LÄRARHANDLEDNING HANS OCH GRETA HOS ER

LÄRARHANDLEDNING HANS OCH GRETA HOS ER

INLEDNING Hej! Vi på Fria Teatern är mycket glada att över att vi får spela Hans och Greta i Högdalen för dig och din elevgrupp. Föreställningen är en knapp timme lång med ett kort uppföljande samtal efteråt med skådespelarna. I Hans och Greta i Högdalen lånar två papperslösa barn sagan om Hans och Greta för att berätta om sig själva. Sagan är deras tröst och deras omskrivning av händelserna som lett dem till lägenheten i Högdalen där de nu bor. Det är en allvarlig men lekfull föreställning som tar upp frågor som kommer att påverka publiken väldigt olika utifrån ålder, tidigare erfarenheter m.m. Därför har vi sammanställt det här pedagogiska materialet som du kan inspireras av, före och efter föreställningen. Här finns också tips på litteratur att fördjupa sig i. Vill du använda bilder från föreställningen finns högupplösta bilder att ladda ner på vår hemsida. Klicka på press så hittar du dem! Om du har frågor till oss, vänd dig till: Berit Viklund Producent 08 727 68 02 berit@friateatern.se www.friateatern.se

FÖRARBETE Kan klassen berättelsen om Hans och Greta? - Läs sagan innan eller hjälp varann att berätta hela sagan tillsammans. Idag är man inte så rädd för häxor. Vad kan barn vara rädda för idag? FAKTA SOM KAN VARA BRA ATT TA UPP INNAN PJÄSEN Barn: Alla personer som är under 18 år är barn och har rätt att behandlas som det. Asyl: Betyder fristad. När en person söker asyl söker han eller hon skydd i ett annat land än i sitt hemland. Utlänningslagen: Är en lag som bland annat innehåller regler för om en asylsökande får stanna i Sverige eller inte. Riksdagen beslutar om lagarna. Papperslös: Begreppet papperslös omfattar de människor som har fått avslag på tidigare asylansökan men som ändå stannar Sverige. Men också de människor som befinner sig utanför asylprocessen, det vill säga personer som inte har sökt asyl eftersom de saknar asylskäl enligt svenska bestämmelser. REVA: Står för Rättssäkert och Effektivt VerkställighetsArbete (REVA), Det är ett samarbetsprojekt mellan Polisen, Kriminalvården och Migrationsverket, med syfte att öka effektiviteten och rättssäkerheten i verkställighetsarbetet, det vill säga avvisandet av personer som utan uppehållstillstånd varaktigt vistas i Sverige. Under 2013 fick REVA stor uppmärksamhet då gränspolisen stod i tunnelbanan för att gripa papperslösa. Rätt till utbildning: Papperslösa barn har samma rätt att gå i grundskolan som alla andra barn i landet. Detta infördes som en ändring i skollagen 1 juli 2013. Det är inte olagligt att gömma flyktingar och papperslösa.

EFTERARBETE Förslag på frågor att ta upp efter pjäsen: Vad tror du händer med Hans och Greta sedan? Är häxan som Hans och Greta bor hos snäll eller elak? Varför är Hans rädd för henne? Heter barnen i pjäsen Hans och Greta? Hur är deras syskonrelation? Är de snälla mot varandra, bråkar de mycket? Varför berättar de sagan om Hans och Greta? Vad gör deras föräldrar? Vem var korpen som ledde Hans, Greta och pappan genom skogen till lastbilen? Vad tyckte barnen om korpen? Vilka är reglerna? Varför måste Hans och Greta lyda reglerna? Vad händer när Greta bryter mot dem? Vad händer med Hans när Greta bryter mot reglerna? Varför får inte Greta gå på Moas kalas? Hur slutar föreställningen? Slutar den glatt eller ledsamt? Vad är viktigt för dig i ditt liv för att du ska känna dig trygg? Hur tänker du om människor som kommer till Sverige och vill bo här? Hur tror du att det skulle vara om du var tvungen att fly från Sverige och söka asyl i något annat land? Hur skulle världen se ut om du fick bestämma?

