en fördjupad rapport om fjärrvärmepriser Prisvärd fjärrvärme?

en fördjupad rapport om fjärrvärmepriser Prisvärd fjärrvärme?

Förord Priserna på energi har ökat kraftigt i Sverige under 2000-talet. De mest dramatiska exemplen är el- och oljeprisen, som flerdubblats sedan år 2000. Av alla energibärare är det fjärrvärmen som ökat minst i pris. Mot den bakgrunden kan det te sig märkligt att just fjärrvärmepriset hamnat i fokus för debatten och fått klä skott för missnöjet mot de höjda energipriserna. Vi i branschen vet att fjärrvärmen generellt har haft en modest prisutveckling de senaste åren, men alla kunder och konsumenter delar inte vår uppfattning. Förtroendet för vårt sätt att sätta priser har börjat svikta. Vi kan bara spekulera om varför det är så vi kan ha brustit i tydlighet eller informerat för lite. Men oavsett orsaken måste vi ta på oss ansvaret för våra brister, arbeta för att skapa förståelse för vår prissättning och visa att vi är ett prisvärt alternativ. Energimarknadsinspektionen uttrycker i dag uppfattningen att fjärrvärmeföretagen kan sätta precis vilka priser vi vill, och befarar att det förekommer en överprissättning. Bara tanken är tillräcklig för att vi ska ta den på största allvar. Vi tycker själva att vi har stark konkurrens från de alternativ som finns på marknaden som till exempel värmepumpar och pelletspannor. Samtidigt inser vi att dagens regelsystem innebär att kunden inte har valfrihet när det gäller vem som levererar just fjärrvärme. När Fjärrvärmelagen arbetades fram förde Svensk Fjärrvärme fram förslag om att inrätta en prisprövningsmekanism för fjärrvärmen, en instans där prissättningen kunde bedömas av representanter för producenter, kunder och konsumenter. En sådan prisprövning skulle ha en viktig funktion för att fastställa vad som är ett rimligt pris. Istället fick vi Fjärrvärmenämnden, som har gjort en stor insats för att medla och skapa förståelse mellan producenter och kunder. Samtidigt kan Fjärrvärmenämnden uppfattas som tandlös, eftersom den inte har möjligheten att döma eller utfärda prisrekommendationer. I avsaknad av en prisprövningsmekanism måste vi i dag ta prisdiskussionen på allvar, både på central nivå och lokalt, ute i fjärrvärmeföretagen. Branschens kvalitetsäkringssystem, Reko fjärrvärme, bidrar till ökad transparens och tydlighet, och på så sätt ökat förtroende mellan producenter och kunder. Den här rapporten ger ytterligare ett bidrag till dialogen genom att den förklarar de komplexa faktorerna bakom fjärrvärmepriset. Thore Sahlin, ordförande Svensk Fjärrvärme förord

Sammanfattning Vid millennieskiftet kom fjärrvärmepriserna att hamna i fokus i energidebatten, och diskussionen har förts vidare efter det. Fjärrvärmeutredningen tillsattes år 2002 och ledde så småningom fram till en ny fjärrvärmelag, som trädde i kraft den 1 juli 2008. Lagen innebär ökade krav på transparens i fjärrvärmeföretagens redovisning, prissättning och avtalsvillkor. Kunder och konsumenter fick förhandlingsrätt inför prishöjningar och en medlingsfunktion, Fjärrvärmenämnden, inrättades. I skuggan av prisdebatten har fjärrvärmebranschen under 2000-talet i stor skala fortsatt att fasa ut fossila bränslen. De fossila bränslena har främst ersatts av biobränslen. Omställningen har krävt stora investeringar. Många svenska fjärrvärmeföretag har även investerat i nya kraftvärmeanläggningar där el och värme produceras samtidigt. Fjärrvärmepriserna är lokala och påverkas av många faktorer, från bränslepriser och skatter, till markförhållanden där fjärrvärmerören läggs ner. Företagens prisfilosofier kan skilja sig åt. Det finns två huvudsakliga varianter; alternativprissättning och självkostnadsprincipen, men många företag använder en kombination av dessa. Svensk Fjärrvärme presenterar här en analys som visar de viktigaste bakomliggande faktorerna till fjärrvärmepriset. Analysen visar att fjärrvärmeföretag med kraftvärme i genomsnitt har ett lägre pris än företag utan kraftvärme. Även leveransvolymer och huvudsakligt bränsle påverkar priserna. Prisnivån är lägre i stora nät än i små. Nät med biobränsle som huvudsaklig energikälla har något högre genomsnittspriser än nät med avfallsförbränning. Det genomsnittliga fjärrvärmepriset för samtliga kommuner i Sverige med fjärrvärme var 72,4 öre/kwh år 2009. I de flesta fall är det små nät som har högt pris. Därför är medelpriset per levererad kilowattimme, så kallat volymviktat pris, något lägre än genomsnittet för kommuner. År 2009 var det volymviktade priset 70,2 öre/kwh. Beroende på hustyp har genomsnittspriset för fjärrvärme ökat med mellan 11 och 12 procent, under perioden 2004 till och med år 2009, räknat i fasta priser. De senaste tio åren har fjärrvärmepriserna ökat mindre än biobränslepriserna och index för energiråvaror, men mer än konsumentprisindex, KPI. Fjärrvärmepriserna är i de flesta fall stabila och sätts för ett år i taget. Några företag har infört säsongsanpassade priser under senare tid, vilket innebär ett lägre fjärrvärmepris under den säsong då värmebehovet är lägre. Koldioxidskatten utgör en mindre andel av fjärrvärmepriset år 2009 jämfört med år 2004, trots att nivån på koldioxidskatten höjts. Detta avspeglar branschens kraftigt minskade koldioxidutsläpp. sammanfattning förord

