Användarhandledning BUSE version 2.2 Hjälpmedel för att göra samhällsekonomiska bedömningar av bulleråtgärder vid väginvesteringar Programmet är ursprungligen utvecklat av Örjan Asplund och har vidareutvecklats av Ulf Magnusson, 2002-04-23, Uppdaterad under våren 2008 samt under våren 2012
Programbeskrivning BUSE är ett EXCEL-program som kan användas för att beräkna samhällsekonomiska effekter av vägtrafikbulleråtgärder. Programmet bygger på det teoretiska fundament som Trafikverket tillämpar vid samhällsekonomiska kalkyler. Här följer några anvisningar om hur programmet kan användas, vilka förutsättningar som bör gälla samt en beskrivning av hur beräkningarna utförs. För att kunna använda programmet så flexibelt som möjligt har inga celler i kalkylbladen skyddats. Körning av kalkylprogrammet När du öppnar Excel-boken BUSE kommer du till något av kalkylarken: Fönsteråtgärder (beräknar NNK, nettonuvärdeskvot, för fönsteråtgärder) FönsterUteplats (beräknar NNK för fönsteråtgärder + skyddad uteplats) Plank (beräknar NNK för bullerplank) Vall (beräknar NNK för bullervall) Inlösen (beräknar NNK vid inlösen) Bullervärdering (hjälpark för värdering av buller) Nuv/åtgärd/ (hjälpark - ett per åtgärd som beräknar och visar hur nyttan utfaller i tiden) Vanliga Excel-kommandon gäller i arken och du kan därför vandra runt bland inmatningsoch beräkningsfälten med musen och piltangenterna. Det finns inga inbyggda BUSEhjälpfunktioner utan tillgänglig hjälp finns i denna beskrivning. Vid beräkningarna väljer man först kalkylblad genom att klicka på tillämpbar flik (Fönsteråtgärder, FönsterUteplats, Plank, Vall eller Inlösen). Om man accepterar de förvalda antagandena (se nedan) behöver man endast fylla i bullernivåerna före åtgärd (och efter åtgärd för plank och vall), antalet berörda personer och åtgärdens omfattning. I kalkylen värderas endast nyttan av minskad bullernivå till följd av en tänkt åtgärd och blir därför i vissa fall endast partiell. Exempelvis uppstår ju ofta en energibesparingseffekt vid fönsteråtgärder och ibland betyder ett plank en upplevd negativ nytta på grund av att utsikten försämras. I idealfallet bör även en värdering av denna typ av effekter ingå i kalkylen. På kostnadssidan förutsätts i kalkylen att alla kostnader betalas via skattsedeln. Finansiering via skattsedeln innebär att det uppstår effektivitetsförluster i ekonomin och därför korrigeras dessa kostnader med en skattefaktor. Om privatpersoner eller företag är tänkta att stå för viss del av åtgärdskostnaden ska denna del inte belastas med skattefaktorn. För att ta hänsyn till privat finansiering kan man korrigera investeringskostnaden (i cellen för byggkostnad ) genom att dividera den del av kostnaden som privatfinansieras med 1,2439 och summera med del som finansieras med offentliga medel. Exempelvis om en fönsteråtgärd ska finansieras med till hälften privata medel och kostnaden är 2400 kr per fönster (exkl. moms). Skriv då kostnaden per fönster som 2165 kr (0,5*2400 + 0,5*2400/1,2439). Resultatet i fältet Investeringskostnader exkl. skattefaktor vid en sådan korrigering kommer då att ge en korrekt beräkning i fältet Investeringskostnader inkl. skattefaktor. Motsvarande korrigering bör göras av underhållskostnaden om del av kostnaden för detta finansieras med privata medel.
