..J. PROPANEXPLOSIONEN. r ARENDAL (GÖTEBORG) OEN 8 MAJ 1981 RAPPORT AV DEN SÄRSKILDA ARBETSGRUPPEN FÖR UTREDNING AV PROPANEXPLOSIONEN Göteborg i d~cember 1981
PROPANEXPLOsiONEN 1981-05-08 I ARENDAL, GÖTEBORGS KOMMUN INNEHALLsFÖRTECKNING Sid SAMMANFATTNING UTREDNINGEN 3 ORIENTERINGSSKISSER 5 FÖRESKRIFTER OCH NORMER 6 ANLÄGGNINGEN Tikomst, föräggningen av rörstråket mm 10 Konstruktion 12 Produktföden 13 Fortöpande ~ontroer,inspektioner o d 14 ALLMÄNT OM GASMOLNSEXPLOSIONER M M Något om fria gasmonsexposioner 15 Något om propan och - förbränning a v propan 16.- UTFLÖDET - EXPLOSIONEN Orsak ti utfödet 18 Utfödet - gasspridniqg, gasmängder 18 Jämförese med modeantaganden Tändkäa 22 23 Beräkningar av krafter p g a exposionen 23 Tryckverkningsgrad 24 Personskador 25 Öv riga skador 25 ALARMERINGEN OCH RÄDDNINGSINSATSERNA Redovisning av åtgärder Bedömning a v åtgärderna Aarmeringen Räddningsinsatserna 27 3f: 35
SAMMANFATTANDE BEDÖMNINGAR Sid 12 REKOMMENDATIONER PROPANUTFLÖDET 1981-06-04 INOM BP:S RAFFINADERIOMRADE Orsak Aarmeringen Räddningsinsatserna Tätningsförfarandet Erfarenheter 48 49 4:9 50 50 BILAGOR Nr Fygbid över oyckspatsen Fotografier över rörskadan 2 Utredning om tändanedningar 3 Gasexposionen 1981-05-08, Göteborgs kommun ~ (undersökning av SSI Byggkonsut AB m a p krafter på skyddsrum vid exposionen) Protoko fört vid besiktning av funna arm- 5 käder vid brand Arenda 1981-05-14 Brand- och exposionsskador h
1 SAMMANFAT~NING Fredagen den 8 maj, k 02.25 e=~poderade ett propangasmon i Arenda i Göteborg. Monet hade bidats genom utföde a v propan i vgtskefas fr~n ett drygt 5 km ångt I 6 transportrör mean BP ~ s raffinaderi och en dep~. Utfödet före e=:posionen p~gick i ca 55 min. Ber~kningar visar att några tiota m 3 propanvätska - mots varande runt 10 000 m 3 propangas - femtede härav förbrändes vid exposionen. kom ös. Ungefär en AnaysutJtande a v b a statens kriminatekniska aboratorium jämte vittnesuppgifter taar mycket starkt för att rörskadan orsakades genom spr~ngning med sprängämne. Ingen har hittis kunnat bindas vid gärningen. Något fe på r6ran~ggningen eer i dess sk6tse som har bidragit ti utveckingen av oyckan har inte kunnat tonstateraf s. Vid e;~posionen brännskadades tv~ brandmän sv~rt. Den ene aved ti föjd av. sina skador ndgra veckor senare. Den andre fick best~ende scador. I omgivningen v~ades betydande skador pj egendom, b a totaförstördes en kontorsbyggnad. De e conomiska skadorna har grovt uppskattats ti drygt 15 mij. kr. Orsaken ti att de t v ~ brandm~nnen skadades bedöms vara oyckiga omständigheter för vika ingen kan astas. Brandförsvarets och poisens r~ddningsinsatser och samordningen mean dessa bedöms som tifredsstäande.
