Dnr 6.4.16.5005/14 2014-05-19 Konsekvensutredning av Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2014:15) om ändring i Statens Jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2013:38) om växtskadegörare som omfattas av Europeiska kommissionens genomförandebeslut A Allmänt Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå EU har beslutat att det ska vara förbjudet att importera vissa växter och växtprodukter med ursprung i Indien, i och med Kommissionens genomförandebeslut (2014/237/EU) om åtgärder för att förhindra att skadegörare introduceras i och sprids inom unionen vad gäller vissa frukter och grönsaker med ursprung i Indien. Detta beslut antogs den 24 april 2014 och publicerades i EU:s officiella tidning den 26 april. Det delgavs Sveriges ständiga representation vid EU den 29 april och trädde i kraft gentemot Sverige i och med delgivningen. Kommissionens beslut gäller förbud mot att importera följande produkter när de har ursprung i Indien: - Alla plantor och växtdelar, förutom frön, av Mangifera L. (mango m.fl.), Solanum melongena L. (aubergine), Momordica L. (balsamgurka, bittergurka m.fl.), Trichosanthes L. (hårgurkor) - Alla plantor och växtdelar, förutom rötter och frön, av Colocasia Schott (taro m.fl.) Jordbruksverket har redan införlivat Kommissionens genomförandebeslut 2014/237/EU genom beslut den 5 maj 2014 om föreskrifter (SJVFS 2014:15) om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (2013:38) om växtskadegörare som omfattas av Europeiska kommissionens genomförandebeslut. De nya reglerna trädde i kraft den 7 maj 2014. Eftersom Jordbruksverket ansåg att det innebar fara för växtskyddet om föreskriften inte beslutades, så togs beslutet innan konsekvensutredningen skrevs. Då krävs att konsekvensutredning skrivs efter beslutet, och att förslaget skickas på remiss efter beslutet. Detta följer av 4 andra stycket förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Bakgrund och problembeskrivning: Under flera års tid har EU:s medlemstater hittat reglerade växtskadegörare i sändningar med växter och växtprodukter från Indien. Det har framförallt handlat om växter av taro (Colocasia Schott), utom fröer och rötter, samt växter av mango (Mangifera L.), balsamgurka (Momordica L),aubergine (Solanum melongena L.) och hårgurkor (Trichosanthes L.), utom fröer. 1 (5)
De skadegörare som framförallt har hittats är icke-europeiska fruktflugor av familjen Tephritidae, Thrips palmi samt bomullsmjöllusen Bemisia tabaci. Dessa skadegörare, som inte finns i EU, är mycket allvarliga och kan orsaka stora ekonomiska förluster om de etableras i unionen. Skadegörarna är listade i direktiv 2000/29/EG om skyddsåtgärder mot att skadegörare på växter eller växtprodukter förs in till gemenskapen och mot att de sprids inom gemenskapen. Att skadegörarna är listade i direktivet innebär att de inte får introduceras till eller spridas inom EU t.ex. via sändningar med importerade växter- och växtprodukter och att växtskyddsmyndigheten i medlemsstaterna har varit skyldiga att besluta om utrotnings- eller inneslutningsåtgärder om de påträffats. De revisioner som kommissionen genomfört i Indien under 2010 och 2013 har visat på brister i landets system för sundhetscertifiering för export. Trots att Indien utlovat att vidta åtgärder har antalet sändningar som vägrats införsel pga. växtskadegörare ökat ytterligare under 2013. EU har därmed konstaterat att Indiens nuvarande exportcertifieringssystem är otillräckligt för att säkerställa att sändningar är fria från skadegörare. EU har därför beslutat om att förbjuda import av de angivna varorna. Importförbudet är tidsbegränsat till den 31 december 2015. Vad innebär föreskriftsändringen Vi inför en ny rubrik Importförbud i avsnittet Import av växter m.m.. Under den nya rubriken inför vi en ny paragraf 5 a som anger att växter i bilaga 4 inte får importeras till Sverige. Bilaga 4 är också ny och där anger vi de produkter som omfattas avförbudet, produkternas ursprung och tidsbegränsningen av förbudet. Förbudet har utformats helt i överensstämmelse med kommissionens beslut. Dessutom ändrar vi i 14 hänvisningen till Statens jordbruksverks föreskrifter (2009:13) om växtskyddsavgifter eftersom den har bytt namn genom SJVFS 2014:3. Vidare byter vi i 16 ut hänvisning till förordningen (1999:1148) om EG:s förordningar om jordbruksprodukter mot hänvisning till förordningen (2011:926) om EU:s förordningar om prisoch marknadsreglering av jordbruksprodukter. Ändringen genomförs eftersom den tidigare förordningen har upphävts och ersatts av den senare. Ändringarna i 14 och 16 är av redaktionell karaktär och vi bedömer att de inte får några konsekvenser som behöver beröras i denna konsekvensutredning. Jordbruksverkets bemyndigande att föreskriva i denna fråga 10 förordningen (2006:817) om växtskydd m.m. ger Jordbruksverket bemyndigande att meddela ytterligare föreskrifter om förbud mot införsel av växter och växtprodukter. Utifrån detta bemyndigande kan vi genomföra kommissionens beslut. 27 förordningen (2006:817) om växtskydd m.m. ger Jordbruksverket bemyndigande att meddela ytterligar föreskrifter om bekämpning av växtskadegörare och om införsel, utförsel och spridning av växter, växtprodukter, odlingssubstrat och växtskadegörare. Utifrån detta bemyndigande föreskriver vi om ändringar i 14 och 16. 2 (5)
