2013- HANDLINGSPLAN -för Södermalms stadsdelsförvaltnings arbete med våld i nära relation SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING SSÖ
1 Inledning 3 2 Regler för handlingsplanen 5 2.1 Förvaltning av handlingsplanen 5 2.2 Administrativa uppgifter 5 2.3 Kvalitetssäkring 6 3 Definition av våld 7 3.1 Definition av barnmisshandel 8 3.2 Kännetecken på våld i nära relationer 8 4 Lagstiftning och utgångspunkter för socialnämndens arbete 9 4.1 Kommunens ansvar för brottsoffer 9 4.2 Kommunens ansvar för personer som utövar våld mot närstående 11 5 Handlingsplanens målgrupper 12 5.1 Avgränsning av målgruppen 12 5.2 Särskilt sårbara målgrupper 12 5.2.1 Barn som bevittnar våld av eller mot närstående och/eller själva utsätts för våld 13 5.2.2 Kvinnor med funktionsnedsättningar 14 5.2.3 Kvinnor med missbruksproblem 15 5.2.4 Äldre kvinnor 15 5.2.5 Personer i samkönade relationer 16 5.2.6 Kvinnor med utländsk bakgrund 17 5.2.7 Kvinnor som lever i hederskontext 17 6 Mål 18 6.1 Effektmål 19 6.1.1 Effektmål för personer som utsätts för våld av närstående 19 6.1.2 Effektmål för barn som bevittnar våld av eller mot närstående och/ eller själva blir utsatta för våld av närstående 19 6.1.3 Effektmål för personer som utövar våld mot närstående 20 6.2 Process- och strukturmål 21 6.2.1 Kvalitetsområde: Trygghet och säkerhet 21 6.2.2 Kvalitetsområde: En kunskapsbaserad verksamhet 23 6.2.3 Kvalitetsområde: Tillgänglighet 24 6.2.4 Kvalitetsområde: Helhetssyn och samordning 26 7 Referenser 28 2
1 Inledning Våld i nära relationer är förutom att vara ett allvarligt brott, även ett stort folkhälsoproblem och ett brott mot de mänskliga rättigheterna där samhället har ett stort ansvar att ingripa. För att bekämpa våldet behövs insatser på olika nivåer i samhället och av olika myndigheter. Insatserna behöver riktas till våldsutsatta, barn som bevittnar våld, barn som själva blir utsatta för våld och till våldsutövare. I det våldsförebyggande arbetet har kommunen ett mycket stort ansvar. Södermalms Stadsdelsförvaltning har som ett led i detta arbete upprättat denna handlingsplan som kommer utgöra ett styrdokument för hur förvaltning ska bedriva sitt interna arbete med våld i nära relationer samt hur samverkan med andra aktörer ska ske under verksamhetsåren 2013-. Handlingsplanens mål är av övergripande karaktär och gäller för verksamhetsområdena den sociala avdelningen och avdelningen för äldreomsorg och beskriver vilka prioriterade mål som avdelningarna har satt upp för att arbetet med våld i nära relationer ska förbättras. Målen beskriver dels vilken effekt man vill uppnå för målgrupperna på lång sikt och dels vilka process- och strukturmål som ska finnas för att arbete med målgrupperna ska anses vara av god kvalitet. Till varje mål finns aktiviteter knutna som beskriver hur målen ska uppnås. Handlingsplanens målgrupper är personer som utsätts för våld av närstående både inom heterosexuella och samkönade relationer samt även inom andra familj och släktrelationer, barn som bevittnar våld av eller mot närstående och/eller själva utsätts för våld samt personer som utövar våld mot närstående. Planen är avgränsad till att handla om våld som sker i nära relationer och inte om brottsoffer generellt. Planen lyfter fram kvinnor och barn som särkilt sårbara grupper då de löper större risk att utsättas för våld av närstående. Exempel på särskilt sårbara grupper är barn och kvinnor med funktionsnedsättningar, kvinnor med missbruk, äldre kvinnor m.fl. Syftet med handlingsplanen är att förvaltningen ska fullgöra sina skyldigheter enligt socialtjänstlagens brottsofferparagraf (5 kap 11 SoL) och för att säkerställa att förvaltningens insatser är av god kvalitet samt att kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras, vilket i sin tur ska leda till att målgrupperna ska erbjudas fullgott stöd och skydd utifrån sina behov på ett effektivt sätt. 3
Handlingsplanen är upprättad i enlighet med Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2009:22) och har sina utgångspunkter i Socialstyrelsens handbok om socialnämndens ansvar för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnar våld (Socialstyrelsen, 2011b) Stockholms Stads program för kvinnofrid mot våld i nära relation 2012-1 samt Socialstyrelsens öppna jämförelser av stöd till brottsoffer våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnar våld (Socialstyrelsen, 2012a). Denna plan har tagits fram inom ramen för projekt Barn- och Kvinnofrid Södermalm 2 där representanter från den sociala avdelningen och avdelningen för äldreomsorg har bidragit med synpunkter kring dess utformande. Ansvarig för sammanställningen av handlingsplanen är projektledningen. Handlingsplanen är godkänd av projektets styrgrupp och granskad av en extern referensgrupp samt beslutad av den politiska nämnden. 1 Beslut i kommunfullmäktige 2012-04-23 2 Diarienummer 704-10409-2011 4
2 Regler för handlingsplanen Handlingsplanen ska godkännas av avdelningscheferna för den sociala avdelningen och avdelningen för äldreomsorg och fastställas av den politiska nämnden. Handlingsplanen är giltig för verksamhetsåren 2013-. Detta dokument ska inte förändras under denna period. Om ändringar ska ske skall detta beslutas av avdelningscheferna för den sociala avdelningen och avdelningen för äldreomsorg. I samband med att handlingsplanens giltighetsperiod går ut ska den följas upp och revideras. Versionsbeteckningen ska uppdateras och ändringen ska tydligt framgå i det reviderade dokumentet. Handlingsplanen ska vara känd och förankrad bland personal och chefer i organisationen. Lämplig kommunikationskanal för detta är enheternas arbetsplatsträffar (APT). 2.1 Förvaltning av handlingsplanen Ansvariga för upprätthållande av handlingsplanen är avdelningscheferna för den sociala avdelningen och avdelningen för äldreomsorg. 2.2 Administrativa uppgifter Namn: Handlingsplan - för Södermalms stadsdelsförvaltnings arbete med våld i nära relationer Diarienummer: 5
