Principer för informationssystematik i bygg och förvaltning grunden för ett nytt BSAB

Principer för informationssystematik i bygg och förvaltning grunden för ett nytt BSAB Anders Ekholm, Klas Eckerberg och Lars Häggström Datum: 2014-10-10 reviderad 2015-05-07

Innehåll 1 Introduktion... 6 1.1 Bakgrund... 6 1.2 Läsanvisningar... 6 2 Klassifikation... 7 2.1 Allmänt... 7 2.2 Byggklassifikation... 8 2.3 SfB och BSAB... 8 3 Revidering av ISO 12006-2... 9 3.1 Schema med klasser... 9 3.2 Ny definition av byggdelar... 10 3.3 Arbetsresultat... 10 4 Grunder för revidering av BSAB 96... 11 4.1 Betydelse för BSAB... 11 4.2 Funktioner och teknisk lösning... 11 4.3 Tekniska system är byggdelar... 12 4.4 Byggdelar i nuvarande BSAB 96... 13 4.5 Byggdelar och inbyggnadsvaror... 13 4.6 Relationen byggdelar och produktionsresultat... 14 4.7 Produktionsresultat... 14 4.8 Förvaltningsresultat... 15 4.9 Byggnadsverk och infrastrukturella enheter... 15 4.10 Verksamhet (bruksaktiviteter)... 15 4.11 Produktionsaktiviteter och förvaltningsaktiviteter... 15 4.12 Utrymmen... 16 4.13 Egenskaper... 16 4.14 Övriga objekt av intresse... 17 4.15 Klassifikation och BIM... 17 5 Förslag till struktur för byggdelstabellen... 18 5.1 Byggdelar som system... 18 5.2 Indelningsprinciper för byggdelar... 18 5.3 Exemplet vägkonstruktion... 19 5.4 Exemplet väggsystem... 20 5.5 Ny systematik och BSAB 96... 21 5.6 Jämförelse mellan byggdelar och produktionsresultat... 22 6 Definitioner av huvudklasser... 23 6.1 Principer... 23 6.2 Klasser i reviderade ISO 12006-2... 24 7 Ordlista... 26 8 Litteratur... 28 Appendix 1: Teoretiska grunder för byggklassifikation... 29 1 Introduktion... 29 2 Semantik och ontologi... 29

2.1 Begrepp... 29 2.2 Klassobjekt och egenskaper... 30 2.3 Begreppsram, teori och modell... 31 2.4 Tecken, språk och kommunikation... 31 2.5 Objekt och egenskap... 32 2.6 System... 32 2.7 Rum, tid och process... 33 3 Generellt om klassifikation... 34 3.1 Strukturering och klassifikation... 36 4 Ordlista... 37 5 Litteratur... 39 Appendix 2: Klassifikation av egenskaper... 40 1 Materiella egenskaper... 40 1.1 Funktionella egenskaper... 40 1.2 Rums- och tidsegenskaper... 40 1.3 Kompositionella egenskaper... 40 2 Kulturella egenskaper... 40 2.1 Upplevelsemässiga egenskaper... 41 2.2 Symboliserande egenskaper... 41 2.3 Administrativa egenskaper... 41 3 Ordlista... 41

5 Sammanfattning I takt med att digitaliseringen av byggprocessen utvecklats har behoven av klassifikation förändrats. Exempelvis i samband med BIM behövs en ny syn på klassifikationen. Mot denna bakgrund har den internationella standarden för byggklassifikation ISO 12006-2 reviderats, varvid internationell byggklassifikation kommer att påverkas och därmed även det svenska BSABsystemet. Initiativ till utveckling av en ny systematik för svensk byggsektor har tagits av BIM- Alliance i samarbete med bland andra Svensk Byggtjänst och Trafikverket, som genomfört ett inledande arbete att ta fram principerna för en ny systematik. Rapporten redovisar betydelsen av den reviderade ISO-standarden och de principer som ska tilllämpas vid utvecklingen av den nya systematiken. Syftet är att den ska kunna tillämpas gemensamt av svensk byggsektor i samband med planering, utformning, produktion och förvaltning av byggd miljö. Den nya systematiken följer den reviderade ISO-standarden och har en genomarbetad teoretisk grund. Särskilt fokus ligger vid principer för klassifikation av byggdelar som ges en ny definition och en ny struktur. Rapporten rekommenderar att tabellerna i BSAB-systemet ses över och utvecklas enligt följande: En ny BSAB-tabell för byggdelar behöver tas fram. Tabellen ska innehålla både delar utifrån bruksfunktion och delar utifrån konstruktiv funktion till den detaljeringsgrad i delar och typer som bedöms av intresse. En tabell över tekniska system behöver tas fram. Den utgör högsta nivån i BSAB-tabellen över byggdelar. Klassifikation av inbyggnadsvaror behöver utredas vidare. Frågan är bland annat om en ny tabell för byggdelar kan användas för att överbrygga skillnaderna som finns i dagens många klassifikationssystem. Bedömningen är att BSAB-tabellen för produktionsresultat inte i dagsläget behöver revideras. Detta kan komma att omprövas, bland annat beroende på utvecklingen av byggdels- och varuklassifikationen. En tabell för förvaltningsresultat bör tas fram för BSAB-systemet. BSAB-tabellerna för infrastrukturella enheter och byggnadsverk påverkas inte av revideringen av ISO-standarden, men behöver ses över och kompletteras. Tabeller för bruksaktiviteter, produktionsaktiviteter och förvaltningsaktiviteter bör tas fram för BSAB-systemet. BSAB-tabellen för utrymmen påverkas inte av revideringen av ISO-standarden men behöver ses över och kompletteras. En tabell för egenskaper bör utarbetas med grund i den reviderade ISO-standarden. Samtliga objektklasser ska vara definierade samt förses med egenskaper. Arbetet organiseras i ett projekt med arbetsgrupper för de olika tabellområdena. Arbetet leds av en branschgemensam styrgrupp och genomförs av Svensk Byggtjänst. Det beräknas pågå under två år och redovisas successivt till och med år 2016.