Upp till 15 olika kombinationer av nyttor (bullernivåer och antal utsatta personer) kan anges i kalkylarkets standardutförande (de vita fälten under rubriken Beräkning av nyttan under 1:a året, ej diskonterad ). Om behov finns kan man dock själv utöka antalet genom att infoga nya rader. Se bara till så att funktionerna som gör beräkningarna följer med i de infogade raderna. När alla nödvändiga uppgifter matats in beräknas den så kallade nettonuvärdeskvoten (NNK) och resultatet fås direkt på skärmen. Kalkylbladet kan skrivas ut på samma sätt som vanliga Excel-blad. Gemensamma förvalda förutsättningar för alla åtgärdstyper Beräkningarna baseras på de kalkylförutsättningar och värderingar som Trafikverket normalt använder vid samhällsekonomiska kalkyler och som är fastslagna inom ASEK 1 och finns beskrivna i Trafikverkets Gemensamma förutsättningar 2. Följande förutsättningar är förvalda och markerade med mörkblå siffror. Dessa kan ändras, vilket dock inte rekommenderas såvida det inte finns goda skäl. Kalkylränta 0,035 Skattefaktor 0,3 Årlig värderingsökning 0,00 Årlig ökning av åtgärdens effekt 0,00 Kostnader skall anges exklusive moms och i 2010 års prisnivå. Programmet diskonterar (väger med hänsyn till när i tiden de utfaller) sedan samtliga kostnader och intäkter till ett gemensamt diskonteringsår, i kalkylen år 0. I kalkylen förutsätts att investeringskostnaden (byggandet) utfaller år 0 och att nyttorna förväntas börja utfalla direkt därefter. Rent tekniskt förutsätts dock nyttorna under första året att utfalla ett år efter öppningsåret och diskonteras därmed ett år bakåt i tiden (på samma sätt som EVA hanterar diskontering av nyttor som är kontinuerliga och inte uppkommer vid en given tidpunkt) Som framgår ovan finns det möjlighet att göra antaganden om såväl en årlig ökning av den värderade effekten som en årlig ökning av åtgärdens effekt. I det första fallet förutsätts att man i framtiden är villig att göra en större ekonomisk uppoffring för att slippa bli störd av buller än vad man är idag. Tanken bakom detta är att ju rikare vi blir desto större värde sätter vi på komfort, tid och liknande standardfaktorer. I det andra fallet är tanken att åtgärdens effekt ökar över tiden. En ökad trafik medför ökat buller och åtgärden kan därmed ge ännu större effekter i framtiden. Dock kan man också tänka sig att såväl vägbeläggning som fordon och däck blir mindre bullriga. Att sätta värden på dessa parametrar är svårt, varför vi tills vidare rekommenderar att dessa sätts till 0. Det finns också ett antal andra förutsättningar som är förvalda, bl.a. kalkylperioder, ekonomiska livslängder, åtgärds- och underhållskostnader. Dessa är satta utifrån erfarenheter och rekommendationer från bullerhandläggare, men en bedömning bör givetvis göras om de angivna värdena är tillämpbara i det enskilda fallet. 1 ASEK Arbetsgruppen för samhällsekonomiska kalkyl- och analysmetoder inom transportområdet. 2 http://www.trafikverket.se/foretag/planera-och-utreda/planerings--och-analysmetoder/samhallsekonomiskanalys-och-trafikanalys/effektsamband/gemensamma-forutsattningar/
Bullernivåer över 75 db(a) kan inte hanteras eftersom värderingar endast är gjorda upp till denna nivå. Fönsteråtgärder Förvalda förutsättningar Kalkylperiod/Ekonomisk livslängd Fasaddämpningen före åtgärd Fasaddämpningen efter åtgärd Kostnad för fönsteråtgärder 20 år 25 db(a) 36 db(a) 1500 kr/m 2 fönster Den förvalda kostnaden gäller tilläggsruta. Vid fönsterbyte bör kostnaden sättas till 5000 kr/m 2 om inte kostnaden är känd. Fasadreduktionen före åtgärd antas vara 25 db(a). Värdet har valts för att uppnå konsistens mellan värderingen av utomhus- och inomhusbullret enligt fasrställda effektsamband I normalfallet dämpar dock fasaden i ett äldre hus med tvåglasfönster bullret med ca 27 db(a). I första hand bör man således använda den verkliga fasadreduktionen men när man inte har denna kunskap kan defaultvärdet på 25 db(a) användas. Det finns även möjlighet att ange förändringar i underhållskostnad för nya fönster. Normalt antas dock inga sådana förändringar i uppkomma. Nödvändiga uppgifter Bullernivån före åtgärd som frifältsvärde vid fasad skall anges liksom antal berörda personer. Det kan vara motiverat att välja ett schablonvärde för boendetäthet och inte dagens faktiska förhållanden eftersom kalkylperioden är relativt lång. Fönsteråtgärder med skyddad uteplats Förvalda förutsättningar Samma förutsättningar som för fönsteråtgärder samt Livslängd för plank vid uteplatsen 30 år Kostnad för plank vid uteplats 2500 kr/m 2 Underhållskostnad plank 8 kr/år och m 2 Kostnaden för planket gäller vid en höjd av max två meter högt. Vid högre plank sätts kostnaden till 3500 kr/m 2 om kostnaden är okänd. Anledningen till den högre kostnaden vid högre plank är att det normalt sett behövs kraftigare fundament som driver upp kostnaden. Det finns även möjlighet att ange förändringar i underhållskostnad för nya fönster. Normalt antas dock inga sådana förändringar i uppkomma.
