Språk, etik och bemötande inom rättsväsendet Niklas Torstensson, PhD Inst. för Kommunikation och Information, Högskolan i Skövde
Introduktion Språk, etik och bemötande inom rättsväsendet Vägen dit innefattar: Mentala bilder av talaren Attityder, stereotyper och fördomar Tolkning, tolken och tolkningsprocessen
Introduktion Mentala bilder av en talares personlighet baserat på röst och tal Omfattar allt tänkbart Påverkas av en mängd faktorer
Bilder av talaren: Inte så mycket VAD som HUR Information i talat språk - mer än budskapet! Kön, ålder, sinnesstämning, hälsotillstånd avstånd, riktning men även social, regional och etnisk grupptillhörighet, humor, trovärdighet, intelligens, pålitlighet, avsikter..
Bilder av talaren: Inte så mycket VAD som HUR Omedelbar, instinktiv process med grund i evolutionära förklaringsmodeller. (bekant obekant, vän fiende, lika olika) Rätt eller fel? Revideras och kompletteras över tid
Attityder, stereotyper och fördomar Hantera världen vad kan vi veta? Föreställningar om talares personligheter Vad baserar vi bedömningar på? Är stereotyper och fördomar alltid negativa?
Attityder, stereotyper och fördomar Påverkande faktorer i talet: Dialekt Brytning Sociolekt / register (ordförråd, stilnivå ) Talstil / hastighet
Attityder, stereotyper och fördomar Olika dialekter associeras med olika personlighetsdrag. Detta gäller även brytningar. Art påverkar mer än grad. Inte bara negativt, inte bara positivt. Följder vid bedömningar?
Degree of Accent Education Occupation Class Dominant Controlling Authoritative Assertive Strong Voice Powerful Voice Friendly Cheerful Warm Pleasant Voice Attractive Voice Humourous Intelligent Hard-working Educated Voice Reliable Competent Ambitious 6 5 4 3 2 American English Arabic Finnish German Hungarian Polish Serbo-Croatian Spanish Turkish 1 s t a t u s p o w e r s o l i d a r i t y c o m p e t e n c e
Från brytning till tvåspråkighet Kommunikation är ju mycket mer än bara språk, och det är detta som är det största problemet. Man kan ju behärska två språk men ändå inte lyckas förmedla det här (Rättstolk, intervju 2009)
Från brytning till tvåspråkighet Nämndemannautbildningen är ju väldigt kort, och det har ju pratats om det att nämndemän borde veta lite mer om vad tolkar gör i och för sig Det finns ju verkligen mycket att tänka på där. Mycket rättsosäkerhet. Man vet ju inte alltid hur mycket som går fram riktigt. [ ] Jag tycker ofta att man känner att tolken inte översätter precis allt. (Nämndeman, intervju 2009)
Rättskontexten Outline Muntlighetsprincipen vikten av det talade Flerspråkiga förhandlingar Vad gör egentligen en tolk?
Muntlighetsprincipen En huvudförhandling genomförs muntligen och generellt sett utan innantilläsning. Förhandlingen skall genomföras på svenska även om alla parter förstår det främmande språket. Vid behov skall en tolk finnas närvarande.
Vad gör en tolk? Tolk talat språk / Översättare texter Auktoriseras av Kammarkollegiet Speciell kompetens rättstolk, sjukvårdstolk Inget formellt krav på auktorisation i rättssammanhang
Vad skall tolken återge? Naturligtvis det lingvistiska innehållet, men även den tolkades: Sinnesstämning (tveksam, aggressiv ) Talstil (ordval, svordomar ) Sociolekt (jargong, fikonspråk ) Inte förändra eller försköna
Problem i dialogsituationer När, varför och vem? Vad kan göras?
Tolkningsstrategier i dialogsituationer Konsekutiv Talaren gör pauser för översättning och inväntar tolkningen innan samtalet fortsätter. Simultan Tolken översätter samtidigt som någon talar, ofta viskande eller med låg röst. Accelererad konsekutiv Ett mellanting av de föregående, ofta som resultat av för korta pauser för tolkningen.
Konsekutiv tolkning
Simultan tolkning
Exempel från tingsrättsförhandlingar Vid konsekutiv tolkning: Disfluenser orsakade av den tolkade i följande situationer Inga, för korta eller för få pauser i narrativet. (otillräcklig tid för tolkningsprocessen) Repetitioner, självkorrigeringar, tvekan och inkompletta syntaktiska strukturer Kontexten otillräcklig för disambiguering, ex. olika semantiska fält täckta av käll- och målspråk.
Exempel från tingsrättsförhandlingar När den icke-svensktalande är adressat under konsekutiv tolkning är orsakerna andra: Svårigheter med det juridiska språket och kulturspecifika begrepp. Problem med visa illokutioner, ex. Olika uppfattningar om vad som är början Kulturella skillnader i artighetskonventioner
Exempel från tingsrättsförhandlingar Disfluenser i simultan- eller accelererad konsekutiv tolkning Dialogen på svenska Talaren gör inga, för korta eller för få pauser. Plötsliga skiftningar av mottagare (Ex kommentar till tolken)
Exempel från tingsrättsförhandlingar Disfluenser vid simultantolkningssituationer (Ex. Dialog med svensktalande vittne) Simultantolkning sker viskande eller med låg röst lätt att tolkningen förbises Kanalrelaterade störningar - telefoneffekter
Exempel från tingsrättsförhandlingar Andra störningar Felsägningar, felöversättningar. (Tolkrelaterat, svårast att upptäcka) Lexikal / grammatisk inferens språk förändras
Tolkens dilemma - Hur återger man; Sinnesstämning (markörer för ilska, irritation i olika språk?) Talstil (Klientens register tolkens?) Uppenbara lögner Dumheter (vem verkar dum?) Förvirring eller psykiska sjukdomstillstånd?
Tolkens dilemma - Hur återger man; Kulturella spärrar och tabun (Att nämna saker vid namn svordomar, könsord, förolämpningar ) Lexikaliserade uttryck och talesätt ( Översätta eller förklara?)
Diskussion Olika förväntningar på tolkens uppgift Låg kunskap om flerspråkig kommunikation Kommunikationsstrategier kulturskillnader Underliggande misstro?
Diskussion, forts. Om det inte finns något att tolka? Vems sida står tolken på?
Vad kan göras? Sprida kunskap kring: Tolkningsprocessen Dialogstrategier Kulturella aspekter
Till vem? Jurister, advokater, domstolspersonal,polis, väktare, butikskontrollanter, vårdpersonal Samt Vittnen, målsägande och tilltalade i rättssammanhang
Tack! niklas.torstensson@his.se