6 1 Introduktion 1.1 Bakgrund Trafikverket har tagit initiativ till utveckling av en ny informationssystematik för byggd miljö. Systematiken ska vara tillämplig för en vidare domän än Trafikverkets, och ska på sikt ersätta det nuvarande BSAB-systemet. Arbetet utförs därför i samråd med företrädare för andra ledande svenska intressenter inom informationssystematik för byggd miljö, bland andra Svensk Byggtjänst. Föreliggande rapport redovisar principerna för uppbyggnaden av den informationssystematik i form av struktur och begreppsmodell som ska tillämpas i samband med planering, utformning, produktion och förvaltning av byggd miljö. Den nya systematiken följer principerna i den reviderade standarden för byggklassifikation ISO/FDIS 12006-2, och har en genomarbetad teoretisk grund. Arbetet har föregåtts av en förstudie som inventerat pågående utveckling inom byggsystematiken, både för etablerade tillämpningar och för byggnadsinformationsmodellering (BIM) internationellt och i Sverige (Ekholm och Häggström 2013). Förstudien rekommenderar att en ny systematik ska baseras på den reviderade versionen av standarden för byggklassifikation ISO/FDIS 12006-2. Principerna för systematiken som de presenteras här har utarbetats i projektet Struktur och begreppsmodell (S&B) som portfölj 12 inom projektet Anpassat regelverk vid Trafikverket. Projektledare vid Trafikverket har varit Johan Asplund, uppdragsledare Anders Ekholm, utredare Klas Eckerberg (representerande Svensk Byggtjänst) och Lars Häggström. Principerna ska tillämpas vid det praktiska arbetet att utarbeta tabeller för de olika tillämpningar som branschen bedömer är av vikt. Frågan om vilka tabeller som är av intresse och hur de kan struktureras berörs, men dokumentet behandlar inte detaljerna i hur arbetet ska bedrivas. En arbetsmetodik för den praktiska klassifikationen bör utvecklas som ett nästa steg. Det praktiska arbetet med klassifikationen har påbörjats inom Trafikverket och arbetet i övriga delar av svensk byggsektor ska inledas våren 2015. Arbetet sker i arbetsgrupper för de olika tabellområdena och beräknas pågå under två år och redovisas successivt till och med år 2016. Projektet genomförs av Svensk Byggtjänst och leds av en branschgemensam styrgrupp med representanter från BIM Alliance Sweden, Trafikverket, Svensk Byggtjänst, Samverkansforum, Swedavia, SKL, BEAst/Peab och SLL. 1.2 Läsanvisningar Kapitel 2 beskriver i populär form klassifikation generellt och för byggändamål. Kapitel 3 beskriver revideringen av ISO 12006-2. Kapitel 4 beskriver principerna för revideringen av BSAB 96. Kapitel 5 beskriver uppbyggnaden av tabeller för byggdelar i tekniska system. Kapitel 6, 7 och 8 innehåller definitioner, ordlista respektive litteraturförteckning. Appendix 1 ger en mer grundlig och vetenskaplig beskrivning av grunderna för byggklassifikation. Appendix 2 beskriver hur egenskaper kan klassificeras.

2 Klassifikation 7 2 Klassifikation 2.1 Allmänt Förmågan att klassificera företeelser i omvärlden är nödvändig för alla levande varelser. Vi behöver den för att orientera oss; för att identifiera faror; för att veta vad vi kan äta och för att kunna kommunicera. Vissa typer av klassifikation avser hur omvärlden konkret är beskaffad, andra vad den kan användas till och upplevas. Konkret handlar klassifikation om att sortera objekt med utgångspunkt i ett syfte. Till exempel mat kan klassificeras som snabbmat kontra slow food ; vegetariskt, veganskt och konventionellt; grönsaker, kött, fisk, frukt, frön. Att indela mat i ätlig respektive icke ätlig är i hög grad kulturellt betingat, ibland med religiösa argument. Inom vetenskaperna strävar man efter att skapa universellt giltiga klassifikationer, exempelvis inom kemin har man enats om klassifikationen av olika grundämnen baserat på atomkärnans uppbyggnad. Den förste som gjorde ett framgångsrikt vetenskapligt baserat försök att skapa ett klassifikationssystem för växtriket var Carl von Linné. Hans grundtanke var att indela efter skillnader hos växternas sexualorgan, bland annat antalet ståndare och pistiller samt om växterna var enkönade eller tvåkönade. Beroende på syftet med klassifikationen är olika egenskaper hos objekten av intresse. Objekt kan ha väldigt många egenskaper; klassifikation handlar därför också om att bestämma vilka egenskaper som är viktiga för syftet och som ska vara indelningsgrundande, respektive vilka som man kan bortse ifrån. En egenskap kan vara vilket kännetecken som helst som går att påvisa, till exempel genom någon typ av bedömning eller mätning. Vissa egenskaper är subjektiva (till exempel vacker respektive ful) medan andra är objektiva och går att mäta med standardiserade metoder (tid, fysiska dimensioner med mera). Några definitioner preciserar betydelsen av termerna: Objekt varje del av den uppfattade eller tänkbara världen (ISO 12006-2) Egenskap påvisbart förhållande hos ett objekt (TNC) Klassifikation resultatet av att objekt eller individer grupperas, indelas eller inordnas i olika klasser; även själva verksamheten att inordna i klasser (NE) Beroende på syftet kan ett objekt tillhöra många klasser. En vårtbitare kan ingå i klasserna djur, insekter, hopprätvingar, långhornsrätvingar, flygande varelser, gröna varelser, äckliga kryp, fågelmat och människoföda, för att bara nämna några. En grundregel för klassifikation är att alla objekt som klassifikationen gäller ska bli klassificerade, och att inget objekt får tillhöra mer än en klass i samma klassifikation. Om man gör en klassifikation, till exempel av genrer inom musik, måste alla typer finnas med (klassisk, pop, jazz, blues, R&B osv.). För att bli komplett måste man i praktiken ofta förutsätta eller lägga till en övrig klass, till exempel världsmusik som täcker in allt det som man inte kan eller vill sätta en etikett på. Ett viktigt resultat av klassifikation är att vi skapar en tydligare begreppsvärld med en terminologi som gör det möjligt att bli överens om vad vi talar om, förmedla kunskap, bedriva verksamhet, beställa, tillverka, upphandla och förvalta.

2 Klassifikation 8 2.2 Byggklassifikation Klassifikation av den byggda världen har olika utgångspunkter beroende på syftet. Gemensamt för byggklassifikationen är att funktionsegenskaper och konstruktiv uppbyggnad (konstruktiva egenskaper) står i fokus. Även hur den byggda miljön kan produceras och förvaltas kan vara av intresse vid klassifikationen. Byggklassifikationen blir därför olika beroende på vilket syfte som står i fokus. Exempel: Fysisk planering: verksamhet (markanvändning), infrastrukturella enheter, byggnadsverk, egenskaper Utformning: verksamhet (brukaraktiviteter), utrymmen, byggdelar, egenskaper. Produktion: byggdelar, utförande och material (produktionsresultat), resurser, egenskaper. Förvaltning: förvaltningsresultat, egenskaper. Exempel på sammanhang där byggklassifikation tillämpas är: samhällsplanering programarbete projektering BIM teknisk beskrivning ritnings- och objektkodning mängdförteckning kalkylering produktionsplanering materialadministration varuinformation förvaltning. 2.3 SfB och BSAB I takt med att byggandet under 1900-talet blev alltmer professionaliserat och industrialiserat ökade behovet av en gemensam nomenklatur och klassifikation i samband med beställningar, överenskommelser om utförande och upprättande av avtal. Sverige var här en föregångare; arbetet som resulterade i SfB-systemet inleddes under 1940-talet och publicerades 1950 med bland annat den första utgåvan av Bygg-AMA. Systemet fick också internationellt genomslag. Det uppdaterades sedan i tre omgångar. I BSAB 72 tillkom koder för installation, men fortfarande användes SfB för klassifikation av varor; ett faktum som till viss del kvarstår än idag. BSAB 83 tillförde en ny funktions- och skedesorientering, så att tabellerna skulle kunna användas genom hela byggprocessen, inte bara under projektering. Man rekommenderade också att varor skulle klassificeras enligt BSAB 83. Den nuvarande generationen är BSAB 96. Denna är baserad på den internationella standarden för byggklassifikation ISO 12006-2, och fick därmed nya tabeller för byggnadsverk och utrymmen. Som en konsekvens av den nu pågående revideringen av ISO 12006-2 kommer internationell byggklassifikation att påverkas och därmed även BSAB-systemet. Detta diskuteras närmare i följande avsnitt.

