SAMRÅDSUNDERLAG Vindpark Duvhällen September 2014
2 Samrådsunderlag Duvhällen, v.20140930 Samrådsunderlag Vindpark Duvhällen Eskilstuna kommun, Södermanlands län Underlag för samråd enligt Miljöbalken 6 kap 4. Utredning av möjligheten att bedriva vindbruk i område 7, ca 4 km norr om Alberga tätort. September 2014 Scanergy Wind AB Omslagsbild: Scanergy, fotomontage. Vy söderut från Kronmossen.
Samrådsunderlag Duvhällen, v.20140930 3 Sammanfattning Scanergy undersöker möjligheten att uppföra en vindpark bestående av upp till 13 st vindkraftverk i ett område strax norr om Alberga tätort, knappt 20 km väster om Eskilstunas tätort i Eskilstuna kommun. Vindkraftverkens totalhöjd är i dagsläget ännu inte fastställt, men kommer i ansökan att anges till max 210 meter. Utredningsområdet (Duvhällen) är relativt stort och utgörs av skogsmark och odlingsmark men har även inslag av mossar. Duvhällen har i sin helhet pekats ut i den kommunala vindkraftsplan som inarbetats i översiktsplanen. Området kategoriseras som Område lämpligt för prövning av vindkraft Området är inte utpekat som riksintresse för vindbruk men uppvisar goda årsmedelvindar i Energimyndighetens vindkartering. Årsmedelvinden uppgår enligt MIUU vindkartering 2011 till ca 7,4 m/s på höjden 120 meter över mark. Den planerade vindparken i Duvhällen beräknas producera drygt 117GWh/år (beräknat på 13 st verk med en installerad effekt på vardera 3 MW, vilka är i drift 3 000 fullasttimmar per år). Detta motsvarar hushållsel för cirka 23 000 svenska villor. Det finns få registrerade natur- och kulturvärden inom utredningsområdet. För att utreda vilka natur- och kulturvärden som ändå kan finnas i området, kommer förstudier och eventuellt inventeringar av fågel- och fladdermusfauna, markbundna naturvärden samt kulturhistoriska värden att genomföras. Dessa utredningar ligger sedan till grund för den miljökonsekvensbeskrivning som bifogas en ansökan om tillstånd enligt miljöbalken. En vindkraftetablering vid Duvhällen skulle lokalt sett ge en påverkan främst i form av nyanläggning av vägar fram till verken, samt att verken kommer att synas i landskapet och ge upphov till ljud och skuggor. I ett globalt perspektiv ger vindkraften minskade utsläpp av försurande, övergödande och klimatpåverkande gaser, eftersom vindkraftverkens elproduktion kan ersätta el från icke förnybara energikällor.
4 Samrådsunderlag Duvhällen, v.20140930 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Ärendet... 5 1.1 Bakgrund... 5 1.2 Kort presentation av sökanden... 5 1.3 Administrativa uppgifter... 6 1.4 Samrådsunderlagets syfte... 6 2 Bakomliggande orsaker och vindkraftens fördelar... 7 2.1 Bakgrund... 7 2.1.1 Kommunal planering och utpekade områden... 7 2.1.2 Vad som talar för vindkraft i Duvhällen... 8 2.1.3 Miljönytta... 8 2.1.4 Sammankopplade elsystem... 8 3 Projektet och dess lokalisering... 9 3.1 Projektbeskrivning... 9 3.2 Vindkraftverkens placering... 9 4 Tillståndsprocessen... 10 4.1 Tillståndskrav... 10 4.2 Samråd... 10 4.3 Möjlighet att yttra sig... 10 4.3.1 Samrådsparter... 11 4.4 Miljökonsekvensbeskrivning... 11 4.5 Inlämning av ansökan och eventuella kompletteringar... 12 4.6 Kungörande och möjlighet att yttra sig... 12 4.7 Beslut i första instans Miljöprövningsdelegationen (MPD)... 12 4.8 Eventuellt överklagande i andra instans Mark - och miljödomstolen... 12 4.9 Eventuellt överklagande i tredje instans Mark - och miljööverdomstolen... 12 5 Anläggningens utformning och teknisk beskrivning... 14 5.1 Fundament... 14 5.2 Vägar... 14 5.3 Befintligt och planerat elnät... 14 6 Lokalisering och förutsättningar... 15 6.1 Beskrivning av området... 15 6.2 Försvarets yttrande... 18 6.4 Kommunal planering... 18 6.4.1 Utpekade områden... 18 7 Områdets vindläge och lämplighet... 19 7.1 Vindkartering enligt MIUU... 19 8 Identifierade sakintressen... 20 8.1 Utredningar... 20 8.2 Fåglar... 20 8.3 Fladdermöss... 21 8.4 Hydrologi... 21 8.5 Intressen som förekommer inom utredningsområdet... 22 8.6 Intressen som förekommer utanför utredningsområdet... 27 9 Påverkan och säkerhet... 34 9.1 Undersökningsskedet... 34 9.2 Anläggningsskedet... 34 9.3 Driftskedet... 34 9.4 Ljud... 34 9.4.1 Lågfrekvent ljud... 35 9.5 Skugga... 36 9.6 Synbarhet och visuell påverkan... 37 9.7 Avvecklingsskedet... 37 9.8 Olycksrisker... 37 9.8.1 Isbildning... 38 9.8.2 Oljespill... 38 9.8.3 Flygsäkerhet... 38 10 Återställande efter avslutad drift... 38 11 Förslag till innehåll i MKB... 39 12 Referenser... 40
Samrådsunderlag Duvhällen, v.20140930 5 1 Ärendet Scanergy undersöker möjligheten att bedriva vindbruk i område 7 (fortsättningsvis Duvhällen), ca 4 km norr om Alberga tätort i Eskilstuna kommun. Om planerna realiseras kommer tillstånd sökas för att uppföra och driva en vindkraftpark bestående av upp till 13 st vindkraftverk. 1.1 Bakgrund Området vid Duvhällen i Eskilstuna kommun är en av de platser som är intressant för vindkraftsetablering i Södermanlands län. Eskilstunas kommun har i sin nya översiktsplan tagit fram ett antal områden som beskrivs som lämpliga för prövning av vindkraft samt områden lämpliga för prövning av vindkraft hänsyn krävs. Duvhällen ligger i sin helhet inom område 7, lämpligt för prövning av vindkraft. Vid lokalisering av vindkraft i Eskilstuna kommun ska områden som rymmer större ansamlingar verk prioriteras. De områden som i karta pekas ut har i vindkarteringar indikerat en god vindresurs samt att de innehåller endast ett fåtal kända motstående intressen. I dessa områden ska annan exploatering som försvårar en utbyggnad av vindkraft undvikas. Scanergy har tecknat arrende för större delen av området, och har därmed erhållit rådighet att projektera för och uppföra vindkraftverk. 1.2 Kort presentation av sökanden Scanergy West AB är ett dotterbolag till det norska bolaget Scanergy AS. Scanergykoncernen är verksam inom vattenkraft och vindkraft. Kärnverksamheten består av att identifiera och utveckla projekt för etablering av vindkraftverk i Sverige och småskalig vattenkraft i Norge. Scanergy AS har sitt huvudkontor i Norge där lång erfarenhet inom energibranschen och finansiering av förnybar energi finns. På kontoret i Karlstad finns det lång erfarenhet av projektutveckling. Förutom projektledning finns bland medarbetarna i Karlstad kompetens inom juridik, tillståndsprocessen, vindmätning, vindanalys och energiberäkningar, ljud och skuggberäkningar, fotomontage m.m.
