priser på timmer och ökade avverkningsvolymer som följd. Dock finns det tecken på sviktande massapriser. Priserna ligger dock fortfarande på en hög nivå. Om priset på råvaran sjunker kommer avverkningsvolymerna att minska. Aktiviteten inom skogsbruket förväntas bli hög fram till nästa höst, men därefter är osäkerheten stor. Skoterförare såväl som skördarförare finns i alldeles för liten omfattning. Det handlar inte om många individer som saknas, men det är ändå en efterfrågan som inte kan mötas av kompetent personal. Företag som vill växa, kan inte växa eftersom det inte finns rätt kompetens. Det finns gymnasieungdomar, som inte är erfarna. Längs Hallandskusten finns över 3000 öar, varv fem är bebodda. Här finns ett antal fiskelägen med kringverksamheter knutna till fisket. Störst är emellertid koncentration av fiskefartyg i Varbergs kommun. När fiskeflottan minskar finns det risk att basen för dessa verksamheter försvinner och hamnarna dör.

Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Hallands län 22 Många av fiskbestånden i Kattegatt är överfiskade och befinner sig på kritiska nivåer, havskräftan utgör numera ryggraden i hallandsfiskarenas fiske i Kattegatt. Torskbestånden i Östersjön, där många halländska fiskare fiskar en del av året, har återhämtat sig och mår förhållandevis väl. En omstrukturering av fisket har skett både i Östersjön och Kattegatt. Under senare år har Hallands sillfiskeflotta sålts till Västra Götaland, numera återstår endast två silltrålare med hemmahamn i Halland. År 2010 fanns i Halland 136 yrkesfiskare vilka har 97 fartyg till förfogande. Yrkesfiskarna har hög medelålder och det är problem med nyrekrytering till yrket. Framtidstron är dålig. Sårbarheten hos fiskelagen har ökat och en stor del av dem uppger att de inte kan bedriva fiske om någon ur besättningen uteblir. Både antal fiskare och antal fiskefartyg har minskat under de senaste åren. I länet har det totala antalet fiskefartyg minskat med 48 stycken sedan 1995. Procentuellt sett har de mindre fartygen minskat mer. Sysselsättningen inom jord-, skogsbruk och fiske bedöms i stort sett vara oförändrad under prognosperioden.

Arbetsmarknadsutsikter 2012 för Hallands län 23 Utbudet av arbetskraft Utbudet av arbetskraft påverkas av en rad faktorer, som bland annat studiedeltagande, sjukskrivningstal, pensionsavgångar och konjunkturläge. Avgörande för arbetskraftsutbudet på lokal nivå är befolkningens struktur samt befolkningsoch sysselsättningsutvecklingen. En annan faktor som inte är oviktig för arbetskraftsutbudet ur ett regionalt perspektiv är infrastruktur som möjliggör pendling. I en konjunkturuppgång ökar vanligtvis inflödet till arbetskraften. I vårprognosen beräknades tillskott av personer som är latent arbetssökande, från utbildningssystemet samt personer som lämnar sin sjukskrivning öka utbudet av arbetskraft med ungefär 1 800 fram till utgången av 2012 i Hallands län. Eftersom oron i världsekonomin förväntas matta av konjunkturen under andra halvan av 2011 och försvagas under 2012 beräknar Arbetsförmedlingen att de ökade inflödet till arbetskraften kommer att avta under hösten 2011 och plana ut under 2012. Under 2011 beräknas arbetskraften att öka med 1 300 personer i Hallands län. Trots den förväntade nedgången i ekonomin under 2012 tror Arbetsförmedlingen på en ökning av arbetskraften med närmare 700 personer under 2012. Nedan följer en beskrivning av befolkningens struktur och utveckling, samt utvecklingen av arbetskraften och dess delkomponenter. Ett försök att beskriva gruppen som står utanför arbetskraften görs också. Befolkningen Hallands län har en växande befolkning, som under första halvåret 2011 översteg 300 000 personer. Med sina 300 550 invånare sista juni 2011 är Halland Sveriges sjunde största län. Hallands län hade både ett positivt födelseöverskott och ett positivt flyttningsnetto under första halvåret 2011. En trend som har hållit i sig sedan många år tillbaka. Under den senaste 25 årsperioden har befolkningen ökat med närmare 25 procent i Hallands län medan ökningen i riket under samma period uppgått till 13 procent. Kungsbacka kommun är en av kommunerna i riket med en befolkningsökning långt över rikssnittet. Under de senaste 25 åren har befolkningen ökat med närmare 54 procent i Kungsbacka. Hylte var den enda kommunen i Hallands län som hade en befolkningsminskning under första halvåret 2011. Under de senaste 25 åren har befolkningen minskat med sex procent i Hylte. De övriga kommuner i Hallands län hade en positiv befolkningsökning på mellan nio och 25 procent under samma period. Låg andel personer i arbetsför ålder Hallands län har ungefär en procentenhet högre andel personer över 65 år än riket, närmare 20 procent i Halland och närmare 19 procent i riket. Laholm och Falkenberg är de kommuner i länet med högst andel personer över 65 år på närmare 22 procent. I Hallands län var 62 procent av befolkningen i arbetsför ålder (16-64 år), jämfört med 64 procent i riket. Hallands län har ett negativt flyttnetto för ungdomar vilket bidrar till att andelen personer i arbetsför ålder minskar. Samtidigt har Hallands län jämfört med riket en relativt låg invandring av utländska medborgare, 10 procent i Halland och närmare 15 procent i riket.