3 Revidering av ISO 12006-2 9 3 Revidering av ISO 12006-2 3.1 Schema med klasser I takt med att digitaliseringen av byggprocessen utvecklats har behoven av klassifikation förändrats. I samband med BIM behövs en ny syn på klassifikationen, bland annat av byggdelar; och egenskaper kommer att användas för gradvis ökande specialisering. Standarden ISO 12006-2 föreligger nu som FDIS (Final Draft International Standard), godkänd i en andra omröstning av deltagande parter våren 2015 (ISO 2013). Standarden planeras vara klar för publicering hösten 2015. Det finns ett schema som relaterar de flesta av de klasser som identifieras i standarden (Figur 1). Schemat visar förslaget efter omarbetningen 2014. Figur 1: Inofficiell översättning av exempel på klasser i reviderade ISO 12006-2. Tjocka linjer visar relationer typ av ; tunna linjer visar andra relationer, till exempel del av eller använder. Termen bygg i standarden avser byggnadsverkets hela livscykel, inklusive planering, projektering, produktion och förvaltning. Sammanfattningsvis syftar standarden till att möjliggöra klassifikation av alla objekt av intresse för den byggda miljön. Utgångspunkten är som tidigare en processmodell med huvudklasserna byggresurser, byggprocesser och byggresultat. Alla dessa har egenskaper. Varje huvudklass har underindelats i specialiserade klasser.

3 Revidering av ISO 12006-2 10 Objekt kan betraktas både som helhet och som system av delar. I schemat visas exempel på att byggnadsverk kan ingå i större komplex kallat infrastrukturell enhet, och att de kan byggas upp av byggdelar. Dessa kan i sin tur bestå av mindre byggdelar till den sammansättningsnivå som är av intresse vid en beskrivning och i en modell. Även utrymmen kan betraktas som system; de kan ingå i större utrymmen och kan indelas i mindre. Ytligt betraktat har inte mycket hänt i den nya utgåvan. Schemat som visar relationerna mellan begreppen är i stort sett identisk. Flera av begreppen har dock fått justerade termer (beteckningar, namn) definitioner och relationer, och några har tillkommit. Detta beskrivs i detalj i följande avsnitt. 3.2 Ny definition av byggdelar Bland nyheterna i den reviderade versionen kan särskilt nämnas att definitionen av byggdelar har ändrats på ett sätt som dels avspeglar den faktiska tillämpningen i olika klassifikationssystem, dels bättre stöder tillämpningen inom BIM. Enligt den tidigare versionen av standarden definieras byggdel som del av byggnadsverk som självständigt eller tillsammans med andra sådana delar fyller en huvudfunktion i byggnadsverket. Den nya definitionen lyder del av byggnadsverk med en karakteristisk funktion, form eller läge. Material betraktas enbart som egenskap som kan anges för en byggdel. Tidigare var endast funktion indelningsgrundande egenskap; nu finns alltså tre egenskaper som indelningsgrund för klassifikationen av byggdelar: Funktion ska i princip alltid användas: i första hand bruksfunktion, i andra hand konstruktiv funktion. Form blir relevant för att åtskilja byggdelar med samma funktion men med skilda konstruktioner. Ett exempel är byggdelar med funktionen bullerskydd, som kan innehas av konstruktionerna bullervallar och bullerskärmar. Läge kan användas för att till exempel skilja byggdelar med samma funktion och form, till exempel fasadvägg och källarvägg, eller tak- respektive golvplacerade tilluftsdon. 3.3 Arbetsresultat I den nya standarden finns fortfarande klassen arbetsresultat (work result). Den definieras nu som en vy mot byggresultat (construction result) avseende aktivitet och använda resurser (work activity and used resources). Denna vy är en egenskapsmängd innehållande de egenskaper hos bland annat byggdelar (construction element) som avser utförande och använda resurser. Vyn avser resultat av alla typer av processer, alltså även designresultat (hur modeller och ritningar ska utföras). I processen produktion handlar det om att beskriva hur hus och anläggningar ska produceras. För infrastrukturella enheter kan avses indelning i etapper, till exempel då ett helt sjukhusområde byggs i en och samma följd eller i olika etapper. För byggnadsverk kan avses om ett hus ska uppföras platsbyggt eller monteringsfärdigt. För byggdelar kan avses att en vägg byggs av ett flertal arbetsmoment, till exempel formsättning, armering och gjutning.

4 Grunder för revidering av BSAB 96 11 4 Grunder för revidering av BSAB 96 4.1 Betydelse för BSAB BSAB-systemet kommer att påverkas av den nya standarden. I förstudien till projektet S & B föreslås att utvecklingen av BSAB för BIM bör utgå från den reviderade versionen av ISO 12006-2. Byggdelstabellen i BSAB behöver förnyas enligt den ovan beskrivna hierarkin av byggdelar i olika sammansättningsnivåer. Tabellen för produktionsresultat som den föreligger i AMA är inte en del av projektet S & B. Den har idag en inte helt systematisk struktur, eftersom den är baserad på flera indelningsgrunder: material och utförande men också med exempelvis separata avsnitt för anläggningskonstruktioner över och under mark. Den innefattar som nämnts många delar av byggnadsverk som också återfinns som byggdelar i den nya standarden. Det kommer därför att behöva göras en mappning mellan delar av den nya byggdelstabellen och tabellen för produktionsresultat. Tabellerna för Byggnadsverk och Utrymmen påverkas egentligen inte av revideringen. En tabell för Infrastrukturella enheter kan behövas. En tabell för egenskaper kan utvecklas för BSABsystemet baserad på exempel på klassifikation i ISO-standarden. 4.2 Funktioner och teknisk lösning Funktioner kan definieras utifrån många syften och på olika komplexitetsnivå. Med funktion avses den användning som ett föremål har eller avses ha. Verksamheten inklusive nyttjande, produktion och förvaltning ställer krav på olika typer av bruksfunktioner hos delarna i den byggda miljön: bärförmåga, avskildhet, klimat, underhållsintervall med mera. Byggdelar med funktion som beskriver användningen är särskilt viktiga i tidiga skeden av utformningen innan de detaljerade tekniska lösningarna har kunnat bestämmas. Motsvarande synpunkter har presenterats i en genomgång av BSAB-systemet med avseende på behov av klasser för produktmodellering (BIM) och design (Ekholm 2001). Utöver dessa har byggdelarna konstruktiva funktioner relativt varandra, till exempel bärande, fasthållande och mediaförsörjande. Exempelvis har reglarna i en vägg funktionerna att bära upp väggen i sig, att vara underlag för infästning av skivor, och eventuellt att tillsammans med skivorna bära lasten från bjälklaget ovanför. Funktioner som uppkommer i relationen mellan brukare och byggd miljö benämns här bruksfunktioner. Funktioner i relationen mellan byggdelar benämns konstruktiva funktioner. Begreppet teknisk lösning tillämpas allmänt i samband med produktbestämning. Utgångspunkten för utformningen kan vara funktionskrav från en verksamhet. Den tekniska lösningen är en konstruktion som tillgodoser kraven på bruksfunktion. En teknisk lösning kan avse byggresultat på olika nivå: infrastrukturell enhet, byggnadsverk eller byggdel. Teknisk lösning är en bestämd konstruktion av till exempel en byggdel; delar i konstruktionen har relationen del-av till konstruktionen som helhet.

