1(16) Tjänsteprisindex för ekonomiska konsulter Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.12 TPI-projektets rapport nr 4 Erik Gerestrand Monica Leonardsson Tjänsteprisindex, Prisprogrammet, Ekonomisk statistik, SCB Februari 2003
2(16) Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 1.1. Förutsättningar för statistikarbete inom TPI-området 3 1.2. NR:s krav på prisindex 3 1.3. Internationella erfarenheter 4 2. Inledning 5 2.1. Prisbildning 6 3. Branschbeskrivning SNI 74.12 7 3.1. Näringsgrenens struktur och statistisk tillhörighet 7 3.2. Nettoomsättning, förädlingsvärde, antal företag samt antal anställda 8 3.3. Intäkter från olika tjänster 9 3.4. Kundstruktur 9 3.5. De största företagen 10 3.6. Revisions- och redovisningsverksamhet i andra branscher 10 4. Testundersökningens uppläggning 11 4.1. Statistiska benämningar 11 4.2. Urvalsförfarande 11 4.3. Insamlingsförfarande 12 4.4. Prismätningsmetoder 12 4.5. Antaganden, vikter och indexberäkning 12 4.5.1. Indexberäkning 13 5. Utvärdering av testundersökningen 14 5.1. Allmänt 14 5.2. Utvärdering och svarsfrekvens 14 5.3. Testresultat 14 6. Slutsatser 15 SNI 74.12 Redovisning och bokföring, revision; skatterådgivning 16 Bilagor A) Info om intermittensundersökningen.
3(16) TPI-projektets rapport nr 4: branschbeskrivning SNI 74.12 TPI står för tjänsteprisindex, TPI-projektet är ett utvecklingsprojekt vars syfte är att ta fram TPI. 1. Bakgrund Inom ramen för TPI-projektet, som startade i januari år 2000 skall prisindex för tjänstebranscher tas fram. Tjänsteprisindex skall vara producentprisindex för tjänster och det primära syftet är användning inom det svenska nationalräkenskapssystemet för fastprisberäkning av tjänsteproduktionen i BNP på produktgruppnivå. Detta oavsett om tjänsten används av hushåll, myndighet eller företag. För att överhuvudtaget kunna skapa branschvisa prisindex krävs kunskap om branschens struktur (dess storlek och koncentration), aktörernas (företagens) storlek, antal, omsättning, den geografiska spridningen inom branschen m m. Vidare studeras prissättningsmekanismerna och typiska tjänster kartläggs. 1.1. Förutsättningar för statistikarbete inom TPI-området Två riktlinjer följs: Tjänsteprisindex anses vara ett producentprisindex och avser att redovisa den genomsnittliga prisutvecklingen i producentledet för tjänstebranscher i det första distributionsledet då tjänsterna levereras från inhemska tjänsteproducenter. Indextalet avser ett kvartal och prisuppgifterna skall vara ett genomsnitt per kvartal. I nuläget saknas manual och internationella regleringar på området. Den kommande PPI-manualen, som är under utarbetning på uppdrag av FN, kommer att inkludera även tjänster. I utkastet anges det att mätningen bör avse transaktionspriser. Transaktionspris är varans/tjänstens verkliga pris som köparen faktiskt betalar, d v s inklusive eventuella rabatter. 1.2. NR:s krav på prisindex Inom det svenska nationalräkenskapssystemet, som görs på ES/NR, betraktas tjänster lika som varor och båda benämns produkt. Idealindex för fastprisberäkningen och jämförelser mellan olika länder är - enligt ENS 1995, kapitel 10 - Fishers indexformel. Fishers formel har emellertid den negativa egenskapen att den inte är additiv, inte ens för året närmast basåret.