UPPGIFTER Tänk om Ett annat sätt att fundera vidare på berättelsen om vår Hans och Greta är att använda sig av tänk om övningen. Ytterligare ett sätt att fundera på hur världen skulle kunna ändras är att ta utgångspunkt i världen så som den är nu och lägga till ett tänk om. Till exempel: Tänk om Hans och Greta blir tvungna att åka tillbaka till sitt hemland, vad händer då? Tänk om alla papperslösa skulle få stanna, vad händer då? Tänk om Hans eller Greta skulle bli jätte sjuka, vad skulle hända då? Tänk om det var krig i Sverige, vad skulle hända med dig då? Skrivuppgift: Skriv ett slut på sagan! Vad händer med Hans och Greta sedan? Bor de kvar hos häxan? Kommer deras föräldrar? Får de stanna? Får vi veta vad de heter på riktigt? Bilduppgift: Måla/göra en bild utifrån temat flykt, rädsla, familj eller trygghet. Förslagsvis skriv en dikt/text till. Rita en serie: Hur var det på Moas kalas? Var du bjuden? Träffade du Greta? Vad hände då?

BARNKONVENTIONEN (UTDRAG) Diskutera pjäsen utifrån FN:s barnkonvention. Här är några av de 54 artiklarna, med förslag till diskussionsfrågor: Barnkonventionen skrevs av FN 1989 för att stärka barns rättigheter. Stater kan välja att ratificera (förplikta sig att följa) konventionen, då blir konventionen juridiskt bindande för staten. Sverige har åtagit sig att följa barnkonventionen, men den gäller inte som svensk lag. Regeringen och riksdag har yttersta ansvaret för konventionens genomförande. Artikel 8 Varje barn har rätt att behålla sin identitet. Vad är identitet? Har barnen i pjäsen behållit sin identitet? Artikel 7 - Barnet har rätt till ett namn och en nationalitet. Vad heter Hans och Greta egentligen? Varför vill de inte säga sina riktiga namn? Artikel 22 Ett flyktingbarn har rätt till skydd och hjälp. Får barnen i pjäsen skydd och hjälp? Av vem? Artikel 31 - Barnet har rätt till lek, vila och fritid. Vad tror ni menas med det? Artikel 22 - Flyktingbarnet har rätt till skydd och hjälp om det kommer ensamt eller tillsammans med föräldrar eller annan person. Får barnen i pjäsen det? Längst bak i handledningen finns hela barnkonventionen i kort version. FÖR DIG SOM LÄRARE Här finns länkar till material för dig som vill läsa vidare och gå djupare in i frågan. Här kan du hitta myndighetsinformation, rapporter och reportage. UR:s serie Barn utan papper är en lärarfortbildningsserie. Se den på: http://www.ur.se/produkter/171824-barn-utan-papper-jag-reser-fran-land-till-land Barnen i P1 Jonathan levde gömd i fyra år, ett program om att leva gömd i Sverige. Lyssna på: http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/256281?programid=787 Rädda Barnens rapport: Barn utan papper Jag vill bara landa! http://www.raddabarnen.se/documents/vad-vi-gor/sverige/barn-pa-flykt/jag%20vill%20bara%20 landa.pdf Regeringskansliet om barn i asylprocessen: http://www.regeringen.se/sb/d/9688/a/90407