2.3 Kvalitetssäkring För att säkerställa att den sociala avdelningens och avdelningen för äldreomsorgs verksamheter uppfyller de krav och mål som handlingsplanen satt upp är kvalitetssäkringsarbetet viktigt. Kvalitetssäkring av denna handlingsplan sker genom att: En extern referensgrupp granskar handlingsplanen I samband med att handlingsplanens giltighetsperiod går ut och planen ska revideras ska en arbetsgrupp med representanter från organisationen revidera planen Handlingsplanen ska alltid beslutas om på nämnd Handlingsplanens mål, indikatorer och aktiviteter bör integreras i stadens styrnings- och ledningssystem ILS i samband med förvaltningens verksamhetsplanering (VP) Handlingsplanens mål, indikatorer och aktiviteter kommer att integreras i förvaltningens pågående projekt Barn och Kvinnofrid Södermalm 3 som en del i projektplaneringen för 2013. Projektledningen är ansvarig för att löpande producera läges- och statusrapporter inkluderande riskanalys som presenteras för styrgruppen för att säkerställa att arbetet bedrivs i enlighet med de framtagna målen 3 Diarienummer: 704-10409-2011 6
3 Definition av våld Den norske psykologen, Per Isdal, en av grundarna till Alternativ till vold 4 definierar våld på följande sätt: Våld är en handling riktad mot en annan person, som genom denna handling skadar, smärtar eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från något som den vill (Isdal, 2001) Våldsformerna brukar delas in i: Fysiskt våld (ex örfilar, dra i håret, knuffa, hålla fast, sparkar, slag mot kroppen med öppen eller knuten hand, bett, stryptag m.m.) Psykiskt våld (hot, kontroll, kränkande och nedsättande ord). Här ingår även latent våld (att leva under risk för nytt våld) Sexuellt våld (påtvingade sexuella handlingar, våldtäkt) Materiellt våld (slå sönder eller förstöra inredning, möbler, dagböcker foton mm) Ekonomiskt våld (tvingas skriva under handlingar, får ej förfoga över egen ekonomi) Försummelse (gäller främst äldre och personer med funktionsnedsättning). T.ex. medvetet felaktig medicinering, bristande hygien, lämna utan tillsyn, försvåra istället för att underlätta 4 Mottagning för män som utövar våld 7
3.1 Definition av barnmisshandel I FN:s barnrättskommitté används som beteckning för våld mot barn alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande av barn. I SOU 2001:72; Barnmisshandel - att förebygga och åtgärda, definieras misshandel mot barn på följande sätt: Barnmisshandel är, när en vuxen person utsätter ett barn för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp, kränkningar eller försummar att tillgodose barnets grundläggande behov. 3.2 Kännetecken på våld i nära relationer Våld i nära relationer handlar om olika typer av våld som kan förekomma mellan personer som har en nära relation till varandra. Våldet sker inom heterosexuella och samkönade relationer samt inom syskon- och andra familjeoch släktrelationer (NCK, 2012). Vem som kan betraktas som närstående kan variera från fall till fall beroende på vilka familje- och levnadsförhållanden som råder i det enskilda fallet (Socialstyrelsen 2011b). Det som är speciellt med våld i nära relationer är att den utsatta har en nära relation till och ofta starka emotionella band till våldsutövaren, vilket försvårar möjligheten till motstånd och uppbrott (NCK, 2012). Våldet sker vanligtvis inomhus i offrets hem och varierar i allvarlighetsgrad och frekvens. Ofta blir våldet allvarligare ju längre relationen pågår. Kontroll och maktbehov är den yttersta drivkraften bakom utövandet av våld i nära relationer. Genom fysiskt, psykiskt, sexuellt och materiellt våld kontrolleras offrets beteende och handlingsfrihet (NCK, 2012). 8
4 Lagstiftning och utgångspunkter för socialnämndens arbete Kommunens ansvar för våld i nära relationer styrs huvudsakligen av bestämmelserna i socialtjänstlagen (2001:453). Andra relevanta lagar är kommunallagen, förvaltningslagen och sekretesslagen. FN:s deklaration för mänskliga rättigheter (1948) och deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor (1993) samt FN:s barnkonvention (1989) är övergripande riktmärken. 4.1 Kommunens ansvar för brottsoffer Under de senaste 14 åren har socialtjänstens ansvar för brottsoffer förtydligats i socialtjänstlagen i synnerhet efter det att Kvinnofridspropositionen 5 kom. När det gäller brottsofferparagrafen i socialtjänstelagen skrevs först särskilda bestämmelser för våldsutsatta kvinnor (8 a SoL, 1998) sedan utökades bestämmelserna att även inbegripa våldsutsatta barn, brottsoffer i stort samt deras anhöriga (5 kap 11 SoL, 2001). Lagen skärptes sedan ytterligare 2007 6 genom att brottsofferparagrafen ändrades från socialnämnden bör till ska särskilt beakta att kvinnor kan var i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Brottsofferparagrafen (5 kap.11 SoL) 5 kap. 11 första stycket SoL till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp 5 kap. 11 andra stycket SoL Socialnämnden ska särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra din situation. 5 kap. 11 tredje stycket SoL Socialnämnden ska särskilt beakta att barn som bevittnat våld eller andra övergrupp av eller mot närstående vuxna är offer för brott och kan vara i behov av stöd och hjälp. 5 Prop. 1997/98:55 6 Prop. 2006/07:38 9
