Årsredovisning. Jämtkraft AB 2006

Relevanta dokument
Ett annorlunda uppdrag

Innehåll. VD har ordet Året i korthet... 6 Kort om Jämtkraft... 7 Omvärld

Luleå Energi är ett genuint Luleåföretag. En viktig drivkraft för privatpersoner, företag och samhälle.

Årsredovisning. Jämtkraft AB 2004

Sverigedemokraterna 2011

BILAGA VERKSAMHETSGENOMLYSNING

VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle!

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL Guy-Raymond Mondzo, ÅF

Årsredovisning Jämtkraft AB 2007

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan

Reko fjärrvärme. Vår verksamhet 2012 Tidaholms Energi AB

Vi levererar el och värme till människor och företag. - Vi värmer människor och lyser upp deras hem...

PRESSINFO Energi 2012 Datum: Publicering: Kl

Reko fjärrvärme. Vår verksamhet 2014 MARK KRAFTVÄRME AB

Vinden. En framtidskraft.

SVENSKT KVALITETSINDEX. Energi SKI Svenskt Kvalitetsindex

Välkommen till ett informationsmöte om Fjärrvärme i Oxelösund

Reko fjärrvärme Vår verksamhet (8)

Värme Samarbete Service

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen

Informationsmöte. Välkommen!

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund

Årsredovisning. Jämtkraft AB 2003

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program

Vision. Affärsidé. Skånska Energi ska arbeta nära kunden för att uppfylla dagens och framtidens energibehov.

Rapport från partienkät

Verksamhetsplaner Bolagen och stiftelsen

Reko fjärrvärme. Vår verksamhet 2012 Växjö Energi AB

Reko fjärrvärme. Vår verksamhet 2013 AB Borlänge Energi

Reko fjärrvärme. Vår verksamhet 2011 Växjö Energi AB

Vindpark Töftedalsfjället

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Reko fjärrvärme. Vår verksamhet 2013 Härnösand Energi & Miljö AB

framtidens energikälla Stora Aktie och Fonddagen i Göteborg 22 november Thomas Linnard VD Rabbalshede Kraft thomas.linnard@rabbalshedekraft.

Dala Energi AB (publ)

Reko fjärrvärme. Vår verksamhet 2011 Härnösand Energi & Miljö AB

För en bred energipolitik

Miljöredovisning 2016 tillsammans för en hållbar framtid

ORDLISTA Så talar vi med kunden

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken.

Frågor och svar om el

Vindkraft inom E.ON Elnät. Jan-Erik Olsson - Strategichef

Vad är det för företag Evert Flood övertar chefsskapet för? - Ett bra företag, säger Jan-Erik Bergkvist med ett leende!

VI GER ENERGI TILL KULLABYGDEN

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Väsentlighetsanalys för E.ON. Norden

Försäljning av vindenergi från Vindpark Stamåsen

Reko fjärrvärme. Vår verksamhet 2013 Rindi Gnesta AB

Elnätet vår livsnerv. -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor

Välkommen på fjärrvärmemöte GEAB 2017

Den avreglerade nordiska elmarknaden

Sveriges nätpriser Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

UaFS Blad 1 SPECIFIKT ÄGARDIREKTIV FÖR UDDEVALLA ENERGI AB OCH DOTTERBOLAG. Fastställd av kommunfullmäktige den 14 oktober

Tillsammans. för Landskronas miljö

Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag

Dala Energi Elnät. Nyheter från. Gott Nytt År! Smart och hållbart JANUARI Dala Energi Tel

Reko fjärrvärme. Vår verksamhet 2011 Eskilstuna Energi och Miljö

Välj energi för livet. Så är det att jobba på Skellefteå Kraft.

André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström

Reko fjärrvärme. Vår verksamhet 2013 Falkenberg Energi AB

Reko fjärrvärme. Vår verksamhet 2013 Rindi Sunne AB

Lokala energistrategier

HUR UTVECKLAS ELPRISERNA? Lina Palm, Energidirektör Skogsindustrierna

Kärrsmossen-Koppsäng-Prästgården Fiberområde. VÄLKOMNA till information och möte för bildande av KKP Fiber Ekonomisk förening

Reko fjärrvärme. Vår verksamhet 2013 Rindi Syd AB

Din kontakt med elföretagen

Elkundernas attityder till elpriset, kraftbolagen och miljön. En enkätundersökning av Villaägarnas Riksförbund

alltifrån det komplexa arbetet med arbetsmiljö - och säkerhetsfrågor i en vindkraftspark, till

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm

11 Fjärrvärme och fjärrkyla

Fjärrvärme Prislista småhus Mini - för hus med låg energiförbrukning. Gäller

Miljöredovisning 2014

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Årsredovisning Jämtkraft AB 2008

Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet

SÅ PLANERAS KRAFTVÄRMEVERKET MODERNISERAS OCH UTVECKLAS

Reko fjärrvärme. Vår verksamhet 2011 Oxelö Energi AB

Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider. Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda

Vattenkraft. En oändlig energi.