4(16) Därför är Paasche prisindex och Laspeyres volymindex att föredra framför Fisher. Samma kapitel medger dock att andra former av prisindex kan användas t ex vid korta (månad, kvartal) jämförelser i tiden. Generellt gäller att förändringar i ett transaktionsvärde måste kunna hänföras antingen till en prisförändring, volymförändring eller en kombination av de båda. För transaktioner, som avser tjänster är det ofta svårt att precisera det som kännetecknar de olika tjänsterna och ange en kvantitet, och det kan finnas olika uppfattningar om vilka kriterier som bör användas. Detta kan gälla viktiga branscher som banker och annan finansförmedling, parti- och detaljhandel, konsulttjänster, undervisning, forskning och utveckling, sjukvård och rekreationstjänster. Med hänsyn till att sådana tjänsteproducerande branscher blir alltmer betydelsefulla är det nödvändigt att tjänster skall kvantifieras, även om det då bara kan röra sig om konventioner. 1 ENS 1995 ställer höga krav på produkternas homogenitet och kvalitetsjusteringar då förändringar registreras mellan olika perioder. 1.3. Internationella erfarenheter Ur årliga OECD Inquiry on National Collection of Services Producer Prices framgår att Australien, Finland, Frankrike, Holland, Hongkong, Japan, Kanada, Mexico, Nya Zeeland, Storbritannien, Tjeckien och USA samlar in eller planerar att samla in prisuppgifter på ekonomiska konsulttjänster. På det 16:e Voorburg Group mötet i Örebro 2001 presenterades ett principal paper om tjänsteprisindex för revisions- och redovisningstjänster, A Producer Price Index for Accounting Services, av Francois Bordé & Gaétan Garneau verksamma vid Statistics Canada 2. Rapporten koncentrerar sig främst på Canadas tjänsteprisindex men beskriver även hur många av de ovan nämnda länderna hanterar tjänsteprisindex för ekonomiska konsulter. Beroende på svårigheten med att hitta återkommande tjänster för prismätningar samt lämpliga metoder att följa prisutvecklingen inom detta område har länderna valt delvis olika tillvägagångssätt. I huvudsak baseras dock indexen på timtaxor kategoriserade på olika tjänster som t ex revision, bokföring m m. ISIC (International Standard Industrial Classification of All Economic Activities) är FN:s nomenklatur vars europeiska motsvarighet heter NACE (General Industrial Classification of Economic Activities of the European 1 ENS 1995, kapitel 10.14 2 http://www.voorburg.scb.se/sessions.asp
5(16) Communities) och den svenska motsvarigheten är SNI92 (Standard för svensk näringsgrensindelning 1992). 2. Inledning Juridisk och ekonomisk konsultverksamhet, SNI 74.1, omsätter drygt 105 miljarder fördelade på över 40 000 företag 3. Denna branschbeskrivning, TPIprojektets rapport nr 4, avser i huvudsak att koncentrera sig på företag med branschkoden SNI 74.12, d v s Redovisning och bokföring, revision, skatterådgivning. Juridiska konsulter med branschkod SNI 74.11 beskrivs i rapport 5. SNI 74 benämns på grov nivå som Andra företagstjänster. De branscher som sorterar under denna kod är: 74.11 Juridisk verksamhet 74.12 Redovisning och bokföring, revision, skatterådgivning 74.13 Marknads- opinionsundersökning 74.14 Konsultverksamhet avseende företags organisation, information m m. 74.2 Arkitekt- och teknisk konsultverksamhet o dyl. 74.4 Reklamverksamhet 74.5 Arbetsförmedling och rekrytering 74.6 Detektiv- och bevakningsverksamhet; säkerhetstjänst 74.7 Rengöring och sotning 74.8 Övriga företagstjänster För att fördela produktionen på produktgrupper används bland annat resultaten från de intermittenta urvalsundersökningarna som görs på programmet för tjänstenäringar, ES/TN 4. Återkommande belyses olika branscher med olika års intervaller. Preliminära resultat från den undersökning som gjordes år 2002 finns i avsnitt 3. Det finns tre större branschorganisationer inom SNI 74.12 i Sverige: FAR (tidigare benämnd Föreningen Auktoriserade Revisorer) har ungefär 2 300 ledamöter varav 2 000 auktoriserade revisorer, främst från de stora företagen 5. Svenska Revisorssamfundet (SRS) har ca 1 500 godkända och auktoriserade revisorer som medlemmar 6. Sveriges Redovisningskonsulters förbund (SRF) har ca 1 800 medlemmar från mestadels små företag 7. 3 Företagsstatistik 2000. Se även Tabell 1 och Rapport 5. 4 För mer information om de intermittenta undersökningarna se Bilaga A. 5 www.far.se 6 www.revisorsamfundet.se 7 www.srfkonsult.se