Förtydliganden inom lagen har åtföljts av Allmänna råd (SOSFS 2009:22), Handbok om socialnämndens ansvar för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld (Socialstyrelsen, 2011b) och Meddelandeblad (nr 2/201), Socialnämndens respektive ideella föreningars ansvar för god kvalitet m.m. vid utförandet av insatser enligt socialtjänstlagen. Råden förordar att nämnden i verksamhet för våldsutsatta kvinnor beaktar både gruppers och enskilda personers behov av stöd och hjälp, inklusive särskilda behov på grund av till exempel ålder, etnicitet, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller missbruk och beroende. Vidare bör socialnämnden se till att de metoder som används är utformade utifrån den bästa tillgängliga kunskapen om dessa gruppers behov och vad som ger bäst resultat. Detta innebär att socialtjänsten förväntas utveckla en evidensbaserad praktik för våld i nära relationer. Verksamheterna behöver utreda klienters behov på ett systematiskt sätt, bedöma lämpliga insatser och följa upp insatserna för att i högre grad kunna arbeta med gemensamma och beprövade metoder. Förutom brottsofferparagrafen finns andra paragrafer inom socialtjänstlagen som kan anges när det gäller kommunens ansvar för brottsoffer. Dessa är; 2 kap. 1 och 2 a kap. 1 SoL Socialnämnden har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. 3 kap. 1 SoL Socialnämndens uppgift att ansvara för individuella inriktade insatser som är anpassade efter den enskildes behov. 3 kap. 3 SoL fastställer att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet, att uppgifter skall utföras av personal med lämplig utbildning och erfarenhet och att kvalitén skall utvecklas och säkras. 4 kap. 1 SoL hanterar rätten till bistånd. 5 kap. 1 SoL beskriver att socialnämnden ska verka för att barn och ungdomar växer upp under trygga och goda förhållanden. 10
4.2 Kommunens ansvar för personer som utövar våld mot närstående När det gäller socialtjänstens ansvar för målgruppen våldsutövare är socialtjänstlagen inte lika tydlig. I Socialstyrelsens handbok om våld (Socialstyrelsen, 2011b) beskriver man följande; Den som utövar våld har därför rätt att efter bedömning bl.a. erbjudas adekvat stöd och hjälp för att kunna förändra sitt beteende. Att erbjuda och ge insatser enligt 4 kap. 1 SoL till den som utövar våld är dessutom en viktig del i det förebyggande arbetet (prop. 2006/07:38 s. 23) och kan indirekt även ses som en insats för att den som utsatts för våld inte ska riskera att bli utsatt på nytt och för att barn inte ska behöva bevittna våld. Andra paragrafer inom socialtjänstlagen som kan anges är; 2 kap. 1 och 2 a kap. 1 SoL Socialnämnden har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. 3 kap. 1 SoL Socialnämndens uppgift att ansvara för individuella inriktade insatser som är anpassade efter den enskildes behov. 5 kap. 11 tredje stycket SoL Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. Att en närstående som brukat våld får behandling är angeläget för de barn som bevittnat våldet. Regeringen menar att socialtjänsten har ansvar för att ta ett helhetsgrepp och se till att hela familjen får den hjälp och det stöd som respektive person behöver (prop. 2006/07:38 s. 25). Regeringen har även tydligt angivit vikten av att det i socialtjänstens arbete utvecklas effektiva strukturerade metoder för att arbeta med våldsutövande män i syfte att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Det är viktigt att öka säkerhetsmedvetandet avseende kvinnorna och barnen. 11
5 Handlingsplanens målgrupper Handlingsplanens målgrupper är följande: Personer som utsätts för våld av närstående Detta gäller både kvinnor och män, 18 år och äldre, personer i heterosexuella och samkönade relationer samt även inom andra familj och släktrelationer så som personer som lever i hederskontexter Barn som bevittnar våld av eller mot närstående och/eller själva utsätts för våld Med barn avses personer under 18 år. Med närstående avses barnets föräldrar, syskon, fosterföräldrar och styvföräldrar, men även släktingar som inte direkt ingår i den närmaste familjen Personer som utövar våld mot närstående Detta gäller både män och kvinnor i alla åldrar (barn och vuxna), personer i heterosexuella och samkönade relationer samt även inom andra familj och släktrelationer så som personer som lever i hederskontexter 5.1 Avgränsning av målgruppen Handlingsplanen är avgränsad till att handla om våld som sker i nära relationer och inbegriper inte målgruppen brottsoffer generellt. 5.2 Särskilt sårbara målgrupper De Allmänna råden (SOSFS 2009:22) förordar att nämnden i verksamhet för våldsutsatta kvinnor beaktar både gruppers och enskilda personers behov av stöd och hjälp, inklusive särskilda behov på grund av till exempel ålder, etnicitet, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller missbruk och beroende. Med en särskilt sårbar grupp menas en grupp som löper större risk att utsättas för våld, våldets konsekvenser riskerar att bli större och gruppens förmåga att utnyttja sina resurser (sociala, ekonomiska och politiska) är mer begränsade (Socialstyrelsen, 2012b). Personer som saknar kunskap eller möjlighet att tillgodogöra sig information på grund av exempelvis språksvårigheter eller funktionsnedsättning är exempel på sårbarhet eller personer som står i stark beroendeställnig till våldsutövaren så som personer med missbruk. 12