Vindkraft i Sverige. - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Framtida prisskillnader mellan elområden

Min bok om hållbar utveckling

1(5) Hedemora Elhandel AB

Sysselsättningseffekter

Välkomna till Falkenberg Energis. Reko fjärrvärmeträff 2014

Din kontakt med elföretagen

ORDLISTA Så talar vi med kunden

Uppförandekod FÖR JÄMTKRAFT AB OCH FÖRETAGETS LEVERANTÖRER

Fjärrvärme Prislista småhus. Gäller Linköping

Reko fjärrvärme. Vår verksamhet 2011 AB Borlänge Energi

BERGVÄRME FÖR EN BÄTTRE EKONOMI BRF STAREN 1

Härryda Energi Närmare dig

Allmänheten och växthuseffekten 2006

Vår verksamhet 2012 Eskilstuna Energi och Miljö

Växjö Energi AB Björn Wolgast

Transkript:

Årsredovisning Jämtkraft AB 2006

Innehåll VD har ordet... 4-5 Året i korthet... 6 Kort om Jämtkraft... 7 Omvärld... 8-9 Elkraft... 10-11 Elnät... 12-13 Fjärrvärme... 14-15 Telecom... 16-17 Elcertifikat... 18-19 Personal... 20-21 Våra kunder... 22-23 Sponsring... 24-25 Karta över verksamhetsområdet... 26-27 Miljö... 28-29 Bokslut 30-52 Styrelse och ledning... 53 Fem år i sammandrag... 54 Hög kvalitet till låga priser Jämtkrafts vision är att vara en drivkraft för regionens utveckling och framgång. Vårt uppdrag är av våra ägare gemensamt formulerat i ord som hög kvalitet, god service och långsiktigt låga priser. Säkra leveranser och låga priser har ingått i vårt uppdrag allt sedan Jämtlands första kraftstation byggdes i Östersund 1889. Denna första kraftstation eldades med ved och skogsråvara är också basen i det kraftvärmeverk som invigdes 114 år senare. Hög andel egen produktion borgar för långsiktigt låga priser. Vattenkraften har spelat och spelar en central roll. Kraftvärmeverket har visat sig vara ett mycket värdefullt komplement. När vi nu bygger ut vindkraften säkras elförsörjningen ytterligare. Genom vädersäkringen av elnätet och utbyggnaden av bredbandsnätet deltar vi aktivt i regionens utveckling. Bredband via fiber till företag och hushåll även i glesbygd ger nya möjligheter till utveckling. Långsiktiga investeringar, insatser för ett hållbart samhälle och en tro på regionens utveckling är centrala begrepp i Jämtkrafts framtidstänkande. Text: Jämtkraft Information Grafisk form: Weije Grafisk Produktion omslag: Getty Images Foto: Stefan Linnerhag, Lennart Jonasson, Getty images, Solveig Frändén, Olle Wåhlén, Bengt Sundqvist, Sofie Gabrielii, Thomas Weije Tryck: Daus Tryckeri, Östersund 2007