2 F6jande rekommendationer ämnas: Panverket b6r 6verväga om anvisningar f6r panäggning f6r markanvändning med hänsyn ti anäggningar a v ifr2gavarande sag b6r meddeas. - Brandf6rsvaren b6r med h~nsyn ti erfarenheterna fran de skadade brandmännens utryckning g6ra en 6versyn pj sambandssidan f6r att minska risten f6r iknande händeser. - Erfarenheterna från räddningstjästen vid oyckan b6r f6rmedas vid utbidning och Bvning a v brandoch poispersona. Gemensam panäggning och övnng mean brandf6rsvar och pois är av stor vikt. Vidare b6r betonas vikten av information ti utryckande enheter om ämpig färdväg, skyddsavstånd, brytpunkt och ordning f6r radiosamband. - En särskie utvärdering b6r g6ras genom jämf6rese mean brandmännens skador och k~der i syfte att ta fram underag f6r f6rbättring av s(yddsutrustning och ev ändring av rutiner f6r användande av sddan. Sociastyresen b6r Bverväga om särs(ida anvisningar beh6vs f6r ambuanspersona m f f6r f6rsta behanding av brännskador- t exbetr. vattenbegjutningoch om ambuanser b6r utrustas särskit härf6r. Den 4 juni 1981 inträffade Jnyo ett f6de av propan frjn den aktuea r6redningen. Det skedde inom BP : s raffinaderiomrade. NAgon antändning av gasen skedde dock inte. Rapporten inneh~er även en redog6rese med erfarenhetssammanstäning betrfffande den händesen.
3 UTREDNINGEN Samrna dag som gasexposionen inträffade företog änsstyresen~ företrädd av b a andshövdingen, och andra be rörda myndigheter besök på oyckspatsen, varvid fr å gan om utredning a v oyckan diskuterades. Den 11 maj hös på andshövdingens initiativ ett samrnanträde med represent~nter för de aktuea myndigheterna. Den 14 maj 1981 uppdrog regeringen " åt änsstyresen i Göteborgs och Bohus än att i sarnarbete med berörda statiga och kommunaa myndigheter sammanstäa erfarenheterna från gasexposionen i Göteborgs kornmun den 8 maj 1981." Med anedning av regeringens uppdrag utsåg änsstyres e n g e nom formet besut den 26 maj en samarbetsgrupp mc'd föjande sammansättning: My ndighe t / organisation Länssty r e se n I KornrnundeRarternentet statens brandnämnd Sprängämnesinspektionen Poissty resen i Göteborgs poisdistrikt Företrädare Landshövdingen Ake Noring (ordf) Försvarsdirektören Gunnar Franke Hovrättsassessorn ULf Bjurrnan Avdeningsdirektören Mats Ber~ 1:e byråingenjören Per Sturk Poismästaren Bengt Erandsson Yrkesinspe k t ionen i Göteborgs Yrkesinspektören Anders Svedhom d i s trikt GÖt8borgs brandförsvar Göteborgs k ornmun AB Statens Anäggningsprov ning Brandche f e n Kar-Ejnar Nisso n Kommunarådet Lennart Osson Regionchefen Björn S Christensen F hovrättspresidenten Härje s tenberg / Ti utredningen knöts ä v en BP och She 1 ä gare ti det aktuea rörstråket. egenskap a v
Byrådirektören hos änsstyresen Mats Måre har varit sekreterare. Arbetet har genomförts så att myndigheterna företagit undersökningar på sätt som normat brukar ske vid större oyckor, t ex poisteknisk undersökning och brandorsaksundersökning. Materiaet har sedan sammanstäts inom änsstyresen och diskuterats v id samarbetsgruppens sammanträden. Vissa moment har behandats i mindre arbetsgrupper. Samarbetsgruppen är enhäig. - -
ORIENTERINGSSKISSER 5 - N BP Arendasvarvet O)e" ö gen..,.,...,...,.._..._..,.- E.N ' skarviksfhamnen 1 GÖTA ÄLV F yg b id och detajerad skiss över oyckspatsen - s e biaga resp 6:1
6 FÖRESKRIFTER OCH NORMER Föreskrifter för transport av brandfarig vara 1 röredning finns i förordningen (1961:568)*) om brandfariga varor och industriverkets författningssaming SIND FS 1981:2. Regesystemet är i huvudsak föjande: Den som vi transportera brandfarig vara i rö~edning utanför ahäggnings0mr~de ska ha tist~nd. Ansökan om tist~nd eer förhandsbesked sca no~mat inges ti byggnadsn2.mnden som i den mi:n det erfordras sca samråda med andra berörda myndigheter s{som brandc~efen och h2.sov~rdsnämnden. sedan dessa myndigheter hörts ska spr~ngämnesinspe!ctionens**) yttrande inh~mtas..z\nsö~an ska var-a ttfi:ij_jd av erforderiga :.:-5_tningar 1 beskrivningar och d2~r s~' krävs av panskiss och panearta över an~ggningsområde och intiiggande omrfden. ~ransport i edningen ftr inte ptbörjas förrän edningen avsynats. ~i avsyning~n Jcaas brandchefen och annan sak!cunnig vars närvaro är erforderig samt spre:~ngs2mnesinspektionen om den har anmfit att den önskar nervara. Kravet på säkerhet är amänt formuerat i förordning e n: "Röredning för transport av brandfarig gas eer brandfarig vätska ska med tihörande anordningar vara så utför~ att det föreigger betryggande säkerhet för att vid transport skada icke våas genom brand eer annoredes." skydds- eer säkerhetsavstånd är icke angivet för röredning men vä för agring. Ti edning för röredningsutförande och besiktning har Tryckkärskommissionen utgett Röredningsnormer 1967, omarbetade 1978. *)Omtryckt 1977:423 1 därefter ändrad 1977:916 1 1978:165 1 1978:332 1 1980:832 och 1981:495 **) Enigt f5rordningen (1981:499) med instruktion f5r sprängämnesinspektionen 1 som trädde i kraft den jui 1981 1 åigger det inspektionen att b a meddea f5reskrifter och anvisningar om exposiva och brandfariga varor samt att ut5va tisyn.