Särskilt sårbara grupper som lyfts fram i litteratur och lagstiftning är: Barn som bevittnar våld och/eller som själva blir utsatta för våld Kvinnor med funktionsnedsättningar Kvinnor med missbruksproblem Äldre kvinnor Personer som lever i samkönade relationer Kvinnor med utländsk bakgrund Kvinnor som lever i hederskontext Män som utsätts för våld av närstående i heterosexuella relationer lyfts inte fram i lagstiftningen och är inte forskat på i samma utsträckning som mäns våld mot kvinnor varför män inte lyfts fram som en särskilt sårbar målgrupp. Kommande rubriker om särkilt sårbara grupper handlar därför om kvinnors särskilda utsatthet men samma resonemang kan användas när en man utsätts för våld av närstående. 5.2.1 BARN SOM BEVITTNAR VÅLD AV ELLER MOT NÄRSTÅENDE OCH/ELLER SJÄLVA UTSÄTTS FÖR VÅLD Rädda Barnen uppskattar att så många som vart tionde barn någon gång upplevt våld i sitt eget hem och 5 procent har upprepade upplevelser av våld (Rädda Barnen, 2012). Med begreppet bevittna våld menas huvudsakligen att barnet sett eller hört den brottsliga handlingen. Barn kan uppleva våld även på annat sett och vara i behov av stöd. Barn som bevittnat våld i sina familjer har rätt att få hjälp enligt Barnkonventionen (som Sverige anslöt sig till 1990). I konventionen framkommer att barn som utsatts för någon form av övergrepp och utnyttjande har rätt till psykisk och fysisk rehabilitering och social återanpassning. Barn som bevittnat våld inkluderas i denna grupp. Barn som lever i familjer där det finns våld mellan föräldrarna är en riskgrupp för att utveckla hälsoproblem under barndomen men också i vuxenlivet. Dessa barn löper också en högre risk att utveckla emotionella och beteendemässiga problem såsom ångest, depression, svaga skolprestationer, låg självkänsla och fysiska hälsoproblem. Anders Broberg, leg psykolog och leg psykoterapeut samt professor i klinisk psykologi vid Göteborgs Universitet menar att ett barns anknytningssystem skadas av att bevittna våld mellan föräldrar. Brobergs forskning visar att barnet förlorar båda sina anknytningspersoner i våldssituationen när barnet behöver dem som bäst. Den ene föräldern p.g.a. att oftast han/pappan är en hotfull angripare. Den andre för att oftast hon/mamman är ett hjälplöst offer fullt upptagen med att skydda sig själv (Broberg, 2011). 13
Sedan 1960-talet har nationella kartläggningar om barnmisshandel genomförts i Sverige. Statistiskt säkerställda studier gjordes 2000, 2006 och nu senast 2011. Studierna bygger på svar från elev- och föräldraenkäter. Resultaten visar på att det skett en ökning av antalet polisanmäld barnmisshandel under de senaste 10 åren. Ökningen beror på att fler anmäler vanvård och försummelse idag än vad man gjorde tidigare. Anmälningar gällande grovt våld har dock inte ökat. Enligt 2011 års studie (Janson, S., Jernbro, S., Långberg, B., 2011) framkommer att 9 av 10 föräldrar är negativt inställda till att slå barn. 3 % av föräldrarna uppger att de slagit/örfilat barnet det senaste året och 14 % av 16 åringar anger att de blivit slagna någon gång det senaste året. Studien lyfter även fram en rad grupper av barn som löper större risk än andra att bli utsatta för kroppslig bestraffning. Dessa är: Barn som växer upp i ett hem där det förekommer våld mellan föräldrarna Barn till föräldrar med missbruksproblem Barn under sex år Barn i familjer med svag ekonomi Utlandsfödda barn Barn med långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning 5.2.2 KVINNOR MED FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR Kvinnor med funktionsnedsättningar är mer eller mindre beroende av hjälp från andra i sin vardag, såsom anhöriga, hemtjänstpersonal, personliga assistenter m.m. De utsätts för våld och övergrepp i minst lika stor utsträckning som kvinnor generellt men är särskilt utsatta eftersom de ofta utsätts av personer som de på olika sätt är beroende av för att klara sitt liv och sin vardag (Grände, 2010). Ju mer omfattande beroendet är desto större är sårbarheten. En kvinna med talsvårigheter har t.ex. svårt att berätta för sin omgivning att hon blir utsatt för våld, en kvinna med kognitiva svårigheter riskerar att inte tas på allvar och en kvinna med gångsvårigheter har inte möjlighet att fly vid akuta situationer (Socialstyrelsen, 2011b). Studier visar att våld mot kvinnor med funktionsnedsättning ofta riktar sig mot själva funktionsnedsättningen. Har en kvinna svårt att gå kan våldet riktas mot benen, har hon svårt att se kan mannen flytta runt saker i lägenheten så att hon inte kan orientera sig (Grände, 2010). Kvinnor med funktionsnedsättning som utsätts för våld riskerar att bemötas i första hand utifrån sin funktionsnedsättning och som ett vårdobjekt. Omgivningen ser inte förekomsten av kränkningar och övergrepp eftersom kvinnor med funktionsnedsättning inte ses som individer med samma rätt till kroppslig integritet som andra, t.ex. betraktas ofta kvinnor med funktionsnedsättning som asexuella vilket medför att övergrepp förminskas eller inte uppmärksammas (Grände, 2010). 14
Att ta sig ur ett destruktivt förhållande kan vara svårt för alla kvinnor som blir utsatta för övergrepp. För en kvinna med funktionsnedsättning finns det ytterligare faktorer som försvårar ett uppbrott (Kristensen och Torgny, 2006). Kvinnor med funktionsnedsättning har ofta ett begränsat socialt nätverk och stannar därför kvar av rädsla för att hamna i ensamhet och isolering. De kan även stanna kvar av rädsla för att behöva lämna sitt hem som ofta är anpassat utifrån kvinnans speciella behov. Kvinnan kan även skuldbelägga sig själv, att hon till följd av sin funktionsnedsättning är till besvär för mannen och därför får hon ha överseende med en del (Kristensen och Torgny, 2006). 