Beskrivning av alternativa lösningar för det man vill uppnå och vilka effekterna blir om någon reglering inte kommer till stånd Förslaget innebär att Kommissionens genomförandebeslut 2014/237/EU införlivas i svensk lagstiftning. Effekten av att inte göra det skulle vara att Sverige inte införlivar EU-rätten. Om någon reglering inte kommer till stånd riskerar Sverige att dras inför EU-domstolen för fördragsbrott. Uppgifter om vilka som berörs av regleringen Företag som importerar de angivna varorna från Indien och deras kunder som specifikt efterfrågar t.ex. indisk mango. Förslaget bedöms inte ha några konsekvenser för landsbygdens utveckling. Uppgifter om vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser regleringen medför och en jämförelse av konsekvenserna för de övervägda regleringsalternativen Regleringen medför inga kostnader i sig och inte heller någon förändrad administrativ börda för företagen. Regleringen kan innebära att importörer behöver etablera kontakter för att få levererat likadana produkter men med ursprung i andra länder än Indien. Det finns enbart ett regleringsalternativ som innebär att Sverige måste genomföra Kommissionens genomförandebeslut och införa ett importförbud för de angivna varorna. Bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen Regleringen överensstämmer helt med de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till den Europeiska unionen. Den går inte utöver skyldigheterna. Bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser Reglerna trädde i kraft den 7 maj 2014. Den korta tiden från beslut till ikraftträdande berodde på att Jordbruksverket bedömde att en fördröjning skulle innebära risker för växtskyddet. Den 17 april 2014 informerade vi om att förbudet var på gång. Informationen skickades till de importörer som anmält import av växter- och växtprodukter från Indien under föregående tolvmånadersperiod. Även företag som importerat växter och växtprodukter från Pakistan och Bangladesh informerades. Den 30 april 2014 informerade vi samma importörer om att reglerna skulle träda i kraft den 7 maj 2014. Tullverket kommer att informerade om förbudet i Tullnytt. 3 (5)
På vår webbplats kan importörer och andra intresserade hitta en lista över växter och växtprodukter som är förbjudna att importera. Denna är uppdaterad med de aktuella reglerna. Vi bedömer att det inte behövs några ytterligare informationsinsatser. B Företag Med företag avses här en juridisk eller en fysisk person som bedriver näringsverksamhet, det vill säga försäljning av varor och/eller tjänster yrkesmässigt och självständigt. Att yrkesmässigt bedriva näringsverksamhet bör tolkas brett. Markera med x ( ) Regleringen bedöms inte få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Konsekvensutredningen innehåller därför inte någon beskrivning av punkterna i avsnitt B. ( X ) Regleringen bedöms få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Konsekvensutredningen innehåller därför en beskrivning av punkterna i avsnitt B. Beskrivning av antalet företag som berörs, vilka branscher företagen är verksamma i samt storleken på företagen Jordbruksverket registrerar alla som importerar produkter som är reglerade i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:94) om skyddsåtgärder mot spridning av växtskadegörare eller i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2012:28) om kvalitetskontroll av färska frukter och grönsaker. Under perioden april 2013 april 2014 har tre företag importerat frukt och grönt från Indien. Dessutom har viss import skett via en speditör och i de fallen är det privatpersoner eller företag som tar in små, enstaka sändningar som ligger bakom importen. Ett företag står för merparten av de importerade sändningarna. Det företaget har tagit in sändningar som innehåller någon av de aktuella produkterna, främst mango, ca en gång per vecka under den perioden. Sändningarnas volym överstiger sällan ett ton. Vi har inte närmare undersökt storleken hos dessa företag eller om de är verksamma som grossister eller om de säljer direkt till konsument. Beskrivning av vilken tidsåtgång regleringen kan föra med sig för företagen och vad regleringen innebär för företagens administrativa kostnader. Regleringen innebär inga administrativa krav. 4 (5)
Beskrivning av vilka andra kostnader den föreslagna regleringen medför för företagen och vilka förändringar i verksamheten som företagen kan behöva vidta till följd av den föreslagna regleringen Om företagen vill fortsätta handla med de angivna produkterna måste de etablera kontakt med nya leverantörer av samma produkter men med ursprung i andra länder än Indien under den period som reglerna gäller. Vi har inte närmare undersökt vilken tidsåtgång eller kostnader detta innebär. Beskrivning av i vilken utsträckning regleringen kan komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen Konkurrensförhållandena för de importörer som eventuellt har specialiserat sig på de aktuella produkterna kan påverkas negativt. Importörer som inte bara importerar de aktuella produkterna från Indien utan har leverantörer i andra länder bör påverkas i mindre utsträckning. Beskrivning av hur regleringen i andra avseenden kan komma att påverka företagen Vi bedömer att det inte kommer att få någon annan påverkan på företagen. Beskrivning av om särskilda hänsyn behöver tas till små företag vid reglernas utformning Vi har inte rättsligt utrymme i kommissionens beslut att ta någon särskild hänsyn till små företag. C Samråd Beskrivning av ett eventuellt tidigt samråd Inte aktuellt. D Kontaktperson Ange vem som kan kontaktas vid eventuella frågor Anna-Karin Kuusk: anna-karin.kuusk@jordbruksverket.se Jenny Andersson: jenny.andersson@jordbruksverket.se 5 (5)