VD har ordet Henrik Grill kommenterar Det gångna året gav ett acceptabelt ekonomiskt resultat, samtidigt som ovanligt mycket pengar har stannat hos kunderna. Våra lokala elhandelskunder har haft Sveriges lägsta elpris och även nät- och fjärrvärmepriser ligger lågt. Under året drabbades vi också av den största nätstörning vi kan minnas och den resulterade i kostnadskrävande åtgärder och avbrottsersättning till våra kunder. År 2006 var ett väldigt speciellt år. Vårfloden var tidig och begränsad, det regnade lite och elpriserna steg till långt fram på hösten. Framåt november kom en dramatisk förändring, det var blött och varmt och priserna sjönk. De här väldiga svängningarna i priserna är en effekt av att vi ligger nära kapacitetsgränsen i Norden. Även priserna på utsläppsrätter föll från en hög nivå ner till i stort sett noll, det är ytterligare en osäkerhetsfaktor. Värdet av att ha egen produktion som en buffert mot prisförändringar blev mycket påtagligt under året. De här snabba förändringarna kommer vi att få se i fortsättningen också, det är vår verklighet numera. Möjligen kan det mildras när den finska kärnkraften tas i drift. Det är ren marknadsekonomi, utbud och efterfrågan styr priserna. När marginalerna är små blir svängningarna större. Kan du nämna några av de saker du minns från det gångna året? Först vill jag notera att vi fortsatt kan kalla oss Sveriges bästa elhandelsbolag. Det är fjärde året i rad vi ligger i topp i SKIs mätning. På elmarknaden är det nog det dramatiska fallet i priset på utsläppsrätter och hur EUs regler så påtagligt styr oss och priserna. Mest tydligt blir det i de fall där det inte har fungerat så bra. Prisfallet på utsläppsrätter påverkade elpriserna direkt. EUs inflytande på energimarknaden, inklusive Jämtkraft, är mycket påtagligt. Det är ingen överraskning, men under det gångna året blev det väl styrkt. Det visar betydelsen av att följa och påverka vad som sker där. Vi deltog i Encore, EUs miljökonferens i Åre, och reaktionerna från deltagarna var intressanta. De visade så tydligt hur unik vår situation är, med bara förnybar produktion. Vår värld ser annorlunda och spännande ut ur europeiskt perspektiv. Om vi tittar på hemmaplan så har vi på olika sätt ökat produktionen av förnybar energi. Vi skrev under avtalet om att köpa vindkraftverken på Hornberget i början av året och nu, ett drygt år senare, tas de i drift. Vi tog biogasmotorn i drift, och efter långa diskussioner med länsstyrelsen kunde vi utföra reparationer i Långfors och börja producera el igen. I sammanhanget kan jag tycka att det är synd att vårt förslag till ombyggnad och förnyelse inte fick genomföras. Det skulle ha varit bra för miljön, klimatet och ekonomin. Ett dramatiskt inslag är de nätstörningar vi fick i slutet av året, större än vi någonsin haft, sägs det. Enstaka kunder hade avbrott i tre dagar, det har vi aldrig varit med om förr. Det här visar på betydelsen av det stora projektet att vädersäkra elnätet till 2011. Samhället har blivit så beroende av el att varje avbrott ses som ett misslyckande och det ska vi naturligtvis undvika så långt det är möjligt. Det positiva i denna besvärliga situation var den fantastiska insats och det engagemang som visades från våra medarbetare. Montörer jobbade utomhus under svåra förhållanden, med värdefull hjälp från de frivilliga i vår störningshjälpsorganisation och från branschkolleger. Många var också involverade inomhus under de dygn störningarna pågick. Vi ska heller inte glömma de insatser som gjordes av personalen vid våra anläggningar, som till exempel kraftvärmeverket, som ju också drabbades av strömavbrott. Jämtkraft påverkas i hög grad av omvärlden, kan du ge exempel? Kraven från samhället ökar kontinuerligt, framför allt på nätsidan. Det handlar om konkurrens, leveranssäkerhet, nätnyttomodell, övervakningsplaner. Tyvärr kan man få känslan att Energimarknadsinspektionen inte har särskilt höga tankar om branschen, det är tråkigt. Vad gäller det nya kravet på övervakningsplaner kan vi se en myndighetslinje från EU till svenska myndigheter och till oss. Dåligt renommé för branschen och Energimarknadsinspektionen inställning leder till att vi i olika sammanhang måste argumentera för, och visa, att det med anpassning bör vara möjligt att fortsätta med det nära samarbete vi har inom företaget, för kundernas bästa. Intresset för biobränslen har vuxit våldsamt och vi får räkna med fortsatt kraftigt stigande priser på några års sikt. Det är också en ny situation, baserad på samhällets intresse för förnybar energi. Styrelsens beslut att köpa skogsmark är ett uttryck för att vi höjer vårt engagemang i hela bränslekedjan. Ett annat är pelletstillverkning i Kopperå i Meråker, där vi har engagerat oss. Vår erfarenhet av att använda biobränsle är intressant för den norska sidan som har ett politiskt program för att övergå från elvärme till fjärrvärme. Klimatfrågan har debatterats länge på vissa håll men nu finns det en allmän acceptans för problemet. Vi måste engagera oss, och det går hand i hand med att tillgången på fossila bränslen inte är oändlig. Vår linje har alltid varit förnybar produktion och vi kommer att förstärka vår ambition. Vi har just nu två unga akademiker engagerade i var sitt projekt, dels att titta på vilka effekter klimatförändringarna kan komma att få för vår verksamhet, dels hur användningen av skogsråvaran kan komma att förändra biobränslemarknaden. Vi ser att vädersäkringen av elnätet passar in i mönstret, att mer nederbörd kan ge mer vattenkraft och att högre temperaturer kan minska behovet av värmeproduktion. Vi vill vara ett framsynt företag som gör långsiktiga investeringar och då är det självklart att klimatfrågan måste vara med. På vilka sätt är Jämtkraft en drivkraft för regionen? Våra låga priser, framför allt lokalpriset på el till invånarna i våra ägarkommuner, ser jag som en verklig drivkraft. Det är värt flera hundra miljoner kronor eller runt 10 000 kronor per hushåll för år 2006. Vår höga investeringsnivå, uppåt 400 miljoner i flera år framåt, ger arbetstillfällen åt många lokala entreprenörer. Det är grävning och skogsröjning i vädersäkringsprojektet, bytet av mer än 60 000 elmätare och utbyggnaden av fjärrvärme. Vårt engagemang i Encore är också ett exempel. Vi är huvudsponsor för Östersunds nya arena med uppvärmda planer, det är en betydelsefull utveckling för regionen. Våra sponsringssamarbeten över huvud taget ska ha utvecklingspotential, ska leda framåt, tjäna som drivkraft. Vilka är Jämtkrafts styrkor? Jag brukar säga att vi är ett stort litet företag, det skiljer oss från många andra. Vi har det lilla företagets flexibilitet och det stora bolagets ekonomiska styrka. Det här är viktigt inte minst i en föränderlig värld där många nya frågeställningar blir aktuella. Då har vi nytta av våra nära relationer med kunderna och mellan medarbetarna. Vilken framtid kan du se för Jämtkrafts del? Vi har något av en guldsits genom att hela vår produktion bygger på förnybara resurser. Där finns möjligheter som vi ska dra nytta av. Vi har under året byggt upp projektet kring vädersäkring av elnätet. Samtidigt lägger vi ner rör för optokabel eller hänger upp kabel i stolparna. Det ökar väsentligt möjligheterna till bredbanduppkoppling även i glesbygden. Där har vi tagit ett helhetsgrepp och gör en stor infrastukturell investering. Vi kommer inom några få år att ha ett helt annat elnät och dessutom fjärravlästa mätare. Det påverkar även administrativa uppgifter och innebär helt andra behov av bemanning, det gäller både kompetens och antal. Men vi kommer också att ha helt nya möjligheter till utveckling som vi ska ta vara på. Energihushållning har vi sysslat med länge, där är vi förberedda när nu sparkraven kommer inom EU. Därtill har vi kompetenta och engagerade medarbetare som starkt bidrar till att driva företaget framåt. Vårt uppdrag, ägarnas långsiktiga perspektiv, de investeringar vi har gjort, vår solida ekonomi, våra medarbetare, allt detta sammantaget ger oss goda möjligheter i framtiden. Jämtkrafts årsredovisning 2006 Jämtkrafts årsredovisning 2006