6(16) I oktober 2002 fanns det 1 723 godkända och 2 387 auktoriserade revisorer, samt 81 registrerade revisionsbolag i Sverige 8. Ungefär hälften av revisorerna arbetar på någon av de fem största revisionsbyråerna. Dessa fem byråer väljs nästan uteslutande av samtliga börsnoterade företag. 9 Som kommer att visas i avsnitt 3 består branschen revision och redovisning av ett fåtal stora multinationella företag och ett stort antal små byråer. Ett mellanskick existerar knappt. Enronskandalen och den rådande globala lågkonjunkturen har lett till att branschen genomgått stora förändringar. Till stor del handlar det för företagen om att skära bland sina kostnader och koncentrera sig på sin kärnverksamhet i ett tuffare affärsklimat. Främst handlar det dock om det trovärdighetsproblem som uppstår då en revisor kan få i uppdrag att granska ett företags verksamhet som de egna konsulterna har varit delaktiga i. Trycket har ökat att ha oberoende revisorer och att särskilja revisionsverksamheten från konsultverksamheten. Den 1 januari 2002 kom det en ny lag i Sverige som säger att en revisor skall vara skyldig att för varje uppdrag i revisionsverksamheten pröva om det finns omständigheter som kan rubba förtroendet för hans eller hennes opartiskhet eller självständighet 10. Då dessa regler även gäller i EU betyder det att europeiska revisionsbolag måste tacka nej till revisionsuppdrag om oberoendet inte kan säkerställas. Revisorsnämnden, RN, är den tillsynsmyndighet som ska se till att god revisionssed och god redovisningssed följs. Den sköter även examinationen och kontrollen av godkända och auktoriserade revisorer. Dessa revisorer är de enda som får utföra lagstadgad revision, vilket är krav på aktiebolag och större ekonomiska föreningar. Från och med år 2003 måste alla godkända och auktoriserade revisorer ha erlagt examen. En examen gäller i fem år innan nya test måste göras. 11 2.1. Prisbildning Företagsbesök gjordes hos de största bolagen i branschen samt hos några småföretag. En svårighet med att prismäta och skapa index för tjänster inom revision och redovisning är att uppdrag är skräddarsydda individuellt för varje kund, till skillnad mot många industriproducerade varor. Eftersom uppdrag i många fall är unika är det svårt att hitta stabila och repetitiva tjänster som producenten kan lämna prisuppgifter på från period till period. Vidare beror prissättningen på ett antal olika och ständigt föränderliga faktorer och det kan 8 www.revisorsnamnden.se/inforam.htm 9 Affärsvärlden, Konsultguiden 2002/2003. www.konsultguiden.se 10 www.revisorsnamnden.se/inforam.htm. Revisorslagen (2001:883). 11 www.revisorsnamnden.se
7(16) vara problematiskt att särskilja tjänster från varandra, t ex revisionsnära rådgivning från övrig rådgivning. De stora företagen erbjuder ofta ett helt paket med tjänster där både revision, redovisning, rådgivning och systemutveckling kan ingå och det är svårt att avgränsa sig till en specifik tjänst att prismäta. Små företag får anses ha ett relativt homogent basutbud av tjänster även om vissa specialiseringar förekommer. De större företagen har hela landet som sitt arbetsfält. Moderbolagets prissättning styr ofta de enskilda kontorens priser även om varje enskilt kontrakt i många fall är unikt. De små byråerna är ofta mer lokalt förankrade och bestämmer sin prissättning själva utifrån den konkurrens som råder på orten de verkar. Enligt företagen har branschen revision och redovisning haft en kraftig prispress de senaste åren. Vissa menar att priserna eventuellt kan börja stiga men att det eventuellt kan ta lite tid då kontrakt för främst de stora byråerna är låsta över flera år. Snittpriset ligger lägre i Sverige än i många andra länder. Priserna är något högre i storstadsområden än på landsbygden vilket även SRF enkät 2000 kom fram till där knappt en tredjedel av deras 1 800 medlemmar deltog. Priserna skiljer sig också beroende på vilken bransch klienten verkar i, exempelvis är prissättningen för jordbruk relativt stabil. Vanligaste metoden för prissättning är timpriser även om anbudsförfarande på en totalsumma, d v s fasta priser, för vissa tjänster förekommer. 12 3. Branschbeskrivning SNI 74.12 3.1. Näringsgrenens struktur och statistisk tillhörighet I SPIN 2002, Standard för svensk produktindelning efter näringsgren 2002, är branschbenämningen på 74.12 Redovisning och bokföring, revision, skatterådgivning. 74.12 innehåller sedan följande delgrupper: Tabell 2: Delgrupper inom 74.120. Bransch SPIN 2002 CPA Redovisning och bokföring, revision, skatterådgivning 74.120 Revision 74.120.01 74.12.11 Redovisningsanalys 74.120.02 74.12.12 Utarbetande av redovisningar 74.120.03 74.12.13 12 Information från företagsbesök samt telefonintervjuer.