6 Samrådsunderlag Duvhällen, v.20140930 1.3 Administrativa uppgifter Sökande: Scanergy West AB Lantvärnsgatan 8 652 21 Karlstad Organisationsnummer: 55 67 10 74 03 Kontaktperson: Etableringsplats: Sebastian Prause, projektledare sp@scanergy.se 054 771 68 07 Område 7 (Duvhällen) Norr om Alberga tätort Utredningsområde: Framgår av kartbilden i figur 2, sidan 18 Län: Kommun: Södermanlands län Eskilstuna 1.4 Samrådsunderlagets syfte Samrådsunderlaget ska fungera som ett underlag för det fortsatta arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen (MKB), som har till uppgift att redovisa vilken miljöpåverkan projektet har. I den kommande MKB:n skall även olika alternativ studeras och beskrivas, vad gäller utformning och lokalisering. Ett nollalternativ som innebär att den planerade etableringen inte genomförs skall också beskrivas. Under processens gång skall samråd hållas med berörda myndigheter, organisationer, företag och allmänhet vilket sedan redovisas i MKB:n. Syftet med samrådet är att informera om vad som har planerats och inhämta synpunkter. Det är under samrådstiden som allmänheten och övriga berörda parter har störst möjlighet att framföra synpunkter och påverka projektets utformning och omfattning. Ytterligare information om tillståndsprocessen finns i kapitel 4.
Samrådsunderlag Duvhällen, v.20140930 7 2 Bakomliggande orsaker och vindkraftens fördelar 2.1 Bakgrund Sverige har åtagit sig att tillskapa förnyelsebar energi i en överenskommelse med övriga nationer inom den europeiska unionen. Utifrån detta har sveriges Riksdag satt upp en planeringsram som säger att andelen förnybar energi ska vara minst 50 procent av den totala energianvändningen år 2020, samt att det ska vara möjligt att bygga vindkraft för en elproduktion på 30 TWh. 1 Jämfört med de knappt 10 Twh som vindkraften producerade under 2013 2, handlar detta om en kraftig utbyggnad som det är nödvändigt att planera för. För att kunna uppnå en omfattande vindkraftsutbyggnad har regeringen betonat att de myndigheter som lyder under regeringen till fullo bör utnyttja de möjligheter som gällande regelverk medger för att bidra till en expansion av vindkraften. 3 Regeringen anser också att kommunerna bör ge arbetet med att främja vindkraften högre prioritet än idag. 4 Av regeringens regleringsbrev till länsstyrelserna för budgetåret 2014 framgår att länsstyrelserna ska samordna och leda det regionala arbetet med att förverkliga regeringens politik avseende energiomställning och minskad klimatpåverkan. Inom ramen för uppdraget ska länsstyrelserna särskilt verka för en ökad andel förnybar energi, särskilt avseende insatser för att uppnå planmässiga förutsättningar inom planeringsramen för vindkraft. 5 Av regeringens regleringsbrev till Energimyndigheten för budgetåret 2014 framgår att målet för främjande av vindkraften att: 6 Skapa förutsättningar för väl planerad vindkraftsutbyggnad i förhållande till planeringsramen på 30 TWh till 2020. Genom insatser inom forskning, utveckling, demonstration och kommersialisering bidra till kostnadseffektiv vindkraft. Höja kunskapen om vindkraftens egenskaper och möjligheter samt dess roll i samhällsutvecklingen. Bidra till förutsättningar för god lokal förankring vid vindkraftsetableringar. Bidra med ökad information och vägledning till offentliga aktörer med koppling till tillståndsprocesser för vindkraft. Bidra till en ökad förståelse och samexistens mellan vindkraft och andra samhällsintressen, särskilt inom ramen för Försvarsmaktens verksamhet. 2.1.1 Kommunal planering och utpekade områden Utifrån regeringens planeringsmål har Sveriges kommuner föreslagit områden för vindkraft, och Eskilstunas kommun har pekat ut ett antal områden i kommunen som lämpliga för vidare utredning. Duvhällen (område 7) är ett av dessa. När kommunen anvisar ett område som lämpligt innebär detta ett förslag till vindkraftsprojektörer, att förutsättningarna för vindkraft inom detta område kan utredas närmare. Scanergy West AB utreder nu därför om Duvhällen är lämpligt för en vindkraftsetablering. 1 Prop. 2008/09:163 En sammanhållen klimat- och energipolitik energi. 2 SCB, Elförsörjning, månatlig elstatistik. 3 Prop. 2005/06:143, sid 13. 4 Prop. 2005/06:143, sid 17-18. 5 Regeringsbeslut IV:15 2013-12-19, sid 12. 6 Regeringsbeslut II 6 2013-12-19, sid 2-3.
8 Samrådsunderlag Duvhällen, v.20140930 2.1.2 Vad som talar för vindkraft i Duvhällen God vindresurs, runt 7,4 m/s i genomsnitt på 120 meters höjd enligt MIUU-karteringen. Närhet till elanslutning Få kända naturvärden och kulturlämningar inom utredningsområdet. Utpekat som lämpligt utredningsområde i kommunens översiktsplan. Anläggningen förväntas producera mer än 117 GWh/år. Det motsvarar hushållsel för ca 23 000 svenska hushåll. 7 2.1.3 Miljönytta Vindkraften växer snabbt, både i Sverige och resten av världen. Under 2013 producerade vindkraften i Sverige knappt 10 TWh vilket motsvarar ca 5 % av elanvändningen. Detta är jämförbart med en genomsnittlig svensk kärnkraftsreaktor. Energi i elektrisk form spelar en stor roll i vårt samhälle och i merparten av våra liv. Den elektriciteten produceras i ett nätverk av olika produktionskällor, vindkraft, kärnkraft, vattenkraft m.fl. En ökad användning av förnyelsebara energikällor är ett viktigt steg mot en hållbar samhällsutveckling. I arbetet med att uppnå de 16 nationella miljökvalitetsmålen som Riksdagen har antagit, ser Energimyndigheten Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Giftfri miljö, Levande sjöar och vattendrag, Levande skogar och God bebyggd miljö som prioriterade. 8 Vindkraften bidrar till att uppfylla dessa mål eftersom vinden är en förnybar och ren energikälla som inte ger några utsläpp. 2.1.4 Sammankopplade elsystem Elsystemen i Norden (Sverige, Norge, Finland och Danmark) är sammankopplade med varandra, och det nordiska systemet är i sin tur sammankopplat med systemen i Tyskland, Polen och Nederländerna. Av all el som produceras i Sverige säljs 90 % på NordPool, den gemensamma marknaden. Detta innebär att el från ny vindkraft i Sverige kan ersätta kolkraft som annars skulle ha producerats i andra länder. Med utgångspunkt från Vindkraftsutredningens slutbetänkande 9, där produktionen beräknats för ett mindre verk på 1 MW, beräknas att ett större verk med effekten 3 MW varje år kan. Producera ca 9 000 MWh, vilket motsvarar behovet av hushållsel i 1500 villor. Spara utvinning av knappt 3 000 ton kol (vilket motsvarar nära 6 kg kol per minut). Minska utsläpp av koldioxid med ca 7 500 ton. Minska utsläpp av svaveldioxid med ca 9 ton. Minska utsläpp av kväveoxider med ca 7,5 ton. Spara naturen för brytning av kol, bränsletransporter och spridning av aska. Den planerade vindparken i Duvhällen beräknas producera drygt 117 GWh/år. Detta motsvarar hushållsel för cirka 23 000 svenska villor. 10 7 Beräknat utifrån 13 st vindkraftverk på vardera 3 MW, som är i drift 3000 fullasttimmar per år. Samt en genomsnittlig årsförbrukning av hushållsel på 5000 kwh per hushåll. 8 Energimyndighetens roll i miljömålssystemet, ET 2011:35, sid 10-11. 9 Rätt plats för vindkraften, SOU 1999:75, sid 29. 10 Beräknat utifrån 13st vindkraftverk på vardera 3 MW, som är i drift 3000 fullasttimmar per år. Samt en genomsnittlig årsförbrukning av hushållsel på 5000 kwh per hushåll.
