Barns strategier når de vokser opp med vold i hjemmet

Relevanta dokument
«Jag spelade med och låtsades att jag var på hans sida» - Barns strategier under våldsepisoden

Våld i hemmet - barns strategier. Röster från barn på krisesenter.

Att möta våldsutsatta barn. 14 juni 2019

Delaktighet - på barns villkor?

Basutbildning våld i nära relation. Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld

Barn och Trauma - bedömning och behandling

LÄSGUIDE till Boken Liten

Våld är varje handling riktad mot en annan person som skadar, smärtar, skrämmer eller kränker och som får denna person att göra något mot sin vilja

LADDA NER LÄSA. Beskrivning. Våld i hemmet - barns strategier PDF ladda ner

Kan man bli sjuk av ord?

VÄCK DEN BJÖRN SOM SOVER

Möten med barn som upplevt våld: barns perspektiv. Maria Eriksson Familjerättsdagarna 23 mars 2012

Våld är varje handling riktad mot en annan person som skadar, smärtar, skrämmer eller kränker och som får denna person att göra något mot sin vilja

LÄSGUIDE till Boken om Liten

Till dig som bor i familjehem

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Att vara barn när föräldrarna tvistar om vårdnad, boende eller umgänge

Barns delaktighet: en förutsättning för barns skydd och välfärd?

Traumamedveten omsorg. Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer

Hälsa och välbefinnande hos barn och ungdomar som har en förälder med progredierande neurologisk sjukdom

Varför bör vi erbjuda stöd till föräldrar?

Kan man bli sjuk av ord?

Ungdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet

Babybojen. Bad i hemmet för små barn

Mammornas Bakgrund. Barnens Bakgrund. Resultat. Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma

Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp

Simbegwire. Rukia Nantale Benjamin Mitchley Lena Normén-Younger svensk nivå 5

6. Barn vars föräldrar avlidit

Text: Nina Ljungberg Bild: Anna Andersson

Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp

Barn som upplevt våld i sin familj

6. Barn vars föräldrar avlidit

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

MEDLEMSFÖRSLAG. Medlemsförslag om gemensamma insatser mot våld i nära relationer. Nordiska rådet

BARN SOM RÄTTIGHETSBÄRARE - HUR FAMILJEHUSET JOBBAR MED BARNS DELAKTIGHET

Raka spår, sidospår, stopp: Vägen genom gymnasieskolans språkintroduktion som ung och ny i Sverige. Mirjam Hagström

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

LYCKAT PROJEKT FÖR BARN OCH UNGAS PSYKISKA HÄLSA

Adam i skolan. Alla barn är lika mycket värda. Ingen får behandlas sämre. FN:s barnkonvention artikel 2 Illustrationer: Rebecca Karlén

Januari Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR

Trauma och Prostitution

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN

Elevernas likabehandlingsplan

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention

Värdegrunds-sfi Elevhäfte 10: Kärlek, sex och relationer ungdomar och sex

November Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Användning av BRA- Barns rätt som anhöriga

SÄG BARA HEJ - SÅ TAR VI DET DÄRIFRÅN

Våld är varje handling riktad mot en annan person som skadar, smärtar, skrämmer eller kränker och som får denna person att göra något mot sin vilja

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut.

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013

Världskrigen. Talmanus

Luleå kommun/buf sid 1/5 Ängesbyns förskola Rektor Annika Häggstål ÄNGESBYNS FÖRSKOLA. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Barnkonventionen och vad innebär det att den ska bli lag? Karin Sjömilla Fagerholm, jurist

Luleå kommun/buf sid 1/6 Ängesbyns förskola Förskolechef Britt-Louise Eklund ÄNGESBYNS FÖRSKOLA

Ensamkommande barn som försvinner

Krigstrauma i bagaget och mobbad i skolan

Bedömning inför psykoterapi. Barnet 3

Barnets rättigheter. Barnkonventionen

Frågeformulär till vårdnadshavare

Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn

När mamma eller pappa dör

Kommittédirektiv. Utredning om dokumentation och stöd till enskilda som utsatts för övergrepp och vanvård inom den sociala barnavården. Dir.

Workshopledare Madeleine Sundell

Barns utsatthet att förstå och förändra. Johanna Thulin Socionom och doktorand i socialt arbete vid Linnéuniversitetet

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Hur nöjd är du med förskolan?

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

Varför är jag inte normal!?

