BROTTSOFFERMYNDIGHETEN

ÅRSREDOVISNING 2004 BROTTSOFFERMYNDIGHETEN

BROTTSOFFERMYNDIGHETEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING RESULTATREDOVISNING TF GENERALDIREKTÖRENS KOMMENTAR 2 BROTTSSKADEERSÄTTNING 4 BROTTSOFFERFONDEN 8 INFORMATION 11 ÅTERRAPPORTERING 14 MEDARBETARE 15 FINANSIELL REDOVISNING RESULTATRÄKNING 17 BALANSRÄKNING 18 FINANSIERINGSANALYS 19 ANSLAGSREDOVISNING 20 SAMMANSTÄLLNING AV VÄSENTLIGA UPPGIFTER 20 TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER 21 BILAGA 1 24 Brottsofferfonden. Resultat- och balansräkning, Notbilaga BILAGA 2 26 Fördelning av medel från Brottsofferfonden 1

ÅRSREDOVISNING 2004 TF GENERALDIREKTÖRENS KOMMENTAR Per Rubing Tf generaldirektör andra halvåret 2004 2004 var ett märkesår på flera sätt. Brottsoffermyndigheten firade sitt tioårsjubileum i juni. Samtidigt avtackades Britta Bjelle för hennes lika långa tid som myndighetens generaldirektör. När vi ser tillbaka på de tio år som gått sedan Brottsoffermyndigheten såg dagens ljus den 1 juli 1994 är det inte utan att vi känner oss stolta över vad myndigheten, dvs alla vi som arbetat och arbetar här, har åstadkommit. Här följer några axplock. 1994 Brottsoffermyndigheten inrättas och får som övergripande mål att främja brottsoffers rättigheter, behov och intressen. Myndighetens huvuduppgift är att handlägga och besluta i ärenden om brottsskadeersättning. Till Brottsoffermyndigheten knyts en nämnd som utses av regeringen. Nämnden består av verksamma domstolsjurister, särskilt sakkunniga i försäkringsfrågor samt riksdagsledamöter. Samtidigt som Brottsoffermyndigheten bildas etableras också Brottsofferfonden som ett led i att ytterligare öka aktiviteten på brottsofferområdet. Fondens syfte är att ge ekonomiskt stöd till olika former av brottsofferinriktad verksamhet inkluderande forskning. För att säkra bred kompetens inom forskningsfältet knyts ett vetenskapligt råd till fonden. 1995 Myndigheten tar fram informationsmaterial och sprider broschyrer till t.ex. polisen, domstolar och ideella organisationer. En omfattande kartläggning av alla brottsofferinriktade projekt som pågår i landet påbörjas. Som en bilaga till myndighetens första verksamhetsberättelse publicerar myndigheten referat av ett urval beslut som rör kränkningsersättning. Bilagan utvecklas så småningom till den Referatsamling som senare kommer att ges ut som en egen publikation. En aktiv regressverksamhet påbörjas. 1996 Myndigheten utvecklar samarbetet med myndigheter, organisationer och ideella föreningar för att bättre synliggöra rättigheter, problem och behov hos brottsoffer. När det gäller brottsskadeärenden håller myndigheten, trots en dramatisk ökning av antal inkommande ärenden, en mycket hög servicenivå. Via den mycket uppskattade servicetelefonen besvaras mängder av frågor kring skadeståndsrätt och andra rättigheter från såväl enskilda brottsoffer som poliser, åklagare, advokater och domstolspersonal. Myndigheten börjar ge ut ett nyhetsbrev. Brottsofferfondens medel används bl.a. till att påbörja uppbyggnad och utveckling av en viktimologisk forskning. 1997 Högsta domstolen åberopar för första gången Brottsoffermyndighetens referatsamling som rättskälla. Antalet ansökningar om brottsskadeersättning ökar även detta år och över 5 000 ansökningar inkommer till myndigheten. Efterfrågan på utbildning i brottsofferfrågor och annan samverkan med Brottsoffermyndigheten ökar påtagligt och myndighetens personal medverkar vid ett stort antal utbildningar, seminarier och mässor. En uppsatstävling för studenter på universitet och högskolor utlyses under temat Brottsoffer i fokus. 