Samrådsunderlag Duvhällen, v.20140930 9 3 Projektet och dess lokalisering 3.1 Projektbeskrivning Scanergy undersöker möjligheterna att uppföra en vindpark inom det område som är markerat på kartbilden i figur 2, sidan 18. Inom utredningsområdet är det teoretiskt möjligt att bygga upp till 13 st vindkraftverk. Det är inte möjligt att i dagsläget specificera exakt vilken typ eller storlek av vindkraftverk som kommer att användas, eftersom detta avgörs av vilka verk som finns tillgängliga på marknaden vid den tidpunkt då upphandlingen sker. Avsikten är dock att välja verk av den storlek som ger det mest kostnadseffektiva utnyttjandet av vindresurserna på platsen. De vindkraftverk som planeras är i den större storleksklassen med en totalhöjd mellan 150-210 meter. Den maximala totalhöjd anges därför i samrådet till 210 meter. Med totalhöjden avses tornhöjden plus halva rotordiametern. 3.2 Vindkraftverkens placering Resultatet från genomförda samråd och utredningar kommer att inväntas innan någon definitiv placering av vindkraftverken kan fastställas. Utgångspunkten är att få en väl sammanhållen etablering med jämna inbördes avstånd. Vindparkens slutgiltiga utformning är beroende av flera faktorer. Vindkraftverken placeras främst där de bästa vindförhållandena finns så att vindresursen nyttjas på bästa sätt i förhållande till områdets yta. Det finns begränsningar av hur tätt vindkraftverken kan placeras utan att störa varandras vindupptagning. Avståndet mellan verken är främst beroende av verkens rotorstorlek, men påverkas även av vindens styrka, den förhärskande (vanligast förekommande) vindriktningen och turbulens. Dessutom finns givna begränsningar såsom avstånd till bebyggelse och nyttjanderätt till marken. Hänsyn måste tas till rådande terräng- och markförhållanden samt till att ljudnivån i beräkning till bostäder och fritidshus inte får överskrida 40 db(a). Vid placeringen av verk är det viktigt att marken är lämplig för fundamentsbyggnad och att så litet intrång som möjligt görs i naturmiljön. Vid planering av vindparken kommer bl.a. natur- och kulturvärden samt det befintliga landskapets utseende och struktur och andra motstående intressen vägas in vid bedömning av placeringarnas lämplighet.
10 Samrådsunderlag Duvhällen, v.20140930 4 Tillståndsprocessen 4.1 Tillståndskrav Enligt Miljöbalken 9 kap 6 får regeringen föreskriva att det skall krävas tillstånd för att uppföra vissa typer av anläggningar. Med stöd av denna bestämmelse har regeringen föreskrivit i Miljöprövningsförordning (2013:251) 1 kap 6 att tillstånd för vissa verksamheter ska prövas av länsstyrelsen. För sådana verksamheter anges uttrycket tillståndsplikt B. Av 21 kap 10 och 11 i samma förordning följer att tillståndsplikt B gäller för uppförande av två eller fler vindkraftverk som är högre 150 meter, eller sju eller fler vindkraftverk som är högre än 120 meter. 4.2 Samråd Samråd regleras i Miljöbalken 6 kap 4, och måste alltid genomföras om verksamheten är tillståndspliktig. Grundkravet är att samråd skall hållas med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. När det gäller verksamheter som antas medföra en betydande miljöpåverkan, utökas samrådskretsen till att även omfatta övriga statliga myndigheter, kommuner, organisationer och allmänhet som kan antas bli berörda. Regeringen har beslutat att tillståndspliktig vindkraftsetablering alltid anses medföra en betydande miljöpåverkan. Enligt Miljöbalken 6 kap 4 ska samrådet avse verksamhetens lokalisering, omfattning, utformning och miljöpåverkan samt miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och utformning. Före samrådet ska den som avser att bedriva verksamheten eller vidta åtgärden lämna uppgifter om den planerade verksamhetens lokalisering, omfattning och utformning samt dess förutsedda miljöpåverkan. Uppgifterna ska lämnas till länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som särskilt berörs för att dessa ska få möjlighet att i ett tidigt skede lämna synpunkter och komma med upplysningar. Detta genomförs genom att verksamhetsutövaren tar fram ett skriftligt underlag med uppgifter om den planerade verksamheten. Det är verksamhetsutövaren som ansvarar för att genomföra samrådet och att det sker på ett sätt som uppfyller lagens krav. Samråd med enskilda kan ske på olika sätt, till exempel genom att skicka brev, sprida information via lokala anslagstavlor, annonsera i ortstidningar eller anordna en utställning som allmänheten kan besöka. 11 4.3 Möjlighet att yttra sig Under samrådstiden har allmänheten och övriga berörda parter möjlighet att yttra sig skriftligt. Samtliga inkomna yttranden som har en identifierbar avsändare kommer att sammanställas i en samrådsredogörelse som lämnas till Länsstyrelsen i samband med tillståndsansökan. 11 Miljösamverkan i Sverige, Samråd enligt 6 kap miljöbalken, Handläggarstöd för Länsstyrelsen, November 2013.
