Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013 2013 Prioriteringar för en trovärdig välfärdspolitik
Prioriteringar för en trovärdig välfärdspolitik Yeshiwork Wondmeneh 1
Innehållsförteckning Inledning... 3 Välfärdspolitikens sammanlagda resurser... 4 Kommunsektorn... 7 Kommunsektorns resultat...8 Skatteunderlaget och kostnadstrycket...9 Statsbidragen?...10 Restriktioner...11 Sammanfattande reflektioner och förslag till prioriteringar...12 Prioriteringar i transfereringssystemet...13 Sjukförsäkringen...14 Karensdagen och karensavdraget...14 Höga tak i sjukförsäkringen...15 Arbetslöshetsförsäkringen...16 Sammanfattande reflektioner och förslag till prioriteringar... 17 Referenser...18 2
Inledning Varje kongress behandlar ett omfattande antal motioner som ställer krav på förbättringar inom en rad olika områden som direkt eller indirekt hör till välfärdspolitiken. Större delen av motionerna kan grovt delas in i transfereringar och välfärdstjänster, två medel som används för att fördela välfärden. Transfereringar består till stor del av socialförsäkringsersättningar som betalas ut i samband med tillfälligt eller permanent inkomstbortfall vid sjukdom, arbetslöshet, föräldraledighet och vård av barn samt ålderspension och förtidspension. I transfereringarna ingår också olika former av bidrag, som till exempel bostadsbidrag, barnbidrag, studiestöd och ekonomiskt bistånd (tidigare socialbidrag). Med välfärdstjänster avses de verksamheter som till stor del ligger inom kommunsektorns ansvarsområden och som alla invånare har tillgång till efter behov, som till exempel barnomsorg, skola, sjukvård och äldreomsorg. Välfärdspolitikens syfte är att minska inkomstspridning mellan olika grupper i samhället, att erbjuda skydd mot alltför stora inkomstbortfall, att omfördela resurser över livscykeln, att garantera medborgare välfärdstjänster vid behov och oavsett betalningsförmåga, att förbättra för de sämst ställda osv. Men välfärdspolitiken har inte enbart fördelningspolitiska motiv utan innehåller även inslag av stabiliserings- och effektiviseringsmotiv. Arbetslöshetsförsäkringen är ett exempel som, genom att motverka effekterna av konjunktursvängningar, bidrar till stabilisering. Ytterligare exempel är utbildning, vård och omsorg som påverkar produktivitet och utbud av arbetskraften och därigenom också påverkar ekonomisk tillväxt. 1 Som det inledningsvis nämndes ställer motionerna som kommit till Kommunals kongress 2013, liksom motioner till tidigare kongresser, krav på förbättringar i välfärdstjänsterna och i transfereringar. Kommunals medlemmar formulerar kraven utifrån de faktiska förhållanden som de upplever i arbetet och utifrån sina levnadsvillkor i övrigt. Förutom att tydliggöra politiska ställningstaganden i olika frågor förväntas kongressen också att fatta beslut om konkreta frågor som Kommunals företrädare, funktionärer och opinionsbildare ska driva inom ramen för det fackliga uppdraget under kongressperioden (2013 2015). Förbundsstyrelsen anser att det är viktigt att prioritera kongressens beslut för att öka Kommunals trovärdighet som politisk kraft/opinionsbildare. Trovärdiga beslut förutsätter i sin tur välgrundade fakta. Det välfärdspolitiska systemet är komplicerat och ekonomiska och politiska förutsättningar förändras över tid vilket komplicerar användningen av fakta. Detta motiverar avgränsningar och fokus i beslutsunderlagen som i sin tur antas möjliggöra noggrant avvägda prioriteringar och beslut. 1 Långtidsutredningen 03/04. 3
Rapporten bygger på en genomgång av olika underlag som bedömer och analyserar den offentliga sektorns förutsättningar och de ekonomiska utsikterna på kort och lång sikt. Välfärdspolitikens sammanlagda resurser Välfärdspolitikens resurser består av statens och kommunsektorns sammanlagda inkomster. Runt 90 procent av inkomsterna härrör från direkta och indirekta skatter på arbete samt från skatter på produktion och konsumtion, mervärdesskatt (moms) är exempel på skatt på konsumtion. År 2009 utgjorde skattedelen 1 458 miljarder kronor av en sammanlagd inkomst på 1 621 miljarder kronor. 2 Diagram 1: Den offentliga sektorns inkomster fördelade på skatter och avgifter år 2009. Procent Övrigt 10% Inkomstskatt hushåll 32% Sociala avgifter 16% Inkomstskatt företag 6% Skatt på produktion och import 36% Källa: Statistiska centralbyrån 2011 Som det framgår i diagram 1 svarar inkomstskatt från hushåll och företag (de två utskurna bitarna i figuren) tillsammans för den högsta andelen av de samlade inkomsterna. Det enskilt största skatteslaget Skatt på produktion och import består i huvudsak av mervärdesskatt (moms) och punktskatt. Momsen är den statliga sektorns största inkomstkälla. I skatteslaget övrigt ingår ränteintäkter, aktieutdelningar från statligt ägda företag m.m. 2 Statistiska centralbyrån (2011), Ekonomistyrningsverket (2012) m.fl. 4