4 Grunder för revidering av BSAB 96 12 Den tekniska lösningen av en byggdel kan vara bestämd i olika omfattning, från övergripande till detaljerad, i det antal systemnivåer som är av intresse. Byggdelar i en teknisk lösning kan också ha bestämts utifrån lämpligt sätt att tillverka och montera delarna. Utförande och material för teknisk lösning kan enligt ISO-standarden anges som arbetsresultat; ett produktionsresultat är ett arbetsresultat vid en produktionsprocess för byggdelar. Vid utformningen av ett byggnadsverk till exempel ett hus, en väg eller en bro görs ett antagande om byggdelar som behövs för att tillgodose bruksfunktionerna, till exempel tak, väggar, bjälklag och grund för hus; körbana, vägren och slänt för vägar; brobana och brobärverk för broar; fläktar, kanaler och luftdon för ett ventilationssystem. Dessa byggdelar är tekniska lösningar av byggnadsverk som ska tillgodose verksamhetens brukskrav. Var och en av dessa byggdelar kan ges en mer detaljerad teknisk lösning. Taket kan bäras upp av fackverkstakstolar; väggen utföras med regelstomme; grunden av prefabricerade betongplattor; körbanan kan ha bitumenbundet slitlager; brobanan kan vara en platsgjuten konstruktion. Delarnas konstruktiva funktioner bidrar tillsammans till bruksfunktionen. I vissa fall krävs komplexa konstruktioner för att uppfylla kraven på bruksfunktion på till exempel luftkvalitet som kan lösas med en rad samverkande byggdelar med olika konstruktiva funktioner (fläktar, kanaler, värmeaggregat, filter med mera). Sådana byggdelar kan i sin tur bestå av byggdelar som bearbetas eller som levereras som färdiga inbyggnadsvaror av varierande komplexitet. 4.3 Tekniska system är byggdelar Ett byggnadsverk syftar till att möjliggöra en verksamhet; det kan också ingå i en infrastrukturell enhet tillsammans med andra byggnadsverk för att möjliggöra verksamheten. Byggnadsverk består av byggdelar sammanställda i specialiserade tekniska system som möjliggör önskad bruksfunktion. Tekniska system är specialiserade system av byggdelar med funktion för en verksamhet. Byggdelar kan indelas i flera sammansättningsnivåer där byggdelar i en högre nivå kan bestå av byggdelar i en lägre nivå. Denna syn på byggdelar kan illustreras i ett diagram som komplement till tidigare, se Figur 2. Figur 2: Byggdelar är delar av byggnadsverk. Byggdelarna kan också vara tekniska system. Produktionsresultat är en vy mot byggdelar avseende utförande och resurser.

4 Grunder för revidering av BSAB 96 13 En väsentlig del av utformning av byggnadsverk rör de tekniska systemen och indelning i byggdelar med bruksfunktioner respektive konstruktiva funktioner. Organisationen av lösningar i olika nivåer ger stöd åt kravställning för utformning, produktion och förvaltning. Det tekniska systemet brokonstruktion kan anses ha byggdelar som brobärverk och brobana. Dessa kan ha olika teknisk lösning och därför realiseras med olika byggdelar. Man kan till exempel skilja mellan tekniska lösningar för bärverket hos balkbroar, konsolbroar, bågbroar, hängbroar, snedkabelbroar och fackverksbroar. Den tekniska lösningen av dessa kan ha olika typer av byggdelar: en balkbro har balkar och stöd; en konsolbro har konsoler och momentstyva stöd; en hängbro har kablar och pyloner. Dessa byggdelar är i sin tur sammansatta av mindre byggdelar så långt man har intresse av att beskriva dem för att säkerställa att material och utförandekvaliteter säkerställs. En tabell över tekniska system behöver tas fram. Den utgör högsta nivån i BSAB-tabellen över byggdelar. 4.4 Byggdelar i nuvarande BSAB 96 I den svenska tillämpningen av den tidigare ISO-standarden BSAB 96 finns byggdelar beskrivna i olika detaljeringsgrad beroende på typ av byggnadsverk och tekniskt system. För exempelvis elsystem finns endast hela system förtecknade; för vägkonstruktion finns byggdelar som beskriver användningen, till exempel körbanor och vägrenar, medan byggdelar som beskriver uppbyggnaden, till exempel slitlager och bärlager, saknas. För väggar kan vissa byggdelar som beskriver användningen saknas. Exempelvis saknas klasser för helheten yttervägg respektive innervägg betraktade som rumsavskiljande byggdelar. Istället finns byggdelar som beskriver uppbyggnaden, till exempel ytterklimatskärmar i yttervägg, stomytterväggar, stominnerväggar och innerväggar (ej stominnerväggar). BSAB 96 skiljer de bärande delarna av en yttervägg (klassificeras som en del i stommen) från de klimatskiljande delarna; innerväggar kan höra till olika klasser beroende på om de är bärande eller icke-bärande. Denna tillämpning försvårar användningen i digitala modeller, där man låter bärande vara en egenskap hos en vägg snarare än klasskiljande. En ny BSAB-tabell för byggdelar behöver tas fram. Tabellen ska innehålla både delar som beskriver delar utifrån bruksfunktion och delar i tekniska lösningar med konstruktiv funktion till den detaljeringsgrad i delar och typer som bedöms av intresse. 4.5 Byggdelar och inbyggnadsvaror Etablerad byggklassifikation skiljer mellan byggdelar i ett byggnadsverk och inbyggnadsvaror som avses kunna ingå som delar i ett byggnadsverk. I installationssystem utgörs byggdelar vanligen av förtillverkade komponenter som blir inbyggnadsvaror: fläktar, kanaler, brunnar, givare, kontakter och mycket annat. Reviderade ISO 12006-2 rekommenderar därför att inbyggnadsvaror (Construction product) klassificeras med samma indelningsgrunder som byggdelar (Construction element). Därmed uppkommer ett överlapp mellan klasser tillhörande dessa båda huvudgrupper. Det finns ett antal klassifikationssystem utanför BSAB-systemet för specialiserade områden som kan avse byggdelar. Det kan finnas skäl att beakta dessa i samband med en ny klassifikation av byggdelar.