1998 Genom propositionen Kvinnofrid får Brottsoffermyndigheten bl.a. i uppdrag att genomföra en särskild brottsofferundersökning angående mäns våld mot kvinnor, vilket senare resulterar i rapporten Slagen dam. Det internationella arbetet utökas med flera större projekt med internationell anknytning, vilket manifesteras i t.ex. en EU-konferens gällande medlemsländernas lagstiftning rörande brottsoffer och en första nordisk konferens om brottsskadeersättning. Den första upplagan av Brottsoffermyndighetens Referatsamling publiceras. Tusentals exemplar sprids till rättsväsendet, advokatbyråer och ideella organisationer inom brottsofferområdet. 1999 Brottsoffermyndigheten startar ett projekt med lokal brottsoffersamverkan i Örebro. De positiva erfarenheter som detta ger leder till ett uppdrag av regeringen att under de följande åren genomföra flera lokalt förankrade samverkansprojekt. Myndigheten inleder ett EU-projekt med rubriken State compensation to crime victims in the European Union. 2

BROTTSOFFERMYNDIGHETEN Brottsoffermyndigheten instiftar en utmärkelse, som ska gå till någon som under året har gjort en betydande insats för brottsofferarbetet i Sverige. Ett stort samverkansprojekt med Riksåklagaren inleds, gällande utbildning av samtliga landets åklagare i brottsofferfrågor och skadeståndsrätt. 2000 Brottsoffermyndigheten inleder en tradition att på Internationella Brottsofferdagen, som infaller den 22 februari varje år, tillsammans med flera ideella organisationer inom brottsofferområdet anordna en stor temadag i Stockholm. Regeringen uppdrar åt myndigheten att utbilda advokater som kan komma i fråga för uppdrag som särskild företrädare för barn. Brottsofferfondens fem första år utvärderas och resultatet visar att fonden är en lyckosam satsning. En nordisk konferens på temat brottsofferfond anordnas i Umeå. 2001 Brottsoffermyndigheten får, tillsammans med Domstolsverket, uppdrag av regeringen att inrätta vittnesstödsverksamhet vid samtliga allmänna domstolar inom tre år. Myndigheten arrangerar i samverkan med Integrationsverket tre stora temadagar med titeln Blind rättvisa att möta offer för brott med rasistiska eller främlingsfientliga förtecken. Antalet inkomna ansökningar om brottsskadeersättning fortsätter att öka och mer än 80 miljoner kronor utbetalas i brottsskadeersättning. Brottsofferfonden har efter åtta år bidragit med drygt 100 miljoner kronor till brottsofferinriktade projekt och verksamheter, vilket uppmärksammas med ett jubileumsseminarium. Fonden startar utgivning av ett nyhetsbrev. 2002 Vittnesstödsprojektet tar ordentlig fart under året med rekrytering och utbildning av vittnesstöd och etablering av verksamheten vid en mängd domstolar. Myndigheten fortsätter att bedriva lokalt förankrade samverkansprojekt kring brottsofferfrågor. Myndigheterna inom rättsväsendet utvecklar handlingsplaner för brottsofferfrågor i samråd med Brottsoffermyndigheten. Arbetet fortgår under året och samtidigt genomförs en rad utbildningsinsatser kring brottsofferproblematik inom myndigheterna. Hemsidan på Internet vidareutvecklas och antalet besökare ökar stadigt. Myndigheten anordnar en stor nordisk viktimologisk konferens, Våldets offer vårt ansvar. 2003 Myndigheten arrangerar utbildningar, seminarier och temadagar för att sprida brottsofferkunskap till framförallt myndigheter inom rättsväsendet, men även till andra myndigheter och organisationer. Arbetet med att förbereda, utforma och genomföra ett viktimologiskt forskningsprogram avslutas och uppdraget redovisas till regeringen. Programmet syftar till att kraftfullt öka brottsofferorienterad forskning inom flera discipliner. Myndigheten genomför ett EU-projekt som avslutas med en konferens i Stockholm. Ett av de konkreta resultaten av projektet är en handlingsplan för EU:s medlemsländer angående Cross-border victims. 