De olika inkomstkällornas andel av de totala inkomsterna kan variera över tid beroende dels på det ekonomiska läget, dels på ändringar i skatteuttaget. Diagram 2 nedan visar utvecklingen under åren 2000 2009. 700 600 500 400 300 200 100 Diagram 2:Skatter och avgifter, år 2000 2009, löpande priser. Miljarder kronor. Inkomstskatt från husshåll Skatt på produktion och import Inkomstskatt från bolag Sociala avgifter 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Källa: SCB, Nationalräkenskaperna Inkomstskatten har ökat stadigt över större delen av den redovisade perioden främst tack vare en god utveckling av Sveriges ekonomi. Minskningen som sedan följde kan förklaras av jobbskatteavdraget som infördes 2007 och som förstärktes både 2008 och 2009. 3 Införandet av jobbskatteavdraget motiverades med att sysselsättningen skulle öka, men huruvida det har gett sådana effekter eller inte finns olika uppfattningar om. Enligt en utvärdering är det inte alls möjligt att göra en trovärdig bedömning av jobbskatteavdragets sysselsättningseffekt 4. Bland annat beror detta på svårigheten att urskilja jobbskatteavdragets effekter från möjliga effekter av andra faktorer. Oavsett effekterna innebär jobbskatteavdraget att resurserna till välfärden begränsas. Jobbskatteavdraget och avdraget för rut- och rottjänster har sammanlagt bidragit till en ökning av skattereduktioner med närmare 100 miljarder kronor år 2012 jämfört med 2006; den samlade skattereduktionen beräknas 2012 vara 200 miljarder kronor. Ruttjänstens skattereduktion 2012 uppgår till 2 miljarder kronor och väntas bli dubbelt så hög till år 2016, enligt Ekonomistyrningsverket. När den infördes 2007 uppgick skattereduktionen till 100 miljoner kronor. Rottjänsten medförde 9 3 Statistiska centralbyrån (2011) och Lewin, B (2010). 4 Edmark K, Liang C-Y, Mörk E och Selin H (2012). 5
miljarder kronor i skattesänkning när den infördes 2009 och har ökat kraftigt sedan dess, dock har ökningen dämpats under senare tid. 5 Skattesänkningarna som har genomförts sedan regeringsskiftet 2006 är ännu flera. Hela skattebaser har avskaffats såsom arvs- och gåvoskatten samt förmögenhetsskatten. Fastighetsskatten har gjorts om och minskat kraftigt. 6 Momsen på restaurang- och cateringtjänster, den så kallade restaurangmomsen, sänktes från 25 till 12 procent år 2012 och medförde en minskning av momsintäkterna med 5,4 miljarder kronor. Regeringen bedömde dock att minskningen skulle på längre sikt begränsas till 3,6 miljarder kronor. Kostnadsminskningen (skillnaden mellan 5,4 och 3,6 miljarder kronor) menade regeringen skulle bero på förväntade positiva sysselsättningseffekter och minskade transfereringar, dvs. att färre skulle vara beroende av ekonomiskt bistånd eller arbetslöshetsförsäkring. Men andra bedömare, till exempel Finanspolitiska rådet, hävdar att regeringens kalkyl har överskattat sysselsättningseffekterna. Finanspolitiska rådet anser att momssänkningen snarare borde betraktas som branschstöd. Enligt rådet borde regeringen överväga att införa en enhetlig mervärdesskattesats och menar att en sådan skulle ha stora positiva samhällsekonomiska effekter. Även den europeiska kommissionen ifrågasätter, i ett brev till regeringen, reformens effektivitet. Konjunkturinstitutet uppskattade 7 den kortsiktiga konsumentpriseffekten av sänkt moms på restaurangtjänster till 2 3 procent och genomslaget av det uppskattades till 30 procent av momssänkningen. Jämfört med Finland som hade genomfört liknande reform anses detta vara ett sämre resultat, men det finska genomslaget hade senare visat sig ha gått tillbaka. 8 En ytterligare skattesänkning som regeringen genomfört är bolagsskatten i 2013 års budgetproposition som sänktes med 16 miljarder kronor. Denna skattesänkning kommer enligt Ekonomistyrningsverket att kosta runt 10 miljarder kronor i en årlig minskning av den offentliga sektorns skatteintäkter. 9 5 Ekonomistyrningsverket (2012). 6 Lewin, B (2010). 7 Prisutvecklingen för restaurangtjänster i början av 2012 jämfördes med den genomsnittliga prisförändringen under perioden 2000 2011. 8 Konjunkturinstitutet (2012). 9 Ekonomistyrningsverket (2012). 6