4 Grunder för revidering av BSAB 96 14 Klassifikation av inbyggnadsvaror behöver utredas vidare. Frågan är bland annat om en ny tabell för byggdelar kan användas för att överbrygga skillnaderna som finns i dagens många klassifikationssystem. 4.6 Relationen byggdelar och produktionsresultat Byggdelarna i en detaljerad teknisk lösning sammanfaller i praktiken ofta med de byggdelar som återfinns i Produktionsresultat i BSAB. Dessa syftar till att beskriva krav som ställs på utförande och material för byggdelarna. Exempel: användarkravet på luftkvalitet i ett rum kräver bland annat byggdelen fläkt med bruksfunktionen luftströmning. Fläkt är också benämningen på motsvarande produktionsresultat som beskriver material och utförande hos byggdelen fläkt. Eftersom funktionen kan uppfyllas med en rad olika typer av fläktar behövs flera klasser med typangivelse för byggdelen (radialfläktar, axialfläktar med flera). Vid tillämpning i samband med BIM kan en byggdel ges attribut i form av produktionsresultat i BSAB, till exempel QEB Radialfläktar. Sammanfattningsvis kan en byggdel och ett produktionsresultat alltså avse samma objekt, till exempel en fläkt, en pelare eller ett vägräcke. Skillnaden är syftet med indelningen: Byggdelar klassificeras med utgångspunkt från funktion, form och läge, och används vanligen för att beskriva egenskaper hos byggdelen (kapacitet, bärförmåga, hållfasthet, dimensioner, slitstyrka, toleranser, miljökrav etc.). Produktionsresultat enligt BSAB-systemet klassificeras med utgångspunkt från material och utförande och används specifikt som attribut för att beskriva hur byggdelen ska produceras (ingående material och varor, arbetsutförande med mera). Det finns behov, till exempel i BIM, av klassifikation av byggdelar som idag ingår i tabellen produktionsresultat i BSAB. Att använda produktionsresultat för klassifikation av objekt som bör vara klassade som byggdelar är inte lämpligt dels eftersom objekten ofta ingår i många produktionsresultat. Skillnaden i syfte och indelningsgrund avspeglas i indelningens struktur. Exempel på skillnaden mellan byggdelar och produktionsresultat ges även nedan i avsnitt 5.6. 4.7 Produktionsresultat En stor mängd arbetsresultat klassificeras i BSAB-systemets tabell för produktionsresultat. Denna tabell används för att strukturera AMA-böckerna. Där beskrivs hur de använda resurserna ska hanteras för att uppnå önskat resultat: skivor ska fästas; betong ska armeras och vibreras; bärlager ska läggas ut i skikt och vibreras. Tabellen för produktionsresultat som den föreligger i AMA är inte en del av projektet S & B. Den har idag en inte helt systematisk struktur, eftersom den är baserad på flera indelningsgrunder: material och utförande men också med exempelvis separata avsnitt för anläggningskonstruktioner över och under mark. Den innefattar dessutom många delar av byggnadsverk som också återfinns som byggdelar i den nya standarden. Det kommer därför att behöva göras en mappning mellan delar av den nya byggdelstabellen och tabellen för produktionsresultat. Bedömningen är att BSAB-tabellen för produktionsresultat inte i dagsläget behöver revideras. Detta kan komma att omprövas, bland annat beroende på utvecklingen av byggdels- och varuklassifikation.

4 Grunder för revidering av BSAB 96 15 4.8 Förvaltningsresultat I en utredning från Svensk Byggtjänst (Yngve H. m.fl. 1999) påvisas behovet och möjligheten av en klassifikation av förvaltningsresultat. En tabell för förvaltningsresultat kan vara av intresse att utveckla för BSAB-systemet. 4.9 Byggnadsverk och infrastrukturella enheter Byggnadsverk och infrastrukturella enheter kan enligt den reviderade ISO-standarden klassificeras med utgångspunkt från funktion, form och läge. Byggnadsverk består av olika tekniska system som tillsammans bidrar till dess egenskaper som helhet och dess nytta för verksamheten. En väg eller järnväg från A till B kan vara ett byggnadsverk, men det kan också finnas byggnadsverk som bro eller tunnel under sträckningen från A till B. Vägen som byggnadsverk behöver inte vara kontinuerligt sammanhängande, däremot måste vägbana finnas hos alla de byggnadsverk som ska möjliggöra själva fordonstrafiken. Den infrastrukturella enheten Väg består av samtliga de byggnadsverk som möjliggör trafik från A till B, inklusive byggnadsverk som rastplatser, motell och tankstationer. BSAB-tabellerna för infrastrukturella enheter och byggnadsverk påverkas inte av revideringen av ISO-standarden men behöver ses över och kompletteras. 4.10 Verksamhet (bruksaktiviteter) Begreppet verksamhet definieras varken i den ursprungliga eller reviderade ISO-standarden, men återfinns i begreppsschemat i den senare. Det anges att klassifikation av verksamheter ligger utanför standardens omfattning. Standarden använder termen user activity bruksaktivitet som inte enbart avser mänsklig aktivitet utan ska tolkas i vid mening som den agent som avses nyttja, påverka eller påverkas av byggnadsverket. I schemat visas hur verksamheten har relationen använder till utrymmen. Användandet avser nyttjande av byggdelens bruksfunktion. Att relatera användning till utrymmen är korrekt och praktiskt när man avser brukare i ett hus, men det kan även finnas andra verksamheter med relationen använder till byggresultat utan att man först ska definiera utrymmen. Det kan till exempel gälla vattnet i en kraftverksdamm, vind mot en mast eller vågor mot en pir. Verksamhetens krav på bruksfunktion behöver således inte enbart riktas som krav på utrymmen utan kan riktas direkt som krav på ett tekniskt system. Verksamhet och bruksaktivitet ska klassificeras med funktion som indelningsgrundande egenskap, till exempel tågtrafik, bilkörning, kontorsarbete och hygien. 4.11 Produktionsaktiviteter och förvaltningsaktiviteter ISO 12006-2 syftar främst till att klassificera resultat av processer, till exempel produktionsresultat och förvaltningsresultat. Motsvarande aktiviteter är produktionsaktiviteter och förvaltningsaktiviteter. Även dessa är av intresse att klassificera. Tabeller för bruksaktiviteter, produktionsaktiviteter och förvaltningsaktiviteter bör tas fram för BSAB-systemet.