Nödvändiga uppgifter Utöver uppgifterna för fönsteråtgärder skall anges en uppskattning i procentenheter av hur stor del av bullernyttan utomhus man bör tillgodoräkna. Om den bullerskyddade delen av tomten t ex ligger i sydväst och övriga delar av tomten inte har så stort värde som vistelseyta bör procenttalet vara högt medan det motsatta gäller om stora delar av tomtens attraktiva del fortfarande är oskyddat för buller efter åtgärd. Om andelen i fylls i beräknas inga bullernyttor utomhus. Plank Förvalda förutsättningar Kalkylperiod/ekonomisk livslängd 30 år Kostnad för plank 2500 kr/m 2 plank (gäller plank upp till 2 m högt, högre plank sätts till 3500 kr/m 2 ) Underhållskostnad plank 8 kr/år och m 2 Nödvändiga uppgifter Frifältsvärde vid fasad före åtgärd Frifältsvärde vid fasad efter åtgärd Antal berörda personer Antal kvadratmeter plank Vall Förvalda förutsättningar Kalkylperiod 40 år Ekonomisk livslängd 60 år Underhållskostnad vall 4 kr/lm och år Den förvalda kostnaden för vall är numera borttagen eftersom kostnaden är starkt beroende av hur tillgängliga massorna till vallen är. En bedömning i varje enskilt fall måste därför göras. Nödvändiga uppgifter Frifältsvärde vid fasad före åtgärd Frifältsvärde vid fasad efter åtgärd Antal berörda personer (schablonvärde, se fönsteråtgärder) Antal löpmeter vall Inlösen Förvalda förutsättningar Kalkylperiod 40 år Ekonomiska livslängden 60 år
Eftersom det aktuella bullerproblemet löses permanent kan den ekonomiska livslängden anses vara oändligt lång. I kalkylen räknar vi dock med en livslängd av 60 år. Nödvändiga uppgifter Frifältsvärde vid fasad före åtgärd Antal berörda personer Kostnad för inlösen av fastighet Kostnad för rivning, avgifter mm Bullervärdering Trafikverket använder sig av en bullervärdering som fastslagits inom ASEK. Grundkomponenten i bullervärderingen är hämtad utifrån hedoniska priser, dvs. att en fastighets marknadsvärde sänks med ökade bullernivåer. Dessutom läggs en ackumelerad omedveten bullerstörning på som består av kostnader för sjukvård och produktionsbortfall på grund av sjukdomar som har kvantifierade samband med trafikbuller (ökade riskfaktorer). Det gäller främst hjärt- och kärlsjukdomar och högt blodtryck som orsakats av långvarig, stressgenererande bullerexponering. BUSE utgår från kortsiktiga bullervärden, dvs. värden som ska gälla för åtgärder upp till tio år. De olika åtgärderna har dock en längre livslängd är tio år. Därför räknar verktyget upp nyttan med en diskonteringsfaktor, multiplikator; 1,18 vid 20-årig livslängd, 1,26 vid 30-årig livslängd samt 1,34 vid 40-årig livslängd eller längre. Dessa multiplikatorer grundas på förväntad årlig tillväxt i real BNP/capita fram till och med 2050. Den förväntade tillväxten baseras på Konjunkturinstitutets bedömningar. De kortsiktiga bullervärden som verktyget utgår från visas i tabellen nedan.