Soliditet % 50 40 30 20 10 Året i korthet Jämtkraft är Sveriges bästa elhandelsföretag! Ännu ett år toppbetyg i Svenskt Kvalitetsindex mätningar av kundnöjdhet. Liten vårflod och torr sommar gav lägre vattenkraftproduktion och ökat behov av kraftinköp. Elpriset till våra lokalkunder har under året höjts från 20 till 32 öre/kwh. Värdet av Jämtkrafts låga priser på el, elnät och fjärrvärme har beräknats till 444 miljoner kronor. Det omfattande projektet för vädersäkring av elnätet till 2011 startade. I samband med ombyggnaden av elnätet förbereds för dragning av fiberkabel ger unika möjligheter till bredbandsanslutning i glesbygd. Kort om Jämtkraft Jämtkrafts vision är att vara en drivkraft för regionens utveckling och framgång. Jämtkraft är med andra ord starkt beroende av utvecklingen i det område där företaget verkar. Går det bra för regionen så går det bra för Jämtkraft. Företaget har på det sättet ett genuint intresse av att näringslivet frodas och att människor trivs och mår bra i den här delen av landet. Jämtkraft med dotterbolag producerar, distribuerar och säljer elenergi och fjärrvärme främst inom Östersunds, Krokoms och Åre kommuner. Elkunder finns i hela landet. Största delen av den elenergi som Jämtkraft säljer lokalt produceras i egna vattenkraftverk, vindkraftverk och i kraftvärmeverket. erbjuder också bredbandsanslutning via fiberkabel och radiolänk. Verksamheten är indelad i affärsområdena Elkraft, Elnät, Fjärrvärme, Telecom och Elcertifikat. Jämtkraft Jämtkraft AB Jämtkraft Elnät AB Jämtkraft Telecom AB Åre Fjärrvärme AB Krokoms Energi AB AB Kattstrupeforsen 0 % 15 12 9 6 3 0 02 03 04 05 06 Räntabilitet på eget kapital före skatt 02 03 04 05 06 Byte till fjärravlästa el- och fjärrvärmemätare pågår. Den milda vintern gav lägre fjärrvärmeförsäljning än planerat. Kraftvärmeverket fungerar mycket bra och nådde sin hittills högsta produktion av el. Årets investeringar inom koncernen var 369 miljoner kronor. 3 565 nya elhandelskunder under året. Under året har 341 nyanslutningar gjorts till fjärrvärmenäten. Lansering av digital-tv i vårt bredbandsnät Inför höstens val hade Jämtkraft besök från de flesta riksdagspartierna som informerade om sin energipolitik och samtidigt fick en inblick i villkoren för ett mellanstort energiföretag som Jämtkraft. Nyckelfakta 2006 2005 Rörelsens intäkter, kkr 975 985 880 250 Resultat före skatt, kkr 110 889 186 855 Räntabilitet på eget kapital efter skatt, % 4,5 9,3 Räntabilitet på eget kapital före skatt, % 7,2 12,9 Räntabilitet på totalt kapital, % 4,1 6,7 Soliditet, % 44,3 47,1 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital, kkr 240 347 296 043 Investeringar, kkr 369 416 173 020 Försäljning av el, GWh 1 622 1 741 Egen produktion av el, GWh 1 061 1 299 Produktion av elcertifikat, antal 250 000 228 000 Inköp av el, GWh 561 444 Försäljning av fjärrvärme, GWh 559 565 Produktion av fjärrvärme, GWh 605 611 Jämtkrafts uppdrag - långsiktighet och grundläggande nytta Jämtkrafts ägare har gemensamt definierat företagets uppdrag så här: Jämtkraft ska drivas på ett sådant sätt att förutsättningar skapas för utveckling av regionen genom leverans av energi med hög kvalitet och god service till långsiktigt låga priser. Uppdraget innebär att ägarna tar ut en mycket begränsad utdelning. Överskottet stannar i företaget och används till investeringar och för att utveckla verksamheten. Långsiktigt låga priser är viktiga för kunderna. Årligen rör det sig om belopp på flera hundra miljoner kronor som kommer den regionala ekonomin tillgodo, jämfört med om Jämtkraft skulle höja sina priser till riksgenomsnittet. Uppdraget innebär också att Jämtkraft håller de kraftproducerande anläggningarna i bästa trim med regelbundet underhåll, att näten för el, värme och bredband underhålls och förnyas och att investeringar görs i nya anläggningar. Aktuella exempel är investeringen i en vindkraftpark, större arbeten i vattenkraftstationer och den stora ombyggnaden av elnätet som ska vara klar till 2011. I samband med att elkabel grävs ner läggs också rör för optokabel för framtida anslutning till bredbandsnätet. Föregångare mot ett hållbart samhälle Jämtkraft är ett miljöcertifierat företag och i vår miljöpolicy har det slagits fast att vi ska vara en föregångare på vägen mot ett hållbart samhälle. Strategiskt viktiga satsningar med miljöprofil är kraftvärmeverket och biogasmotorn som producerar både el och värme, investeringen i vindkraftverk och utbyggnaden av fjärrvärme till elvärmda villor. Våra energirådgivare ger kunderna konkreta och handfasta råd om hur de ska kunna spara el för att bidra i klimatarbetet. Regionalt engagemang Jämtkraft bidrar aktivt till utveckling i regionen genom sin basverksamhet. De låga priserna ger ökad köpkraft i vårt område. Vår höga investeringsnivå bidrar till regionens framtid genom att skapa arbetstillfällen och genom att stärka tron på framtiden. Våra sponsringssamarbeten ska vara sådana som kan leda till utveckling. Jämtkraft Arena som invigs i juli 2007 kommer att ge såväl idrott som kultur möjligheter som inte har funnits i regionen tidigare. Jämtlandskraft AB Jämtlands Mineral AB Hornbergets Vindkraft AB Jämtkrafts ägare Procent av aktiekapitalet och antal ledamöter i styrelsen Östersunds kommun 77,8 %, 5 ledamöter Vattenfall AB 20,6%, 1 ledamot Åre kommun 0,8 %, 2 ledamöter Krokoms kommun 0,8 %, 2 ledamöter Medarbetare Jämtkraft har 281 medarbetare, 230 män och 51 kvinnor (tillsvidareanställda 2006-12-31). Antal kunder (2006-12-31) Elhandel: 78 794 Elnät: 59 692 Fjärrvärme: 3 418 Bredband: 2 142 Jämtkraft finns i Östersund, Hissmofors, Änge, Föllinge, Hackås, Järpen och Duved. Karta över Jämtkrafts anläggningar och verksamhetsområde, se sid 26-27. 6 Jämtkrafts årsredovisning 2006 Jämtkrafts årsredovisning 2006