Kommunsektorn Kommunsektorn ansvarar för de skattefinansierade verksamheter som tillhandahåller välfärdstjänster till invånarna. Utgifterna för konsumtionen av dessa tjänster utgör nästan tre fjärdedelar av hela den offentliga sektorns utgifter. 10 Utgifterna består av löner och materialkostnader samt kostnader för verksamheter som sektorn köper från privata utförare. Kommunernas kostnader för köp av tjänster hos privata utförare ökade med 9,6 procent år 2010 jämfört med 2009 och uppgick då totalt till 88 miljarder kronor. Från år 2010 till 2011 minskade de privata inköpen med 4 miljarder kronor. Däremot ökade landstingens kostnader för privata inköp med 35 miljarder under samma period. Kommunsektorns sammanlagda kostnader för privata inköp uppgick 2011 till 119 miljarder kronor och utgjorde 15 procent av sektorns totala kostnader. Kommunernas största kostnader för privata inköp gäller äldreomsorgen. 11 Löner till anställda, inklusive sociala avgifter, utgör drygt 40 procent av sektorns totala konsumtionsutgifter. Antalet anställda i kommunsektorn uppgår till 26 procent av alla förvärvsarbetande i Sverige cirka 1, 2 miljoner personer inklusive de som är anställda hos privata utförare som finansieras med offentliga medel. De privatanställda har mer än fördubblats under perioden 2000 2011(från 50 700 år 2000 till 107 100 år 2011) medan antalet anställda i kommunsektorn nästan inte alls har förändrats. 12 Kommunalt finansierad sysselsättning 2000 2011 Anställda 2000 2011 Förändringar i antal Förändringar i procent I kommuner 798 800 800 800 2 000 0,3 % I privata företag 50 700 107 100 56 400 111,2 % Summa 849 500 907 900 58 400 6,9 % I landsting 255 500 258 500 3 000 1,2 % I privata företag 25 400 29 300 3 900 15,4 % Summa 280 900 287 800 6 900 2,5 % Total i sektorn 1 130 400 1 195 700 65 300 5,8 % Källa: Sveriges Kommuner och Landsting 10 Statistiska centralbyrån (2011). 11 Finansdepartementet (2012). 12 Sveriges Kommuner och Landsting (2012). 7
Kommunsektorns resultat Kommunsektorns inkomster består till stor del av skatt på arbete. Inkomstens storlek beror dels på den beskattningsbara förvärvsinkomsten (skatteunderlaget), dels på skattesatserna 13. En annan inkomstkälla som har fått en allt större betydelse för sektorn är de generella och riktade statsbidragen 14. Diagram 3: Kommunernas och landstingens resultat i miljarder kronor Landstingens resultat Kommunernas resultat Sektorns resultat 20,0 15,0 10,0 5,0 18,3 6,9 18,4 15,0 0,0-5,0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016-10,0 Källa: Sveriges Kommuner och Landsting Figuren visar att kommunernas och landstingens sammanlagda resultat 2011 sjönk med mer än 11 miljarder kronor från 18,3 till 6,9 procent. Kommunernas resultat 2011 var i genomsnitt 9,4 miljarder kronor medan landstingen visade på ett negativt resultat med -2,5 miljarder kronor. Försämringen i sektorns sammanlagda resultat berodde på en engångskostnad på 8 miljarder som betalades för att justera pensionsskulden som då ökade till följd av ändrad kalkylränta. Givetvis varierade resultaten mellan enskilda kommuner och landsting. Antalet med negativa resultat år 2011 var 52 kommuner och 17 landsting. 36 av dessa kommuner och samtliga 17 landsting ansåg att de av synnerliga skäl inte kunde återställa hela eller delar av försämringen i det egna kapitalet som det negativa resultatet medfört. Med andra ord kunde de inte uppfylla balanskravet 15. Balanskravet innebär att verksamhetens kostnader inte får överskrida intäkterna. 13 Skattesats är den procentuella andelen av den beskattningsbara inkomsten som dras av som kommunalskatt. 14 Årsbok för kommunerna 2012. 15 Finansdepartementet (2012). 8