7 Arbetarskyddsstyresen har efter samråd med industriverket meddeat anvisningar"och föreskrifter *) om tiämpning av Röredningsnormerna att gäa från 1979. Enigt nnvisningarna och föreskrifterna gäer b a föjande: Röredningar ska med avseende på materia, beräkning, konstruktion, utrustning och fortöpande tisyn uppfya bestämmeserna i Röredningsnormerna eer erbjuda minst ikvärdig säkerhet. Ledningar ska besiktigas och kontroeras enigt vissa avsnitt i normerna. Sådan besiktning och kontro ska utföras av riksprovpats, som avgör om objektet ska godkännas. Riksprovpatsen får även i övrigt fatta de besut och göra de beömningar, som behövs för besiktningens eer kontroens genomförande. Anvisningarna och föreskrifterna gäer endast för edningar eer dear därav som instaerats efter 1978. IfrAga om besiktning och fortöpande tisyn föreskrivs dock att normerna ska tiämpas på röredningar som tagits i bruk efter 1972. Arbetarskyddsstyresens föreskrifter om besiktning och kontro enigt vissa avsnitt i röredningsnormerna g&er endast d&r den numera upphävda arbetarskyddsagen var tiämpig. I princip anses föreskrifterna - som g~er arbetarskyddet - inte vara ti&mpiga utanför raffinaderiområden och andra arbetspatser. Vad röredningsnormerna upptar i fråga om besiktning och kontro ~c<1n dock av d0n t i 1 J st2.ndsgivande myndigheten ha tagits in som föreskrift i aktuet tistånc och på st s[tt givits ti~mpning utan inskränkningar. Inom snar framtid kommer sprängämnesinspektionen att utge föreskrifter för överföringsedningar för naturgas i gasform. *) Arbetarskyddsstyresens meddeande 1978:37, ändrat genom arbetarskyddsstyresens kungörese 1979:2.
8 R6redningsnormerna är närmast avsedda f6r r6redningar i stationära anäggningar. Men de är inom de områden som behandas tiämpbara f6r transportedningar. De behandar materia, beräkning, konstruktion och tiverkning samt besiktning av r6redningar. Hänsyn ti omgivningsfaktorer ingår ej. Även om det finns smärre skinader 6verensstämmer acceptanskriterierna ganska vä med andra ut~ndska normer och kraven anses inte mindre str~nga. Den am~nna normen f6r den internationea oje den ameri';:anska nationc a standaroc'n industrin ~r "Liquid Petroeum Transpo:::-tation Pip i ng S~rstcms" (ANSI / ASMr.\.~ B31. <1). Genom korsreferenser knvter den ihop ett omfattande amerikans~t regesystem omfattande materia, konstruktion och kontro f6r ti~mpning pt transporteeningar. Tisammans med ceras egna standard ti2mpas den nu av ojeboagen 6ver hea värden. Utanf6r USA kommer därti andra nationea normer, standard och f6reskrifter. Avvikeserna varierar mean oika änder men objektivt betraktat, i ett st6rre perspektiv är de icke väsentiga. En formet stor skinac igger doc;:: i kravet på den som tiåts g6ra besiktning. Denna skinad får stor betydese därigenom att besiktningen är den handing som sutigen faststäer att objektet verkigen utförts enigt f6reskrifterna. I vissa änder saknas krav på officie kontro a v edningar och anäggningsägaren har fu frihet vid va av kontroant. Motsatsen är att f6reskriven kontro ska utf6ras av statig myndighet. Däremean finns oika varianter.