Omvärld Klimatfrågan i fokus Framtidens energi måste i ökande utsträckning vara förnybart producerad och effektivt använd. Omvärldens kraftigt ökade intresse för förnybar energi skapar möjligheter för Jämtland och Jämtkraft. Vi kan öka utbudet av förnybar energi från vattenkraft, bioenergi och vindkraft. Det skapar regional utveckling samtidigt som vi lämnar vårt bidrag till att motverka klimatförändringarna. Klimatförändringarna diskuteras intensivt. Klimatfrågan finns mer eller mindre på allas läppar. FN:s klimatpanel är mer enig än någonsin. Storbritannien har i en rapport redovisat de stora ekonomiska konsekvenserna av kommande klimatförändringar. Fler engagerar sig och allt mer görs för att bromsa effekterna. Ändå kommer koldioxidhalten att fortsätta stiga innan kurvan vänder neråt. Samhället måste anpassa sig till en framtid med varmare väder och andra klimateffekter. EU:s nya energipolitik Klimat- och energifrågorna dominerar EU:s politiska arbete som aldrig förr. Grönboken för energi har följts upp av konkreta förslag som vinner bred politisk uppslutning. EU:s energipolitik fokuserar på ett antal huvudfrågor: klimat och miljö, försörjningstrygghet samt konkurrens och en fungerande inre marknad. Huvudmålsättningarna kan sammanfattas i några viktiga punkter: 20 procent förnybar energiproduktion 20 procent effektivare energianvändning 20 procent reduktion av koldioxidutsläpp En stor möjlighet för Norden Norden har stor potential inom energiområdet. Vi har gott om skog och åkermark, vi har vattenkraftmöjligheter, stora ytor och bra lägen för vindkraft och betydande möjlighet att hushålla bättre med energin. Norden kan öka sin export av förnybar energi. Det vore bra för samhällsekonomin och skulle också hjälpa Europa att hantera klimatfrågan. Ett tydligt exempel är möjligheten att sälja el från Norden till kontinenten. Ökad elexport leder förutom till ökade exportintäkter till sänkt elprisnivå i hela Norden. Systemstudier visar att 10 TWh ökad produktion i Norden leder till hela 10 öre/kwh lägre elpris i Norden, vilket för Nordens samhällsekonomi innebär hela 35 miljarder lägre elkostnader på ett år. En ökning av elexporten med 10 TWh från Norden kan till exempel åstadkommas med 5 TWh ökad förnybar energiproduktion och 5 TWh hushållning eller med ett kärnkraftverk av den storlek som byggs just nu i Finland. Förnybar energi ger regional utveckling En ökad satsning på förnybar energi skapar möjligheter för vår region. I de nya regionala miljömålen för Jämtlands län lyfts dessa möjligheter fram. Potentialen finns inom skogen, på våra åkrar, i våra vatten och i vinden. Vattenkraften ger idag 12,4 TWh och beräknas kunna öka något. Vindkraften väntas öka från dagens blygsamma värden upp mot 1 TWh. Bioenergi beräknas fördubblas till 3 TWh. För att uppnå de här målen på tio år krävs ett rejält engagemang från alla inblandade, att vi tänker i helt nya banor och att vi har ett helhets- och systemtänkande inom energi- och miljöområdet. Jämtkraft kan och vill ligga i framkant Jämtkraft har ett bra utgångsläge. Huvuddelen av vår energi kommer i dag från förnybar energi: vattenkraft, bioenergi och vindkraft. Vi har traditioner inom energihushållning; begreppet Köp mindre el lanserade vi redan på 1980-talet. Nu satsar vi målmedvetet vidare för att ytterligare öka vår förnybara produktion och verka för en effektivare användning av energin. Vi fortsätter satsa på det som är bra för Jämtkrafts kunder, för regionen och för den globala miljön. Jämtkrafts årsredovisning 2006 Jämtkrafts årsredovisning 2006