2004 Det treåriga regeringsuppdraget att medverka till att inrätta vittnesstödsverksamhet vid landets domstolar slutredovisas. Arbetet har lett fram till att det idag finns vittnesstödsverksamhet i hela landet och till att brottsoffer och vittnen får ett bättre bemötande i samband med rättegången. Brottsoffermyndigheten startar en rättegångsskola på försök. Deltagarna får lyssna på föreläsningar och se ett rättegångsspel som en förberedelse inför den rättegång de själva ska gå igenom. Försöksverksamheten med skolan faller mycket väl ut och utvärderingar visar att det är ett mycket uppskattat initiativ. Myndigheten anordnar i samverkan med Domstolsverket, Riksåklagaren och Sveriges advokatsamfund ett objektivitetsseminarium, där ett stort antal domare, åklagare och advokater deltar. Myndigheten celebrerar sina tio första verksamhetsår genom att ta emot mer än tiotusen ansökningar om brottsskadeersättning, att avgöra mer än tiotusen brottsskadeärenden och att regressvis ta in mer än tio miljoner kronor. Aldrig tidigare har det betalts ut så mycket i brottsskadeersättning, mer än 95 miljoner kronor. Aldrig tidigare har Brottsofferfonden fått in så mycket i fondavgifter, mer än 30 miljoner kr, eller delat ut så mycket i bidrag, mer än 29 miljoner kronor. Och så vidare. Kort sagt: år 2004 blev det mest framgångsrika verksamhetsåret hittills! Efter tio års verksamhet kan Brottsoffermyndigheten liknas vid en skuta, som med kursen ställd mot främjande av brottsoffers rättigheter, behov och intressen nu fått upp farten ordentligt. Vår nya generaldirektör Margareta Bergström, som tog över rodret vid 2005 års ingång, kommer att se till att kursen och farten hålls fast. Hon kommer att föra skutan säkert förbi farliga rev och blindskär och göra strandhugg på nya spännande områden. Besättningen är väl inarbetad och beredd att hissa nya segel! 3

ÅRSREDOVISNING 2004 BROTTSSKADEERSÄTTNING Målsättningar Brottsoffermyndighetens huvuduppgift är att pröva ärenden enligt brottsskadelagen. Det övergripande målet när det gäller att besluta i brottsskadeärenden är att förverkliga de rättspolitiska motiven som ligger till grund för brottsskadelagen. För att lyckas med det har tre delmål ställts upp: handläggningen av brottsskadeärenden skall ske säkert, snabbt och billigt. Målet för verksamheten med brottsskadeersättning är enligt regleringsbrevet att ansökningarna skall prioriteras och handläggas så snabbt som möjligt med hänsyn till den utredning som är erforderlig i det enskilda ärendet samt att utbetald ersättning i så stor utsträckning som möjligt skall återkrävas från skadevållaren. Myndighetens egen målsättning är att minst tre fjärdedelar av de inkomna ansökningarna skall ha prövats inom fyra månader från inkommandedagen. Målsättningen för regressverksamheten under år 2004 var att regressprövning skulle göras i ett ökat antal ärenden samt att intäkterna skulle uppgå till minst 10 miljoner kr. Säkerhet och kvalitet Säkerhet är en fråga om kvalitet. Höga krav skall kunna ställas på Brottsoffermyndighetens rättstillämpning. De som drabbats av brott skall kunna få den brottsskadeersättning de är lagligen berättigade till, varken mer eller mindre. Besluten i brottsskadeärendena kan inte överklagas. En sökande som inte är nöjd med ett beslut kan dock begära omprövning av beslutet. Ett sätt att behålla hög kvalitet på myndighetens beslut är att bevaka frekvensen av begärda omprövningar. Antalet omprövningar skall helst inte öka i förhållande till det totala antalet avgjorda ersättningsärenden. Vidare skall frekvensen ändringar på grund av oriktig rättstillämpning inte vara så stor att den indikerar en kvalitetsmässig försämring. Organisation Brottsskadeärendena handläggs i ett rotelsystem med förebild från de allmänna förvaltningsdomstolarna. Ärendets karaktär avgör i vilken sammansättning beslutet skall fattas. I de flesta fallen beslutar rotelinnehavaren efter föredragning av en beredningsjurist. Ärenden gällande större belopp eller av svårare karaktär avgörs av brottsskadechefen eller generaldirektören. Ärenden, där huvudfrågan är av principiell karaktär, liksom vissa omprövningsärenden