8(16) Andra redovisningstjänster 74.120.04 74.12.14 Bokföring, utom deklaration 74.120.05 74.12.20 Skatte- och deklarationsrådgivning 74.120.06 74.12.30 Källa: Förslag SPIN 2002: struktur, SCB/ES. CPA, Classification of Products by Activities, är EU:s produktstandard och SPIN 2002 är dess svenska SNI-anpassade version. SNI 74.12 motsvarar Group 7412 i ISIC Rev.3 samt Class 74.12 i NACE Rev 1. 3.2. Nettoomsättning, förädlingsvärde, antal företag samt antal anställda Enligt Företagsstatistiken 2000 13 fanns det 13 213 företag inom SNI 74.12. Dessa företag sysselsatte 20 382 personer. Branschens totala nettoomsättning år 2000 uppgick till knappt 19,3 miljarder kronor och förädlingsvärdet till cirka 11,9 miljarder kronor. Av den totala nettoomsättningen på 19,3 miljarder kronor svarade enskilda näringsidkare (d v s företag med noll anställda) för sammanlagt cirka 1,4 miljarder kronor, motsvarande sju procent. Under år 2000 fanns det 6 112 enskilda näringsidkare registrerade. Tabell 3 nedan visar hur variablerna antal företag, antal anställda, nettoomsättning samt förädlingsvärde fördelar sig på storleksklasser. Tabell 3: Branschens struktur per storleksklass fördelad efter antal anställda. Antal Antal % Antal % Nettoomsättn, % Förädlingsvärde, % anställda företag anställda 14 mkr mkr 0-4 12 684 96 6 986 34 7 226 38 4 098 34 5-9 374 4 2 335 12 1 808 9 902 8 10-15 85-1 000 5 986 5 580 5 16-49 49-1 262 6 1 034 6 699 6 50-199 13-1 166 6 1 625 8 961 8 200-499 3-724 3 647 3 459 4 500-5 - 6 909 34 5 936 31 4 244 36 Totalt: 13 213 100 20 382 100 19 263 100 11 943 100 Källa: Företagsstatistiken 2000. Tabell 3 visar att det i den minsta storleksklassen (0-4 anställda) finns 12 684 företag, eller motsvarande 96 procent av totala antalet företag i branschen. I den största storleksklassen finns endast fem företag som dock står för hela 31 13 Observera att uppgifterna från Företagsstatistiken gäller år 2000 eftersom undersökningen 2001 ännu ej är klar. Enligt preliminära siffror från Företagsstatistiken 2001 fanns det 13 860 företag, 21 366 antal anställda och branschens nettoomsättning uppgick till 21 miljarder kronor. 14 Definitionen på antalet anställda är medelantalet heltidsanställda.