Elkraft Nyproduktion och effektivisering Ur vattenkraftsynpunkt blev 2006 ett intressant år med stora variationer i såväl nederbörd som elpriser. Kraftvärmeverket kompenserar den låga vattenkraftproduktionen. Elproduktion GWh 1500 1200 Jämtkrafts elproduktion 2006 Vattenkraft Kraftvärme Vindkraft Biogas 828 GWh 228 GWh 1,7 GWh 3,1 GWh Inköp från andra kraftbolag och från elbörsen 561 GWh Försäljning till elbörsen 35 GWh GWh = gigawattimme = en miljon kilowattimmar Vårfloden i Indalsälven kulminerade tidigt och var betydligt mindre än normalt. Sedan fortsatte sommaren med torrt väder och mycket låga nivåer i våra magasin. I oktober började det att regna och det fortsatte hela hösten. December blev dessutom rekordmild vilket gjorde att tillrinningen till våra magasin blev extremt hög. Nederbörd och vattentillgång var likartade i Sverige och i Norge och det innebar att sommarens mycket höga börspris på el sjönk rejält under hösten. Augusti blev den dyraste månaden med ett medelpris på 61,9 öre/kwh. Billigast blev december med 29,3 öre. Medelpriset för 2006 blev 44,5 öre/kwh vilket är det högsta någonsin. ny turbin. Ombyggnaden ger miljöfördelar och en beräknad höjning av årsproduktionen med 5 miljoner kilowattimmar (5 GWh). Kostnaden för projektet är cirka 40 miljoner kronor och arbetena beräknas kunna vara klara under 2009. Sedan 2004 har utredning pågått för att fastställa status för den äldre kraftstationen i Hissmofors, byggd kring 1940. Arbetet går nu vidare med målet att ersätta den gamla anläggningen med en ny. En sådan skulle kunna stå klar om cirka fem år. Under året har ett större arbete planerats även i den yngre stationen i Hissmofors. Det är byte av stator som kommer att utföras under 2007. 900 600 300 0 Mkr 150 120 02 03 04 05 06 Vattenkraft Kraftvärme Vind/Biogas Normalårsproduktion vattenkraft (930 GWh) Investeringar i elkraft Jämtkrafts elproduktion helt förnybar Vattenkraftproduktionen blev under 2006 lägre än ett normalår. I kraftvärmeverket däremot blev elproduktionen åter igen rekordhög. I mars togs vår biogasmotor i drift och den producerade nästan dubbelt så mycket som vårt vindkraftverk i Almåsa. Under året har vindkraftparken på Hornberget, strax söder om Malå, färdigställts. Den producerar el från januari 2007 och beräknas ge cirka 30 GWh per år, ett bra tillskott till vår förnybara produktion. Investeringen är cirka 135 miljoner kronor. Ständigt arbete för dammsäkerhet Två större arbeten som rör dammsäkerhetshöjande åtgärder har pågått under året. I Hissmofors åtgärdas dammpelarna, ett behov som kom fram vid den Fördjupade dammsäkerhetsutvärdering (FDU) som gjordes 2005. Arbetet måste av praktiska skäl utföras i etapper och görs under åren 2006-2008. I Näsaforsen har förbättringsarbeten utförts, ett behov som kommit fram vid den regelbundna besiktningen av dammar som utförs i enlighet med Ridas, Kraftföretagens riktlinjer för dammsäkerhet. 90 60 30 0 02 03 04 05 06 Långsiktig effektivisering och säkerhet Ombyggnader i kraftstationer är stora investeringar som ska ge utdelning under decennier framåt och som också kräver lång tid för planering. För effektivisering och fortsatt säker drift planeras upprustning i Näsaforsens kraftstation med bland annat byte till en Under året gjordes också en fördjupad utvärdering av dammsäkerheten i Granbo. Momentet provtappning kommer att utföras under 2007 i samband med motsvarande utvärdering i Kattstrupeforsen. 10 Jämtkrafts årsredovisning 2006 Jämtkrafts årsredovisning 2006 11