n Olja, 4% n Fjärrvärme 56% n Elvärme, 22% n Naturgas, 1 % n Ved, flis, spån, pellets, 16% Figur 1. Total energianvändning i Sverige för uppvärmning och varmvatten i småhus, flerbostadshus och lokaler 2008, efter energislag, (%). Källa: SCB/Energimyndigheten. Energistatistik för småhus, flerbostadshus och lokaler, 2008. Fjärrvärmebranschen värmer Sverige l Fjärrvärmebranschen i Sverige består av drygt 200 företag. Av dem är omkring 140 medlemmar i Svensk Fjärrvärme och står för 98 procent av fjärrvärmeleveranserna i landet. Totalt står fjärrvärmen för 56 procent av all uppvärmning av bostäder och lokaler i Sverige, en andel som vuxit de senaste åren. Under år 2008 värmdes 93 procent av de svenska flerbostadshusen, 76 procent av lokalerna och 17 procent av småhusen med fjärrvärme. Som Figur 1 visar är el och biobränslen som ved, flis, spån eller pellets de största energikällorna för uppvärmning i Sverige vid sidan av fjärrvärme. Fjärrvärmeföretagens värmeleveranser har ökat under lång tid och uppgår idag till omkring 49 TWh per år. Branschens värmeproduktion omsatte 28,4 miljarder kronor år 2008. Om man även räknar in elproduktionen i kraftvärmeverk var omsättningen 33 miljarder kronor. Antalet sysselsatta i fjärrvärmeföretagen har varit i stort sett konstant de senaste åren, och uppgick under år 2008 till cirka 5 000 årsarbetskrafter. fjärrvärmepriser fjärrvärmebranschen värmer Sverige

Fjärrvärmelag och ny utredning l Runt millennieskiftet höjdes fjärrvärmepriserna på många håll i landet, vilket ledde till en omfattande samhällsdebatt. I slutet av 2002 tillsattes en utredning med huvudsyftet att stärka kunders och konsumenters ställning på fjärrvärmemarknaden. Utredningen ledde fram till den nya Fjärrvärmelagen som trädde i kraft den 1 juli 2008. Lagen innebär ökade krav på öppenhet i fjärrvärmeföretagens redovisning, prissättning och avtalsvillkor. Det har i sin tur lett till ökad administration och regelbörda med ökade kostnader för fjärrvärmeföretagen. Trots en allmän ambition att minska regelbördan för företag i Sverige anser staten att den ökade regelbördan i detta fall uppvägs av nyttan för fjärrvärmekunderna. Lagen gav också kunder och konsumenter förhandlingsrätt inför prishöjningar och en medlingsfunktion, Fjärrvärmenämnden, inrättades. I slutet av 2009 tillsattes en statlig utredning som ska analysera förutsättningarna för tredjepartstillträde till fjärrvärmenäten. Utredningen ska analysera möjligheten att öppna fjärrvärmenäten för andra än fjärrvärmeföretagen. Syftet är att stärka fjärrvärmekundernas ställning ytterligare och åstadkomma en effektivare värmemarknad med lägre fjärrvärmepriser och en förbättrad miljö, enligt direktiven till utredaren. Med tredjepartstillträde kan man mena olika saker. Ett exempel kan vara att spillvärmeleverantörer får möjlighet att sälja värme direkt till konsumenten genom tillträde till distributionsnätet. utredning om tredjepartstillträde till fjärrvärmenäten Utredare: Peter Nygårds Utredningssekretariat: Malen Lindman, Ronny Nilsson, Joakim Ceije Expertgrupp: Bengt Agartz Näringsdepartementet, Stig Arne Ankner Konkurrensverket, Marita Axelsson Integrations- och jämställdhetsdepartementet, Peter Dahl Svensk Fjärrvärme, Per Forsling Fastighetsägarna i Stockholm, Per Henningsson Sveriges kommuner och landsting, Conny Hägg Miljödepartementet, Mats Rundström Finansdepartementet, Jens Lundgren Energimarknadsinspektionen, Camilla Rosenberg Fjärrvärmenämnden, Hanna Sjöberg Kemira/Industrigruppen Återvunnen Energi, Erik Thornström Näringsdepartementet. Utredningstid: Uppdraget ska redovisas 31 december 2010. Direktiv: Utredaren ska närmare analysera förutsättningarna för att införa ett lagstadgat tredjepartstillträde till fjärrvärmenäten och därigenom skapa förutsättningar för konkurrens på fjärrvärmemarknaderna. Syftet med att närmare utreda frågor om en lagstadgad sådan rätt är att ytterligare stärka fjärrvärmekundernas ställning samt att åstadkomma en effektivare värmemarknad med lägre fjärrvärmepriser och en förbättrad miljö. Utredaren ska belysa för- och nackdelar samt göra en bedömning av förutsättningarna för ett lagstadgat tredjepartstillträde, och lämna förslag till ett regelverk för tredjepartstillträde samt vid behov förslag till finansiering. fjärrvärmelag och ny utredning