BARNETS RÄTTIGHETER VILJA VÄL OCH GÖRA RÄTT

Insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck

Södra Älvsborgs Sjukhus. Visualisera

Statistik om barn och unga. En trygg uppväxt. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad

Montessoriförskolan Paletten

Bolivia Plan 4000 Santa Cruz

Våld mot äldre kvinnor - och män

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013

IRRITATION OCH ILSKA TRÄFF 3 VISA VÄGEN

Att synliggöra barnen på kvinnojour. Psykologenheten Hisingen Ulla Bergbom Carina Karlsson Souzan Jamie

KORTTIDSBOENDET KOTTEN

CPP Child and Parent Psychotherapy. Susanna Billström Jessica Pehrson

TF-KBT FÖRÄLDRA- FÄRDIGHETER

Välkomna till tredje tillfället om våld i nära relation

jag blir väldigt irriterad när de vuxna tjatar om vad jag ska bli. jag är ju någonting eller hur? jag är ett barn

Bildsamt- bilder som stöd i samtal om våld

Nordens välfärdscenter. En institution under Nordiska ministerrådet Kontor i Stockholm och Helsingfors 30 medarbetare

Rusmedel ur barnets synvinkel

Barnidrotten och barnrättsperspektivet. Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning

ÅRSRAPPORT Barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd

3-åringen ATT VARA FÖRÄLDER TILL EN 3-ÅRING

A 1 A 1. Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa. v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj?

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Att tvingas lyssna Hur barn upplever pappas våld mot mamma

Parenting Young Children. ett individuellt föräldrastödsprogram som används i hemmet tillsammans med föräldrar med kognitiva svårigheter

Beteendeproblem i förskolan

Transkript:

Barns strategier når de vokser opp med vold i hjemmet Carolina Överlien, docent i socialt arbete, Stockholms universitet, forskare og forskningsleder barn og unge, vold og traume på Nasjonalt kunnskapssenter om vold og traumatisk stress (NKVTS)

Översikt Vad är våldsförebyggande arbete? Barn på krisesenter Se barnens agens barns strategier när de växer upp med våld i hemmet Tiden på krisesentret representerar ett window of opportunity Gör det möjligt för krisesentren att arbeta förebyggande Skolan och dess personal centrala i våldsförebyggning Glöm inte forskningen!

Vad är förebyggande arbete? Forebyggende arbeid kan beskrives som organisere målrettet tiltak, prosesser, programmer og innsatser som blir iverksatt for å forhindre uønskede hendelser, som vold og overgrep (Major et.al., 2011; Mrazek og Haggerty, 1994; Prop.12S).

Holen Moen, Bergman & Øverlien (kommande), fritt efter SOU 2015:55

Definition av barn som upplever våld i hemmet Barn och ungdomar som ser, hör, hör om, och upplever konsekvenserna av det psykiska, fysiska, sexuella, materiella och finansiella våld som en av deras föräldrar/omsorgspersoner utsätter den andra föräldern för. Øverlien, C. (2012) Vold i hjemmet barns strategier. Oslo: Universitetsforlaget

Om barn på krisesenter 1570 barn bodde minst en natt på krisesenter år 2015 (Barne-, ungdomog familiedirektoratet 11/ 2016). Genomsnittsålder på barn på krisesenter är 6 år (Barne-, ungdom- og familiedirektoratet 11/ 2016). Ett antal av barnen kommer upprepade gånger till krisesenter, och en liten grupp spenderar delar av sin barndom där (Barne-, ungdom- og familiedirektoratet 11/ 2016; Selvik & Øverlien, 2014; Øverlien et al. 2010). Barnen på krisesentren är inte representativa för alla barn som upplever våld i hemmet. De är en extra sårbar grupp!

Metod och informanter Djup-intervjuer med 25 barn och ungdomar (8-20) 15 födda i Norge av minst en förälder född i Norge 9 pojkar, 16 flickor Bor eller nyligen bott på en av fyra krisesenter i Norge Hälften utsatta för direkt fysiskt våld (två livshotande) Alla utsatta för psykiskt/emotionellt våld Nio lever i ett våldsvälde (Øverlien, 2013)

Barns strategier Innan våldsepisoden Att förebygga Att dämpa Under våldsepisoden Att gå emellan Att beskydda sig själv och sina syskon Att tillkalla hjälp Att avleda Efter våldsepisoden Att vara ett stöd Att ge igen

Innan våldsepisoden - Att dämpa

Simon: Jag har alltid försökt distrahera pappa på något sätt. Liksom säga kom till mig. Då kom han till mig och började krama mig så hårt att jag nästan inte fick luft. Bara för att han inte ska börja slåss med mamma. C: Jaha du går till honom så att han kan krama dig? Simon:Ja alltså så att han inte ska vara arg på mamma, även om han aldrig haft någon grund till det. C: Okej, och när är det du gör det? Simon: Det är olika.