Kalkylvärden för vägbuller, Kalkylvärden för vägbuller, Utom- och inomhus samt utomhus Inomhus, inkl. hälsoeffekter, prisnivå inkl. hälsoeffekter, prisnivå 2010, 2010 Utom- och inomhus Utomhus Inomhus LAEq Värde Värde LAEq 24h Värde 24 h Ute kr/utsatt kr/utsatt Inne (db) kr/utsatt år (db) år år 45 0 0 25 0 46 276 276 26 184 47 560 560 27 374 48 854 854 28 569 49 1157 1157 29 771 50 1469 1469 30 979 51 1798 1798 31 1194 52 2140 2140 32 1430 53 2629 2501 33 1661 54 3146 2885 34 1917 55 3694 3296 35 2208 56 4278 3738 36 2492 57 4891 4205 37 2804 58 5612 4718 38 3145 59 6395 5285 39 3523 60 7208 5887 40 3925 61 8065 6526 41 4351 62 8956 7234 42 4823 63 9958 8085 43 5390 64 11057 9031 44 6021 65 12182 10046 45 6698 66 13391 11173 46 7449 67 14650 12422 47 8282 68 16068 13851 48 9234 69 17631 15383 49 10256 70 19321 17024 50 11350 71 21182 18778 72 23365 20649 73 25694 22645 74 28176 24766 75 30842 27023 Programmet medger att decibeltalet anges med decimaler. Det görs då en linjär interpolation mellan de två heltalsvärdena. Decibeltal större än 75 ska inte anges. Bullervärderingen avser frifältsvärden och eventuella justeringar på grund av att mottagaren befinner sig nära fasad eller dylikt måste göras manuellt i indata. Programmet tar inte hänsyn till sådana omständigheter. Diagrammet nedan är en grafisk presentation av värdena i tabellen.
35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69 70 71 72 73 74 75 Utom- o inomhus Utomhus 12000 Inomhus 10000 8000 6000 4000 2000 0 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 Beräkningar I programmet värderas bullernivåer före respektive efter tänkt åtgärd enligt tidigare beskrivna värderingsfunktion. Den skillnad som uppkommer kallar vi här bullernytta. Investeringskostnad är kostnaden för att initialt genomföra åtgärden. I kalkylen uppkommer denna kostnad år 0.
I vissa fall krävs en reinvestering för att åtgärden ska ha verkan under hela kalkylperioden. Det krävs (Kalkylperiod/Åtgärdens livslängd) sådana reinvesteringar under kalkylperioden. Här antas att reinvesteringens storlek är lika med den initiala investeringskostnaden. Vissa av åtgärderna kräver dessutom ett årligt underhåll, vilket ger en årlig underhållskostnad. När kalkylperioden är slut kan åtgärden fortfarande ha en viss fysisk livslängd kvar och därmed ge fortsatta bullernyttor. Det finns ett så kallat restvärde. Restvärdet beräknas här som den nytta som uppkommer under perioden från kalkperiodens slut till åtgärdens fysiska livslängd är slut (baserat på livslängden för den senaste reinvesteringen inom kalkylperioden). Nytta avser här bullernytta minus eventuella driftkostnader. Restvärden beräknas här endast upp till 60 år efter den initiala investeringen. För att kunna summera och jämföra effekter som inträffar under kalkylperiodens räknas nyttor och kostnader om till så kallade nuvärden och uttrycks för ett gemensamt diskonteringsår (i denna kalkyl år 0). Principen är att nyttor som infaller i framtiden inte värderas lika högt som de nyttor man omedelbart kan tillgodogöra sig. Detta tar vi hänsyn till genom att använda en positiv diskonteringsränta. Eftersom nytta och kostnader uttrycks i fasta priser är diskonteringsräntan lika med den reala räntan. Bullernyttan under ett visst år beräknas och diskonteras till ett nuvärde på följande sätt : B B ( 1 r) där B =nuvärde av bullernytta (diskonteringsåret) r = diskonteringsränta B = bullernytta år (värderad bullerkostnad före åtgärd värderad bullerkostnad efter åtgärd) På samma sätt diskonteras eventuella underhållskostnader, reinvesteringar och restvärden. Den summerade nyttan under hela kalkylperioden: N B U U n n n L 1 ( 1 r) 1 (1 r) 1 (1 r) n1 (1 r) RI där B = Bullernytta år N = Det totala nyttans nuvärde n = kalkylperiodens längd U = Underhållskostnad år RI = Reinvestering år L = Åtgärdens fysiska livslängd efter sista reinvesteringen, max 60 år Den sista termen avser restvärdet B
Investeringskostnaden avser endast den initiala investeringen och således inte reinvesteringarnas kostnad. Här ska endast ingå den del som är säker och oåterkallelig. Eventuella reinvesteringar är osäkra såväl vad avser om och när de ska genomföras som till vilken kostnad. Beräkning av den så kallade nettonuvärdeskvoten, NNK NNK ( N I I)