Många faktorer påverkar fjärrvärmepriset l Fjärrvärmepriset påverkas av flera faktorer, från lokala förutsättningar och kommunala beslut, till statlig energipolitik. Lokala förutsättningar har stor betydelse för priserna eftersom fjärrvärme är en lokal energiform. Tätorternas storlek och utbredning samt markförhållanden på varje ort påverkar kostnaderna för distributionsnätet. Det är till exempel fördelaktigt att ha hög leveransvolym och många kunder som bor nära varandra. Priserna påverkas också av företagsspecifika förhållanden som huvudsakliga bränslen, planerade och gjorda investeringar, behov av underhåll i nät och anläggningar och företagets egen prissättningsfilosofi. Externa faktorer som påverkar fjärrvärmepriset är till exempel bränslepriser samt skatter och andra ekonomiska styrmedel, som elcertifikat och utsläppsrätter, och företagens regelbörda. Stora investeringar Fjärrvärmeproduktion kräver stora fasta tillgångar, främst i form av produktionsanläggningar och fjärrvärmenät. Det är också framförallt på dessa områden investeringar sker, exempelvis i nya kraftvärmeanläggningar som producerar el och värme samtidigt. De senaste 30 årens omställning till förnyelsebara bränslen, liksom utbyggnaden av kraftvärmen och fjärrvärmenäten, har inneburit ökade investeringar, vilket framgår av Figur 2. Genom dessa satsningar har fjärrvärmebranschens påverkan på miljö och klimat minskat väsentligt. Under perioden 1996 2008 minskade fjärrvärmebranschen sina koldioxidutsläpp med 4,5 miljoner ton. År 2008 uppgick branschens investeringar till drygt 7,5 miljarder kronor. I branschens prognos för de kommande fem åren beräknas investeringarna ligga kvar på en hög nivå, cirka 7 miljarder kronor per år. Samtidigt väntas utsläppen av koldioxid minska ytterligare. 9,0 8,0 7,00 6,00 5,00 4,00 3,00 2,00 n Nät n Produktion n Fjärrvärmecentraler 1,00 0,00 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 Figur 2. Fjärrvärmebranschens investeringar 1996-2008; Mdr kr, redovisat i 2008 års prisnivå. Källa: Svensk Fjärrvärme många faktorer påverkar fjärrvärmepriset

Större nät ger lägre pris Fjärrvärmebranschen är kapitalintensiv eftersom produktion och leverans av fjärrvärme innebär stora kostnader. Med många kunder i ett nät fördelas dessa kostnader på fler kunder och priset blir lägre per kilowattimme. Företag med stora leveransvolymer (större än 0,5 TWh/år) har i genomsnitt lägre priser än övriga nät. Det genomsnittliga priset per levererad kilowatttimme värme är ungefär 8 öre lägre i dessa nät jämfört med priset i små och medelstora nät, vilket visas i Figur 3. 8045 70 40 35 60 30 50 25 40 20 3015 2010 5 10 0 0 <0,1 TWh 0,5-0,1 TWh >0,5 TWh Figur 3. Genomsnittligt fjärrvärmepris per leveranskategori, öre/kwh, 2007 års priser. Källa: Svensk Fjärrvärme. många faktorer påverkar fjärrvärmepriset

Investering i kraftvärme Övik Energi ingår i en bolagskoncern som ägs av Örnsköldsviks kommun. Bolaget producerar, säljer och distribuerar el, kommunikation (kabel-tv och internet), värme och kyla. Vi har en blandning av kostnadsbaserad prissättning och alternativprissättning. Grunden är att kostnaderna ska täckas, plus ett avkastningskrav på en procent av omsättningen. I år har vi inte kunnat täcka kostnaderna fullt ut, vilket innebär att vi tar ut lite lägre priser än vi borde göra. Orsakerna till det är att vi startat ett nytt kraft- värmeverk. Vi beräknar att det kommer att ta ungefär ett år innan det fungerar fullt ut, och på sikt kommer elförsäljningen att kunna bidra till bättre lönsamhet i bolaget. Det som har påverkat våra priser mest är det ökade priset på biobränsle, som i dag är 90 procent av vår bränslemix. Biobränslet har blivit nästan dubbelt så dyrt på tre år. Till det kommer investeringar på 1,2 miljarder i det nya kraftvärmeverket. Dessutom har vi kraftigt byggt ut fjärrvärmenätet. Framöver tror jag elpriset är det som påverkar oss mest. Höjt elpris kommer att öka våra intäkter. Bio- bränslepriserna tror jag inte går upp så mycket mer, de börjar nu närma sig de priser skogsindustrin betalar, och då finns det gott om råvara. Odd Johansson, värmechef. Vi valde det bästa alternativet Eaglebay fastigheter äger och förvaltar butik-, kontors- och industrilokaler och har även ett mindre antal hyreslägenheter i Örnsköldsvik. Företaget köper fjärrvärme från Övik Energi. Stefan Sjöberg, vd: Vi satte in fjärrvärme för att det var det bästa alternativet, även om priset i dag drar åt fel håll. Allt annat är bra överlägset alla andra alternativ när det gäller installation, drift och underhåll. Övik Energi informerar bra och har förklarat orsakerna till prisökningarna. Än så länge är prisnivån förhållandevis bra, men de har höjt med 5-8 procent varje år de senaste åren, vilket jag förstås inte är så nöjd med. Jag vet att prishöjningarna till stor del beror på det nya kraftvärmeverket, men investeringar ska göras så att det blir bättre för kunden och ännu har vi inte sett några fördelar. Priset avgör om vi fortsätter köpa fjärrvärme i fram- tiden. Blir det för dyrt måste man börja tänka om. Många fastigheter har befintliga vattenburna system, där det går att häkta på värmepumpar. många faktorer påverkar fjärrvärmepriset

