Anders Lundquist 2008 Några typografiska regler Med typografi är det som med städning. Man tänker inte på att det är städat, men är det ostädat så får man genast ett dåligt intryck. En text med god typografi är lättläst och ökar förtroendet för författaren. En text med dålig typografi ger ett amatörmässigt intryck. Här följer några viktiga typografiska regler. Reglerna gäller för tryckt text. För texter på webben gäller i en del fall särskilda regler som anges nedan. Dessutom finns det, som ofta när det gäller regler, fall då det kan vara lämpligt att bryta mot dem. Val av typsnitt Använd aldrig mer än två olika typsnitt i en text, normalt en serif och en sanserif. Till brödtexten (den löpande texten) bör en serif användas. Man läser inte en text bokstav för bokstav. Man läser ordbilderna. En serif ger tydligare ordbilder, tack vare bokstävernas tvärstreck (serifferna). Serifferna gör det också lättare att följa raderna. På webben blir emellertid serifer otydliga på grund av skärmens dåliga upplösning. På webben bör därför sanserifer användas till brödtexten. Exempel på serifer (antikvor) är New Century Schoolbook (Nationalencyklopedins typsnitt), Garamond (Lunds Uniitets officiella serif), Times (standardserif på Mac), Times New Roman (standardserif på PC) samt Georgia (lämplig på webben). Sanserifer kan användas för bildtexter och rubriker. Det blir då lättare att skilja dessa delar av texten från brödtexten. Till rubriker kan man gärna även använda serifer. Exempel på sanserifer är Trebuchet MS och Verdana (båda lämpliga både i tryck och på webben), Frutiger (Lunds Uniitets officiella sanserif), Geneva (standardsanserif på Mac) samt Arial (standardsanserif på PC). 1
Brödtexten En enspaltig brödtext ska inte vara bredare än 55 65 nedslag per rad. Om raderna är längre får ögat vandra för långt och det kan var svårt att hitta början på nästa rad. I tvåspaltig text ska spalterna vara bredare än 35 nedslag per rad. Annars får ögat byta rad för ofta. Avståndet mellan spalterna skall inte vara för brett och inte så smalt att det blir svårt att skilja spalterna från varandra I tryckt brödtext brukar man använda en grad (bokstavsstorlek) på 8 12 punkter. I ett ordbehandlingsprogram kan olika typsnitt i samma grad vara av olika storlek. Man får då trycka ut texten, jämföra med en lättläst bok och välja en lämplig bokstavsstorlek. Allt för liten grad gör naturligtvis texten avsevärt mera svårläst. Men en alltför stor grad gör den också svårläst. Ögat får vandra längre för att inhämta ordbilderna, och läsningen går långsammare om texten är för stor. Brödtext ska alltid ha rak vänstermarginal. Om spalterna är smala används ofta ojämn högermarginal. En del rader kan då bli för korta, något som måste korrigeras med avstavning. Det bästa är alltid att använda rak högermarginal. Det blir då lättare för ögat att byta rad. Högermarginalen ska dock vara ojämn i webbtexter som läggs ut i html-format. Brödtexten blir lätt gluggig som här om man har rak högermarginal. Detta måste korrigeras med avstavning. Det är bäst att göra avstavningen allra sist så att man slipper de glöm-da binde-streck som man så ofta ser i datorproducerad text. Använd gärna mjuka bindestreck. Sidlayout Marginalerna ska vara breda. Det ser snyggare ut och läsningen blir vilsammare. Sidfoten (undre marginalen) ska vara högre än sidhuvudet (övre marginalen). Annars ser det det ut som om sidan är på väg att sjunka ner. Med enkelsidigt tryck ska sidfoten vara bredast, medan de övriga tre 2
marginalerna ska vara smalare och lika breda. Med dubbelsidigt tryck bör innermarginalen vara smalast, sidhuvudet näst smalast, yttermarginalen näst bredast och sidfoten bredast. Ett uppslag består av en högersida och en vänstersida. Observera att yttrermarginalen ligger till vänster på en vänstersida och till höger på en högersida. Pagineringen (sidnumreringen) bör vid dubbelsidigt tryck vara upptill till vänster på vänstersidorna och upptill till höger på högersidorna. Detta är mest bläddringsvänligt. Men pagineringen kan också ligga nedtill till vänster på vänstersidorna och nedtill till höger på högersidorna, upptill i mitten på alla sidor eller