VIDARE LÄSNING/TITTNING Zahra och det gömda barnet av Helena Olofsson-Heshmat Pasand (5-12 år) Zahra från Irak bor med sin familj i Bredby. Hon ser att granntanten gömmer en ledsen flicka. Vem är flickan? Varför får hon inte vara ute och leka? Hon heter Asal, honung, kommer från Iran och är utvisningshotad. Zahra planerar att hjälpa henne. Mitt extra liv en serieroman av Johan Unenge (12-15 år) Hur fan blev det så här? Nyss halvlåg jag i mitt rum och spelade Mortal Combat 3 med Ubbe. När jag inte gick och såg Hellevik Tigers spela. Alla visste att det var tack vare Youssef som de alltid vann. Till och med Albin fattade det, även om han sa att alla svarta var apor. Men han menade väl dom på flyktingförläggningen. Det var dom som skulle ut, sa alla. Utom jag. Och kanske Alva? som kanske, kanske skulle bli min tjej. Om det ändå aldrig knackat på min dörr den där natten. Det var då det startade. Och det var då jag insåg att ingen var den man trodde. Inte ens jag själv. Om det var krig i norden av Janne Teller (13-15 år) Föreställ dig att det är krig inte i Irak eller i Afghanistan eller i något annat avlägset land utan här i Europa, i Sverige, hos oss. Med Om det var krig i Norden bjuder Janne Teller in läsaren till ett tankeexperiment. Genom att vända på perspektiven får hon oss att förstå vad det innebär att vara flykting. Flyktingen av Titti Knutsson (12-15 år) Det är två år kvar tills Amanda får lämna byn och åka till stan och börja gymnasiet. Hon bloggar om vardagliga, trista saker och är förvånad över att så många orkar läsa bloggen. En dag möter hon Timur. Han har hamnat i bråk på flyktingförläggningen och flytt till skogen. Hon bestämmer sig för att hjälpa honom. En dramatisk flykt tar dem norrut, men Timur blir infångad. Amanda bestämmer sig för att kämpa mot utvisningen som väntar honom. Tack vare sin blogg lyckas hon skapa en uppmärksamhet hon aldrig kunnat drömma om. Rädda Ali av Torsten Bengtsson (8-12 år) Det har precis blivit sommarlov för ett gäng killar i samma fotbollslag. En av killarna heter Ali och är invandrare. Hans familj hotas av utvisning och måste gömma sig för polisen för att inte bli hemskickade. Fotbollskompisarna blir väldigt bekymrade och bestämmer sig för att de måste göra något för att Ali ska få stanna. I staden finns dock ett antal nazister som erbjuder några killar ur laget pengar för att avslöja var Ali och hans familj finns. Jag är en pojke med tur av Monica Zak (Från 12 år.) Monica Zak har träffat Esmat från Afghanistan som har berättat sin fantastiska historia för henne. När han var sex år flydde han från talibanerna med sin mamma och syster till Kabul. Men han tappade bort dem på vägen. Han lyckades ta sig till Kabul och klarade sig där i flera år innan han fick hjälp att ta sig hela långa vägen till Sverige. Persepolis Serieroman och Animerad film av Marjane Satrapi (Från 15 år) Perspepolis är en unik och gripande skildring av Marjane Satrapis egen uppväxt i Iran efter den islamistiska revolutionen. Hennes berättelse innehåller både allvar och humor. Här skildras människor i all sin mänsklighet, men också i sin grymhet. Vi får följa Marji genom barndomen i Iran, utanförskapet i exil i Europa, till de första trevande vuxenåren i hemlandet. Hennes väg går genom krig och diktatur, tonåren i exil till kampen för ett självständigt liv. Oscarsnominerad 2008.