Kraftvärme ett sätt att effektivisera En ökande andel av de svenska fjärrvärmeföretagen producerar el tillsammans med fjärrvärme, så kallad kraftvärme. Vid termisk elproduktion uppstår alltid värme. Istället för att kyla bort värmen tar man tillvara den i fjärrvärmenät. Svensk Fjärrvärmes analys visar att under 2007 hade företag med kraftvärmeproduktion generellt sett har ett lägre pris per levererad kilowattimme värme, än företag utan kraftvärme. Genomsnittpriset för nät med kraftvärmeproduktion var i genomsnitt drygt 5 öre lägre än i andra nät, vilket visas i Figur 4. Det finns dock alltid en ekonomisk gräns för när det är lönsamt att investera i kraftvärme i produktionen. Det är inte lönsamt i alla nät. Figur 4 visar hur sambandet såg ut för 2007 års priser och produktionsförhållanden. Sambandet har tidigare varit det omvända. Detta kan tala för att investeringar som gjordes en tid tillbaka nu börjar betala sig. 80 45 7040 60 35 30 50 25 40 20 30 15 20 10 68,72 73,85 10 0 5 0 Kraftvärme Ej kraftvärme Figur 4. Genomsnittligt fjärrvärmepris per öre/kwh 2007, i företag med och utan kraftvärme. Källa: Svensk Fjärrvärme. Jag får en jämnare värme till ett bra pris Sam Westin, villaägare och fjärrvärmekund i Örnsköldsvik: Tidigare hade jag direktverkande el i huset. Elanläggningen och elementen var 30 40 år gamla och började ha gjort sitt, så för 1,5 år sedan konverterade jag systemet till vattenburen fjärrvärme. Resultatet är mycket bra, jag får en jämnare värme till ett bra pris. Fjärrvärmen sköter sig själv. Det behövs inget pannrum, bara en box på väggen. Jag har bara haft problem en gång, med en pump som förde oväsen, men det fick jag åtgärdat samma dag. Någon prishöjning har jag inte haft. Jag fick för mig att värmen inte skulle bli billigare med tiden, så jag tecknade ett femårsavtal till mycket bra pris. I framtiden kan möjligtvis bergvärme vara ett alternativ om priserna går upp. Jag ägde tidigare ett par hyresfastigheter som värmdes med fjärrvärme. Det var alltid billigt och bra och jag har god tilltro till att fjärrvärmen kommer att vara ett prisvärt alternativ även framöver. många faktorer påverkar fjärrvärmepriset

Biobränslepriset påverkar mest Mälarenergi AB ägs av Västerås stad. Företaget producerar el och fjärrvärme i kraftvärmeverket i Västerås och distribuerar fjärrvärme i Västerås, Kungsör och Hallstahammar. Anders Ericsson, fjärrvärmechef. Biobränslepriset är det som har störst inverkan på våra priser. Bränsle står för halva min budget, vilket innebär att om bränslepriserna går upp 10 procent så ökar kostnaderna med fem procent rakt av. Kunderna kan tycka att vår verksamhet verkar enkel, vi levererar varmt vatten hela tiden. Men bakom det varma vattnet finns en stor anläggning med dyra bränslen. Vårt ägardirektiv innebär att våra priser ska vara lägre än medelpriset för fjärrvärme i Sverige. Samtidigt har vi ett avkastningskrav på sex procent av totalt kapital. Huvuddelen av avkastningen stannar i bolaget. Det är reserver vi behöver ha för att klara investeringarna bättre och för att hantera svängningarna i bränslepriserna kunderna har ju sitt fasta pris. Det som kommer att påverka våra priser mest de närmaste åren är bränslepriserna och den fortsatta utfasningen av fossila bränslen. Vi står inför att byta ut en del av anläggningen, en panna för kol ska bytas mot en panna för avfall. Vi vill ha en lokal leverentör Aroseken Egna hem är en bostadsstiftelse som bygger och säljer villor, radhus och bostadsrättslägenheter i Västerås med omnejd. Christian Brobeck, vd: Vi bygger våra beslut på vad som är bäst lokalt, och i Västerås är fjärrvärme det bästa alternativet. Det är enkelt, väl utbyggt och har ett någorlunda konkurrenskraftigt pris. De hus vi bygger får en rekorderlig värmeanläggning, ett bra alternativ på lång sikt. För oss väger miljöaspekten ganska tungt, men tyvärr väger den ofta lätt för konsumenterna, även om vi ser ett ökat miljöintresse hos yngre köpare. Mälarenergi har en relativt låg taxa jämfört med många andra bolag och vi har en bra dialog med dem. Det vi inte är nöjda med är att de fasta avgifterna är en så stor del av priset. För oss måste det gå att räkna hem lågenergihus med fjärrvärme ekonomiskt. Även om många skaffar värmepump i dag är jag övertygad om att fjärrvärme är billigare i längden. Folk som skaffar värmepump tänker inte på att de troligen måste renovera eller byta ut den efter 12 15 år. I framtiden hoppas jag främst på att fjärrvärmen kommer att vara konkurrenskraftig i förhållande till värmepumparna. 10 många faktorer påverkar fjärrvärmepriset