Resultatet för 2012 förbättrades kraftigt av det tillskott på 11 miljarder kronor som återbetalades av AFA-försäkring. Återbetalningen gäller premiesänkning för de kollektivavtalade sjukförsäkringarna som var inbetalda år 2007 och 2008 16. Bakom premiesänkningen ligger minskad sjukfrånvaro. Skatteunderlaget och kostnadstrycket Kommunernas ekonomi försvagades under 2012 på grund av dålig konjunktur och en utdragen skuldkris i Europa som negativt påverkade den svenska exporten. Nyckeltal på arbetsmarknaden. Kalenderkorrigerade värden Utfall Prognos Procentuell förändring om inte annat anges 2011 2012 2013 2014 2015 2016 BNP 3,7 1,2 1,2 2,5 2,7 2,7 Produktivitet 2,0 0,9 1,6 2,1 1,6 1,6 Arbetade timmar 2,3 0,4-0,4 0,4 1,1 1,1 Medelarbetstid 0,2-0,1-0,1 0,1 0,0 0,0 Sysselsatt 2,1 0,6 0,3 0,3 1,1 1,1 Arbetskraft 1,2 0,7 0,4 0,2 0,5 0,5 Personer i program, tusental 178 187 197 187 167 152 Arbetslöshet som procent av arbetskraften 7,5 7,6 8,3 8,2 7,7 7,2 Öppen arbetslöshet (arbetslösa exklusive 5,4 5,5 6,0 6,0 5,8 5,4 heltidsstuderande arbetssökande) som procent av arbetskraften Källa: Ekonomistyrningsverket (2012), Prognos, statens budget och de offentliga finanserna, december 2012. ESV 2012:44. I tabellen ovan visas bland annat en långsam ökning i antalet arbetade timmar 2012 och en prognos om minskning 2013. Antalet arbetade timmar 2012 ökade långsammare än antalet sysselsatta som en följd av att sjukfrånvaron hade börjat stiga igen. Stigande sjukfrånvaro bidrog alltså till att medelarbetstiden sjönk något. En annan förklaring till sjunkande medelarbetstid bedömer Ekonomistyrningsverket vara en sänkning av arbetstiderna för att undvika uppsägningar. Ekonomin bedöms dock vända 2014 och tillväxten väntas bidra till en viss uppgång i medelarbetstiden. Under åren 2015 och 2016 beräknas antalet arbetade timmar öka i samma takt som sysselsättningen 17. Också ökningen i lönerna har varit måttliga och påverkat skatteinkomsterna svagt. Kommunsektorn räknar ändå med ett starkt skatteunderlag som beror på växande pensionsutbetalningar, alltså att de som nu går i pension har högre pension än de som försvinner. Till följd av det korrigerade Sveriges 16 http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/afaforsakring/pressrelease/view/aaterbetalning-av-premier-foeraar-2007-och-2008 770507 17 Ekonomistyrningsverket (2012). 9
Kommuner och Landsting under februari månad i år sin tidigare prognos och meddelade förbättrade skatteinkomster med 3 miljarder kronor både 2013 och 2014 18. Men denna korrigering verkar inte leda till kvalitetsförbättringar i välfärdstjänsterna, där bättre bemanning är en viktig del. Sveriges Kommuner och Landsting anser nämligen inte att resultatförbättringen är tillräcklig för att förändra sektorns tidigare bedömning om ett högt kostnadstryck som innebär att kostnaderna ökar i ännu snabbare takt än skatteunderlaget. Både demografiska förändringar och höjda ambitioner ligger bakom kostnadstrycket enligt Sveriges Kommuner och Landsting. Behoven fortsätter att öka både inom förskola, grundskola och inom äldreomsorg samtidigt som nivån på investeringarna till exempel i renoveringar av lokaler anses vara hög. De demografiska kraven på kommunernas kostnader beräknas i genomsnitt ha ökat med cirka 0,5 procent årligen under 2000-talet; den totala ökningen under perioden 2000 2012 uppgick till 1,2 procent och bedöms öka till 1,5 procent under perioden 2013 2016. Sveriges Kommuner och Landsting har i enkätsvar från ekonomichefer fått signaler om att många kommuner planerar besparingar och avgiftshöjningar i sin budget för 2013. Förutom vatten och avlopp planeras avgiftshöjning även inom äldreomsorgen. Kostnadsökningen för omsorgen om funktionsbegränsade och för familje- och individomsorgen bedöms ha varit högre än vad som är demografiskt betingat, medan äldreomsorgens kostnader har legat efter i förhållande till de demografiskt betingade behoven. Kostnaderna för särskilt boende har minskat medan kostnaderna för omsorg i ordinärt boende har ökat. Andelen som får hemtjänst har ökat med en procentenhet mellan 2000 och 2011 (från 8 till 9 procent), medan andelen i särskilda boenden har minskat med tre procentenheter från 8 till 5 procent under samma period. 