avgörs av Brottsoffermyndighetens nämnd. Denna nämnd består av verksamma domstolsjurister, särskilt sakkunniga i försäkringsfrågor samt ledamöter utsedda efter politisk erfarenhet och partitillhörighet. BROTTSOFFERMYNDIGHETENS NÄMND ÅR 2004 Ordförande Ann-Christine Lindeblad, justitieråd Vice ordförande Anders Iacobæus, hovrättspresident Peter Hertting, överåklagare Ordinarie ledamöter Bill Dufwa, professor Märta Johansson, fd riksdagsledamot Ulla Löfgren, riksdagsledamot Ersättare Karl Matz, hovrättsråd Anders Dereborg, rådman Gudmund Lindencrona, chefsjurist Margareta Sandgren, riksdagsledamot Linda Ylivainio, utbildningssamordnare Kostnadseffektivitet Varje ärende skall handläggas så snabbt och billigt som möjligt. Kostnaderna per ärende har reducerats så radikalt under 1990-talet att det finns skäl att tro att ytterligare besparingar kan bli svåra att uppnå. Givetvis får ambitionerna att hålla nere hanteringskostnaderna inte medföra att kvaliteten på arbetet blir lidande. 4

BROTTSOFFERMYNDIGHETEN BROTTSSKADEERSÄTTNING STATISTISKA UPPGIFTER Inkomna ärenden Antalet inkomna ärenden under perioden var 10 339, mot 9 299 ärenden år 2003. Av dessa avser 9 501 ersättning för personskada, medan 838 avser ersättning för sak- eller ren förmögenhetsskada. Den totala tillströmningen av ärenden fortsätter alltså att öka. Årets ökning, 1 040 ärenden, motsvarar drygt 11 procent. Ökningen är över den förväntade. Fördelat på de två skadetyperna innebär detta en ökning vad avser personskadeärenden med 1 148 st (13,7 procent) och vad avser ärenden gällande sak- eller rena förmögenhetsskador en minskning med 108 st (-11,4 procent). Avgjorda ärenden Under perioden avgjordes 10 616 ärenden, att jämföra med år 2003, då 9 219 ärenden avgjordes. Ökningen var således totalt 1 397 ärenden (15,2 procent). Antalet avgjorda ärenden gällande personskada uppgick till 9 732 st, en ökning med 1 446 st (17,5 procent). Vad avser ärenden gällande sak- eller ren förmögenhetsskada avgjordes 884 st, en minskning med 49 st (-5,3 procent). Utbetald brottsskadeersättning Under året utbetalades sammanlagt 95 006 tkr i brottsskadeersättning, en ökning med 11 039 tkr (13,2 procent). Detta motsvarar i stort sett ökningen av antalet avgjorda ärenden. Antal 11000 10000 9000 8000 7000 6000 10000 Antal 9000 8000 7000 6000 TOTALT INKOMNA OCH AVGJORDA ÄRENDEN 2000 2001 2002 2003 2004 PERSONSKADOR Inkomna Avgjorda Inkomna Avgjorda UTBETALD BROTTSSKADEERSÄTTNING (TKR) År Person Sak/förm. Utbetald skador skador ersättning 2000 67 179 167 67 346 2001 79 726 400 80 126 2002 84 236 557 84 793 2003 83 733 231 83 964 2004 94 626 380 95 006 5000 2000 2001 2002 2003 2004 SAK-OCH RENA FÖRMÖGENHETSSKADOR Utgående balanser Under verksamhetsåret har ärendebalansen kunnat minskas med 277 st till korrigerade 1 492 st (1 412 personskadeärenden samt 80 ärenden gällande sak- eller rena förmögenhetsskador). Balansminskningen på nära 16 procent är följden av personalens höga kompetens och stora engagemang. Av den utgående balansen på 1 492 ärenden hade 227 st (15,2 procent) inkommit för mer än tre månader sedan. Av dessa 227 ärenden hade 68 st (4,6 procent av den totala balansen) respektive 13 st (0,9 procent av den totala balansen) inkommit för mer än sex respektive tolv månader sedan. Antal 1000 900 800 700 600 500 Inkomna Avgjorda 2000 2001 2002 2003 2004 5