9(16) procent av branschens totala nettoomsättning. I dessa fem företag återfinns 34 procent av branschens totala antal anställda. Branschen domineras alltså av några få mycket stora företag, medan övriga företag är små med få anställda och liten nettoomsättning, något mellanskick verkar knappast existera. 3.3. Intäkter från olika tjänster I den intermittenta branschundersökningen efterfrågades fördelning av nettoomsättning på olika typer av tjänster. Tabellen nedan visar hur den totala nettoomsättningen fördelar sig procentuellt på olika typer av tjänster. Tabell 4: Nettoomsättning fördelat på olika tjänster. Tjänster % Redovisning och bokföring, revision, skatterådgivning Revisionstjänster 43 Redovisning och bokföringstjänster, 35 exkl deklarationer Skatterådgivning, 12 inkl deklarationer Konsulttjänster avseende företags organisation m m Organisationsutveckling - Strategisk rådgivning, inkl mergers och acquisitions 2 Finansiell rådgivning, utom skatterådgivning 2 Rådgivning i personalfrågor - Övriga konsulttjänster avseende företagets 3 organisation, information Övrigt (Data-och utbildningstjänster m.m) Övriga tjänster 3 Total nettoomsättning 100 Källa: Intermittensundersökningen för år 2001. För de flesta företag i branschen kom de största intäkterna från revisionstjänster, redovisnings- och bokföringstjänster samt från skatterådgivning. Vissa företag var även s k branschblandade företag och hade en del intäkter fördelade på andra tjänster. 3.4. Kundstruktur Den intermittenta branschundersökningen innehöll även uppgifter om kundstrukturen. Nedan i tabell 5 kan man se hur nettoomsättningen fördelas på de olika kunderna. Tabell 5: Nettoomsättning fördelad på kundkategorier. Kundkategori % Företag och affärsdrivande verk 93
10(16) Statliga och kommunala myndigheter 3 Hushåll/privatpersoner 1 Hushållens icke vinstdrivande org. - Export 3 Totalt: 100 Källa: Intermittensundersökningen för år 2001. Kategorin Företag och affärsdrivande verk är branschens klart största kund. Hela 93 procent av branschens totala nettoomsättning återfinns bland dessa kunder. 3.5. De största företagen Tidningen Affärsvärlden rankar varje år Sveriges största konsultföretag. Tabell 7 visar den lista över de största företagen inom revision som presenterades i Konsultguiden 2002/2003. Tabell 7: De största företagen år 2002. Namn Omsättning (mkr) Antal anställda Öhrlings PricewaterhouseCoopers 2 710 3 000 Ernst & Young 1 764 1 991 KPMG 1 681 1 736 Deloitte & Touche 1 070 1 200 Lindebergs Grant Thornton 476 569 BDO Revision 260 380 SET Revision 202 203 Totalt 8 861 10 325 Källa: Affärsvärlden, Konsultguiden 2002/2003. www.konsultguiden.se 3.6. Revisions- och redovisningsverksamhet i andra branscher Troligtvis finns det inte många felklassificerade företag som bedriver verksamhet inom revision och redovisning, d v s företag som inte är klassade i SNI 74.12 och därmed inte heller ingår i intermittensundersökningen 15. Anledningen till felklassificering kan vara att merparten av deras verksamhet är förlagd till annan verksamhet, vilket gör att de får en annan branschkod. Revision och redovisning är ett relativt väldefinierat område, vilket borde innebära att intermittensundersökningen inte bör ha missat några större företag. Dock finns det stora multinationella företag med andra branschkoder än 74.12 som har egna ekonomiavdelningar som ägnar sig åt intern bokföring, internrevision m m men dessa former av tjänster är inte intressanta då andra företag inte kan utnyttja dem. 15 Intermittensundersökningen går bara efter företagens huvudverksamhet (första branschkod).
11(16) 4. Testundersökningens uppläggning Projektets uppgift är att ta fram en prismätningsmetod och testa den. Under hösten 2002 genomfördes en testundersökning där både små och stora företag ingick. De stora företagen fick delvis individuellt anpassade lösningar som togs fram utifrån de företagsbesök som hade gjorts. De mindre företagen efterfrågades efter tjänster som var representativa för företaget, relativt stabila och återkommande. De fick själva välja ut tjänster med vägledning av det missiv och blanketten de fick. NR önskar index uppdelat på tre kategorier: företag, myndigheter och privatpersoner. Eftersom kategorin privatpersoner och myndigheter endast stod för en procent respektive tre procent av den totala omsättningen 16 är de av mindre intresse. 4.1. Statistiska benämningar De objekt som undersökningen avser att mäta, målobjekt, är revisions- och redovisningsföretagens utbud av tjänster i Sverige för företag, myndigheter och privatpersoner. Målvariabel är det pris på dessa tjänster som kunden faktiskt betalar alternativt det genomsnittliga debiterade timpriset. Mervärdesskatt (moms) och andra skatter ingår ej. Målpopulationen består av samtliga företag i Sverige verksamma inom revision och redovisning. Som urvalsram användes ES/REG:s Företagsdatabaser (FDB). 4.2. Urvalsförfarande Urvalet bestod av tio mindre och fem stora företag. Företagsbesök eller telefonkontakt gjordes med flera av företagen för att ta reda på vilka tjänster m m de erbjöd och vilka möjligheter som fanns att prismäta dessa. Val av typtjänster gjordes på basis av de diskussioner som förts vid företagsbesöken. Företagen ombads då välja tjänster som de ansåg vara representativa för den aktuella branschen. Tjänsterna skulle dessutom vara relativt stabila och återkommande. 16 Se avsnitt 3.4.