9 I Sverige ska föreskriven kontro och besiktning enigt agen 0974:896) om riksprovpatserna m m utföras av riksprovpats (RPP). RPP för röredningar och tryckkär är AB statens Anäggningsprovning (SA), som började sin verksamhet 1977. - Före 1977 utfördes föreskriven kontro av besiktningsmän som auktoriser~ts av arbetarskyddsstyresen. Inom petroindustrin i Västsverige utfördes sådan kontro ti övervägande de av Angpanneföreningen vars besiktningspersona 1977 gick över ti SA. Ledning för brandfarig vara som föräggs ovan jord kan kontroeras och underhåas. Härigenom är den ur håfasthetssynpunkt överägsen den nedgrävda. Internationet föräggs edningar ovan jord inom hamn-, agrings- och industriområde. Transportedningar däremean äggs också normat ovan jord. För att skydda edningen tas vid projekteringen rimig hänsyn ti möjighet av utifrån verkande faktor vid b a vägövergångar, områaen med omfattande trafik och område där marken ej är stabi. Sådan hänsyn kan få formen av t ex skyddsräcken eer betongmur. De konstruktionskrav som anges i ANSI B31.4 anses amänt som tiräckiga för amänhetens säkerhet under normaa förhåanden. Hänsyn ti panerad skadegörese tas inte i någon norm. :: Krav på..i.nhägnad finns endast för pumpstation, terminaer och cisternager och dessa ska för skyddet av egendom och amänheten vara åsta eer bevakade. Svensk praxis överensstämmer här med internatione. Längre transportedningar ovan jord innebär sådan oägenhet för markägare och försvårar framkomighet i den grad att de måste grävas ner. Nedgrävningen är såedes ej betingad av rörtekniska eer säkerhetsmässiga skä.
1 o ANLÄGGNINGEN Tikomst, föräggningen av rörstråket m m Tistånd ti förvaring, hantering och transport - b a i aktue röredning - av brandfarig vara meddeades av byggnadsnämnden den 16 februari 1965. Med tiståndet, som inte är tidsbegränsat, är förenade en mängd föreskrifter och anvisningar, b a föjande: ''44. Från säkerhetssynpunkt bör ängs hea edningen från raffinaderiet fram ti skarviks ojeområde räknas med en säkerhetszon om 15 a 20 m d ömse sidor om edningsområdet. Viss de av säkerhetszon må utnyttjas för järnväg och väg under förutsättning att betryggande åtgärder vidtages ti förhindrande av att röredningarna och rörstöd skadas vid ev tågurspåring eer motkörning av tunga motorfordon. 48. Där röredningar korsa vägar, gator eer järnväg ska sådana skydds- och säkerhetsåtgärder vidtagas, varom med sprängämnesinspektionen och brandchefen ska träffas överenskommese i varje särskit fa. Framförat gäer vid hög föräggning av rören att fria höjden bir ägst 3,5 m och rörstöd på betryggande sätt skyddas. 51. Ledningar för kondenserad gas ska förses med de avstängnings-, rörbrotts- och säkerhetsventier och ev andra skyddsanordningar som sprängämnesinspektionen och brandchefen efter samråd med anäggningsägaren föreskriver. 53. Ev kan viss varsemärkning angivande edningarnas innehå påfordras. 55.Ledningarna ska regebundet kontroeras." Den 12 augusti 1965 diskuterade och preciserade brandchefen och BP säkerhetsarrangemangen med hänsyn ti föreskrifterna och anvisningarna i tiståndet. Av anteckningar från den diskussionen framgår b a att
1 1 brandchefen samtyckte ti att rören för kondenserad gas skue ha så få yentier som möjigt, dvs en i yarje ände. Föräggningen av rörstrdkct och skyddsavstånden ti detsamma behandades även 1969 i samband med ett försag ti stadspan för ett industriområde för gasframstäning (AGA). I det sammanhanget uttaade sprängämnesinspektionen att det var motiverat med ett avstånd av 50 m mean rörstråket och byggnader för gasframstäning o d. Brandchefen yttrade i stadspanefrågan att skyddsavståndet 15 m ti amän väg kunde reduceras ti 5 m om påkörningsskydd med tifredsstäande håfasthet anordnades. Tekniska ösningar för utförandet av rörgatan har utformats efter samråd med brandförsvaret. I rörgatan har de grova edningarna med mindre br~ndfariga pro C:_u]~ter föragts närmast väg. Rörgatan har t>yggts pt en bank med diken för uppsaming av ev spi pt sidan av rörgatan. Rörbro över amän väg har en fri höjd som överstiger den tifmpade standarden om 4,5 m. Bropeare ~r betongförstärkta' för att ~ar.a påkörning. Tiämpade normer föjer i stort internatione standard och har utgått från förutsättningen att tänkbara skador ska kunna begränsas ti omfattning. I riskbedömningen är dock ej händeser som sabotage och nedfaande fygpan medräknade. När röredningarna konstruerades och förades 1966-1967 hade Tryckkärskommissionens röredningsnormer ännu ej utgetts. De fanns dock i koncept och var vägedande vid materiava.