ÅRSREDOVISNING 2004 BROTTSSKADEERSÄTTNING UTGÅENDE BALANSER Budgetår Person- Sak/förm. SUMMA skador skador 2000 1 653 102 1 755 2001 1 752 124 1 876 2002 1 581 107 1 688 2003 1 639 122 1 761 2004 1 412 80 1 492 Antal 11000 10000 9000 8000 7000 6000 INKOMNA BROTTSSKADEÄRENDEN /UTGÅENDE BALANS de gjorda omprövningarna. Av de 389 st omprövningar som Brottsoffermyndigheten gjorde under verksamhetsåret resulterade 17 st (4,4 procent av omprövningarna) i att myndigheten ändrade sitt beslut med hänvisning till att den tidigare bedömningen varit felaktig. I 21 st omprövningar (5,4 procent av omprövningarna) ändrades ursprungsbeslutet eftersom det till omprövningen anförts nya omständigheter som kullkastade den tidigare bedömningen. I 351 st omprövningsärenden (90,2 procent av omprövningarna) ändrades inte det omprövade beslutet. Denna ändringsanalys ger vid handen att Brottsoffermyndighetens beslut i brottsskadeärendena fortsätter att hålla en hög kvalitet. INKOMNA OMPRÖVNINGSÄRENDEN - i förhållande till avgjorda skadeärenden (exkl. omprövningsärenden) År 2000 2001 2002 2003 2004 5000 4000 Inkomna brottsskadeärenden Utgående balans totalt Antal avgjorda skadeärenden 6 264 6 945 8 663 8 920 9 930 3000 2000 Antal inkomna omprövningar 219 253 266 322 409 1000 0 2000 2001 2002 2003 2004 Andel i procent 3,5 3,6 3,1 3,6 4,1 Omloppstider Omloppstiderna, dvs. den tid det tar för ett ärende att registreras, beredas, avgöras och expedieras, har under verksamhetsåret kunnat förkortas trots ett ökat antal inkommande ansökningar. Det tog i genomsnitt 72 dagar (78 föregående år), dvs. knappt två och en halv månad, för ett ärende att inregistreras, utredas och avgöras. Omloppstiderna för de olika skadekategorierna var 74 dagar (81) för personskadeärenden och 50 dagar (52) för sak- och rena förmögenhetsskador. Sammantaget hade 88,7 procent av de år 2004 avgjorda ärendena en handläggningstid understigande fyra månader, att jämföra med knappt 83,5 procent föregående år. Fördelat på olika skadekategorier blev resultatet att 88,4 procent av de avslutade personskadeärendena haft en handläggningstid understigande fyra månader medan 92 procent av ärendena gällande sak- och rena förmögenhetsskador har handlagts inom den tiden. Myndighetens målsättning i detta avseende är alltså uppfylld. Omprövningsärenden Antalet inkomna omprövningsärenden uppgick till 409 st. Ett sätt att belysa kvaliteten på besluten i brottsskadeärendena kan vara att se till ändringsfrekvensen vid ÄNDRINGSFREKVENS VID OMPRÖVNING - föregående års värden inom parentes Ändring pga ny bedömning Ändring pga nya omständigheter Antal ärenden (%) Andel av omprövn ärenden (%) Andel av avgjorda ärenden (%) 17 (18) 4,4 (6,0) 0,17 (0,20) 21 (27) 5,4 (9,0) 0,21 (0,30) Ej ändring 351 (254) 90,2 (85) -- UTBETALD BROTTSSKADEERSÄTTNING (tkr) - fördelat på olika ersättningsslag År 2000 2001 2002 2003 2004 Sexualbrott Kränkning Annan idell ers. Övriga brott Kränkning Annan idell ers Ersättning Inkomstförlust Övr. brottsskada 11 099 14 673 10 352 13 928 15 299 2 937 2 681 2 129 2 090 1 958 35 891 44 106 46 659 47 334 57 096 11 321 9 438 18 106 13 169 10 952 3 296 5 740 3 275 3 690 5 480 2 802 3 488 4 272 3 753 4 221 Utbetalt 67 346 80 126 84 793 83 964 95 006 6

BROTTSOFFERMYNDIGHETEN BROTTSSKADEERSÄTTNING SEXUALBROTT -antal avgjorda fall År 2000 2001 2002 2003 2004 Våldtäkt inkl. grov våldtäkt Övriga sexualbrott 72 99 84 99 94 109 78 108 118 154 Försöksbrott 20 12 12 21 30 Sexualbrott mot barn 264 212 239 276 342 Summa 465 401 443 514 620 BEDÖMNING Verksamheten med hantering av brottsskadeärenden har varit framgångsrik även under år 2004. Antalet avgjorda ärenden har ökat markant, liksom antalet inkomna ansökningar. Handläggningstiderna har ytterligare förkortats. Arbetsinsatsen har även räckt till för att möjliggöra en minskning av ärendebalansen. Allt detta visar att regeringens, liksom myndighetens, målsättningar har uppfyllts Den konstanta ökningen av antalet inkomna ansökningar om brottsskadeersättning, som förelegat under hela Brottsoffermyndighetens verksamhetstid, accentuerades ytterligare under år 2004. Detta är förstås glädjande och visar att kunskapen om Brottsoffermyndighetens existens är vida spridd i samhället. Frågan är dock om vi nått dithän att de allra flesta som är berättigade till brottsskadeersättning också får sådan. Otvetydigt har ytterligare steg i den