Samrådsunderlag Duvhällen, v.20140930 11 4.3.1 Samrådsparter Under samrådet erbjuds berörda myndigheter och organsistioner att lämna sina synpunkter på projektet. Exempel på samrådsparter är: Post- och telestyrelsen Allmänhet och närboende Riksantikvarieämetet Boverket Hembygdsföreningar Trafikverket Orienteringsklubbar Bergsstaten Tillståndshavare för radiolänkstråk Försvarsmakten Svenska turistföreningen Jordbruksverket Teracom Kammarkollegiet LRF Luftfartsverket Energimyndigheten Berörda flygplatser Svenska kraftnät Naturvårdsverket Naturskyddsföreningen Jägareförbundet Svenska Rovdjursföreningen Älgskötselområden Ornitologiska föreningar Vägföreningar 4.4 Miljökonsekvensbeskrivning Av Miljöbalken framgår att det krävs en miljökonsekvensbeskrivning för verksamheter som är tillståndspliktiga. Syftet med miljökonsekvensbeskrivningen är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som den planerade verksamheten kan medföra. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. Miljökonsekvensbeskrivningen skall alltid innehålla: 1. En beskrivning av verksamheten med uppgifter om lokalisering, utformning och omfattning. 2. En beskrivning av de åtgärder som planeras för att skadliga verkningar ska undvikas, minskas eller avhjälpas och hur det ska undvikas att verksamheten medverkar till att en miljökvalitetsnorm enligt Miljöbalken 5 kap inte följs. 3. De uppgifter som krävs för att påvisa och bedöma den huvudsakliga inverkan på människors hälsa, miljön och hushållningen med mark och vatten samt andra resurser som verksamheten eller åtgärden kan antas medföra. 4. En redovisning av alternativa platser, om sådana är möjliga, samt alternativa utformningar tillsammans med dels en motivering varför ett visst alternativ har valts, dels en beskrivning av konsekvenserna av att verksamheten inte kommer till stånd. 5. En icke-teknisk sammanfattning av de uppgifter som anges i 1 4.
12 Samrådsunderlag Duvhällen, v.20140930 4.5 Inlämning av ansökan och eventuella kompletteringar Ansökan upprättas och lämnas till Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen. Tillsammans med ansökan bifogas samrådsredogörelse, miljökonsekvensbeskrivning och resultatet av de utredningar som har genomförts. Miljöprövningsdelegationen går igenom ansökan, och bedömer om den är tillräckligt utförlig för att kunna ligga till grund för en prövning av ärendet. Om den inte anses vara det, föreläggs sökanden att inkomma med erforderliga kompletteringar. Detta kan t.ex vara någon ytterligare utredning eller inventering som behöver göras. 4.6 Kungörande och möjlighet att yttra sig När Miljöprövningsdelegationen bedömer att ansökan är komplett kungörs den genom annonsering i dagspressen. Allmänheten och övriga berörda parter har då möjlighet att yttra sig skriftligt. Miljöprövningsdelegationen beaktar sedan eventuella inkomna yttranden och synpunkter när de fattar beslut om tillstånd för verksamheten ska beviljas eller inte. 4.7 Beslut i första instans Miljöprövningsdelegationen (MPD) Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen fattar beslut om att lämna tillstånd eller avslag på ansökan om att uppföra vindkraftverk. 4.8 Eventuellt överklagande i andra instans Mark - och miljödomstolen Om någon sakägare, det vill säga någon av dem som berörs av beslutet, anser att Miljöprövningsdelegationens beslut är felaktigt, kan detta överklagas till Mark - och miljödomstolen (MMD). Mark - och miljödomstolen går då igenom ärendet på nytt, och gör en ny prövning. 4.9 Eventuellt överklagande i tredje instans Mark - och miljööverdomstolen Om Mark - och miljödomstolens beslut anses vara felaktigt, kan detta överklagas till Mark - och miljööverdomstolen (MÖD). Mark - och miljööverdomstolen tar då först ställning till om ärendet ska tas upp, d.v.s. få prövningstillstånd. Om prövningstillstånd beviljas, prövas ärendet för tredje gången.
Samrådsunderlag Duvhällen, v.20140930 Tillståndsprocessen 13 Idé om att bedriva vindbruk Samrådsunderlag upprättas Samråd med länsstyrelse, kommun och särskilt berörda. Om betydande miljöpåverkan även samråd med utökad krets. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas. Ansökan upprättas. Allmänheten får tillfälle att yttra sig Under samrådet bör kommunen meddela hur den ställer sig till projektet Ansökan och MKB lämnas in till Länsstyrelsen. När ansökan är komplett kungörs den och remitteras till berörda myndigheter Eventuellt inkomna yttranden skickas till sökanden Allmänheten får tillfälle att yttra sig Senast här bör kommunen meddela om ansökan tillstyrks Sökanden får bemöta yttranden. Länsstyrelsen upprättar förslag till beslut. Förslaget skickas eventuellt till sökanden så att sökanden får bemöta det. Miljöprövningsdelegationen beslutar. Beslutet kungörs och parterna underrättas. Eventuella överklaganden. Berörda parter har möjlighet att överklaga
14 Samrådsunderlag Duvhällen, v.20140930 5 Anläggningens utformning och teknisk beskrivning 5.1 Fundament Beroende på markens beskaffenhet kan vindkraftverken antingen bergförankras eller uppföras på ett gravitationsfundament. Om fast berggrund saknas används vanligen ett gravitationsfundament av betong, vilket hålls på plats med hjälp av sin egen tyngd. En geoteknisk undersökning av markförhållandena måste genomföras innan det går att fastställa vilken typ av förankring som kommer att väljas. Figur 1. Principskiss av gravitationsfundament. Hela fundamentet placeras under marknivå och övertäcks med jord. 5.2 Vägar Vid dragning av nya vägar kommer hänsyn tas om de inventeringar som görs visar att det förekommer några särskilda miljö- natur- eller kulturvärden inom området. De nyanlagda vägarnas dragning kommer att utformas så att minsta möjliga ingrepp behöver göras i känsliga biotoper. Det ligger även i verksamhetsutövarens eget intresse att förlägga vägarna så de exempelvis inte passerar genom en våtmark, eftersom det är både praktiskt olämpligt och kostsamt att anlägga vägar där. De vägar som anläggs kommer att vara grusvägar med en bredd som uppgår till ca 4,5 5,0 meter exkl. diken. 5.3 Befintligt och planerat elnät Energimängden som kan utvinnas ur ett vindkraftverk varierar med vindens styrka. Detta hanteras bäst i högspänningsnätet, och anslutning till 130 kv-ledningar är därför normalt att föredra. Det är således en fördel om det är nära till högspänningsledningar från anläggningen, samt att det finns kapacitetsutrymme i nätet. Om inte kapacitet finns i elnätet kan det förstärkas. Det finns stora fördelar med att ansluta elproduktionen i närheten av de områden som har hög elförbrukning i södra Sverige, eftersom överföringsförlusterna minskar när el inte behöver transporteras så långa sträckor. Scanergy har påbörjat att undersöka vart och hur en elanslutning av vindparken kan ske. Det preliminära besked som nätägaren har gett är att anslutning av parken kan ske mot fördelningsstationen i Västermo som ligger drygt 2 km från utredningsområdet. Hur ledningarna kommer att dras till vindparken är en fråga som bestäms av nätägaren som har konsession inom området. Inom parken används markförlagd ledning som huvudsakligen förläggs i anslutning till vägarna.
Samrådsunderlag Duvhällen, v.20140930 15 6 Lokalisering och förutsättningar 6.1 Beskrivning av området Utredningsområdet är beläget drygt 18 km väster om Eskilstunas tätort och ungefär 4 km norr om Alberga tätort. Figur 2. Översiktskarta som visar utredningsområdets lokalisering.