2 Krav på besiktning utförd av besiktningsman finns inte i aktuet tistånd. Sådan besiktning krävdes dock 1967 av byggnadsnämnden som föjd av ett röredningsbrott. Rörstråket besiktigades 1968 av dåvarande Angpanneföreningen. Besiktningen omfattade kontro a v beräkningsmetoder, konstruktioner och utförande. Rörstråket avsynades och godkändes den 16 februari 1971 för drift. Konstruktion Rörstråket i bron över Arendasvägen består av föjande sju rör: Lednings- Nom.dia. Produkt Längd voym Ägare 6" Propan 5 400 m 3 100 m BP 6" Butan 5 400 m 100 m 2 I Fygfotogen 5 100 m 400 m 6 I Motorbensin 5 100 m 650 m 22" Dieseojor 5 100 m 200 24" Tjockojor 5 100 m 450 m m 3 I 3 I 3 I 3 I 3 I 20" Råoja She Längd och voym är angivna för sträcka mean närmaste avstängningsmöjigheter i båda ändar. BP:s rör öper mean BP:s raffinaderi och distributions-. /. boagets (ODAB) depå i Skarvik, se orienteringsskiss, s 5. Vid raffinaderiet sker utastning av propan och butan vid en utastningsstation medan motorbensin, fygfotogen, dieseojor och tjockojor astas ut vid en annan. Pumparna i förstnämnda station är utrustade med fjärrmanövrerade sug- och tryckventier samt backventier på trycksidan. Pumparna i den andra stationen har förutom sådan utrustning födesregeringsventier på trycksidan för att kunna regera utastningshastigheten ti främst fartyg i Skarviksdcpån,
1 3 Mean BP:s raffinaderiområde och depåområdet i skarvik öper BP:s rör på kommunaägd mark. Denna sträcka är ca 3 400 m. Shes råojeedning ansuter ti rörstråket strax utanför BP:s raffinaderi och öper paraet med detta - men på separata rörstöd - på en sträcka av ca 2 800 m.. - Propanröret är pacerat mean råojeröret och övriga.rör. strax utanför depåområdet i skarvik är propan- och butanrören försedda med avstängningsbara avgreningar vika används i samband med utastning ti bi och järnväg. Inom depåområdet öper edningarna vidare ti en kajpats som är särskit utrustad för fartygsutastning av gaso. Tjock- och råojerören är isoerade och väderskyddade. Tjockojeröre~ e-värmekabar. ä~ dessutom försett med Rörstråket öper över två vägar och under sju vägar (och även industrijärnvägsspår), Produktföden 3 1980 pumpade BP sammanagt ca 4,5 mij m produkter genom sina sex rör. Födet i BP:s rör sker enigt föjande: -- Nom.dia. Produkt Föde Tr:zck 6" Propan 60-100 rn 3 /h 1 4 bar 6" Butan 60-100 I 7-8 I 1 2 I Fygfotogen 700-1000 I 8-12 I I I 1 6 I Motorbensin 800-1000 I I I I 22" Dieseojor 1000-2500 I 5-12 I 24" Tjockojor 1000-2000 I I I Vid övertryck som uppstår varrna sommardagar sker betr vissa rör arm varvid personaen öppnar ventier ti
14 ämpiga tankar för att åstadkomma tryckavastning. Betr propan- och butanrören sker tryckavastning automatiskt genom att ventier ti sfärer öppnar sig vid vissa tryckbeastningar. Vid oyckstifäet registrerade BP inga tryck som avvek från ovan angivna värden. Fortöpande kontroer, inspektioner o d Inom BP har upprättats driftsföreskrifter innefattande kontroer m m i samband med pumpning. Rörstråket avpatrueras vidare varje vår och höst varvid rapport över upptäckta defekter upprättas. Dessutom ins!jcktcrar en av BP:s driftingenjörer rörsystemet mestades varje dag. Inspektionerna utförs 1 samband med dennes resor t o f skarvik och tigår så att han då stannar sin bi samt går ut och inspekterar några hun'dra meter av anäggningen. Vid nästa resa stannar han på ett nytt stäe osv. På så sätt får BP en stickprovskontro på anäggning~n i hea dess ängd. I enighet med BP:s interna inspektionsnermer besiktigades BP:s samtiga röredningar mean raffinaderiområdet och skarvik fust5ndigt under 1980. Vid besiktningen kunde inte konstateras några svagheter som skue kunna inverka menigt pt edningarnas htfasthet.