Västerås, stad vid Mälaren. Foto: fotoakuten Prisbilden är bra och fjärrvärme är tryggt Bostads AB Mimer är Västerås kommunala bostadsbolag. Mimer äger och förvaltar drygt 11 200 bostäder och 300 lokaler. Mikael Söderberg, teknik- och miljöchef: Vi har fjärrvärme i hela beståndet, förutom i enstaka kulturbyggnader där det inte varit möjligt att dra in. Prisbilden är bra och fjärrvärme är tryggt, enkelt och bekvämt. Vi anslöt tidigt våra fastigheter och har aldrig behövt fundera över några alternativ. Jag tycker att vi fått bra prisinformation från Mälar- energi, förutom någon gång då informationen kommit sent i förhållande till våra hyresförhandlingar. Vad som påverkar fjärrvärmepriserna? Jag har förstått att det är en komplex bild i och med att Mälarenergi producerar både el och värme. En stor del av priset är fast, ungefär en tredjedel, och jag kan tycka att det ger ett dåligt incitament för energibesparingar. Men jag förstår ju att även om en konsument är duktig på att spara så får inte Mälarenergi direkt avsättning för överskottet. En viktig aspekt för oss i framtiden är miljöpåverkan. Vi skulle gärna se att produktionen var ännu mer miljövänlig och att de fossila bränslena fasas ut helt. många faktorer påverkar fjärrvärmepriset 11

Biobränsle har ökat kraftigt i pris Trädbränslen, avfall, industriell spillvärme och värme från värmepumpar är i dag den vanligaste energitillförseln i fjärrvärmeverk. De flesta fossila bränslen används endast i mindre utsträckning, och är på väg att fasas ut helt i många anläggningar. Naturgasen kommer dock att finnas kvar under en lång period framåt. Även värmepumpar som används för att uppgradera lågvärdig värme, är på väg att fasas ut för att minska elanvändningen. Priset för alla typer av biobränslen förutom returträ (uttjänta träförpackningar som exempelvis industripallar och kabeltrummor) har ökat snabbare än fjärrvärmepriset. I synnerhet har förädlade biobränslen ökat kraftigt i pris. Detta är en delförklaring till varför små fjärrvärmenät med förädlade biobränslen som främsta energikälla har ökat sina priser mer än genomsnittspriset för fjärrvärmen. 200 180 160 140 120 100 80 60 n Förädlade trädbränslen n Skogsflis n Biprodukter n Fjärrvärmepris n Returträ 40 20 0 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Figur 6. Utveckling av biobränslepriser och genomsnittspris för fjärrvärme, 1999-2009, Index 1999=100. Källa: Svensk Fjärrvärme. De ökade priserna på trädbränsle har inneburit en kostnadsökning på nära 1,6 miljarder kronor mellan åren 2000 och 2008 för de fjärrvärmeföretag som använder dem i sin värmeproduktion, beräknat i förhållande till de volymer trädbränsle som används. Energitillförseln sammansättningen av olika typer av bränslen skiljer sig mellan företagen. Det innebär att en prisförändring på exempelvis pellets kan ha stark påverkan i ett fjärrvärmenät men ingen eller mycket liten inverkan i ett annat, där det bara är en liten del av bränslet. Olika markförhållanden Fjärrvärmenäten i Sverige är lokala, även om det finns en del orter där närliggande lokala nät byggts ihop till ett gemensamt regionalt nät. Den främsta orsaken till att näten är lokala är att värmeförlusterna blir för stora i ledningar där hetvatten transporteras längre än cirka fem mil. Markförhållanden ser olika ut på olika orter. Det är ett av skälen till att kostnaderna för att gräva ner fjärrvärmeledningar och att därefter återställa marken, varierar kraftigt för olika fjärrvärmeföretag. Variationerna kan också komma an på vad kommunen vill ha ut i markhyra. Långa nät är också dyrare att underhålla än korta. 12 många faktorer påverkar fjärrvärmepriset

1 11 21 31 41 51 61 71 81 91 101 111 121 131 141 151 161 171 181 191 201 211 221 231 241 251 261 271 281 291 301 311 Ansvar för fjärrvärmecentralen Ett förhållande som sällan uppmärksammas i diskussionen om fjärrvärmepriser är ansvaret för fjärrvärmecentralen. I de fall fjärrvärmecentralen ägs av fjärrvärmeföretaget behöver kunden varken bekymra sig om inköp eller service av centralen. Fjärrvärmeföretagen äger fjärrvärmecentralerna i 13 14 procent av näten för småhus och mindre flerfamiljshus och i 17 procent av näten för större flerfamiljshus. När fjärrvärmeföretagen äger fjärrvärmecentralerna ger det ofta ett något högre fjärrvärmepris än om kunden äger centralen själv eftersom kunden får mer service och slipper ansvaret för fjärrvärmecentralen. 120 100 80 60 40 20 0 Figur 8. Fjärrvärmepris för mindre flerfamiljshus i 361st fjärrvärmenät, öre/ kwh, år 2009. Rödlinje visar volymviktat medelpris. Källa: Svensk Fjärrvärme Olika prissättningsfilosofier Prissättningsfilosofin skiljer sig mellan fjärrvärmeföretagen. Vissa företag tillämpar självkostnadsprissättning i kombination med avkastningskrav av varierande storlek. Andra prissätter fjärrvärmen utifrån priset på alternativa uppvärmningsformer, så kallad alternativprissättning. För de företag som tillämpar självkostnadsprissättning är det främst variationer i investeringarnas storlek, ränteläget, anläggningarnas ålder och underhållsbehov som påverkar priset, förutom bränslepriserna. Många fjärrvärmeföretag har flera nät och dessa kan ha olika priser. Men en samlad bild visar att huvuddelen av fjärrvärmepriserna som tas ut ligger relativt nära genomsnittspriset. Det volymviktade medelpriset för mindre flerfamiljshus var 70,2 öre/kwh år 2009. Priserna i mer än hälften av näten (65 procent) ligger inom en marginal på cirka 8 öre från medelpriset, mellan 61,8 och 78,5 öre per kilowattimme. många faktorer påverkar fjärrvärmepriset 13