C: Men hur vet du när du ska göra det? Simon: Om han är sån, om han börjar skrika och så, börjar snacka om att han är stark och så, så säger jag ska vi bryta arm, så att han inte går över till mamma. C: Så då går du fram till honom och vad säger du för att distrahera honom? Simon: Jag säger ska vi bryta arm och så gör vi det, och så vinner han. Överlien (2016)

Under våldsepisoden - Att gå emellan

Hanne: Jag sa sluta, ni får inte bråka mer. Jag tycker inte om att se er bråka, ska ni absolut det så får ni gå någon annanstans. Var inte kvar här och gör det mot mig och min syster. Ni måste tänka på att det inte är bra för barn att behöva se sina föräldrar bråka. (Överlien, 2016)

Under våldsepisoden - Att tillkalla hjälp

Aranya: Och så blev han så arg på mamma och jag visste inte vad jag skulle göra. Då gick jag in på toaletten och tog mammas mobil med mig och ringde till min morbror och bad att han skulle komma och hjälpa till. För jag var så väldigt rädd. C: Och gjorde han det? Aranya: Ja, vi fick bo hos honom i tre fyra dagar, och sen flyttade vi till krisesentret. C: Okej, men du vad smart av dig att tänka på att ta med mobilen på toaletten. Aranya: Ja (smiler). (Överlien, 2016)

Under våldsepisoden - Att avleda

Alexander: För att få dem att sluta så var det bara att öppna dörren så blev det mycket lugnare på en gång (sägs med skratt i rösten). Det var ett höghus och det var väldigt eko där (i trappuppgången). Om man öppnade dörren så hörde alla våningsplanen Øverlien, 2016

Efter våldsepisoden att stödja

Isabell: Jag var liksom tvungen att ta hand om mamma hela tiden. Hon berättade om hur hon kände det, men jag berättade aldrig om mina känslor. Jag var tvungen att trösta henne när han skickade henne till hennes rum. Nästan varje dag torkade jag hennes tårar. (Överlien, 2016)

Inkludera barnen i det förebyggande våldsarbetet använd deras agentskap/agens!

Tiden på krisesentret representerar ett window of opportunity för förebyggande arbete med barnen! (Øverlien 2011, 2012) Genom tiltak och insatser kan man Förebygga olika former för ohälsa och sociala problem, på kort och lång sikt Förebygga nya upplevelser av våld och andra potentiellt traumatiserande händelser Förebygga att barnet när hon/han blir ungdom/vuxen utsätter kjæreste/partner för våld

Barn har rätt till en barndom utan våld och övergrepp!

FNs konvention om barnets rättigheter, artikel 19 1. Partene skal treffe alle egnede lovgivningsmessige, administrative, sosiale og opplæringsmessige tiltak for å beskytte barnet mot alle former for fysisk eller psykisk vold, skade eller misbruk, vanskjøtsel eller forsømmelig behandling, mishandling eller utnytting, herunder seksuelt misbruk, mens en eller begge foreldre, verge(r) eller eventuell annen person har omsorgen for barnet. 2. Slike beskyttelsestiltak bør omfatte effektive prosedyrer for utforming av sosiale programmer som yter nødvendig støtte til barnet og til dem som har omsorgen for barnet, samt andre former for forebygging, påpeking, rapportering, viderehenvisning, undersøkelse, behandling og oppfølging av tilfeller av barnemishandling som tidligere beskrevet og, om nødvendig, for rettslig oppfølging.

Istanbul konventionen - Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet Artikel 12, punkt 2: Parterna ska vidta nödvändiga lagstiftningsåtgärder och andra åtgärder för att förebygga alla former av våld som faller inom ramen för denna konvention och som utövas av en fysisk eller juridisk person.

Lov om kommunale krisesentertilbod (krisesenterlova) Likeverdigt tilbud till kvinnor, män och barn 1 Formålet med denne lova er å sikre eit godt og heilskapleg krisesentertilbod til kvinner, menn og barn som er utsette for vald eller truslar om vald i nære relasjonar

Utfordringer. Antall bekymringsmeldinger fra krisesentrene til barneverntjenesten har økt de senere årene (Bakketeig et al 2014) men...2016 sändes 150 bekymringmeldinger från krisesentret i Oslo, och 14 gick till tiltak Krisesentren ska beskydda barnen, men detta blir omöjligt när barnen sänds på samvær med våldsam far utanför krisesentret Alltför få barn som bor på krisesenter får behandling på BUP. Studier visar att ca 2/3 av barn på krisesenter har behov för behandling (Almqvist & Broberg, 2004)

Tack! Carolina Øverlien Carolina.overlien@nkvts.no