BARNKONVENTIONEN FNs konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. I barnkonventionens artikel 45 finns inskrivet att det är UNICEFs uppgift att kämpa för att barnkonventionen efterlevs. Det här uppdraget är vi mycket stolta över. Vi gör vårt yttersta för att barns rättigheter ska respekteras runt om i världen, oavsett om det gäller humanitära insatser i en krigshärd eller om vi driver på för att ändra lagstiftningen i Sverige. 1. Ett barn är varje människa under 18 år. 2. Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. 3. Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn. 4. Staten ska vidta alla lämpliga åtgärder för att genomföra konventionen. När det gäller barnets ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter ska staten utnyttja det yttersta av sina resurser. Där så behövs ska man samarbeta internationellt. 5. Barnets föräldrar eller annan vårdnadshavare har huvudansvaret för barnets uppfostran och utveckling och ska vägleda barnet då han/hon utövar sina rättigheter. 6. Alla barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling. 7. Varje barn har rätt till ett namn och en nationalitet. Barnet har rätt, så långt det är möjligt, att få veta vilka föräldrarna är och bli omvårdat av dem. 8. Varje barn har rätt att behålla sin identitet. 9. Ett barn ska inte skiljas från föräldrarna mot deras vilja, utom när det är för barnets bästa. Barn som är skilt från föräldrarna har rätt att träffa dem regelbundet. 10. Ansökningar från familjer som vill återförenas över statsgränser ska behandlas på ett positivt, humant och snabbt sätt. 11. Staten ska bekämpa olovligt bortförande och kvarhållande av barn i utlandet. 12. Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör henne/honom. Barnets åsikt ska beaktas i förhållande till barnets ålder och mognad. 13-15. Varje barns rätt till yttrandefrihet, tankefrihet, religionsfrihet och föreningsfrihet ska respekteras. 16. Varje barns rätt till privatliv ska respekteras. 17. Staten ska ta ansvar för massmediers roll när det gäller varje barns tillgång till information. 18. Båda föräldrarna har gemensamt ansvar för barnets uppfostran och utveckling. 19. Varje barn har rätt att skyddas mot fysiskt eller psykiskt våld, övergrepp, vanvård eller utnyttjande av föräldrar eller annan som har hand om barnet. 20. Ett barn som berövats sin familjemiljö har rätt till alternativ omvårdnad. 21. Vid adoption ska staten säkerställa att barnets bästa främst beaktas. 22. Ett flyktingbarn har rätt till skydd och hjälp. 23. Ett barn med funktionshinder har rätt till ett fullvärdigt och anständigt liv som möjliggör ett aktivt deltagande i samhället. 24. Varje barn har rätt att åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa och rätt till sjukvård. Traditionella sedvänjor som är skadliga för barns hälsa ska avskaffas.

25.Staten ska göra regelbunden översyn av situationen för ett barn som är omhändertaget av myndigheterna. 26. Varje barn har rätt till social trygghet. 27. Varje barn har rätt till skälig levnadsstandard. 28. Varje barn ha rätt till utbildning. Grundskolan ska vara gratis. 29. Undervisningen ska syfta till att utveckla barnets fulla möjligheter och respekt för mänskliga rättigheter. 30. Ett barn som tillhör en minoritet eller ursprungsbefolkning har rätt till sitt språk, sin kultur och religion. 31. Varje barn har rätt till lek, vila och fritid. 32.Varje barn har rätt att skyddas mot ekonomiskt utnyttjande och arbete som skadar barnet eller hindrar hans/hennes skolgång 33. Varje barn har rätt att skyddas mot droger. 34. Varje barn har rätt att skyddas mot sexuella övergrepp och mot att utnyttjas i prostitution och pornografi. 35. Staten ska bekämpa handel med barn. 36. Varje barn ska skyddas mot alla former av utnyttjande. 37. Inget barn får utsättas för tortyr, annan grym behandling eller bestraffning eller dödsstraff. Frihetsberövande av ett barn ska ske i enlighet med lag och får endast användas som en sista utväg och för kortast lämpliga tid. 38. Inget barn får användas som soldat. 39. Ett barn som utsatts för övergrepp eller utnyttjande har rätt till rehabilitering och social återanpassning. 40. Ett barn som är anklagat för brott eller blivit dömt för en straffbar handling har rätt att behandlas respektfullt och rättssäkert. 41. Om det finns bestämmelser som går längre än innehållet i barnkonventionen, gäller de bestämmelserna i stället. 42. Staten ska göra konventionens innehåll känt bland vuxna och barn. 43-45. FN:s kommitté för barnets rättigheter övervakar och granskar att staterna följer barnkonventionen genom en särskild rapporteringsprocess. 46-54. En stat blir bunden av barnkonventionen genom att ratificera den.