4 Grunder för revidering av BSAB 96 16 4.12 Utrymmen I den nya versionen av ISO 12006-2 finns viktiga klarlägganden avseende begreppet utrymme. Tidigare fanns endast space som nu kallas built space, det vill säga byggt utrymme. Det kan förekomma i såväl byggd som i naturlig miljö, till exempel definierat av väggar, golv och tak i en byggnad eller av kraftledningsgatan i en skog. I samband med kravställning definieras utrymmen av en samling byggdelar med bruksfunktion. Det finns ett direkt samband mellan exempelvis ett trafikeringsområde betraktat som utrymme och byggdelar som körbana, vägren, gång- och cykelbana. Detsamma gäller utrymmet körfält och byggdelen körbana. Detta är en av orsakerna till att det kan uppstå oklarhet vilken term som ska väljas för utrymmen respektive byggdelar. Den rumsliga utsträckningen av utrymmen och byggdelar skiljer sig ofta. Ett exempel är trafikutrymmen, som inte bara har avgränsning nedåt utan även i sidled och höjdled. Detta kommer till uttryck i krav som minsta höjd under broar och minsta bredd i tunnlar. Standarden beskriver nu också aktivitetsutrymme: det utrymme som upptas vid utövande av en aktivitet, inklusive den plats utrustningen tar vid aktiviteten. Exempel: aktivitetsutrymmet fordonsutrymme definieras av fordonets färdväg inklusive säkerhetsmarginaler i höjd och sida; skrivbordsarbete har ett aktivitetsutrymme som definieras av den rumsliga utsträckningen för de fysiska föremålen personen, skrivbordet, stolen, bokhyllan, eventuell besökare samt olika relaterade rörelser. Endast föremål som anses tillhöra aktiviteten definierar aktivitetsutrymmet; omgivningen, till exempel rummets väggar, ingår inte. Aktivitetsutrymme är en egenskap hos en aktivitet. Det bedöms inte relevant med en särskild tabell för aktivitetsutrymmen. Slutligen beskrivs konstruktionsutrymme som det utrymme själva konstruktionen upptar. Detta definieras dock som en geometrisk egenskap hos konstruktionen och inte som en självständig klass. Konstruktionsutrymme tillämpas vid kollisionskontroll med CAD-system. Någon tabell för konstruktionsutrymmen är inte aktuell. BSAB-tabellen för utrymmen påverkas inte av revideringen av ISO-standarden men behöver ses över och kompletteras. 4.13 Egenskaper Egenskaper kännetecknar objekt och används som indelningsgrund vid klassifikation. I samband med definition av klasser används egenskaper för att skilja mellan objekt tillhörande olika klasser. Utformning sker genom bestämning av objekt och egenskaper hos objekt. I samband med BIM bestäms värden på egenskaper hos byggobjekt. I samband med förvaltning strävar man efter att upprätthålla de egenskaper som bestämts för att den byggda miljön ska ha avsedd funktion för verksamheten. Det finns olika typer av egenskaper och objekt har ofta en stor mängd egenskaper som ska beskrivas. Klassifikation av egenskaper är ett viktigt hjälpmedel vid strukturering av information. ISO-standarden ger exempel på klassifikation av egenskaper som kan ligga till grund för en tabell. Vid klassifikation av egenskaper är det viktigt att skilja mellan å ena sidan ren klassifikation baserat på typ av egenskap, och å andra sidan presentation och gruppering av egenskaper för olika syften. En tabell för egenskaper bör utarbetas med grund i den reviderade ISO-standarden.

4 Grunder för revidering av BSAB 96 17 4.14 Övriga objekt av intresse I samband med en byggprocess, till exempel planering och produktion, kan hänsyn behöva tas till annat än de byggnadsverk som ska uppföras. Det kan gälla befintliga konstruktioner som hägnader och byggnader, hela bebyggelser som byar och bostadsområden, liksom naturelement som sjöar och vattendrag samt skyddsvärda objekt av olika slag. Dessa är varken resurser eller resultat i samband med den byggprocess som är av intresse. Det måste därför undersökas om sådana objekt kan klassificeras med ISO-standardens klasser, med egenskapen befintliga. Ytterligare egenskaper som till exempel ålder eller värde kan vara nödvändiga. 4.15 Klassifikation och BIM För att realisera den i S & B föreslagna klassifikationen finns ett antal krav som bör ställas på de programvaror som används. I BIM-applikationer för design skapas instanser (informationsobjekt) ur schemaklasser, exempelvis en innervägg som skapas med väggverktyget. Instansen blir därmed per definition en vägg. BIM-applikationernas verktygsklasser i CAD-system ska dock endast betraktas som geometriobjekt; deras klassifikation som byggobjekt ska anges separat som ett attribut. I praktiken kan BIM-objektet bjälklag i CAD-system användas för att skapa en bordsskiva, ett innertak, en markyta, ett innergolv och ett bjälklag i olika lägen i ett hus. Det är sålunda viktigt vid mängdberäkning med BIM-applikationer att den angivna klassifikationen bestämmer typ av objekt, istället för att beräkningen baseras på instanstypen. Varje byggdelsobjekt ska klassificeras med utgångspunkt i de indelningsgrundande egenskaperna funktion, form och läge. I en BIM-applikation för design ska verktygsklassernas byggdelar möjliggöra bestämning av teknisk lösning. Byggdelar i en yttervägg kunna skapas eller väljas, till exempel för ytterskärm, väggbärverk, isolering och innerskärm inklusive bestämning av material och utförande. Utöver i BIM-applikationer för design är en gemensamt överenskommen klassifikation en förutsättning för informationsutbyte mellan applikationer och aktörer i alla användningar av BIM, till exempel tidplanering, montage, mängdning, kalkylering, simulering, produktionsstyrning och förvaltning.