16 Samrådsunderlag Duvhällen, v.20140930 Figur 3. Satellitbild över utredningsområdet. Figur 4. Utredningsområdet består av de 23 fastigheterna Böcklinge 3:3, skifte 1, 3, 4, Frasta 1:11, skifte 2, 3, Frasta 1:6, skifte 2, 3, 4, 7, Frasta 2:21, skifte 1, Segersta 1:4, Frasta 2:8, skifte 2, Lilla Äskedalen 2:9, Segersta 1:3, Segersta 1:5, skifte 1, Tveta 1:15, skifte 2, 4, 6, 7, Tveta 1:2, skifte 3, 6, 7, Tveta 1:3, skifte 3, Tveta 1:4, skifte 2, Tveta 1:5, skifte 3, 4, 5, 6, Tveta S:2, skifte 1, 2, 3, 4, Tveta S:4, skifte 1, Tveta 1:6, skifte 3, 4, 5, 7, 8, 9, 10, Väster Rekarne Häradsallmänning S:2, skifte 2, Öja-Hult 2:1, Östra Fyrby 1:7, Östra Fyrby 1:30, Stora Äskedalen 1:1, Lilla Äskedalen 2:10. Alla fastighetsägare inom utredningsområdet har dock inte valt att vara med i projektet.
Samrådsunderlag Duvhällen, v.20140930 17 Utredningsområdet är beläget i västra delen av Eskilstunas kommun strax norr om Alberga tätort. Området är relativt stort och utgörs av skogsmark och odlingsmark men har även inslag av mossar. Det aktuella utredningsområdet omfattar totalt sett 23 stycken fastigheter. Det är dock osäkert om vindkraftverk kommer att uppföras på samtliga fastigheter, eftersom detta är beroende av bland annat terrängens beskaffenhet, vindparkens utformning och fastighetsägarnas inställning till att arrendera ut marken. Figur 5. Grön markering visar utredningsområdet.
18 Samrådsunderlag Duvhällen, v.20140930 6.2 Försvarets yttrande Scanergy har inlett samråd med Försvarsmakten i tidigt skede. 6.4 Kommunal planering Eskilstunas kommun har i översiktsplanen inarbetat en vindkraftsplan. Översiktsplaneringen är det kommunala verktyg som används för att avväga olika intressen genom att den utgör ett underlag för hushållning av mark och vatten. En kartläggning har gjorts som visar på områden möjliga för vindkraft. 6.4.1 Utpekade områden I översiktsplanen anges ett antal områden som intressanta för etablering av vindkraft. De utpekade områdena är uppdelade i två grupper. Områden lämpliga för prövning av vindkraft Områden lämpliga för prövning av vindkraft hänsyn krävs Utredningsområdet ligger i sin helhet inom utpekat området norr om Alberga (röd markering). Kommunen har i ställningstaganden angivit att vid lokalisering av vindkraft ska områden med goda möjligheter till större ansamlingar verk prioriteras, där få stora grupper (>10) av vindkraftverk förespråkas. Vidare anger kommunen att de områden som i karta pekas ut har goda vindförutsättningar samt få motstående intressen. I dessa områden ska annan verksamhet som försvårar en utbyggnad av vindkraft undvikas. Figur 6. Områden lämpliga för vindkraft inom Eskilstuna kommun Källa: Eskilstuna kommun
Samrådsunderlag Duvhällen, v.20140930 19 7 Områdets vindläge och lämplighet En viktig faktor vid val av plats för en vindkraftsetablering är vindens energiinnehåll. En liten ökning av vindhastigheten betyder mycket för produktionsresultatet. Detta beror på att vindens energiinnehåll är proportionellt mot vindhastigheten i kubik. 7.1 Vindkartering enligt MIUU En vindkartering kan användas i ett första skede för att undersöka om ett område har tillräckliga vindenergiresurser. Vindkarteringen i Sverige är framtagen på uppdrag av Energimyndigheten och använder sig av den sk MIUU-modellen, en mesoskalemodell som beräknar vindens hastighet och energi utifrån lufttryck, lufttemperatur, luftfuktighet, topografi och markråhet (terrängens beskaffenhet). Figur 7. MIUU-kartering visar årsmedelvindar beräknade enligt EM 2011 på nivån 120 m över mark. En vindkarteringen enligt MIUU (figur 9) visar att de teoretiskt beräknade årsmedelvindarna för utredningsområdet ligger på omkring 7,4 m/s på nivån 120 m över mark. För att åstadkomma ett mer tillförlitligt värde än vad en teoretiskt beräknad vindkartering visar, har en tidig mätning av de verkliga vindförhållandena med SODAR påbörjats under augusti 2014. SODAR är en mobil mätutrustning som mäter vindhastighet och vindriktning med hjälp av ljudvågor. I ett senare skede kommer även en stationär vindmätmast att uppföras.
20 Samrådsunderlag Duvhällen, v.20140930 8 Identifierade sakintressen Skyddsvärda områden kan pekas ut av både kommunen och staten. För riksintressen, naturreservat, Natura 2000-områden med mera finns ofta speciella föreskrifter om vad som ska skyddas och på vilket sätt. Dessa områden pekas ut och regleras med stöd av Miljöbalken (MB). Kulturmiljöer, byggnadsminnen och fornlämningar kan pekas ut och skyddas med stöd av kulturmiljölagen (KML). Nya vindkraftverk inom områden utpekade genom Miljöbalkens lagstiftning kan byggas först efter prövning mot gällande föreskrifter för dessa områden. Vid etablering av vindkraft måste hänsyn därför tas till sådana skyddsvärda områden. De kända skyddsvärda intressen som finns inom utredningsområdet och i dess närhet redovisas på följande sidor. 8.1 Utredningar För att i MKB n kunna beskriva vilka effekter som kan förväntas på omgivande miljö kommer ett flertal undersökningar, utredningar och inventeringar att genomföras. Arbetet med undersökningar påbörjas under hösten 2014 med skrivbordsstudier och fältinventeringar är planerade att utföras under 2015. För utredningar och inventeringar använder Scanergy externa oberoende experter inom respektve område. Exempel på utredningar/inventeringar som kan behöva göras inför en MKB är: Ljud- och skuggutredningar Arkeologisk inventering Kulturmiljöutredning Fågelinventeringar Fladdermusinventering Fotomontage Landskapsanalys Vägutredning Hydrologi 8.2 Fåglar Natura 2000-områden förekommer ca 700 m nordväst om det aktuella utredningsområdet. Som första steg kommer en förstudie av fågelfaunan att genomföras. En sådan studie omfattar insamling av befintlig data från databaser med genomförda inventeringar och lokala ornitologer tillfrågas. Förstudiens syfte är att beskriva och värdera kända kunskapsunderlag i form av värdefulla miljöer och påträffade arter, samt att bedöma potentialen att påträffa ytterligare ornitologiska värden inom utredningsområdet. Med förstudien som underlag tas därefter beslut om vilka ytterligare inventeringar av fågelfaunan som erfordras i området. Inventeringar sker vanligtvis under tidsperioden från februari fram till augusti, beroende på vilka fågelarter man vill studera.