Målet är att vara kundens bästa alternativ E.ON Värme Sverige är en av de största privata aktörerna på den svenska värmemarknaden. Företaget levererar fjärrvärme i 45 fjärrvärmenät, från Malmö i söder till Vilhelmina i norr. Totalt uppgår värmeleveranserna till närmare 6 TWh per år. Våra fjärrvärmepriser sätts utifrån aktuell marknadssituation. Vi bedömer vilket pris vi ska ta ut för att vara kundens bästa alternativ, sett till helheten inkluderat trygghet och leveranssäkerhet. Inför prissättningen gör vi egna långtidsanalyser av bränslepriser och skatter, liksom bedömningar av våra konkurrenter. Naturligtvis ser vi även till de lokala förutsättningarna på varje ort. Vi vill inte att fjärrvärmepriset ska vara instabilt. När vi sätter priset med utgångspunkt att vi ska vara kundens bästa alternativ, så gör vi det med hänsyn till långsiktig prisutveckling. Mats Hågensen, försäljningschef. Miljöfrågor är viktiga för oss Ikea fastigheter ingår i Ikea Services AB. Företaget äger och förvaltar Ikeas fastigheter i Sverige. Roland Hedlund, teknisk chef: Ikeas företagspolicy är att 100 procent av den energi vi använder ska vara förnyelsebar. Vi inledde förändringen för 4 5 år sedan och ligger i dag på omkring 85 procent förnyelsebara bränslen. Vi har inte nöjt oss med att köpa fjärrvärme, vi har också besökt värmeleverantörerna för att påverka deras bränslemix. I Älmhult innebar upphandlingen av E.ON som leverantör en konvertering från fjärrvärme med gas till fjärrvärme med biobränsle. I några andra fastigheter har vi fasat ut fjärrvärmen och gått över till geoenergi. 1 När vi behöver information om fjärrvärmepriser inför budgetarbetet har jag vänt mig direkt till E.ON och de har varit snabba på att ta fram det jag behöver. Det har fungerat jättebra. Jag är medveten om E.ONs prissättningsfilosofi, men samtidigt kan vi inte förlita oss enbart till leverantörernas bedömningar. Vi lägger ner ett stort eget arbete på att informera oss om miljöalternativ, priser och alternativ till fjärrvärme. I framtiden är miljöfrågor fortsatt viktiga för oss. Vi vill nå ända fram till målet, 100 procent förnyelsebar energi. Vi kommer att fortsätta väga olika energiförsörjningssystem mot varandra. 1 Geoenergi är detsamma som eldriven bergvärmepump 14 många faktorer påverkar fjärrvärmepriset

Även i Mora värms många fastigheter med fjärrvärme. Foto: Mora kommun Fjärrvärme är smidigt Mora kommun äger och förvaltar lokaler om totalt cirka 140 000 kvadratmeter. Merparten av dem är anslutna till fjärrvärmenätet. Till de största lokalerna hör den 30 000 kvadratmeter stora gymnasieskolan samt simhallen. Jonas Tingvall, fastighetschef: Fjärrvärme är en bekväm och ur driftsynpunkt smidig uppvärmningsform. Samtidigt är kommunen stor till ytan och fjärrvärmenätet är inte så väl utbyggt att vi kan ansluta alla fastigheter. Inom kommunen har vi kompetens att tyda prisinformationen så för oss är det inga problem. Men informationen är inte helt lättöverskådlig och kan inte vara lätt för en lekman att förstå. Jag har väl inte satt mig in så noga i hur E.ON sätter sina priser men jag utgår från att dom agerar vinstmaximerande. Som kund är man alltid i viss mån utlämnad åt de stora energiaktörernas prissättning. Men jag kan tänka mig att de gör som de flesta andra och sneglar på konkurrenterna och konkurerrande energialternativ innan de sätter priset. I kommunen gör vi också jämförelser med andra uppvärmningsalternativ. Det viktigaste för oss framöver är utbyggnad av lokala fjärrvärmenät. Vi skriver nu långsiktiga avtal med lokala aktörer i perifera delar av kommunen om närproducerad fjärrvärme med lokalt producerad biobränsle. Detta är delvis ett resultat av ett politiskt ställningstagande kommunen önskar skapa lokala arbetstillfällen och samtidigt göra en insats för miljön. Vi har en del nyproduktion i Mora och vill därför se utbyggnad av fjärrvärmenätet även i centralorten. Om inte E.ON kan tillgodose våra behov av fjärrvärme måste vi se oss om efter andra lösningar. många faktorer påverkar fjärrvärmepriset 15