12(16) 4.3. Insamlingsförfarande De företag som inte besökts kontaktades per telefon eller per e-post och informerades om testundersökningen. För varje företag erhölls en kontaktperson. Testundersökningen genomfördes i form av frågeformulär i Excel-format. De stora företagen fick specialanpassade lösningar efter hur deras ekonomisystem var uppbyggda samt efter de uppgifter de var villiga att lämna. Även de mindre företagen hade olika alternativ av frågor att välja på. Excel-filerna skickades till företagen med e-post och företagen returnerade de ifyllda filerna till SCB på samma sätt. 4.4. Prismätningsmetoder De stora företagen frågades efter genomsnittliga debiterade timpriser för olika kategorier som vi valde tillsammans med dem under företagsbesöken. Dessa kategorier var exempelvis yrkesgrupp t ex auktoriserad eller godkänd revisor, partner, assistent tjänstegrupp revision respektive redovisning/bokföring kundstorlek stora respektive små företag För de mindre företagen användes specification pricing eller timtaxor uppdelade på de olika kategorierna: kundkategori pris på kontrakt för olika kunder yrkesgrupp t ex legitimerad redovisningskonsult, SRF-ledamot, godkänd revisor, assistent tjänstegrupp för fasta priser för vissa tjänster, t ex pris per verifikation Indextalet avser en månad och prisuppgifterna skall vara ett genomsnitt per månad. Företagen lämnade även uppgifter om hur stora de lämnade kategorierna/tjänsterna var omsättningsmässigt i förhållande till varandra. De små företagen fick dessutom frågan om hur stor del av en eventuell prisändring som var ren prisförändring och hur stor del som berodde på förändring av tjänstens innehåll. 4.5. Antaganden, vikter och indexberäkning Företagen frågades efter hur stor vikt de lämnade tjänstekategorierna hade inbördes omsättningsmässigt. Vidare viktas de stora företagen mellan varandra efter omsättning medan de mindre företagen erhöll lika vikter. De
13(16) små företagen representerar alla små företag när de viktas mot gruppen med de stora företagen i tredje steget nedan. 4.5.1. Indexberäkning Indexet beräknas i tre steg: 1. I det första steget beräknas index för respektive företag enligt Laspeyres: F F T P t I = 0 t wt * 100 (4-1) F T T P0 där F T P t = pris för tjänst T i företag F vid tidpunkten t F T P 0 = pris för tjänst T i företag F vid bastidpunkten 0 w T = vikter mellan inbördes tjänster per företag där w = 1 2. I det andra steget beräknas indexet för respektive grupp G, d v s för de fem största samt för övriga mindre företag, genom att väga ihop de index som beräknats för varje enskilt företag i det första steget: G G, F F I 0t wo I 0t = F ~ (4-2) T T där, = vikter mellan företagen efter omsättning år 2000 G F w ~ O Bastidpunkten sattes till januari 2002. 3. I det tredje steget beräknas det totala indexet genom att väga ihop de båda grupperna: G G I 0t wo I 0t = G ~ (4-3) där O G w ~ = vikter mellan grupperna efter hur stor andel av den totala omsättningen grupperna hade år 2000
14(16) 5. Utvärdering av testundersökningen 5.1. Allmänt Att använda e-post var ett bra sätt för att hämta information. När väl filerna med frågeformuläret och följebrevet är skapade går det att skicka samma fil till varje företag. Tidsbesparingen är stor vid resultatberäkningen eftersom det genom länkar är möjligt att koppla samman svarsfilerna. Den tid som krävs för bearbetning av data blir därmed mycket kort och även svar som inkommer sent kan inkluderas. Inom företagen är det endast en person som har fyllt i uppgifter om de olika tjänsterna. 5.2. Utvärdering och svarsfrekvens Flera av främst de största företagen har ingen möjlighet att ge specificerade timtaxor för olika yrkeskategorier eller uppdrag och individuella lösningar måste därför göras. Små byråer lämnade nästan uteslutande listpriser och flera av dessa påpekade att priserna ändras endast vid årsskiftet. 5.3. Testresultat Då urvalet av deltagande företag inte var tillräckligt stort går det inte att dra några slutsatser om prisutveckling utifrån resultatet av testundersökningen. Resultatet, d v s prisutvecklingen inom revision och redovisning från januari till oktober 2002, enligt testundersökningen visas i Figur 1. Figur 1: Månadsindex för ekonomiska konsulter januari till oktober 2002, januari = 100. 110 108 106 104 102 100 98 96 94 92 90 jan-02 feb-02 mar-02 apr-02 maj-02 jun-02 jul-02 aug-02 sep-02 okt-02 Konsumentprisindex, KPI, ökade under samma tid med 2,5 procent.