Samrådsunderlag Duvhällen, v.20140930 21 8.3 Fladdermöss Fladdermöss har en långsammare reproduktionstakt, vilket gör dem extra känsliga för ökad dödlighet jämfört med fåglar. Fladdermöss anses kunna löpa risk att påverkas av vindkraftsetableringar, framför allt genom kollisioner. Fladdermöss har, likt stora rovfåglar, en låg reproduktionstakt och lång livslängd. En population kan därmed påverkas betydligt även av en relativt liten ökning av dödligheten. Det kan vara aktuellt med både manuell inventering och automatisk ljudinspelning med så kallade autoboxar för att utreda områdets fladdermusbestånd. 8.4 Hydrologi De vattendrag som förekommer inom området har inga kända värden som kräver särskild hänsyn. Utöver förekomst av bäckar finns ett flertal dikningsföretag med tillhörande båtnadsområden. Om Scanergy bedömer att det finns risk för påverkan kan en hydrologisk utredning komma att göras.
22 Samrådsunderlag Duvhällen, v.20140930 8.5 Intressen som förekommer inom utredningsområdet Endast två kända lämningar förekommer inom utredningsområdet. Lämningarna klassas som övrig kulturhistorisk lämning (ÖKHL) och består av en fyndplats för fragment från en skafthålsyxa samt en stensättningsliknande lämning. Utanför utredningsområdet finns däremot relativt många lämningar av varierande typ. Figur 8. Kända lämningar. Inom utredningsområdet förekommer endast två lämningar i västra delen. Källa: Riksantikvarieämbetet.
Samrådsunderlag Duvhällen, v.20140930 23 Ett fåtal områden som omfattas av biotopskydd förekommer utanför eller i utkanten av utredningsområdet. Figur 9. Områden som omfattas av biotopskydd är markerade på kartbilden. Källa: Länsstyrelsens GIS-databas
24 Samrådsunderlag Duvhällen, v.20140930 En mindre nyckelbiotop som består av alsumpskog finns inom områdets östra del. Ett mindre område med naturvärden förekommer i västra delen av utredningsområdet. Detta består av barrsumpskog. I övrigt förekommer några naturvärden i form av alsumpskog och lövsumpskog utanför etableringsområdet. Figur 10. Nyckelbiotoper är markerade med röd färg. Naturvärden är markerade med grå färg. Källa: Skogsstyrelsen.
Samrådsunderlag Duvhällen, v.20140930 25 Ett antal markavvattningsföretag med tillhörande diken och båtnadsområden förekommer i utredningsområdet. Figur 11. Markavvattningsföretag med tillhörande båtnadsområden och diken. Källa: Länsstyrelsens GIS-databas.
26 Samrådsunderlag Duvhällen, v.20140930 Ett antal områden med sumpskog finns inom utredningsområdet. Sumpskog kommer att undvikas i möjligaste mån då de inte utgör lämpliga grundförhållanden för vägar och verk. Figur 12. Områden med sumpskog finns inom utredningsområdet. Källa: Länsstyrelsens GIS-databas.
Samrådsunderlag Duvhällen, v.20140930 27 8.6 Intressen som förekommer utanför utredningsområdet Inventerade våtmarker förekommer utanför utredningsområdet. Norr om Alberga finns ett vattenskyddsområde. Utredningsområdet för vindkraftverken befinner sig i sin helhet utanför skyddszonen för vattentäkten. Figur 13. Lila områden anger inventerade våtmarker. Blå markering anger vattenskyddsområde. Källa: Länsstyrelsens GIS-databas.
28 Samrådsunderlag Duvhällen, v.20140930 Riksintresse för naturvård förekommer ungefär 3 kilometer öster om utredningsområdet (Lista), 3,5 km väster (Torvhulta stormosse) samt ca 3,5 km norr (Stengärdet). Figur 14. Riksintresse för naturvård utanför utredningsområdet. Källa: Länsstyrelsens GIS-databas
Samrådsunderlag Duvhällen, v.20140930 29 Flera Natura 2000-områden förekommer utanför utredningsområdet. Samtliga områden utgörs enligt habitatdirektivet. Lövön (halvö i Hjälmaren) är dessutom Natura 2000 enligt fågeldirektivet. Figur 15. Grön markering anger riksintresse för Natura 2000. Källa: Länsstyrelsens GIS-databas.
30 Samrådsunderlag Duvhällen, v.20140930 Riksintresse för kulturmiljövård förekommer knappt 3 km sydväst om utredningsområdet och utgörs av Västermo med sitt odlingslandskap präglat under 1800-talet, samt slottsmiljön vid Stora Sundby. Ca 7 km nordost ligger riksintresset vid Råby-Rekarne. Figur 16. Brun markering anger riksintresse för kulturmiljövård. Källa: Länsstyrelsens GIS-databas.
Samrådsunderlag Duvhällen, v.20140930 31 Naturreservat förekommer närmast drygt 3,5 km åt norr. Naturreservatet sammanfaller med Natura 2000 och utgör största delen av naturvårdsområdet Stengärdet. Figur 17. Naturreservat. Källa: Länsstyrelsens GIS-databas.
32 Samrådsunderlag Duvhällen, v.20140930 Riksintresse för friluftsliv förekommer ca 3,8 km söder om utredningsområdet och utgörs Hjälmaren. Figur 18. Hjälmaren som utgör riksintresse för friluftsliv. Källa: Länsstyrelsens GIS-databas.
Samrådsunderlag Duvhällen, v.20140930 33 Ett flertal områden upptagna i ängs- och betesmarksinventeringen förekommer strax utanför utredningsområdet. Figur 19. Ängs- och betesmarksinventeringen Källa: Jordbruksverket.