1 5 ALLMÄNT OM GASMOLNSEXPLOSIONER M M Något om fria gasmonsexposioner I handboken Skydd mot fria gasmonsexposioner i processindustrin*) har en av Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) år 1977 tisatt kommitte, Major Loss Prevention - Jndvikandc av större skador inom processindustrin, redovisat riktinjer för ökad säkerhet inom processindsutrin. I handboken redovisas konsekvenser av gasmonsexposioner samt ämnas rekommendationer för processäkerhet, beräkning av dimensionerande skadefa, byggnadsteknisk panering m m. Boken innehåer även uppgifter om en mängd gasmonsexposioner i utändsk processindustri. Såvitt kan utäsas av dessa uppgifter har oycksfrekvensen ökat på senare år. Sverige har varit förskonat från avarigare oyckor och tibud av ifrågavarande sag. Föjande två fa bör dock nämnas. Gasoexposionen 1969 vid Norrahammar: En tank..r--,..., för 60 m 3 gaso började en eftermiddag äcka från en rörskarv vid tanken. Området kring tanken fydes med gaso i vätske- och gasfas. Gasoen rann ned ti den inti fytande Tabergsån. Den föjde ån medströms genom ett fabriksområde. Ett stycke nedför ån var ån kuverterad. Vid kuvertmynningen, som var åg, väde gasoen upp mot ett gjuteri där gödande tackjärn stäts att kana i fria uften. Värmen från det gödande tackjärnet antände gasen. Gasoen i kuverten expoderade. Eden spred sig exposionsartat uppströms mot tanken. Efter några exposioner vid tanken expoderade densamma. Två brandmän som stängt kranar på tanken och förberedde för vattenbegjutning av tanken skadades, dock ej ivshotande. B a totaförstördes en agerbyggnad. Orsaken ti äckaget var en dåig svetsning på ett rör under tanken. *) Utgiven av Ingenjörsvetenskapsakademien, meddeande 238, stockham 1981 109 s.
1 6 Gasoäckaget 1974 på Primus Svenska Försäjnings AB:s gasodepå i Stenungsund: Entank för 200m 3 gaso började en morgon äcka i samband med att påfyningsventien stängdes efter utförd fyning av tanken. Gasoen förångades genast och en vit dimma uppstod. Läckaget varade i ca 45 min tis en provisorisk tätning sattes på pats. Då hade drygt 5 m 3 gaso äckt ut. Trafiken på intiiggande järnväg och väg stoppades. Emeertid hann fera biar passera genom gasen, dock utan att antändning skedde. Anedningen ti äckaget var att oämpigt materia hade använts 1 spindebussningar med föjd att ventispinden ti en kuventi hade tryckts ut. Något om propan och förbränning av propan Propan är ett aifatiskt koväte med formen c H eer 3 8 CH ch ch. Kokpunkten är -42~ och steningspunkten - 187 C. 3 2 3 Densiteten i vätskefas är 0,50 kg/dm 3. Gasen är ungefär 1,6 gånger så tung som uft. Ångtrycket vid 20 C är 820 kpa. Propan ingår i större eer mindre mängd i handesvaran gaso. Då propan i det närmaste saknar ukt tisätts av säkerhetsskä små mängder av ett kraftigt iauktande ämne ti gasoen. Förbränning av b a propan kan ske genom diffusionsförbränning, defagration eer detonation. Diffusionsförbränning inträffar om antändning sker i så tidigt skede att gasen och uften inte bandats. Defagration eer detonation sker om gasen och uften bandats och förbränningen sker då i en reaktion som rör sig genom gasbandningen från tändkäan. Om reaktionszonens hastighet är mindre än judhastigheten kaas föropp~t defagration, är den större kajas dt t detonation.
1 7 Defagration a v propan kan ske om voymandeen propan igger i intervaet 2,1-9,4 procent. Är propanandeen 4,0 procent reagerar propangasen fuständigt med syret i ufte n varvid maxima energimängd utveckas (st6kiometrisk bandning). F6r att starta en defagration krävs endast ite energi och e ffekt. Efter antändning av stora mängder kan man räkna med en acceererande defagrationshastighet. En omedebar detonation kräver en tändkäa med stor energi och effekt. Vid en detonation bir reaktionszonens hastighet konstant, omkring 2 000 m/ s. En defagration kan under vissa, speciea omständigheter 6vergå ti eh detonation.