5.2.3 KVINNOR MED MISSBRUKSPROBLEM Våldsutsatta kvinnor med missbruk är inte någon homogen grupp. De kan komma från olika sociala och kulturella bakgrunder och samhällsklasser, de kan missbruka såväl alkohol som narkotika eller läkemedel. De kan leva under ordnade förhållanden eller vara marginaliserade (Socialstyrelsen, 2011a). Kvinnor i missbruk har ofta erfarenhet av att bli utsatta för våld av flera olika förövare: nuvarande eller tidigare partner, personer de träffar i missbruksvärlden, väktare, poliser, behandlingspersonal m.fl. (Socialstyrelsen, 2011a). Det omgivande samhället tycks oftast bemöta kvinnorna som enbart missbrukare och inte som offer för våld. Missbruket blir ett hinder för att kvinna ska kunna få rätt stöd och vård för våldsutsattheten. Ofta kan eventuell insats bli villkorat. Om kvinnan inte slutar missbruka så upphör insatsen. En kvinna som missbrukar och blir utsatt för våld av sin partner har också svårt att göra en polisanmälan, då det finns stor risk att kvinnans egna missbruk och eventuella illegala verksamhet då kommer i rättsväsendets fokus. Våldet kommer i skymundan och hon kan istället betraktas som en brottsling istället för ett brottsoffer. En annan anledning att inte anmäla kan vara att kvinnan har barn som hon är rädd ska bli omhändertagna (Socialstyrelsens, 2011a). 5.2.4 ÄLDRE KVINNOR Våld mot äldre kvinnor är ett dolt problem, då det ofta är belagt med mycket skuld och skam (Malmö Stad, 2010). Äldre kvinnor som utsätts för våld av en närstående kan ha svårt att beskriva vad de har varit utsatta för (Socialstyrelsen, 2011b). Dels då omgivningen inte är uppmärksamma på att våldet kan förekomma men även då demenssjukdom och andra funktionsnedsättningar så som exempelvis afasi kan försvåra för den äldre att berätta. 15
Våldet upphör inte vid 65 års ålder men föreställningar om äldre, försvårar möjligheten att upptäcka våldet. Äldre kvinnor som utsätts för våld har ofta under en längre period utsatts och våldet har blivit en del av vardagen. Brottsoffermyndighetens omfångsundersökning visade att andelen övergrepp ökar med stigande ålder, liksom vid funktionsnedsättning och sjukdom (Eriksson, 2001). Trots detta är våld mot äldre fortfarande ett relativt outforskat område och forskning som berör våld i nära relationer utesluter ofta äldre personer över 65 år (Malmö Stad, 2010). Våld mot äldre har många beröringspunkter med annat våld i nära relationer, men innebär även viktiga skillnader då äldre personer i många avseenden är en mer sårbar grupp (Eriksson, 2001). Ofta befinner sig personen i en beroendeställning, vilket minskar möjligheten att söka hjälp (Malmö Stad, 2010). Beroendeställningen gör äldre kvinnor extra sårbara och skador så som ben- och armbrott och blåmärken kan lätt tolkas som åldersrelaterat. Våldet kan ta sig många olika uttryck såsom fysiskt, psykiskt, sexuellt och/eller ekonomiskt våld, men även i form av försummelse. Försummelse kan innebära att den äldres hygien medvetet inte sköts eller att han eller hon inte får tillräckligt med mat eller rätt mediciner. Faktorer som ökar risken för att äldre skall utsättas för våld är exempelvis stort omvårdnadsbehov, kognitiv funktionsnedsättning och demenssjukdom (NCK, 2010). Äldre personer med demenssjukdom löper dubbelt så stor risk som andra äldre att utsättas för vanvård och övergrepp (Malmö Stad, 2010). Då personen har anhöriga med alkoholproblem eller psykisk ohälsa ökar risken ytterligare. Även anhörigvårdare kan reagera med våld som tecken på utmattning och stress då vårdsituationen upplevs som allt för krävande och svår. Svagt socialt nätverk och social isolering är andra riskfaktorer (NCK, 2010). 5.2.5 PERSONER I SAMKÖNADE RELATIONER Våld i samkönade relationer innefattar våld mot homosexuella personer av en partner av samma kön. I målgruppen ingår även bisexuella eller transsexuella personer. Det våld som förekommer i samkönade parrelationer är ofta osynligt och uppmärksammas inte i samma grad som annat våld. Dessa grupper söker heller inte hjälp i samma utsträckning och har ofta svaga sociala nätverk (NCK, 2012). Detta innebär att professionella som möter dessa målgrupper behöver vara extra vaksamma då den väninna eller vän som följer med den våldsutsatta, kan vara den våldsamma partnern. Det finns fortfarande begränsad forskning på området. Den enda svenska studie som gjorts inom detta område visar att ca 25 % av de tillfrågade varit utsatta för våld (Holmberg och Stjernqvist, 2005). Exempel på psykiskt våld i samkönade relationer kan vara att den våldsutövande parten hotar med att berätta om den utsattas sexuella läggning om denna ännu inte kommit ut med sin homosexualitet (NCK, 2012). 16
5.2.6 KVINNOR MED UTLÄNDSK BAKGRUND Våldsutsatta kvinnor med utländsk bakgrund kan vara särskilt utsatta för våld på grund av faktorer som diskriminering, språksvårigheter, segregation och brist på sociala nätverk. Dessa faktorer innebär även begränsade möjligheter att söka hjälp och stöd, vilket den våldsutövande partnern kan utnyttja för att ytterligare isolera kvinnan och hindra henne från att ta sig ur relationen. Vissa kvinnor med utländsk bakgrund är särskilt sårbara till följd av sin rättsliga ställning i Sverige och möter stora hinder för att söka hjälp och stöd vid våldsutsatthet. Här ingår utländska kvinnor som nyligen gift sig med en svensk man, papperslösa kvinnor och kvinnor som blivit offer för människohandel för sexuella ändamål (NCK, 2012). 5.2.7 KVINNOR SOM LEVER I HEDERSKONTEXT Hedersrelaterat våld kallas det våld som utövas i namn av en familjs eller släkts heder och är oftast riktat mot unga kvinnor. Pojkar samt homosexuella, bisexuella och personer med könsöverskridande identitet och uttryck kan också drabbas. Hedersrelaterat våld och förtryck, har sin grund i kulturella föreställningar om kön, makt och sexualitet. I hederstänkandet står föreställningar om oskuld och kyskhet i fokus och familjens rykte och anseende ses som avhängigt flickors och kvinnors faktiska eller påstådda beteende. Det är därför viktigt att familjens överhuvud (oftast pappan) ser till att familjen (oftast döttrarna) följer kollektivets lagar. Hela gruppen är införstådd med dessa regler och de konsekvenser som drabbar de som avviker. Kontrollen kan sträcka sig från begränsningar i vardagen som rör exempelvis klädval, socialt umgänge och rörelsefrihet till livsval som utbildning, jobb, giftermål och skilsmässa. Det är inte ovanligt att kontrollen utvecklas till hot om våld och våld, och ibland även dödligt våld (Regeringen, 2012). Det hedersrelaterade våldet och förtrycket utmärks av att det är planerat, kollektivt sanktionerat och ibland kollektivt utövat samt att ett så kallat hederstänkande har en avgörande roll (Socialstyrelsen, 2012). 17