nedtill i mitten på alla sidor. Vid enkelsidigt tryck bör pagineringen på alla sidor ligga upptill till höger, men kan också ligga upptill i mitten eller nedtill i mitten på alla sidor. Styckesindelning Nytt stycke markeras bäst med fyrkants indrag : Gäddan koka vi. Att de flesta fiskar uppnå en så hög ålder, beror till stor del därpå att de bada så ofta. Snigeln och polypen äro slimmiga, men ofarliga i berglandskap, där redan den höga och rena luften stärker människans mod, försåvitt icke en snöstorm eller lavin skulle hava försvagat de kroppskrafter, som för var och en äro mera av värde än guld och topaser. Nytt stycke kan markeras med blankrad. På webben är detta ofta bäst: Gäddan koka vi. Att de flesta fiskar uppnå en så hög ålder, beror till stor del därpå att de bada så ofta. Snigeln och polypen äro slimmiga, men ofarliga i berglandskap, där redan den höga och rena luften stärker de kroppskrafter, som för var och en äro mera av värde... Nytt stycke ska absolut inte markeras med ny rad utan indrag. Då ser man ofta ej var det nya stycket börjar: Gäddan koka vi. Att de flesta fiskar uppnå en så hög ålder, beror till stor del därpå att de bada så ofta. Snigeln och polypen äro slimmiga, men ofarliga i 3
berglandskap, där redan den höga och rena luften stärker de kroppskrafter, som för var och en äro mera av värde... Nytt stycke ska inte markeras med långt indrag: Gäddan koka vi. Att de flesta fiskar uppnå en så hög ålder, beror till stor del därpå att de bada så ofta. Snigeln och polypen äro slimmiga, men ofarliga i berglandskap, där redan den höga och rena luften stärker de kroppskrafter, som för var och en äro mera av värde... Så kallad dubbel horunge innebär att sidan börjar som visas nedan. Sådana sidbrytningar ska absolut undvikas. stor del därpå att de bada så ofta. Snigeln och polypen äro slimmiga, men ofarliga i berglandskap, där redan den höga och rena luften stärker... Enkel horunge innebär att en sida slutar som visas nedan. En sådan brytning accepteras numera, men bör undvikas. Rubriker... Gäddan koka vi. Att de flesta fiskar uppnå en så hög ålder, beror till stor del därpå att de bada så ofta. Snigeln och polypen äro slimmiga, men ofarliga d Använd aldrig fler än tre rubriknivåer. Har man fler nivåer får läsaren svårt att hålla reda på vilken nivå i rubrikhierarkin det handlar om. Av samma skäl bör man också undvika numrering av rubriknivåerna i stil med detta exempel: 1.3.4.1 Om sniglar och polyper Sätt aldrig punkt efter rubriker. Det är onödigt och verkar störande. Skilj rubrikerna åt genom att använda (1) större stil för en högre nivå och mindre stil för en lägre, (2) fetstil för en högre nivå och kursiv för en lägre, (3) centrerad text för en högre nivå och vänsterställd text för en lägre, (4) olika typsnitt för olika nivåer samt, eventuellt, (5) VERSALER 4
för en högre nivå och Gemena (små) bokstäver för en lägre nivå. Använd gärna flera av dessa metoder samtidigt. Observera dock att en text satt i versaler blir svårläst, därför att skillnaderna mellan ordbilder är liten, alla bokstäver är ju lika höga: SNIGELN OCH POLYPEN ÄRO SLIMMIGA, MEN OFARLIGA I BERGLANDSKAP, DÄR REDAN DEN HÖGA OCH RENA LUFTEN STÄRKER MÄNNISKANS MOD, FÖRSÅ- VITT ICKE EN SNÖSTORM ELLER LAVIN SKULLE HAVA FÖRSVAGAT DE KROPPS- KRAFTER, SOM FÖR VAR OCH EN ÄRO MERA AV VÄRDE ÄN GULD OCH TOPASER. Sätt in extra luft (tomt utrymme). över och under rubriker. Det ska vara mer luft ovanför rubriken (t.ex. två tomma rader) än under rubriken (t.ex. en tom rad). Då ser man att rubriken hör till den följande texten. Högre rubriknivåer kräver mer luft över och under rubriktexten. Fyrkants indrag behövs inte efter rubrik. Något om ord och meningar Bryt inte en rad mellan ord som hör nära ihop, till exempel en siffra med efterföljande enhet. Avstava inte ord kortare än 5 bokstäver. Avstava inte heller på två rader efter varandra (ögat hamnar lätt fel) eller från en sida till en annan (man glömmer lätt medan man vänder bladet). Texter för webben avstavas inte när de ska ha html-format, men avstavas när de ska ha pdf-format. Numera rekommenderas att man vid avstavning skiljer förstavelser från ordstammen och ordstammen från ändelsen. Det kan man göra också i engelsk text. På engelska är man dock mer restriktiv med avstavning än på svenska. Läs mer om avstavning i Svenska skrivregler och Make no mistakes som båda finns i referenslistan nedan. Fet stil och kursiv stil skall användas mycket sparsamt i normal sakprosa. Latinska uttryck brukar dock kursiveras, till exempel in vivo och et al.. Organismers släktnamn och artnamn skall alltid kursiveras, men inte auktorsnamnet. 5