Elnät Ett elnät för framtiden Vädersäkringen av elnätet som inleddes under året kommer att påverka elnätverksamheten under flera år framåt. Det är en investering i infrastruktur som har skapat många arbetstillfällen för regionens entreprenörer. Mkr 200 150 100 50 0 Investeringar i elnätet 02 03 04 05 06 För det omfattande projektet att vädersäkra elnätet har Jämtkraft och Skanska skapat en unik projektorganisation. Bolagen har gemensamt upphandlat entreprenörer, och mellan dessa tre parter tecknas samverkansavtal, styrda av gemensamt uppsatta mål. För varje projekterad delsträcka görs gemensamt en budget som vid uppföljningen jämförs med kostnadsutfallet. Differensen delas mellan parterna. Den här formen av organisation har tilldragit sig stort intresse från flera håll, bland annat universiteten i Oslo och Umeå. Utbildning för säkerhet Det omfattande arbetet med vädersäkring av elnätet innebär att mångdubbelt fler entreprenörer än vanligt utför arbete för Jämtkraft. Alla har fått utbildning i ESA, den branschgemensamma standarden för elsäkerhet, och under året har Jämtkraft utbildat cirka 130 personer. AMS - Arbete med spänning Sedan i maj 2006 har sex av våra montörer varit behöriga att arbeta med spänning, AMS. De har under året hunnit göra 40-50 jobb som annars skulle ha krävt strömavbrott. Att utföra nätarbete med bibehållen spänning är tids- och personalkrävande men nyttan för kunden är stor. Ju mer beroende samhället blir av att elleveranserna fungerar, desto högre blir kundens upplevda kostnad för ett avbrott. Framtidens elmätare Månadsavlästa elmätare till alla kunder innebär inte bara att närmare 60 000 mätare ska bytas. Även mätningen i våra fördelningsoch nätstationer behöver byggas om. Fjärravläsning ökar möjligheterna att driva elnätet effektivt och ger många fördelar för kunden. Det blir lättare att följa sin förbrukning och fakturorna blir enklare eftersom man betalar för den faktiska förbrukningen. Vi kan enkelt göra avläsning vid flytt och vi kan se avbrott hos varje enskild kund. Att styra tilloch frånkoppling av belysning eller värme är exempel på nya tjänster som blir möjliga. En viktig aspekt är också miljövinsten; fjärravlästa mätare gör att det blir mycket mindre bilkörning. Största störningarna i modern tid Jämtkraft har under många år varit förskonade från längre elavbrott, men inte den här hösten. Under en period i oktober-november drabbades vårt område av storm och stora mängder blötsnö i flera omgångar. Störningarna blev i vissa fall både många och långa. Avbrotten drabbade i stort sett hela nätområdet där det finns luftledningar. Antalet kopplingshändelser som utfördes under några intensiva veckor motsvarade inte mindre än hälften av antalet kopplingar i elnätet under ett helt mer normalt år. Det här bekräftar att vädersäkring av elnätet är rätt väg att gå. Ökad driftsäkerhet Under sommaren byttes elnätets äldsta krafttransformator ut, efter 50 års tjänst. Den nya har dubbla effekten och därmed har driftsäkerheten ökat i 20 kv-nätet i Åre-Duvedsområdet. Även i 130 kv-nätet har driftsäkerheten höjts. Nu finns större möjligheter att dela nätet och därmed kunna utföra avbrottsfria nätarbeten. I Brunflo byggs en helt ny fördelningsstation som ersättning för en äldre. Det kommer att ge en förstärkning av elmatningen i området och ökade möjligheter till reservmatning. Allt montagearbete har utförts i egen regi, något som gör att kompetensen inom företaget behålls och utvecklas. Affärsområdet omfattar verksamheten inom dotterbolaget Jämtkraft Elnät AB. Jämtkraft Elnät AB förlägger och äger det optokabelnät som arrenderas av Jämtkraft Telecom AB. Investeringar inom affärsområde Elnät var 183 Mkr, därav optonät 21 Mkr. Elnätet är 7 971 km långt. Av det utgör regionnätet 588 km, fördelningsnätet 3 216 km och lågspänningsnätet 4 167 km. Strömavbrott 2006, per kund Driftstörning 2,1 avbrott Medelavbrottstid 7 tim 10 min Planerade avbrott 0,2 avbrott Medelavbrottstid 26 min Ombyggnad i elnätet till 2011 1 400 km kabel markförläggs 800 km oisolerad luftledning byts till belagd lina 600 km ledningsgator trädsäkras Varje dag rivs 1 000 meter friledning En nätstation byggs varannan dag 12 Jämtkrafts årsredovisning 2006 Jämtkrafts årsredovisning 2006 13