15(16) 6. Slutsatser Testet utföll väl vad gäller inhämtande av kunskap om de olika tjänster företagen erbjuder även om svarskvalitet och svarsfrekvens behöver bli bättre. Det bedöms dock vara möjligt efter mindre ändringar i frågeformuleringarna att påbörja produktionen av detta index. Insamlingen kommer att ske kvartalsvis i produktionen istället för månadsvis som skedde i testet. Att använda timtaxor är inte optimalt eftersom det bl a kan vara svårt att kvalitetsvärdera prisförändringar. Dock är de allra flesta kontrakt baserade på timtaxor. Exempelvis lämnade ett företag priser per verifikation men de räknar då med att de alltid gör 50 verifikationer i timmen och skulle alltså lika gärna ha kunnat lämna timpriser. Vidare diskussioner kommer att föras om det är möjligt att undvika att få listpriser från de mindre byråerna. Inför produktionen kommer de största företagen att väljas med sannolikhet ett och bland övriga företag kommer PPS-urval dras från SNI-grupp 74.120 ur företagsdatabasen. En cut off-gräns, baserat på antal anställda, kommer att väljas för att inte uppgiftslämnarbördan ska bli för stor för de allra minsta företagen. Det är dock idag osäkert på vilken nivå cut off-gränsen kommer att läggas. Olika stratifieringar, t ex storstad och landsbygd, av urvalet av företag kommer utredas vidare. Utvecklingsprocessen kommer kontinuerligt att fortlöpa och samarbetet med branschorganisationerna och företag i branschen fortsätter.
16(16) Bilaga A Intermittensundersökningar SCB genomför med cirka tre till fyra års intervall intermittenta undersökningar, även kallade branschundersökningar, i olika branscher. Dessa kan ses som ett komplement till den årliga Företagsstatistiken. De intermittenta undersökningarna är urvalsundersökningar medan Företagsstatistiken är en totalundersökning. Syftet med undersökningarna är dels att till Nationalräkenskaperna, NR, få fram underlag för beräkningar av BNP, dels att ge EU ett underlag för att förbättra jämförelser mellan EU-länderna. Under 2002 gjordes intermittenta branschundersökningar avseende år 2001 i SNI-branscherna 74.12, 74.13, 74.14, 74.2, 74.4 samt i SNI 72. Dessa undersökningar ingår även i ett utvecklingsprojekt inom EU som har till syfte att harmonisera statistiken för olika branscher inom Företagsstjänster. Resultaten levereras dessutom, som vanligt, till Nationalräkenskaperna för beräkningar av bland annat BNP. SNI 74.12 Redovisning och bokföring, revision; skatterådgivning I branschundersökningen för SNI 74.12, Redovisning och bokföring, revision; skatterådgivning 17 ingick samtliga företag med 50 anställda och fler. För de mindre företagen gjordes ett urval. I totala populationen fanns det 13 852 företag och av dessa valdes 472 ut till att ingå i undersökningen. Ser man till antalet företag domineras branschen kraftigt av små företag. Små företag definieras som företag med mindre än 50 anställda. Av de 472 företagen som ingick i undersökningen var det hela 447 företag, motsvarande 95 procent, som hade mindre än 50 anställda. Ser man däremot till antalet anställda eller till nettoomsättningen domineras marknaden dock kraftigt av åtta till tio riktigt stora företag. De företag som är verksamma i branschen är alltså antingen små eller väldigt stora, något mellanskick verkar knappast existera. 17 Denna branschundersökning gjordes tillsammans med SNI 74.14, Konsultverksamhet avseende företags organisation, information m m. Totalt var då populationen 26 389 företag och urvalet 1 311 företag.