6 Mål Handlingsplanens mål är av övergripande karaktär och beskriver vilka prioriterade mål som förvaltningen har satt upp för att arbetet med våld i nära relationer ska förbättras. Målen beskriver dels vilken effekt man vill uppnå för målgrupperna på lång sikt och dels vilka process- och strukturmål som ska uppnås för att arbetet med målgrupperna ska anses vara av god kvalitet. Effektmålen är klientfokuserade och vägledande för process- och strukturmålen. Effektmålen beskriver vad processen ska resultera i medan processmål handlar om förbättringar inom själva processen. Effektmålen utgår från Stockholms Stads program för kvinnofrid mot våld i nära relationer 2012-7 och process- och strukturmålen utgår från Socialstyrelsens öppna jämförelser av kommunens stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. De öppna jämförelserna är till för att jämföra kvalitet inom socialtjänsten och bygger på frågor kring vilka förutsättningar kommunerna har för att bedriva ett kvalitativt arbete med målgruppen brottsoffer utifrån vilka processer 8 och strukturer 9 som finns (Socialstyrelsen, 2012). Process och strukturmålen är indelade i fyra kvalitetsområden. Dessa är trygghet och säkerhet, kunskapsbaserad verksamhet, tillgänglighet, helhetssyn och samordning (Socialstyrelsen, 2012). Till varje mål/kvalitetsområde har processindikatorer kopplats. Socialstyrelsen har grundat sina indikatorer på relevanta bestämmelser i socialtjänstlagen, Socialstyrelsens allmänna råd om socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor samt barn som bevittnat våld (SOSFS 2009:22) samt Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). 7 Beslut i kommunfullmäktige 2012-04-23 8 Processer handlar om vilka, hur och när tjänster produceras i verksamheten. 9 Med strukturer avses de förutsättningar som finns arbetet med stöd och hjälp till brottsoffer. 18
6.1 Effektmål Under denna rubrik följer vilka effektmål som ska uppnås för målgrupperna på lång sikt. 6.1.1 EFFEKTMÅL FÖR PERSONER SOM UTSÄTTS FÖR VÅLD AV NÄRSTÅENDE Personer som utsätts för våld av närstående lever ett liv utan våld Personer som utsätts för våld av närstående känner sig trygga med de insatser förvaltningen erbjuder 6.1.2 EFFEKTMÅL FÖR BARN SOM BEVITTNAR VÅLD AV ELLER MOT NÄRSTÅENDE OCH/ELLER SJÄLVA BLIR UTSATTA FÖR VÅLD AV NÄRSTÅENDE Barn som bevittnar våld av eller mot närstående och/eller själva blir utsatta för våld lever ett liv utan våld Barn som bevittnar våld av eller mot närstående och/eller själva blir utsatta för våld har en trygg familjesituation Barn som bevittnar våld av eller mot närstående och/eller själva blir utsatta för våld känner sig trygga med de insatser förvaltningen erbjuder 19
6.1.3 EFFEKTMÅL FÖR PERSONER SOM UTÖVAR VÅLD MOT NÄRSTÅENDE Personer som utövar våld mot närstående slutar att använda våld Personer som utövar våld mot närstående tar ansvar för våldets konsekvenser Personer som utövar våld mot närstående känner sig trygga med de insatser förvaltningen erbjuder 20
6.2 Process- och strukturmål 6.2.1 KVALITETSOMRÅDE: TRYGGHET OCH SÄKERHET Här nedan redovisas nationella indikatorer för vad som menas med god socialtjänst inom kvalitetsområdet trygghet och säkerhet och vad det innebär för socialtjänstens arbete med våld i nära relationer. Trygg och säker innebär att tjänsterna utförs enligt gällande regelverk. Tjänsterna är transparanta vilket innebär förutsägbarhet och möjlighet till insyn. Risk för kränkning, försummelse, fysisk eller psykisk skada förhindras genom förebyggande arbete. Nationella indikatorer för god socialtjänst Socialstyrelsen 2010 Trygghet och Säkerhet Processindikatorer för trygghet och säkerhet Aktuella rutiner Förvaltningen har aktuella skriftliga och på ledningsnivå beslutade rutiner för hur socialtjänstens personal ska agera: -för att ge stöd och hjälp till en person som utsätts för våld av närstående, till ett barn som bevittnar våld av eller mot närstående och/eller blir utsatt för våld samt till en person som utövar våld mot närstående -vid indikationer på att en person utsätts för våld av närstående, på att ett barn bevittnar våld av eller mot närstående och/eller själv blir utsatt för våld samt på att en person utövar våld mot närstående Aktiviteter En arbetsprocessmodell och en rutin för handläggning och dokumentation av ärenden där det förekommer våld i nära relation har tagits fram inom projekt Barn och Kvinnofrid Södermalm under 2012. Denna rutin implementeras i berörda verksamheter Period 2013-21