Fjärrvärme Fortsatt utbyggnad av fjärrvärme Ett rekordvarmt år, hela tolv procent varmare än normalt, gav minskad värmeförsäljning. Däremot gav kraftvärmeverket ännu ett år rekordhög produktion av el. Fjärrvärmeinvesteringar Mkr 300 250 Investeringar 46 Mkr Jämtkrafts fjärrvärme är Reko fjärrvärme en kvalitetssäkring av relationen mellan kund och leverantör med högt ställda krav på öppenhet, jämförbarhet och förtroende. I Krokoms och Åre kommuner sker verksamheten i dotterbolagen Krokoms Energi AB resp Åre Fjärrvärme AB. Från 1 februari 2007 höjs fjärrvärmepriset med 2 öre på grund av ökade biobränslepriser. Tidigare prishöjningar har gjorts 2003, 2002 och 1994. Jämtkrafts fjärrvärmepriser hör till de lägsta i landet. Det visar den årliga undersökningen Nils Holgersson som genomförs av bostadsföretag och hyresgäströrelsen. Kraftvärmeverket i Östersund har även under det gångna året fungerat mycket bra. Med hjälp av ackumulatorn har vi kunnat optimera produktionen av el under timmar när elpriserna varit höga. Under 2005 uppnåddes rekordhög produktion av el under 2006 blev den ännu högre. Elproduktionen säljs till affärsområde Elkraft till marknadspris. Stort intresse för fjärrvärme Under 2006 koncentrerades utbyggnaden i Östersund till Odensala, ett större villaområde med direktverkande el. En paketlösning togs fram med utbyte av elradiatorerna mot vattenburet system och fjärrvärme, och dessutom möjlighet att få optokabel framdragen i samband med grävningen. Beställningarna på fjärrvärme blev långt över förväntan och de allra flesta ville också ha bredband. Under året gjordes 220 anslutningar klara och cirka 160 beställningar kommer att utföras under 2007. Parallellt har informationsmöten hållits inför nästa etapp och säljkampanjen pågår med mycket bra resultat. Här inleds grävningarna i sommar och konverteringarna görs 2007-2008. priserna har fortsatt att stiga. Dessutom ger högre oljepris ökade transportkostnader och det bidrar också till prisökningarna. Eftersom Jämtkrafts värmeproduktion sker nästan uteslutande med biobränsle är det viktigt att stimulera och utveckla biobränslemarknaden. Jämtkraft undersöker därför tillsammans med några norska företag möjligheterna att starta tillverkning av pellets i grannlandet Norge. I Kopperå, inte långt från gränsen, finns lämpliga lokaler och arbetet går nu vidare med projektering av en anläggning och detaljstudier av råvarutillgången. Jämtkrafts långa erfarenhet av och stora kunnande kring biobränslen har varit värdefullt. Säkrare värmeleveranser Ett nytt dokumentationssystem för fjärrvärmenäten har tagits i drift, för övrigt samma system som används på elnätsidan. Det innebär en bättre tillgänglighet till ledningsdokumentationen såväl för oss själva som för entreprenörer och kunder. I förlängningen ger det också högre säkerhet och ökad effektivitet i underhållsarbetet. 200 150 100 50 0 02 03 04 05 06 I övriga Östersund har ett åttiotal nyanslutningar gjorts genom förtätning i tidigare utbyggda områden. I Åre har ännu en biobränslepanna installerats och 31 nya fastigheter, många större, har anslutits till fjärrvärmenätet. För att trygga leveranssäkerheten har en utvärdering gjorts av fjärrvärmenätet i Östersund. Den har resulterat i att värme ska kunna levereras från fler än ett håll och byggnation av sådana rundmatningar kommer att fortsätta. Biobränsle för framtiden Övergång från fossila bränslen till förnybar produktion är ett uttalat mål från såväl den svenska regeringen som från EU. Det gör att konkurrensen om biobränsle ökar och 14 Jämtkrafts årsredovisning 2006 Jämtkrafts årsredovisning 2006 15