Skatter och styrmedel Fjärrvärmepriserna påverkas i hög grad av externa faktorer som skatter och andra ekonomiska styrmedel, exempelvis elcertifikat och utsläppsrätter, men även ökad regelbörda har en viss påverkan. På grund av den kraftiga ökningen av koldioxidskatten har fjärrvärmebranschen de senaste trettio åren genomfört åtgärder som medfört stora minskningar av koldioxidutsläppen. Figur 7 visar att koldioxidskattens del av det genomsnittliga fjärrvärmepriset har minskat, trots att skatten har höjts. Detta förklaras av kraftigt minskade koldioxidutsläpp. Den gröna stapeln visar hur högt genomsnittspriset på fjärrvärme hade varit om branschen inte genomfört den omfattande omställningen från fossila till förnybara bränslen. Fjärrvärmepriset ökade med 31 procent mellan år 2000 och 2009, när hänsyn tagits till koldioxidskatten. Med oförändrad nivå på koldioxidutsläppen hade prisökningen istället varit 38 procent på grund av skatten. n Verkligt genomsnittspris för fjärrvärme [öre/kwh] inkl. CO2-skatt med hänsyn tagen till branschens minskning av CO2-utsläpp n Pris rensat från CO2-skatt [öre/kwh] n Fjärrvärmepris, inkl CO2-skatt, om det varit samma utsläppsnivå på CO2 som år 2000 52,66 48,70 60,93 52,66 55,84 65,73 72,54 69,06 80,82 2000 2004 2009 Figur 7. Genomsnittspris för fjärrvärme inklusive koldioxidskatt med och utan hänsyn till branschens minskade koldioxidutsläppw, öre/kwh, 2000, 2004, 2009 Källa: Svensk Fjärrvärme. 16 många faktorer påverkar fjärrvärmepriset

80 70 60 50 40 30 20 10 0 n Leverenser > 1 TWh n Leverenser 0,1 1 TWh n Leverenser 10-100 GWh n Leverenser < 10 GWh Med kraftvärme Utan kraftvärme Med kraftvärme Utan kraftvärme Med kraftvärme Utan kraftvärme Med kraftvärme Utan kraftvärme Medelpris för nät med rapporterade leveranser 2007 Spillvärme Avfallsförbränning Nät >70% Biobränsle Nät >10% fossilt Figur 5. Genomsnittligt fjärrvärmepris för olika typer av nätkluster, öre/kwh. Källa: Svensk Fjärrvärme. Flera faktorer i kombination Som tidigare nämnts är förekomst av kraftvärme, fjärrvärmenätens storlek och kombinationer av bränslen, var för sig faktorer som har stor betydelse för priset. Men det finns många kombinationer av bränslen och annan energitillförsel, och genom att analysera några vanliga kombinationer av faktorer i kluster, vilket visas i Figur 5, går det att dra några generella slutsatser om inverkan på priset. De val företaget gör får de ofta leva med i många år på grund av de höga investeringskostnaderna. Avfallsförbränning i kombination med kraftvärme ger generellt sett ett lägre pris än genomsnittet. Höga andelar biobränsle ger ett lägre genomsnittspris för större nät, men bidrar däremot till högre priser än genomsnittet för mindre nät. Detta beror på att många av de mindre näten använder förädlade trädbränslen, exempelvis pellets, som huvudsakligt bränsle. Förädlade trädbränslen är ett dyrt bränsle, vilket får stort genomslag på priset. Nät med stor andel oförädlade trädbränslen i sin produktion har däremot lägre pris än genomsnittspriset. Det är svårt att se något tydligt mönster för hur användning av spillvärme påverkar priset, förutom förhållandet att industriell spillvärme i större nät verkar ge ett lägre pris. Här har troligen nätets storlek en större inverkan på priset än förekomsten av spillvärme. Fjärrvärmenät med mer än tio procent fossila bränslen är ofta små nät med olja som spetsbränsle. i kombination med biobränsle som baslast. Denna typ av nät har ofta högre fjärrvärmepriser på grund av dyra bränslen. Dyr anläggning billigare bränsle eller tvärtom Man bör hålla i minnet att kostnaderna för värmeproduktionen är beroende av både bränslepriser och typ av anläggning. Ett dyrt bränsle, exempelvis träpellets, med högt energiinnehåll innebär låga anläggningskostnader, medan ett billigt bränsle, till exempel avfall, ger höga anläggningskostnader. Något som också påverkar storleken på de fasta kostnaderna är behovet av reningsutrustning till anläggningarna. Exempelvis är avfall ett bränsle som kräver mycket rening. Detta kan också beskrivas som att företag som valt att producera fjärrvärme med bränslen med högt energiinnehåll har höga rörliga kostnader. Det omvända förhållandet gäller för dem som använder bränslen med lågt energiinnehåll de rörliga kostnaderna blir lägre, medan de fasta blir högre. många faktorer påverkar fjärrvärmepriset 17