34 Samrådsunderlag Duvhällen, v.20140930 9 Påverkan och säkerhet 9.1 Undersökningsskedet I undersökningsskedet kommer bland annat markundersökning och inventeringar utföras, samt sträckor för väg- och kabeldragning inom vindparksområdet studeras. Under detta skede berörs omgivningen i mycket liten omfattning. 9.2 Anläggningsskedet Under anläggningsskedet sker en tillfälligt ökad påverkan på omgivningen med anledning av trafikflödet till och inom vindparksområdet. Den förväntade påverkan består av buller och avgasutsläpp från transport- och anläggningsfordon. Vid anläggning och förstärkning av vägar, nedläggning av kabel, fundamentsbyggande och uppförande av vindkraftverk erfordras transporter, lossning, grävning och eventuellt sprängning. Detta arbete, samt återställning av marken och hantering av schaktmassor, ger en påverkan i form av framförallt buller. Allemansrätten ger oss alla rätt att fritt röra oss i skogen, men under tiden då byggnationen pågår kan själva byggarbetsplatsen runt varje enskilt vindkraftverk spärras av. Då gäller samma inskränkningar som tillämpas för byggarbetsplatser i allmänhet, när det gäller tillträde för allmänheten. 9.3 Driftskedet När byggnationen är avslutad har allmänheten tillträde till att vistas inom vindparken enligt allemansrätten. Området runt vindkraftverken kommer inte att hägnas in, och friluftsliv kan bedrivas på samma sätt som tidigare. Under driftskedet förväntas vindkraftparken ge en lokal påverkan främst i form av visuell påverkan, ljudalstring och skuggor. Under driftskedet kommer transporter att främst utgöras av servicebilar. 9.4 Ljud Det ljud som hörs från ett vindkraftverk uppstår då rotorbladen passerar genom luften. Detta ljud upplevs som svischande, och ökar och minskar i samma takt som rotorbladen roterar. Ljudutbredningen från generator och växellåda begränsas genom isolering av maskinhuset. Den omgivande terrängen i form av mark och vatten påverkar hur mycket ljudet minskar med avståndet. Även väder och vind påverkar ljudutbredningen. Scanergy har gjort beräkningar som visar att det är möjligt att placera upp till 13 st vindkraftverk inom området, utan att tillåten ljudnivå överskrids för några närliggande bostäder. När vindkraftverkens placeringar är fastställda, kommer ljudberäkningar utföras i enlighet med Naturvårdsverkets rekommenderade metod. Boverkets rekommendation är att samtliga bostäder och fritidshus hamnar under ljudimmissionsvärdet 40 db(a). Verksamhetsutövaren ansvarar för att uppfylla de villkor om ljudnivåer som ställs i tillståndsbeslutet vid beviljat tillstånd. Riktvärdet 40 db(a) vid bostäder för ljud från vindkraftverk är lägre än vad som tillåts från många andra ljudkällor men ljudets karaktär gör det som regel mer hörbart vid samma ljudnivåer. Rapporterad störning för ljud från vindkraftverk är statistiskt jämförbar med rapporterad störning från andra verksamheter (vägtrafik, flygtrafik, spårtrafik) vid gällande riktvärden.
Samrådsunderlag Duvhällen, v.20140930 35 Figur 20. Ljudnivån från olika källor. Ljudet kan delvis eller helt maskeras av andra ljud t.ex. vågskvalp eller terrängens inneboende sus, men kan också upplevas som mer hörbart vid speciella förutsättningar. En ljudberäkning skall utföras för tillståndsansökan enligt Naturvårdsverkets rekommendationer. Förutsättningen i beräkningsmodellen är att vindkraftverken nått sin fulla ljudeffekt och medvind råder från vindkraftverket mot ljudmottagaren. I dagens moderna vindkraftverk finns styrsystem som möjliggör en reducering av ett vindkraftverks ljudemission i efterhand i de fall ljudnivåer överskrids. En sådan reducering av ljudet medför dock att även energiproduktionen blir lägre. Målet är därför att verk måste placeras på sådana avstånd från bostäder och fritidshus att verken kan producera som planerat, och då måste uppställda riktvärden klaras. 9.4.1 Lågfrekvent ljud Människans öra är olika känsligt för olika frekvenser. Ljudets frekvenser vägs därför vid mätningar för att få ett mått som är anpassat till det mänskliga örat (A-vägning). A-vägningen dämpar låga frekvenser och förstärker medelhöga. A-vägning skrivs med mätvärdet db(a). Lågfrekventa ljud förekommer, men i en lägre ljudstyrka från vindkraftverk (samt med lägre hörbarhet hos mottagaren). För lågfrekvent ljud görs en C-vägning där låga frekvenser förstärks. Det ljud som normalt hörs ligger i ett högre frekvensområde. Vindkraftverk avger lågfrekvent ljud (20 200 Hz), men ljudnivåerna i frekvensspannet 20 200 Hz från vindkraft är inte påtagligt högre än för många andra bullerkällor i miljön som t.ex tung trafik och ventilationsanläggningar. När det gäller infraljud (1 20 Hz) som inte är hörbart för människor, finns det inte några belägg för att de ljudnivåerna bidrar till bullerstörning eller några andra hälsoeffekter. I Sverige är bostäder byggda så att det är ovanligt att vindkraftljud hörs inomhus. 12 Enligt Naturvårdsverket finns det inga belägg för att lågfrekventa ljud i de nivåer som alstras från vindkraftverk innebär någon hälsorisk för närboende. 12 Naturvårdsverket, Rapport 6497, Vindkraftens påverkan på människors intressen, sid 38-39.
36 Samrådsunderlag Duvhällen, v.20140930 9.5 Skugga Vissa tider på dygnet och under året kan vindkraftverk ge upphov till rörliga skuggor. Det är främst då solen står lågt (vid soluppgång och solnedgång samt delar av dagen vintertid) som vindkraftverkens rotorblad kan ge upphov till dessa skuggor. Skuggberäkning kommer att utföras i enlighet med Boverkets rekommendationer. Beräkningarna utgår ifrån att solen alltid skiner från en molnfri himmel, att vinden alltid blåser och att bladen från samtliga vindkraftverk är riktade så att alla bostäder utsätts för maximal skugga. Resultatet från en skuggberäkning visar därmed den teoretiskt maximala tid som den störningskänsliga bebyggelsen, t ex en bostad, kan utsättas för skuggor från vindkraftverket. Beräkningen tar inte hänsyn till att skog eller annan vegetation kan skymma vindkraftverket. Figur 21. Schematisk bild skuggning Källa: Wizelius 2007. Enligt Boverkets rekommendationer bör det totala antalet skuggtimmar som kan uppstå, beräknat enligt teoretiskt maximalt utfall, inte överstiga 30 timmar per år för störningskänslig bebyggelse. Den faktiska skuggtiden bör inte överskrida 8 timmar per år eller 30 minuter per dag. Under ett normalår antas den faktiska skuggtiden vara maximalt cirka en tredjedel av den teoretiskt maximala skuggtiden. Detta beror bland annat på att det kan vara mulet, vindstilla eller att vindriktningen är sådan att skuggorna inte faller mot aktuell bostad. Om beräkningen visar att det teoretiska antalet skuggtimmar kan överstiga 30 timmar per år, och den faktiska skuggtiden därmed riskerar överstiga 8 timmar per år, kan vindkraftverk utrustas med automatiserad skuggsensor. Skuggsensorn stoppar då verket när det finns risk för att riktvärdena för maximal skuggning ska överskridas. Samtliga moderna vindkraftverk har möjlighet att utrustas med denna typ av automatiserad skuggreglering.
Samrådsunderlag Duvhällen, v.20140930 37 9.6 Synbarhet och visuell påverkan Vindkraftverken kommer att vara synliga på platser där det finns fria siktlinjer i riktning mot vindparken, och där terrängen inte skymmer verken. Eftersom området delvis utgörs av ett kuperat skogslandskap är det möjligt att verken på nära håll ofta skyms av terräng och vegetation. På grund av verkens storlek kan de däremot komma att vara synliga på många kilometers håll från vindparken. Hur mycket verken kommer att synas är även beroende på rådande väderförhållanden. Fotomontage som visar hur vindkraftverken framträder från olika platser tas fram i samråd med Länsstyrelsen, kommunen och övriga berörda parter. Fotomontagen kommer att bifogas ansökan. Figur 22. Illustrationen visar hur verken uppfattas på olika avstånd. När man befinner sig nära en vindpark ser man bara några få verk. På längre avstånd kan man se flera. 9.7 Avvecklingsskedet Vid avveckling efter avslutad drift, uppstår i princip likadana temporära störningar som under anläggningsskedet, dvs. buller, transporter och dammbildning under en begränsad tid. 9.8 Olycksrisker Enligt Energimyndigheten och Räddningsverkets rapport är inte vindkraftverk i sig att betrakta som riskabla. De risker som möjligen kan förknippas med vindkraftverk är kopplade till service av anläggningen och för servicetekniker som ska utföra underhåll. 13 Inför byggande och drift av vindparken kommer samråd att ske med kommunala räddningstjänsten och länsstyrelsen. Detta för att ta hänsyn till riskerna i samband med byggande och drift av vindparken så att lämplig hänsyn kan tas för räddningstjänstens möjligheter till insatser vid eventuella olyckor. 13 Nya olycksrisker i ett framtida energisysten, 2007.