1 8 UTFLÖD:C~I' - 2XPLOSION:: ~N Orsak ti utfödet Rörs~adans beägenhet och utseende framgår av foto- / grafier, biaga 2. Såsom fotografierna visar består rörskadan av ett ht och Engsgående spricka~ på ~åda sidor om hået. Den sammanagda ytan i öppningen av röret har berf~nats ti O, 8894dm 2. Den skadade rörbiten har undersökts av Nitro Consut AB och därefter av statens kriminatekniska aboratorium (SKL). SKL säger i utåtande den 20 augusti 1981 b a "... att det inte iakttagits några materiafe i rörböjen och att skadans äge och utseende taar för att den tikommit genom sprängning". Uppgifter från vittnen om en kraftig kna vid tidpunkten för början av gasutfödet sammantaget med Ni tr-o Consu ts och SKL:s utåtanden taar enigt poisen mycket starkt för att rörskadan orsakats genom sprängning med spr~ngämne. Vid teknisk undersökning på patsen har dock in.te spår kunnat säkras som ytter-igare, styr~<:er miss :.. tanken om sprängning. Trots omfattande spaning, innefattande förhör med ttskiiga personer, har poisen hittis inte kunnat gripa n2gon som skäigen misstän-;:t för- gärningen. Poisen har inte kunnat rikta in sig på någon s~rsci t stark teori om mot i vet för en sprängning. Utfödet, gasspridning, gasmfngder Vid utfödestiiäet förekom ingen pumpning 1 propanröret. I n riggande rör förekom pumpning endast i bensj.nröret. Denna avbrö ts nfr BP informerades om propanu'cfödet. Propanröret innehö ca 95 m 3 propan i vb:tskefas vid trycket8-9 Bar. Utfödet före ant~ndningen pågick ungefär 55 min.
1 9 Sprängämnesinspektionen har i rapporten Gasmonso y cka i Göteborg.1981-05-08 redovisat beräkningar rörande utfödet och e=~posionen. Rapporten är uppdittact i samarbete med b a b r andf örsvaret och e~:perter u r I VA : s ovannämnda kommitte. Uppgifterna nedan om gasmonets spridning, gasmängder och tryck är hämtade från den rapporten. Observationer av utfödet före exposionen taar för att utströmningen var någorunda konstant. Efter e xposione n brann gasen som en facka med ti s y nes oförminskad intensitet under tre timmar, varefter intensiteten a v tog. - ~ Med hänsy n ti rörskadans omfattning, rördimensionen och trycket i röret kan det uppskattas att 10-20 iter äckte ut per sekund. Under de 55 minuter som föregick exposionen torde därför 33-66 m 3 propan i vätskefas ha strömmat ut. Detta motsvarar ungefär 8 000-16 000 m 3 propan i gasfas. När kondenserad gas strömmar ut genom t ex en äcka sker en omedebar förgasning av en de av vätskan, varv id temperaturen sjunker ti substansens kokpunkt. Den utströmmande gasen expanderar på grund av den vid tryckfaet och temperatursänkningen frigjorda energin. Därv id bidas små vätskedroppar, aeroso, och en kraftig inbandning sker av den omgivande uften. Det astrade monet, primärmonet, består av en ka bandning av gas, aeroso och inbandad uft. Aerosoen i monet a vdunstar successivt. Kondenserad vattenånga gör monet s ynigt. - I många fa bidas vid utströmningen inte endast små vätskedroppar som bir uftburna, utan också större droppar som faer ti marken och bidar vätskepöar, som senare avdunstar.