19 Det kan tolkas som att kommunerna, för att klara de totala kostnaderna, gör omprioriteringar mellan de olika verksamheterna, vilket sannolikt leder till relativt mer sparande inom äldreomsorgen. Enligt Statistiska centralbyrån minskade den offentliga sektorns kostnader för äldreomsorg med 1,5 procent mellan 2009 och 2010 20. Statsbidragen? Kommunerna väntar sig att det generella statsbidraget räknas upp med 2 procent i fasta priser och att specialdestinerade statsbidrag höjs i takt med kostnadsutvecklingen, men trots det anser de inte att intäkterna räcker för att täcka kostnaderna för behov som förändringar i demografin medför, volymändringen och pris- och lönehöjningarna under perioden 2014 2016. Men inga nya 18 Sveriges Kommuner och Landsting (2013). 18 Sveriges Kommuner och Landsting (2012) 20 Statistiska centralbyrån (2012). 10
resultatförstärkande statsbidrag finns aviserade från regering eller riksdag, för sådant måste föregås av nya riksdagsbeslut. Sektorns resultaträkning för kommande år (diagram 3) bygger, utöver statsbidragen, även på ett antagande om ökad skatt med 40 öre jämfört med dagens nivå. Det är främst landstingen som antas höja skatten för att klara kravet på ett överskott på 1 procent av skatter och bidrag, medan kommunerna antas klara det med hjälp av de kalkylerade statsbidragen. Sveriges Kommuners och Landstings chef-ekonomen skriver i Ekonomirapporten 2012: Ett resultat på 8 9 miljarder i kommunsektorn ger intrycket av en ekonomi i god ordning, men det innebär att en tredjedel av kommunerna och nästan hälften av landstingen beräknas ha underskott. Utan uppräknade statsbidrag och trots skattehöjningar på 40 öre skulle sektorns resultat successivt falla till minus 10 miljarder år 2016. 21 Restriktioner Överskottsmålet sätter ett finansiellt ramverk för hela den offentliga sektorn. Målet innebär att offentliga sektorns finansiella sparande ska uppgå 1 procent av bruttonationalprodukten (BNP) i genomsnitt över en konjunkturcykel. För kommunsektorn innebär ramverket ett krav på budgetbalans och god ekonomisk hushållning enligt gällande regler i kommunallagen. Kommunsektorn tillåts inte att ha underbalanserad budget, vilket betyder att enskilda kommuner och landsting inte får besluta om budgetar där kostnader överstiger intäkter. I händelse av att kommunala utgifter förväntas öka mer än skatteuttaget anpassas statsbidraget för att kommuner och landsting ska kunna klara balanskravet. För att leva upp till kommunallagens krav på en god ekonomisk hushållning har kommuner och landsting ett finansiellt mål som innebär att årets resultat ska uppgå till 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Överskottsmålet anses av regeringen främja ekonomisk effektivitet genom att skapa bättre förutsättningar för att skatteuttaget inte ska behöva höjas eller variera över tiden till följd av den demografiska utvecklingen. Stora underskott kan enligt regeringen finansieras med framtida skattehöjningar, men endast under en begränsad tid och med risk för försämrad effektivitet i ekonomin, enligt Riksrevisionen. Riksrevisionen kritiserar regeringen för brist på analys av den långsiktiga utvecklingen i kommunsektorn 22. 21 Sveriges Kommuner och Landsting (2012). 22 Riksrevisionen (2012). 11
I granskningsrapporten Den kommunala ekonomin och hållbara ekonomiska finanser skriver Riksrevisionen: Problemet med finansieringen av det kommunala utgiftstrycket är inte i första hand en fråga om brist på resurser för den offentliga sektorn som helhet, utan snarare ett fördelningsproblem. Staten har långsiktigt goda finanser och har exempelvis möjlighet att förekomma kommunala skattehöjningar med statsbidrag eller att neutralisera effekterna av dem med statliga skattesänkningar. På längre sikt finns också en möjlighet att ansvaret för att tillhandahålla olika offentliga tjänster kan flyttas mellan olika offentliga sektorer. De långsiktiga obalanserna i den kommunala sektorn tycks emellertid vara så omfattande att god framförhållning krävs oavsett vilka åtgärder som vidtas. Sammanfattande reflektioner och förslag till prioritering Förändringar i demografin och de konsekvenser den har för de offentliga finanserna är ett väl känt faktum, men det finns stora meningsskiljaktigheter i