5 Förslag till struktur för byggdelstabellen 18 5 Förslag till struktur för byggdelstabellen 5.1 Byggdelar som system Utgångspunkten för klassifikation av byggdelar är funktion, form och läge. Verksamhetens krav på byggnadsverket och dess tekniska system är utgångspunkt för bestämning av byggdelar med bruksfunktion. Byggdelar kan utgöra hela system som uppfyller en rad krav. Byggnadsverk består av byggdelar i olika tekniska system. Bestämning av byggdelar i en utformningsprocess görs genom beslut om: tekniskt system byggdelar med bruksfunktioner tekniska lösningar i form av byggdelar med konstruktiv funktion material och utförande, till exempel med hänvisning till produktionsresultat. Figur 3: Exempel på stegvis utformning av ett byggnadsverk utifrån verksamhetens krav på bruksfunktioner. Exempel: i vägen från A till B är vägkonstruktion ett tekniskt system, där körbana är en byggdel med bruksfunktion. En teknisk lösning av körbana består av byggdelar med konstruktiv funktion, till exempel slitlager och bärlager. Produktionsresultatet i AMA Slitlager av grus, beskriver material och utförande. 5.2 Indelningsprinciper för byggdelar I en klassifikationstabell kan tekniska system utgöra en överordnad kategori för gruppering av de byggdelar som behövs för att tillfredsställa alla verksamhetskrav. Flera sammansättnings- och specialiseringsnivåer av byggdelar kan behövas för att klassificera systemens delar (se Tabell 1). Dessa kan hanteras i en och samma tabell, med en hierarkisk struktur på termer och koder. Alternativt kan byggdelar i olika sammansättningsnivåer grupperas i separata tabeller. I elektroniska applikationer kan klasser i olika tabeller ha relationer, till exempel består av från byggdelar i en lägre sammansättningsnivå till byggdelar i en högre. Behovet av detaljeringsgrad i bygg- och förvaltningsprocesserna avseende byggdelar och deras egenskaper är beroende av flera faktorer, framför allt hur långt man kommit i arbetet med produktbestämningen och vald entreprenadform. Tidigt i en designprocess ställs vanligen många krav på bruksfunktioner och få krav på konstruktiva funktioner. Detsamma gäller vid upphandling av totalentreprenader. Konstruktiva funktioner blir däremot i fokus vid upphandling av utförandeentreprenader och under produktionen. Under förvaltningsskedet är både bruksfunktioner och konstruktiva funktioner i fokus.

5 Förslag till struktur för byggdelstabellen 19 Tabell 1: Klasserna kan organiseras i schema som anger Tekniskt system med klasser av byggdelar grupperat i sammansättnings- och specialiseringsnivåer av byggdelar. Byggdelar i Nivå 1 har bruksfunktion, byggdelar i efterföljande nivåer har konstruktiv funktion. Tekniskt system Nivå 1 Typer 1 Typer 2 Nivå 2 Typer 1 Typer 2 Nivå 3 Typer 1 Typer 2 Byggdel Typ av byggdel Typ av byggdel Byggdel Typ av byggdel Typ av byggdel Byggdel Typ av byggdel Typ av byggdel Byggdel Typ av byggdel Typ av byggdel Byggdel Typ av byggdel Typ av byggdel Byggdel Typ av byggdel Typ av byggdel Byggdel Typ av byggdel Typ av byggdel Byggdel Typ av byggdel Typ av byggdel Byggdel Typ av byggdel Typ av byggdel Av olika anledningar kan detaljerade krav på konstruktioner ställas tidigt i en designprocess, exempelvis avseende ingående material och deras miljöbelastning. Något entydigt behov av detaljeringsgrad LOD, eller Level of Description kan alltså inte definieras för varje skede i livscykeln hos ett byggnadsverk. Detta bör istället fastställas i specifikationer för varje informationsleverans i ett byggprojekt, baserat på de unika förutsättningar som gäller. Vissa generella riktlinjer för typleveranser bör dock kunna gå att fastställa. Att ett objekt klassificerats som en byggdel innebär inte med nödvändighet att det behöver förtecknas i en byggdelstabell. Exempelvis kan tegelstenar utgöra byggdelar i ett system som tillsammans utgör en tegelskärm, som i sin tur kan vara byggdelen ytterklimatskärm. Här räcker det kanske att som i BSAB 96 klassificera ytterklimatskärmen som byggdel med bruksfunktion (att skydda huset från vädrets makter) och att ange dess utförande och material som egenskaper till exempel med ett produktionsresultat. 5.3 Exemplet vägkonstruktion Byggnadsverket väg består av ett antal samverkande tekniska system som dels bygger upp själva vägkroppen och dess sidoområden, dels förser den med belysning, avvattning, trafiksignaler och andra stödjande funktioner. De två publikationerna VGU (2012) och TRVK Väg (2011) representerar skilda synsätt på uppbyggnaden av en väg. VGU beskriver delar av en väg med utgångspunkt i vägens användning (Figur 4), medan TRVK Väg beskriver delar av en väg med avseende på hur den byggs (Figur 5). Benämningen vägkonstruktion har valts från TRVK. Exempel: en väg för fordonstrafik har byggdelarna trafikeringsområden och sidoområden. Trafikeringsområden utformas olika beroende på krav på bruksfunktion, exempel på typer av trafikeringsområden är körbanor, gång- och cykelbanor och vägrenar. Trafikeringsområden består av byggdelar med konstruktiva funktioner som slitlager, bärlager och förstärkningslager. Tabell 2 illustrerar hur byggdelar kan ordnas i typer och i sammansättningsnivåer. Motsvarande organisatorisk princip har tillämpats i BVS 811 Anläggningsstruktur järnväg inom Trafikverket (Trafikverket 2013). Byggdelarna ska betraktas som exempel och är inte fastställda.

5 Förslag till struktur för byggdelstabellen 20 Figur 4: Byggdelar med bruksfunktion i en vägkonstruktion enligt VGU. Figur 5: Byggdelar med konstruktiv funktion i en vägkonstruktion enligt TRVK. Tabell 2: Exempel på indelning av det byggnadsverket väg i byggdelar och typer av byggdelar i olika specialiseringsnivåer och sammansättningsnivåer. Exemplet är inte ett förslag utan enbart en illustration. Tekniskt system Byggdelsnivå 1 Typer på byggdelsnivå 1 Byggdelsnivå 2 Typer på byggdelsnivå 2 Trafikeringsområde Vägbana Körbana Gång- och cykelbana Uppställningsfält Skiljeremsa Mittremsa Sidoremsa Slitlager Bärlager Förstärkningslager Skyddslager Bundet slitlager Obundet slitlager Bundet bärlager Obundet bärlager Sidoområde Slänt Kantremsa Innerslänt Ytterslänt Vegetation Släntbeklädnad Gräs Buskar Träd Marktegel 5.4 Exemplet väggsystem På samma sätt som för vägkonstruktion kan byggdelar i olika sammansättningsnivåer för det tekniska systemet väggsystem urskiljas. Byggdelarna ska betraktas som exempel. Se Figur 6 och Tabell 3. Exempel: ett rum avgränsas av golv, tak och väggar, samt har öppningar för att släppa in människor och ljus. Eftersom specifika bruksfunktionskrav ställs på väggar som vetter utåt behövs en underindelning i innerväggar och ytterväggar. Väggar kan ses som system bestående av avskärmande (eller slutna) och öppningsbara delar, till exempel väggpartier, fönster och dörrar. Dessa representerar olika byggdelar i ett väggsystem.