20 Utanför den närmaste omgivningen av äckan sprids det kaa och därmed tunga monet i första hand. genom att fyta över marken. ~amtidigt driver det med vinden och späds ut mer eer mindre snabbt av uft. Det tunga gasmonet är under sin utspridning starkt beroende av markens beskaffenhet och kommer ikt en vätska att rinna nedför suttningar och tendera att samas i ågänta områden. I aktuet fa observerades inte någon ansaming av propan nedanför d~t skadade röret. Det är därför rimigt att anta att den propan i vätskefas som eventuet hamnade på marken snabbt förgasades. Hea den öskomna mängden bör atså ha bivit uftburen och ingått i monet. Omkring äckagepats~n observerades under utströmningen ett ca 10 m högt, vitt primärmon. Utanför detta sjönk substansen mot marken och bidade ett utbrett mon som beskrivits som en markdimma, ca 1,5 m hög. Terrängen vid oyckspatsen är i huvudsak pan. Monutbredningen har dock var i t be-roende' av små ni våsk inader. M0.n.et hai? haft en tendens att gida ned i de ägsta partierna. stigningar förefaer ha hindrat monutbredningen ganska effektivt. Vid tifäet rådde en mycket svag nordostig vind. En viss transport av monet i vindriktningen ned mot Arendasvarvet har skett. Man kan dock inte avgöra om detta främst berott på vinden eer på nivåskinaden. Av brandskadorna framgår att det brinnande monet täckt en yta a v ca 40 000 m 2. Den brandskadade ytan nådde - sett från utfödespatsen - ca 200 m vindriktningen och ca 100 mot vindriktningen och hade en största bredd av ca 150m. Utanför denna yta fanns
21 även smärre avbrända områden. Av oika vittnesmå att döma sammanfaer i stort det brandskadade området med det område som före antändningen varit beagt med det s yniga monet som iknade markdimma. Under förutsättning att dessa observationer är riktiga kan föjande grova skattningar göras beträffande det brännbara monets voym och substansinnehå. Ytan 40 000 m 2 gånger höjden 1,5 m ger v oymen 60 000 m 3 för det syniga monet. Antändbarhetsområdet för propan är 0,04-0,2 kg/ m 3. Enigt vissa itteraturuppgifter är det rimigt att räkna med utspädningsfaktorn 10-20 då primärmonet bidas. Primärmonet skue i ~å fa ha haft en koncentration a v 0,1-0,2 kg/ m 3. Det är rimigt att anta att en sådan gasbandning fyter ut ö ver marken och bidar en depå a v reativt koncentrerad gas. Från en sådan depå sker en successiv vertika diffusion och utspädning samt en horisonte transport i vindriktningen. Den genomsnittiga koncentrationen i det syniga och brännbara monet bör atså ha egat mean primärmonets koncentration och den nedre antändbarhetsgränsen. Ett värde härför inom intervaet 0,05-0,1 kg/ m 3 förefaer rimigt. På grund av fuktuerande v indriktning och topografiska förhåanden kan stora variationer såvä i tid som rum ha förekommit kring medevärdet. Med hänsyn ti beräkningarna av det syniga monets voym, 60 000 m 3, och uppskattningen av gaskoncentrationen ti intervaet 0,05-0,1 kg/ m 3 kan mängden propan som förbrändes upp- 3 skattas ti 3-6 ton. Detta motsvarar ungefär 6-12 m propanvätska eer 1 500-3 000 m 3 propangas. Exposionen, som bestod av fera på varandra föjande exposionsartade förbränningsföropp, pågick i högst 30 sekunder, Vittnen hnr e meertid be dömt tiden ti 30-60 sekunder (se sid 32).
22 Jämförese med modeantaganden Enigt gängse uppfattning bidas vid utföde av en kondenserad gas ett kraftigt expanderat primärmon från viket ka och tung gas strömmar ned mot marken. Denna tunga gas driver i vindriktningen och späds ut genom uftinbandning. Mekanismen och föroppet har varit föremå f_ör många teoretiska utr~dningar och förs~g timodeer, men ännu föreigger ingen amänt accepterad mode. Observationerna av primärmonets och det tunga gasmonets utseende i stort bekräftar den amänna förestäningen om tunga gasmons utbredning, som igger ti grund för modeutveckingen. Däremot är den yta som bivit gasbeagd betydigt större än den som beräknas enigt enka modeer. Den stora ytan skue atså kunna antyda ett kraftigare gasutsäpp än det ~om beräknats under förutsättningen att gasedningen redan från början varit avstängd. Modeerna för gasutbredning vid kontinuerigt utsäpp av tung gas förutsätter dock ett stationärt föropp i den meningen att gasen transporteras bort i vindriktningen i samma takt som den astras vid äckan. I det aktuea faet var vindhastigheten mycket åg och med varierande riktning. Troigen var det nära stitje inti marken, och endast de dear av monet, som genom vertika atmosfärisk diffusion nått något högre höjder, har transporterats i vindriktningen. Det kan antas att påfyningen av substans ti monet från äckan varit större än mängden som bortfördes. Därmed sker en ansaming av substans som eder ti en tiväxt av det tunga monets utsträckning. Detta kan förkara den i förhåande ti substans-