Processindikatorer för trygghet och säkerhet Förvaltningen har tydliga rutiner (inklusive dokumentation) för att identifiera våldsutsatta personer bland nyinkomna och redan aktuella ärenden Förvaltningen har tydliga rutiner (inklusive dokumentation) för att identifiera personer som utövar våld mot närstående bland nyinkomna och redan aktuella ärenden Förvaltningen har tydliga rutiner (inklusive dokumentation) för att bedöma hot- och risk för upprepning av partnervåld Förvaltningen har tydliga rutiner för bedömning av säkerhet och fara inom familjen vid förhandsbedömningar och utredningar av barn och unga Förvaltningen har aktuella skriftliga rutiner för hantering av skyddade personuppgifter Aktivitet Standardiserade metoder för bedömning av förekomst av partnervåld (FREDA kortfrågor och FREDA beskrivning) implementeras inom den sociala avdelningen och avdelningen för äldreomsorg i samarbete med Socialstyrelsen Frågeformulär om våldsbenägenhet tas fram och implementeras i berörda verksamheter. Rutiner vid frågor om våldsbenägenhet som ställs inom ramen för en ASI, DUR och ADAD- utredning ses över och förbättras Standardiserade metoder för bedömning av förekomst av våld och risk för upprepning av partnervåld (FREDA - farlighetsbedömning) implementeras inom den sociala avdelningen och avdelningen för äldreomsorg i samarbete med Socialstyrelsen Rutiner kring metoden Signs of Safety (metod att upptäcka tecken på säkerhet och fara i familjen) som används i förhandsbedömningar och barnavårdsutredningar ska stärkas. En rutin för hur förvaltningen ska hantera skyddade personuppgifter tas fram i enlighet med stadens stadsövergripande policy om skyddade personuppgifter och riktlinjer för nämnder och bolag 10 Perio d 2013-2013- 2013-2013- 2013-22
6.2.2 KVALITETSOMRÅDE: EN KUNSKAPSBASERAD VERKSAMHET Här nedan finns nationella indikatorer för vad som menas med god socialtjänst inom kvalitetsområdet en kunskapsbaserad verksamhet och vad det innebär för socialtjänstens arbete med våld i nära relationer. Kunskapsbaserad innebär att tjänsterna utförs i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Den enskildes erfarenheter tas till vara Nationella indikatorer för god socialtjänst Socialstyrelsen 2010 En kunskapsbaserad verksamhet Processindikatorer för en kunskapsbaserad verksamhet Inventering och kartläggning Förvaltningen genomför en årlig inventering i stadsdelen av antalet personer som var utsatta för våld av närstående, antalet barn som bevittnat våld av eller mot närstående och/eller själva utsatts för våld samt personer som utövat våld mot närstående Kompetensutveckling Förvaltningen kartlägger utbildningsbehovet för personal som kan möta och/eller arbetar med personer som är utsatta för våld av närstående, barn som bevittnar våld av eller mot närstående och personer som utövar våld mot närstående Aktiviteter Rapport - Kartläggning av barn- och kvinnofridsarbetet inom Södermalms stadsdelsförvaltning 2011, som genomfördes under 2012 och inkluderar volymuppföljning av målgrupperna följs upp under 2013 och Rapport - Kartläggning av barn- och kvinnofridsarbetet inom Södermalms stadsdelsförvaltning 2011, som genomfördes under 2012 och inkluderar frågor om utbildningsbehov för personal följs upp under 2013 och Period 2013-2013 23
Insatser Förvaltningen erbjuder insatser i form av råd och stöd 11 till våldsutsatta personer och till personer som utövar våld mot närstående Insatser Förvaltningen erbjuder insatser i form av råd, stöd 12 och behandlingsinsatser 13 till barn som bevittnar våld av eller mot närstående och/eller själva utsätts för våld Insatser Förvaltningen erbjuder insatser i form av råd och stöd till föräldrar som har en konflikt gällande vårdnad, boende och umgänge. Uppföljning av insatser Förvaltningen följer årligen systematisk upp insatser till personer som utsatts för våld av närstående, insatser till barn som bevittnat våld av eller mot närstående samt insatser till personer som utövat våld mot närstående Ledningen fattar beslut om vem/vilka som ansvarar för att bevilja råd- och stödinsatser till våldsutsatta personer och personer som utövar våld mot närstående samt var i organisationen tjänsterna kommer erbjudas Råd-, stöd och behandlingsinsatser för barn som bevittnar våld erbjuds inom Södermalms öppenvårdsverksamhet (SÖV) i form av Trappansamtal 14. Rutiner kring hur insatsen beviljas och hur processen kan bli mer effektiv kommer att ses över av en arbetsgrupp med representanter från barn och ungdomsgrupperna och öppenvården Stödinsats till föräldrar som har en konflikt gällande vårdnad, boende och umgänge, erbjuds i form av BIFF- grupper inom Södermalms öppenvårdsverksamhet (SÖV) i samarbete med Familjerätten. Syftet med BIFF är att synliggöra barnets situation och behov i konflikten gällande vårdnad, boende och umgänge. Systematisk uppföljning av insatser till målgrupperna inkluderar att ta fram statistik för antal insatsbeslut, vårdplaner, genomförandeplaner som hämtas ut från Paraplysystemet. Uppgifterna lämnas av biträdande enhetschefer till projektledare/ samordnare som sammanställer statistiken i en årlig rapport 2013 2013 2013 2013 11 Med råd och stöd avses här information (om polisanmälan, målsägandebiträde, besöksförbud, skadeståndsrätt, familjerättens och frivilligorganisationers arbete m.m.), familjerådgivning, samtalsstöd, kontaktperson och familjepedagogiska insatser. 12 Med råd och stöd avses här samtal med socialsekreterare. 13 Med stöd och behandlingsinsatser avses här samtalsstöd (krissamtal) enskilt eller i grupp, kontaktperson, familjepedagogiska insatser, nätverksarbete, stöd i anknytningen och placering utanför det egna hemmet. 14 Trappansamtal är en metod utvecklad och anpassad för målgruppen barn som bevittnar våld. 24