5 Förslag till struktur för byggdelstabellen 21 En väggkonstruktion kan vara homogen eller bestå av skikt av byggdelar till exempel ytterskärm, väggbärverk och innerskärm. Dessa kan utföras med olika kombinationer av byggdelar, exempelvis med regelstomme med skivor eller med murverk med olika konstruktiva funktioner. Utöver väggkonstruktionen består väggsystemet som helhet av fönster, dörrar och portar med mera. Figur 6: Exempel på väggsystem. Tabell 3: Exempel på indelning av det tekniska systemet väggsystem i byggdelar och typer av byggdelar i olika sammansättningsnivåer. Frågan om vad som ska representeras som objekt respektive egenskap måste utredas vidare. Exemplet är inte ett förslag utan enbart en illustration. TS: Väggar Byggdel nivå 1 Typ på byggdelsnivå 1 Byggdel nivå 2 Typ på byggdelsnivå 2 Vägg Innervägg Yttervägg Ytterskärm Mur, puts, plattor, panel Väggbärverk Mur, betongskiva, regelstomme Termisk isolering Lösull, skivor Innerskärm Ytskikt Mur, plattor Målning, tapet Fönster Dörr Port Fast Öppningsbart Glasad Tät Fönsterdörr Skjutport Slagport 5.5 Ny systematik och BSAB 96 I exemplen med väg- respektive väggkonstruktion framgår skillnaden mellan den nya systematiken och BSAB 96. I en BIM kan byggdelar i flera nivåer vara egna objekt, till exempel ytterskärm. Produktionsresultat som specificerar material och utförande hos en byggdel kan hanteras som attribut till byggobjekt klassificerade som byggdelar. Enligt BSAB 96 är byggdelstyp en byggdel med angivna produktionsresultat. Se Figur 7 och Figur 8.

5 Förslag till struktur för byggdelstabellen 22 Figur 7: Yttervägg med byggdelar klassificerad enligt ny systematik, med produktionsresultat som attribut. Figur 8: Yttervägg klassificerad enligt BSAB 96 med byggdelstyper och produktionsresultat. 5.6 Jämförelse mellan byggdelar och produktionsresultat Indelningsgrunder för byggdelar i den reviderade ISO/FDIS 12006-2 är funktion, form och läge. Medlemmar av samma klass av byggdel kan därmed skilja sig åt avseende egenskaper som till exempel material och utförande. Dessa egenskaper kan anges med produktionsresultat som attribut. Produktionsresultat i BSAB är delar av byggnadsverk bestämda avseende material och utförande. Produktionsresultaten innehåller klasser som motsvarar byggdelar. Ett exempel är byggdelen slitlager, som inte finns som byggdel i BSAB 96 men däremot finns slitlager angivet hos ett femtiotal olika produktionsresultat (Tabell 4). I den nya systematik som här föreslås ska slitlager kunna vara byggdel, och material och utförande ska kunna anges som egenskaper (attribut). Detta kan således göras genom att till slitlager ange olika produktionsresultat som attribut. Tabell 4: Slitlager som byggdel saknas i BSAB 96 men finns specificerat avseende material och utförande i ett femtiotal produktionsresultat.

6 Definitioner av huvudklasser 23 6 Definitioner av huvudklasser 6.1 Principer Man skiljer mellan två principer för definitioner: En beskrivande definition anger begreppets väsentliga och särskiljande kännetecken. En uppräknande definition anger de referenter (objekt) eller underordnade begrepp som täcks in av begreppet. I projektet S & B görs beskrivande definitioner med förklarande texter. Uppräknande definitioner består av ingående klasser. Ett klassifikationssystem består av begrepp ordnade i typ-av-relationer av överordnade, underordnade och sidoordnade begrepp, till exempel begreppen byggdel, vägg, yttervägg. Den beskrivande definitionen utgår från det närmast överordnade begreppet. Exempel: Byggdel är ett överordnat begrepp till vägg. Yttervägg är underordnat vägg genom ett mera specifikt läge. Vägg och bjälklag är sidoordnade begrepp: båda är byggdelar, har en avgränsande funktion och har skivform, men väggen är vertikal och bjälklaget horisontellt. En definition utarbetas för det sammanhang där begreppet ska användas. Det aktuella tekniska systemet och behoven hos dess användare styr vilka egenskaper hos ett objekt som är av intresse, vilka av dessa som ska vara grund för indelning i klasser och vilka som redovisas i andra attribut. Det går alltså inte att fastställa en generell princip för vilka egenskaper som ska vara klasskiljande som gäller alla sammanhang. I samband med utformning är det önskvärt att möjliggöra en successiv bestämning av en lösning från generell till detaljerad. Man vill därför kunna bestämma byggdelar i en generell lösning i viss mån oberoende av valet av byggdelar i en mer detaljerad lösning. Utformning avser inte bara sammansättning av delar utan även bestämning av egenskaper. Givet en viss byggdel, till exempel en innervägg, är det önskvärt att kunna hantera geometri, utförande, material med mera som egenskaper snarare än att specificera genom underklassning i exempelvis tegelinnervägg eller putsinnervägg. Den nya systematiken syftar till att stödja detta arbetssätt.

6 Definitioner av huvudklasser 24 6.2 Klasser i reviderade ISO 12006-2 Tabell 5: Exempel på klasser i ISO 12006-2 enligt standardens Tabell 1. Texten har hämtats ur den omarbetade version som ligger för omröstning hösten 2014. Den svenska översättningen är inte auktoriserad utan har gjorts inom projektet. Klass Tabell Indelningsgrund Definition Resursklasser bygginformation Innehåll information av intresse i en byggprocess byggprodukt byggaktör hjälpmedel Processklasser Funktion, form eller material eller en kombination av dessa Fackområde, roll eller en kombination av dessa Funktion, form eller läge eller en kombination av dessa Anm. 1: Bygginformation kan betraktas både som byggresurs och byggresultat. produkt avsedd att användas som byggresurs Anm. 1: Byggprodukter har olika komplexitet och kan var för sig eller tillsammans med andra utgöra delar i varje nivå av sammansättningen av byggnadsverk. mänsklig byggresurs som genomför en byggprocess byggresurs avsedd som hjälpmedel i en byggprocess Anm. 1: Ett hjälpmedel är vanligen inte avsett för inbyggnad i ett byggnadsverk management Aktivitet kontrollerande aktivitet i en byggprocess utförd av en eller flera byggaktörer byggprocess Resultatklasser infrastrukturell enhet Byggaktivitet eller livscykelskede eller en kombination av dessa Form, funktion eller verksamhet eller en kombination av dessa process som använder byggresurser för att åstadkomma byggresultat Anm. 1: Varje byggprocess kan delas upp i sina delprocesser. Anm. 2: Se även ISO 22263:2008 Framework for management of project information. grupp av ett eller flera byggnadsverk avsett att stödja minst en funktion eller verksamhet Anm. 1: En infrastrukturell enhet kan beskrivas och de byggnadsverk som ingår kan identifieras; till exempel en flygplats består vanligtvis av byggnadsverken landningsbana, flygledartorn, terminalbyggnad, hangar m.m. En företagsby består vanligen av ett antal hus, tillfartsvägar och markanläggningar (vardera ett eget byggnadsverk). En motorväg från A till B består vanligtvis av tankställen, vägar, broar och markanläggningar m.m.