hur demografins förändringar påverkar verksamheterna i kommuner och landsting. Vi vet, till exempel, att Sveriges befolkning blir äldre men är friskare än tidigare generationer och i så fall hur mycket friskare? Här finns olika uppfattningar. Detta kompliceras ytterligare av avsaknaden av förutsägbara ekonomiska förutsättningar som gör det svårt för kommuner och landsting att planera verksamheter med god kvalitet. De omprioriteringar mellan olika verksamheter de tvingas till för att hålla ekonomin i balans drabbar onekligen de anställda; detta kan inte undvikas i personalintensiva verksamheter som de kommunala. Äldreomsorgen är en särskilt drabbad verksamhet enligt Kommunal. Samtidigt som verksamheten är känslig för de demografiska förändringarna har verksamhetens kostnader sjunkit i förhållande till just de demografiska behoven. Trots alarmerande missförhållanden på flera håll i verksamheten och trots utbredd stressrelaterad ohälsa hos personalen har ingen seriös vilja till problemlösning visats från politiska håll. Krav från Kommunal på en högre bemanning har inte fått gehör. I linje med Riksrevisionen anser förbundsstyrelsen att problemet med finansieringen av det kommunala utgiftstrycket inte är i första hand en fråga om brist på samhällets samlade resurser för den offentliga sektorn som helhet, utan snarare ett fördelningsproblem. 23 En lång rad av dyra skattereformer som regeringen har genomfört vittnar om detta. Två av de senaste reformerna är sänkningen av momsen på restaurang- och cateringtjänster som kostar 5,4 miljarder kronor brutto (3,6 23 Riksrevisionen (2012). 12
miljarder netto) och sänkningen av bolagsskatten för en bruttokostnad på 16 miljarder kronor eller netto 10 miljarder kronor i sänkta skatteinkomster per år. För att visa på en alternativ prioritering till de genomförda skattesänkningarna har vi gjort en enkel beräkning. Till exempel skulle antalet anställda inom äldreomsorgen kunna öka med 10 000 heltidsanställda undersköterskor för en kostnad på cirka 3,7 miljarder kronor. Det är cirka en tredjedel av sänkningen av bolagsskatten. För hela beloppet som bolagsskattesänkningen kostar statsbudgeten, 10 miljarder kronor, skulle bemanningen kunna förstärkas med cirka 27 000 anställda inom till exempel äldreomsorgen. Förbundsstyrelsen anser att höjt statsbidrag borde anslås för att höja bemanningen i de kommunala verksamheter som direkt är tyngda av demografiska förändringar och föreslår att kongressen 2013 prioriterar detta. Prioriteringar i transfereringssystemet I transfereringarna har det under de senaste åren skett stora systemingrepp särskilt i sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna. Ingreppen är så pass allvarliga att tilltron till försäkringarna avtar. Förbundsstyrelsen anser därför att det är viktigt att prioritera dessa delar av trygghetssystemen vars legitimitet behöver försvaras och förstärkas för att kunna hålla samman systemen. Sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarnas utformning måste ske på ett sätt som skapar tillit hos alla de som är anslutna till försäkringarna. Vad folk i allmänhet anser rimligt och rättvist borde också stämma överens med tillämpningen av försäkringarna. Den som drabbas av ohälsa eller av arbetslöshet måste garanteras ett rimligt och fullgott inkomstskydd vid tillfällig eller varaktig sjukdom eller arbetslöshet. En välutformad försäkring med tydliga och effektiva regler gynnar inte bara individen utan är även ett effektivt omställningsinstrument som har en stabiliserande betydelse vid konjunktursvängningar. Välfungerande försäkring gynnar med andra ord såväl sysselsättningen som samhällsekonomin. 13