Skriv således Vulpes vulpes L., rödräv. Namn på högre taxonomiska enheter ska inte kursiveras. Kursiv stil kan användas i rubriker. Använd aldrig understrykning. Understrykning behövde man då man skrev maskin och inte kunde skriva i fet stil. Understrykning ser oprofessionellt ut och gör ordbilderna mycket mera svårlästa. Undvik förkortningar så mycket som möjligt. Förkortningar som är mer kända än de ord de står för ska naturligtvis användas, till exempel camp, ATP och DNA. Detta gäller även om de inte är allmänt kända. Allmänt kända förkortningar som o.s.v. och t.ex. kan också användas, men många språkvårdare rekommenderar att man ska skriva och så vidare och till exempel. Eftersom man läser ordbilder, inte bokstäver, så läser man inte fortare om texten innehåller förkortningar. Texten blir dessutom bara marginellt kortare. Men riktigt illa blir det, om man använder förkortningar som inte är allmänt kända. Även om förkortningen har definierats på ett ställe i texten, så kommer läsaren ofta inte ihåg detta och måste småsvärande avbryta läsningen för att leta reda på definitionen. Använd mellanslag mellan siffra och enhet: 2,5 mm, 3 nm. Undantag är grad, minut och sekund: 25 (men 25 C), 3 och 25. Använd aldrig tecknen % och i löpande text, utan skriv procent och promille. Förväxla inte akut accent ( ) med apostrof ( ). Använd så kallade typografiska (böjda) citattecken ( - ) och apostrofer ( ). Snedstrecket är det mest missbrukade skiljetecknet. Det används ofta i betydelserna och, eller och är underordnat, utan att man kan vara säker på vilken betydelse som avses. Snedstreck ska bara användas i enheter som km/tim och N/m 2, i tidsuttryck som 2/7 2001 och läsåret 2002/2003, i datorsammanhang som http://www.lu.se samt i ett fåtal ovanligare sammanhang. Använd decimalkomma på svenska och decimalpunkt på engelska, alltså 3,14 på svenska, men 3.14 (eller 3 14) på 6
engelska. Två tusen skrivs 2.000 på svenska och 2,000 på engelska. För att undvika förväxling med decimaltal skriver man helst 2 000 med mellanslag. Skilj mellan bindestreck (så kallad divis) - och tankstreck. Bindestreck används vid avstavning och i vissa ordsammansättningar, till exempel 20-årsperiod och Karl- Gustav. I andra sammanhang används tankstreck, till exempel som skiljetecken mellan ord i en text (där det ofta kan ersättas av komma), som matematiskt minustecken samt i uttryck som 4 5 m och kl. 9 12. Referenser Alla skribenter som skriver svenska ska absolut ha dessa böcker: Svenska Akademins ordlista över svenska språket, Norstedts Akademiska förlag, 2006. Svenska skrivregler utgivna av Språkrådet, Liber, 2008 (notera dock att det mesta av dess innehåll finns i TNCs bok nedan). Skrivregler för svenska och engelska från TNC, TNC 100, 2004. Christer Hellmark Typografisk handbok, Ordfront, 2004. Bra att ha för naturvetare är: Patrick Meurling Ordbruk och bokstavsskötsel. Handledning i kommunikation och rapportskrivning för naturvetare, Studentlitteratur, 1995. Susanne Pelger Kommunikation för naturvetare, Studentlitteratur, 2007. Samtliga böcker ovan kommer sannolikt ut i nya upplagor vad det lider. Om man skriver på engelska ska man givetvis ha bra svensk-engelska och engelsk-svenska lexika och dessutom endera Oxford Dictionary (British English) eller Webster s Dictionary (American English). Båda dessa lexikon finns i flera, olika stora varianter. På Internet är Webster gratis för alla på < http://www.m-w.com/ > och 7
Oxford gratis inom Lunds universitet. Mycket bra att ha är också: Jan Svartvik och Olof Sager Engelsk universitetsgrammatik, Almqvist & Wiksell, 1996. Christina Hargevik och Stieg Hargevik Make no mistakes (engelska skrivregler), Almqvist & Wiksell, 1998. 8