6.2.3 KVALITETSOMRÅDE: TILLGÄNGLIGHET Här nedan finns nationella indikatorer för vad som menas med god socialtjänst inom kvalitetsområdet tillgänglighet och vad det innebär för socialtjänstens arbete med våld i nära relationer. Tillgänglig innebär att det är lätt att få kontakt med socialtjänsten och vid behov få del av tjänsterna inom rimlig tid. Information och kommunikation är begriplig och anpassad efter olika gruppers och individers behov. Kommunikationen mellan den enskilde och professionen präglas av ömsesidighet och dialog. Verksamheterna är fysiskt tillgängliga. Nationella indikatorer för god socialtjänst Socialstyrelsen 2010 Tillgänglighet Processindikatorer för tillgänglighet Information Aktuell information om vilket stöd och vilken hjälp som erbjuds till personer som utsatts för våld av närstående, barn som bevittnar våld av eller mot närstående och/eller som själva utsatts för våld och till personer som utövar våld mot närstående finns tillgängligt på stadsdelens webbplats. Målgruppsanpassad aktuell skriftlig information om vilket stöd och vilken hjälp som erbjuds finns tillgängligt via andra relevanta samhällsorgan eller organisationer 15 Aktiviteter Information på stadsdelens webbplats och målgrupps - anpassad skriftlig information tas fram av en arbetsgrupp med representanter från den sociala avdelningen och avdelningen för äldreomsorg i samarbete med förvaltningens informatör Period 2013-15 t.ex. akutmottagning, MVC, BVC, vårdcentral, skola, polis, frivilligorganisation. 25
Processindikatorer för tillgänglighet Aktiviteter Period Insatser Förvaltningen erbjuder personer som utsatts för våld av närstående insatsen: - skyddat boende 16 - mellanboende 17 Insatsen skyddat boende och mellanboende i egen regi för personer som utsätts för våld av närstående erbjuds inom Enheten för mottagning som ett biståndsbeslut enligt 4 kap 1 SoL. Rutiner kring hur insatsen beviljas och hur processen kan bli mer effektiv kommer att ses över av en arbetsgrupp med representanter från Enheten för mottagning 2013-6.2.4 KVALITETSOMRÅDE: HELHETSSYN OCH SAMORDNING Här nedan finns nationella indikatorer för vad som menas med god socialtjänst inom kvalitetsområdet helhetssyn och samordning och vad det innebär för socialtjänstens arbete med våld i nära relationer. Helhetssyn utgår från den enskildes samlade livssituation. Då den enskilde har behov av tjänster som bedrivs inom olika verksamheter eller av olika utförare och professioner är dessa samordnade. Det finns en tydlig ansvarsfördelning och tjänsterna präglas av kontinuitet Nationella indikatorer för god socialtjänst Socialstyrelsen 2010 16 Boendeinsatsen ska anpassas efter om personen har barn, missbrukproblematik, är äldre, har en funktionsnedsättning eller lever i en hederskontext 17 Boendeinsatsen anpassad till personer med lägre grad av skyddsbehov 26
Helhetssyn och samordning Processindikator på helhetssyn och samordning Aktiviteter Period Organisation Förvaltningen har en effektiv organisation med tydlig ansvarfördelning mellan de som arbetar med personer som utsätts för våld av närstående, barn som bevittnar våld av eller mot närstående och/eller själva blir utsatta för våld och personer som utövar våld mot närstående Enhetscheferna, tillsammans med avdelningscheferna för den sociala avdelningen och avdelningen för äldreomsorg fattar beslut om hur arbetet ska organiseras, var tjänsterna ska erbjudas och hur finansiering av arbetet ska ske 2013- Intern samverkan Förvaltningen har skriftliga rutiner för intern samverkan mellan berörda enheter inom avdelningarna, sociala avdelningen och äldreomsorg Interna samverkansdokument upprättas av en arbetsgrupp med representanter från den sociala avdelningen och avdelningen för äldreomsorg 2013- Extern samverkan Förvaltningen har en skriftlig överenskommelse om samverkan för personer som utsätts för våld av närstående, barn som bevittnar våld av eller mot närstående och/eller själva utsatts för våld och för personer som utövar våld av närstående med polisen samt med hälso- och sjukvården Ett externt samverkansavtal upprättas av representanter från den sociala avdelningen och avdelningen för äldreomsorg tillsammans med representanter för polis och hälso- och sjukvården 2013-2104 27
7 Referenser Broberg, A. (2011-11-24) PP- presentation från Regional konferens om barn som bevittnar våld. Länsstyrelsen i Västra Götaland och Göteborgs Universitet. Brå - Brottsförebyggande rådets hemsida (2012)- www.bra.se Eriksson, H. (2001) Ofrid? Våld mot äldre kvinnor och män - en omfångsundersökning i Umeå kommun. Umeå: Brottsoffermyndigheten. Grände, J. (2010) Vägen till att se och agera om våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning. Stockholm: Länsstyrelsen i Stockholms län. Holmberg, C., Stjernqvist, U. (2005) Våldsamt lika och olika: om våld i samkönade parrelationer. Libris. Isdal, P (2001) Meningen med våld. Gothia. Janson, S., Jernbro, S., Långberg, B. (2011) Kroppslig bestraffning och annan kränkning av barn i Sverige en nationell kartläggning. Stiftelsen Allmänna Barnhuset och Karlstad Universitet. Kristensen, K., Torgny, K. (2006) Dubbelt utsatt? om våld och övergrepp mot kvinnor med funktionshinder. Bräcke Diakoni. Malmö Stad (2010) Yrkesgemensam handbok - För person som möter äldre personer och personer med funktionsnedsättning för våld i relation. Malmö Stad. NCK:s hemsida (2012) www.nck.uu.se NCK (2010) Fråga om våldsutsatthet som en del av anamnesen. Uppsala: Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK- rapport 2010:4. Socialstyrelsen (2011a) Skylla sig själv? Utbildningsmaterial om våld mot kvinnor med missbruks- eller beroendeproblem. Stockholm: Socialstyrelsen. Socialstyrelsen (2011b) Våld Handbok om socialtjänstens ansvar för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Stockholm: Socialstyrelsen. Socialstyrelsens hemsida (2012) www.socialstyrelsen.se Socialstyrelsen (2012a) Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnar våld. Stockholm: Socialstyrelsen. Socialstyrelsen (2012b) Brottsoffer och deras närstående. Stockholm: Socialstyrelsen. SOU 2001:72 Barnmisshandel att förebygga och åtgärda 28
Regeringens hemsida (2012) - www.regeringen.se Rädda Barnens hemsida (2012) - www.raddabarnen.se 29