Sjukförsäkringen I skuggan av de senaste årens regeländringar framställdes sjukförsäkringen mer som ett bidrag. Många sjuka slogs ut ur systemet eller väntade förgäves på sina ersättningar. En stor andel, cirka en femtedel, av dem som utförsäkrades från sjukförsäkringen under 2010 var medlemmar i Kommunal och Kommunals a-kassa. Utförsäkringen har vållat dem stora ekonomiska bekymmer. Utöver det upplevde många att de inte fick stöd som var tillräckligt effektivt för att hjälpa dem att återgå till arbetet. 24 Förbundsstyrelsen anser att reglerna i sjukförsäkringssystemet måste ses över. Karensdagen och karensavdraget Nuvarande utformning av karensdagen leder till större inkomstbortfall för många av Kommunals medlemmar jämfört med andra grupper på arbetsmarknaden ur flera synvinklar: Som självrisk är karensdagen för hög och slår hårt mot många medlemmar med låga inkomster och med små marginaler. Att karensdagen inte är konstruerad som en femtedel av veckoinkomsten utan att hela första dagens eller nattens inkomst dras av vid sjukfrånvaro innebär en större inkomstförlust för alla som arbetar koncentrerade långa pass jämfört med dem som har en jämnfördelad arbetstid över fem av veckans sju dagar. Många av Kommunals medlemmar är särskilt utsatta för luftburna och kontaktbetingade infektionssjukdomar som till exempel vinterkräksjukan. Vid smitta kan anställda, på grund av att karensdagen är dyr, fatta beslut som kan innebära ökade risker för spridning av smittor eller nackdelar för den egna hälsan. Den första och den tredje punkten kan leda till frågor om huruvida det behövs självrisk i sjukförsäkringen och hur hög den ska vara eller vilken konstruktion den ska ha. Men frågorna behöver relateras till de generella principer som finns för sjukförsäkringen och som är viktiga att värna eftersom klara och tydliga spelregler är en förutsättning för en bred samsyn om ett gemensamt offentligt finansierat sjukförsäkringssystem. I sådana principer kan rymmas en väl avvägd självrisk. 24 Kommunal (2011). Kedjan som brast en berättelse om Kommunals utförsäkrade medlemmar. 14
När det gäller den orättvisa som drabbar medlemmar som arbetar koncentrerade långa pass har Kommunal ett förslag till lösning som bygger på den analys som gjordes i utredningen Lagom är bäst, varken för mycket eller lite sjukskrivning. Utredningen kom till stånd efter beslut på kongressen 2010 och en av slutsatserna i utredningen är att förbundet borde verka för ett så kallat karensavdrag. Enligt förslaget skulle karensavdraget vid sjukfrånvaro motsvara en femtedels veckoinkomst i stället för en heldags eller ett arbetspass inkomstbortfall. Förbundsstyrelsen anser dock att karensdagen behöver utvärderas och hänsyn behöver tas till olika gruppers utsatthet för högre risker att bli sjuka i arbetet. Även vissa gruppers möjligheter att slippa karensdag behöver vägas in i en eventuell utvärdering eller utredning. Höga tak i sjukförsäkringen Många får inte rimliga ersättningar i förhållande till sina arbetsinkomster på grund av att taket i sjukförsäkringen ligger så mycket under genomsnittslönen; trygghetssystemen garanterar inte längre skydd mot kraftiga standardförsämringar vid sjukdom eller arbetslöshet för stora grupper. Taket i sjukförsäkringen har inte hängt med löneökningarna. Till skillnad från åren fram till mitten av 1980-talet då färre än var tionde löntagare hade en löneinkomst över taket, var det år 2009 drygt en tredjedel av alla löntagare som hade inkomster över taket. Det innebär att allt fler får ut mycket mindre än 80 procent av sin inkomst vid sjukdom. 25 Detta kan leda till att allt fler kan ifrågasätta meningen med att betala skatt till en försäkring som de inte omfattas av. Fler och fler kan då välja att försäkra sig privat. Men privat sjukförsäkring blir dyrare eftersom inte alla delar på risken. För löntagargrupper med stora risker skulle försäkringen bli otroligt dyr och det skulle innebära att många inte skulle ha råd med försäkring. Genom höjda tak som ger ett gott inkomstskydd till alla undanröjs risken för splittring mellan olika inkomstgrupper och befolkningen behåller den gemensamt finansierade sjukförsäkringen som är billig tack vare att alla delar på riskerna. Sammanhållningen förebygger också risken för att de som mest behöver försäkring hamnar utanför på grund av att de inte skulle ha råd att betala höga premier som en privat försäkring skulle kräva. 25 Kommunal (2012). Under höga tak ryms alla en rapport om höjda tak i sjukförsäkringen. 15