38 Samrådsunderlag Duvhällen, v.20140930 9.8.1 Isbildning Vid kall och fuktig väderlek finns viss risk för isbildning på vindkraftverken. Is och snö som växt till på rotorbladen och därefter lossnar kan då möjligen falla ner inom vindkraftverkens närområden. Om is bildas på ett rotorblad registrerar dock vindkraftverkets säkerhetssystem en obalans vilket leder till att vindkraftverket stannar. När vindkraftverket sedan startar om ramlar isen ned precis vid tornet. Beroende på verksfabrikat finns även möjlighet att i vissa fall avlägsna isen via avisningssystem på verket. Risk för nedfallande is är dock inget som är unikt för just vindkraftverk, utan förekommer i fuktigt och kallt klimat vid alla sorts byggnader. Speciellt utsatta platser är under hängrännor, master, vajerstag, broar och andra höga byggnader. Av Elforsks rapport framgår att Duvhällen hör till ett område som klassifiseras som lätt nedisning och att risk för isbildning inom detta område föreligger ca 2 7 dygn per år. 14 För att minimera risken för att människor skall skadas av nedfallande is kommer varningsskyltar att sättas upp enligt tillsynsmyndighetens anvisningar. 9.8.2 Oljespill Vindkraftverken med dess transformatorstationer är konstruerade så att smörj- och transformatoroljor inte läcker ut i naturen vid ett eventuellt haveri. Oljorna samlas på fundamentsgolvet i vindkraftverket och kan där omhändertas utan att spill hamnar i omgivningen. 9.8.3 Flygsäkerhet Av flygsäkerhetsskäl måste vindkraftverk, precis som master och andra höga anläggningar, förses med hindermarkeringar. Enligt Transportstyrelsens föreskrift (TSFS 2010:155) om markering av föremål som kan utgöra en fara för luftfarten ska vindkraftverk som inklusive rotorn i sitt högsta läge har en höjd som överstiger 150 meter över mark- eller vattenytan markeras med vit färg och förses med vitt, högintensivt blinkande ljus. För grupper av vindkraftverk behöver endast de yttersta verken förses med högintensivt ljus, medan de inre verken förses med lågintensivt ljus. När det finns bostadsbebyggelse inom en radie av 5 km från vindkraftverket, råder krav på att ljuset måste avskärmas på ett sådant sätt att direkt ljus inte träffar markytan på närmare avstånd än 5 km från vindkraftverket. 10 Återställande efter avslutad drift Efter vindkraftverkens beräknade livslängd på 20-25 år, kommer de att tas ur drift och nedmonteras. Tornet är tillverkat helt eller delvis av metall, och har därmed ett skrotvärde. Övriga delar såsom generatorhus och rotorblad etc. kommer att omhändertas för återvinning/deponering. Verksamhetsutövarens kommer att avsätta en säkerhet för att täcka återställningskostnaden, och storleken på vilken säkerhet som behövs kommer att undersökas närmare och redovisas i ansökan. 14 Elforsk, rapport 04:13, sid 21.
Samrådsunderlag Duvhällen, v.20140930 39 11 Förslag till innehåll i MKB Om projektet drivs vidare som ett tillståndsärende, kommer en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) att tas fram. Denna föreslås då få följande upplägg: 1 Icke-teknisk sammanfattning 2 Bakgrund 3 Tillstånd och syfte med MKB 4 Beskrivning av verksamheten 4.1 Lokalisering 4.2 Omfattning och utformning 4.3 Alternativ utformning 4.4 Nollalternativet 5 Kommunala planförhållanden 6 Förutsättningar och miljökonsekvenser 6.1 Naturmiljö 6.2 Kulturmiljö 6.3 Rekreation och friluftsliv 6.4 Landskapsbild 6.5 Ljud 6.6 Skugga 6.7 Risk och säkerhet 6.8 Luftkvalité 6.9 Naturresurser (jordbruk, skogsbruk, vattenresurser etc.) 6.10 Konsekvenser under byggskedet 6.11 Miljöpåverkan i samband med driftens upphörande 6.12 Kontroll och uppföljning 7 Miljökvalitétsmål 8 Referenser och källor 9 Bilagor
40 Samrådsunderlag Duvhällen, v.20140930 12 Referenser Bergström, Hans, Meteorologiska institutionen, Uppsala Universitet. Energimyndigheten, Vindkraft - Tillståndsprocessen och kunskapsläget, Energimyndigheten och Räddningsverket, Nya risker i ett framtida energisystem, 2007. Energimyndighetens publikationsservice, Eskilstuna 2007. Energimyndighetens roll i miljömålssystemet, ET 2011:35, November 2011. Fladdermusfaunan, meddelande 2008:33, Länsstyrelsen i Jönköpings län. Fornsök, Riksantikvarieämbetet (http://www.fmis.raa.se). Förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. Förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. GIS-data från Länstyrelsernas GIS-tjänster. Jordbruksverket, databasen TUVA Luftfartsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av byggnader, master och andra föremål, TSFS 2010:155. Miljöbalken (1998:808). Miljösamverkan i Sverige, Samråd enigt 6 kap miljöbalken, Handläggarstöd för Länsstyrelsen (www.miljosamverkanisverige.se), November 2013. Naturvårdsverkets syntesrapport 6497, Vindkraftens påverkan på människors intressen, maj 2012. Naturvårdsverket, Ljud från vindkraftverk, Rev. utgåva av rapport 6241, 2009. Prop. 2005/06:143, Miljövänlig el med vindkraft åtgärder för ett livskraftigt vindbruk. Prop. 2008/09:163, En sammanhållen klimat- och energipolitik energi. Regleringsbrev, Regeringsbeslut IV:15 2013-12-19. SCB, Elförsörjning 2011, Månatlig elstatistik.(www.scb.se) hämtad 2012-02-17. Skogsstyrelsen, Skogens Pärlor (http://skogsstyrelsen.se). SOU 1999:75, Vindkraftsutredningens slutbetänkande, Rätt plats för vindkraften. Svenska erfarenheter av vindkraft i kallt klimat nedisning och avisning, Elforsk 2004, Rapport 04:13, Totalförsvarets forskningsinstitut. Vindkraftspolicy för Hallstahammar och Köpings kommuner, antagandehandling. Widemo, F. 2007. Vindkraftens inverkan på fågelpopulationer. Wizelius, Tore, Vindkraft i teori och praktik, 2007.