Luleborna värms av Sveriges billigaste fjärrvärme. Foto: Lena Nilsson/Visit Luleå. Luleå Energi lägst fjärrvärmepris varje år under 2000-talet Luleå Energi ingår i en bolagskoncern som ägs av Luleå kommun. Bolaget är verksamt inom eldistribution, elhandel, fjärrvärme, bredbandtjänster och biobränsle. Varför kan Luleå Energi hålla så låga priser? Det finns tre huvud- orsaker till vårt låga pris: Vi har en slimmad och effektiv organisation, vår ägare har ett förhållandevis lågt avkastningskrav och vi har relativt billigt bränsle brännbara överskottsgaser från SSAB Magnus Johansson, Tunnplåt. fjärrvärmechef. Kraftvärmeverket i Luleå, som producerar el och värme samtidigt, samägs av SSAB och Luleå kommun. Samarbetet gynnar även SSAB, som får avsättning för restgaserna till marknadsmässigt pris. Luleå Energi har fyra stora panncentraler i reserv för eventuella driftstopp i kraftvärmeverket och för spetsvärme vid stark kyla. Kraftvärmeverket byggdes i början av 1980-talet, vilket innebär att investeringen inte påverkar kostnaderna så mycket i dag. En del reinvesteringar inom pann- och turbinsidan är dock aktuella de närmaste åren, berättar Magnus Johansson. Lågkonjunkturen innebar en nedgång i SSABs produktion fram till sommaren 2009, vilket även innebar att mängden överskottsgaser minskade. Men kraftvärmeverket påverkades inte av svackan, eftersom SSAB enligt avtalet har ett bränsle- försörjningsansvar. Det drabbade därför aldrig fjärrvärmekunderna. Magnus Johansson ser inget hot mot de låga fjärrvärmepriserna under överblickbar tid. Dagens avtal med kraftvärmeverket om leveranser löper till år 2022. Det som därefter kan påverka oss är möjligtvis den forskning som pågår om att använda överskottsgaser direkt i ståltillverkningsprocessen. Det kan leda till att tillgången på rest- gaser för för värmeproduktion minskar på längre sikt. Å andra sidan kan vi ha möjlighet att även ta tillvara spillvärme från processen. 18 luleå energi lägs t pris

Fjärrvärmeprisets utveckling l Det pågår en diskussion om fjärrvärmeprisets utveckling över tid. Priserna har ökat, men även ökningstakten skiljer mellan kommuner och olika nät. Det finns till och med nät och kundgrupper som har fått sänkt pris, även om det tillhör undantagen. Fjärrvärmepriset har i genomsnitt ökat mer än Konsumentprisindex, KPI. Men jämfört med alternativa uppvärmningsformer har fjärrvärmepriset ökat mindre under de senaste tre åren, enligt 2009 års version av Energimarknadsinspektionens årliga rapport Uppvärmning i Sverige. Utveckling för olika hustyper Genomsnittspriset för fjärrvärme ökade med mellan 11 och 12 procent under perioden 2004 till och med 2009. Prisutvecklingen har varit förhållandevis jämn de senaste åren, vilket visas i Figur 9. Genomsnittspriset för fjärrvärme för ett mindre flerfamiljshus (som används som typhus i beräkningarna i bostadsföretagens årliga prisstudie Nils Holgersson-rapporten) har ökat med ungefär 4 procent per år under perioden. Fjärrvärmeföretagens priser är differentierade för olika kundtyper. Förklaringen till detta är att distributionskostnaderna varierar beroende på om det är tätt eller glest mellan kunderna. Exempelvis är det billigare per kund, totalt sett, att distribuera fjärrvärme till ett område med många flerfamiljshus än i ett villaområde. 90 80 70 77,99 72,54 70,29 60 50 40 30 20 n Större flerfamiljshus n Mindre flerfamiljshus n Småhus 10 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Figur 9. Genomsnittspris för fjärrvärme för respektive hustyp, 2004-2009, öre/kwh, 2009 års prisnivå Källa: Svensk Fjärrvärme. fjärrvärmeprisets utveckling 19

80 70 60 63,34 65,27 65,03 66,96 67,72 70,03 70,15 72,4 50 40 30 n Volymviktat medelpris n Antalsmedelpris 20 10 0 2006 2007 2008 2009 Figur 10. Volymviktade genomsnittspriser jämfört med antalsmedelpris, 2009 års prisnivå, 2006 2009, öre/kwh. Källa: Svensk Fjärrvärme. Prisutveckling med hänsyn tagen till leveransvolym I de flesta sammanhang framställs genomsnittligt fjärrvärmepris och prisutvecklingen för fjärrvärme genom beräkning av ett medelvärde baserat på alla kommuner med fjärrvärme. Alla nät väger då lika tungt oavsett storlek. Det innebär att ett litet nät med små leverenser får stort genomslag på genomsnittspriset. En beräkning av genomsnittspriset per levererad kilowattimme värme ger en bättre bild av vad majoriteten av kunderna faktiskt betalar för fjärrvärmen, se Figur 10. Detta volymviktade medelvärde blir lägre än antalsmedelvärdet, vilket beror på att mindre nät har något högre priser än större nät. Fjärrvärme jämfört med alternativen Det är främst för småhus det är meningsfullt att göra prisjämförelser med andra uppvärmningsformer, eftersom det finns många uppvärmningsalternativ på den marknaden. Figur 11 visar en prisjämförelse av löpande kostnader för olika uppvärmningsalternativ för småhus i 2009 års prisnivå. En heltäckande jämförelse av olika uppvärmningsalternativ bör dock även ta hänsyn till investerings-, installations- och anslutningskostnader. Eftersom elen har blivit dyrare har allt fler med eluppvärmning ersatt direktverkande el med värmepump eftersom det kräver mindre el. 140 120 100 80 60 40 n El n Olja n Pellets n Fjärrvärme 20 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Figur 11. Genomsnittliga löpande kostnader för uppvärmning av småhus, öre/kwh, fasta priser i 2009 års prisnivå, 2004-2009. Källa: Energimarknadsinspektionen 20 fjärrvärmeprisets utveckling