Arbetslöshetsförsäkringen Arbetslöshetsförsäkringen har omvandlats till ett byråkratiskt krångelverk som inte längre skyddar individen mot inkomstförlust. Den har upphört att uppfylla välfärdspolitikens olika syften. Den varken garanterar individen trygghet eller spelar någon stabiliseringspolitisk roll för samhällsekonomin. Regeringen har infört regler om nedtrappning av ersättningen. Tidigare låg ersättningen på 80 procent (upp till taket) under hela ersättningsperioden, men nu trappas den ned efter 200 dagar till 70 procent och efter 300 dagar sänks ersättningen till 65 procent då aktivitetsstöd ges. Taket har sänkts från en tidigare dagpenning på 730 kronor till högst 680 kronor per dag under de första hundra dagarna av ersättningsperioden. För familjer med barn under 18 år skiljer reglerna sig från övriga. De får ersättning under dag 300 till dag 450 med 70 procent av den tidigare inkomsten och därefter går de in i jobb- och utvecklingsgarantin. Utöver det ligger numera ett helt år som grund för beräkning av ersättning, vilket leder till att dagpenningen sjunker avsevärt för deltidsanställda. Förbundsstyrelsen anser att taket för arbetslöshetsförsäkringen måste höjas och löneindexeras. Nedtrappning av ersättningen från 80 till 65 procent måste slopas och i stället måste en ersättningsnivå på 80 procent i ett första steg för alla under hela ersättningsperioden införas. Förutom det anser förbundsstyrelsen att det är viktigt att tillsammans med hela LO-kollektivet kräva ändringar i reglerna som hindrar 70 procent av alla arbetslösa från att kvalificera sig för ersättning. 26 Det största hindret bedöms vara regeln som höjt tiden i anställning som ersättningen baseras på från 6 till 12 månader. Bland övriga regler som måste förändras finns också 75-dagarsregeln som hindrar deltidsarbetslösa från att arbeta mer. 26 Landsorganisationen (2013). 16
Sammanfattning av förslag till prioriteringar för en trovärdig välfärdspolitik Sammanfattningsvis föreslår förbundsstyrelsen att främst borde förstärkning av resurserna till välfärdstjänsterna prioriteras. Ett höjt statsbidrag med ett tydligt otalat syfte att förstärka bemanningen inom vård och omsorg bör prioriteras. Förbundsstyrelsen föreslår också att införande av karensavdrag samt höjda tak i sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna prioriteras. Förbundsstyrelsen föreslår att kongressen godkänner rapporten Prioriteringar för en trovärdig välfärdspolitik 17
Referens Edmark K, Liang C-Y, Mörk E och Selin H (2012), Jobbskatteavdraget, Rapport 2012:2, Institutet för arbetsmarknadspolitik (IFAU). Ekonomistyrningsverket (2012), Prognos, statens budget och de offentliga finanserna, december 2012. ESV 2012:44. Finansdepartementet (2012), Allmänna bidrag till kommuner. Regeringens proposition 2012/13:1 utgiftsområde 25. Kommunal (2011), Kedjan som brast en berättelse om Kommunals utförsäkrade medlemmar. Kommunal (2012). Under höga tak ryms alla en rapport om höjda tak i sjukförsäkringen. Konjunkturinstitutet (2012), Kortsiktiga priseffekter av sänkt mervärdesskattesats på restaurangoch cateringtjänster, Fördjupnings-PM Nr 13.2012. Landsorganisationen (2013). Fritt fall i arbetslöshetsförsäkringen Allt fler arbetslösa i Sverige saknar a-kassegrundad ersättning. Lewin, B (2010), Efter skattereformen en genomgång av svensk skattepolitik 1992 2009, Underlagsrapport till Riksrevisionen. Långtidsutredningen 03/04. Riksrevisionen (2012), Den kommunala ekonomin och hållbara offentliga finanser, RiR 2012:25. Statistiska centralbyrån (2011), Offentlig ekonomi 2011. Statistiska centralbyrån (2012), Utgifter för det sociala skyddet i Sverige och Europa samt utgifternas finansiering 2005 2010. Statistiska meddelanden Nr 15 SM 1201. Statistiska centralbyrån(2012), Årsbok för Sveriges kommuner. Sveriges Kommuner och Landsting (2012), Ekonomirapporten, om kommunernas och landstingens ekonomi, oktober 2012. Sveriges kommuner och landsting (2013), Budgetförutsättningar för åren 2013-2016, Cirkulär 13:6. http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/afaforsakring/pressrelease/view/aaterbetalning-avpremier-foer-aar-2007-och-2008-770507 18
För Kommunal är det viktigt att arbeta miljövänligt. Kommunal är idag det enda fackförbund som klimatkompenserar sina trycksaker. Det betyder att nya träd planteras som ersättning för de träd som blivit till papper. Mer om klimatkompensation på www.kommunal.se/klimat Art nr 978 91 7479 139 6 Prioriteringar för en trovärdig välfärdspolitik. Form AL. Tryck: Sjuhäradsbygdenstryceri AB