riktningen tagits, men sannolikt återstår flera steg att ta. Den av myndigheten bedrivna telefonservicen tar visserligen stora resurser i anspråk, men å andra sidan ger den förutom en mängd bevis på uppskattning många inblickar i brottsoffers erfarenheter av möten med rättsväsendet och andra institutioner. Den beskrivna omprövningssituationen talar för att Brottsoffermyndighetens handläggning av brottsskadeärendena kan tillskrivas bibehållen hög kvalitet samt tillförsäkrar den enskilde rättstrygghet och rättssäkerhet. När det slutligen gäller att konsolidera de korta omloppstiderna fortsätter myndigheten sitt arbete med att förfina och effektivisera handläggningsrutinerna. REGRESS En av förutsättningarna för att utge brottsskadeersättning är att gärningsmannen/skadevållaren saknar förmåga att betala skadestånd. Regressrätten aktualiseras därför huvudsakligen i de fall där det senare blir känt att gärningsmannens ekonomiska situation har förbättrats. För att regressrätten skall kunna utövas krävs i normalfallet - förutom att gärningsmannen är känd - att det finns en dom på skadestånd. De regressärenden som under år 2004 aktualiserats härrör i huvudsak från beslut i brottsskadeärenden meddelade under åren 1996 och 1997. Av dessa ärenden är en viss andel slutbetalade, men merparten av regressärendena kommer att finnas med i den administrativa hanteringen under ett antal år framåt. Under budgetåret 2004 inflöt 10 883 tkr. Detta innebär en ökning med nära 33 procent jämfört med föregående år då 8 191 tkr flöt in. Under samma tid startades 1 633 regressärenden, medan 407 avslutades. Vid utgången av budgetåret fanns 4 575 aktiva regressärenden registrerade i databasen. Under år 2004 har en rad åtgärder vidtagits för att ytterligare utveckla regressverksamheten: Programvara har införskaffats för att kunna erbjuda gäldenärerna möjligheten att reglera skulderna via autogiro. Möjligheterna till regress mot gäldenärer bosatta utomlands har undersökts och myndigheten har initierat några pilotärenden för att utröna det praktiska utfallet. Personalstyrkan har utökats. Arbetsformerna har bättre strukturerats och anpassats till de förändringar av rutinerna som planeras bli införda under år 2005. BEDÖMNING Verksamhetsmålen har uppfyllts. Regressverksamheten befinner sig i ett dynamiskt utvecklingsskede och kommer under de följande åren att genomgå flera rationaliseringsåtgärder, samtidigt som ytterligare resurser kommer att ställas till verksamhetens förfogande. REDOVISNING AV INKOMNA MEDEL (Tkr) 12000 10000 8000 6000 4000 3 441 5 263 6 487 8 191 10 883 2000 0 2000 2001 2002 2003 2004 7

ÅRSREDOVISNING 2004 BROTTSOFFERFONDEN Inkomna och beviljade ansökningar Under verksamhetsåret har 503 ansökningar avseende projekt med ett sammanlagt sökt belopp om cirka 114 miljoner kr inkommit till Brottsoffermyndigheten. Därutöver har 199 ansökningar avseende olika typer av verksamhetsstöd inkommit. INKOMNA OCH BEVILJADE ANSÖKNINGAR År Inkomna Beviljade Summa ansökningar ansökningar beviljat (kr) 2000 334 194 15 883 301 2001 371 195 16 666 913 2002 499 222 16 937 592 2003 457 207 18 565 650 2004 503 231 21 270 250 Indelningen av projekt i olika kategorier följer förordningen (1994:426) om brottsofferfond. Denna indelning är inte helt oproblematisk. Exempelvis förekommer i många projekt inslag av såväl utbildning som informationsåtgärder. Projekten är indelade i den kategori som passar det huvudsakliga syftet med projektet. Under verksamhetsåret har verksamhetsstöd avseende år 2005 bland annat beviljats till Brottsofferjourernas Riksförbund med 4 100 000 kr. De lokala brottsofferjourer som sökt verksamhetsstöd har beviljats vardera i grundbidrag för verksamhetsåret 2005. Dessutom har ideella föreningar som driver vittnesstödsverksamhet efter ansökan beviljats verksamhetsstöd för denna verksamhet. INKOMNA OCH BEVILJADE ANSÖKNINGAR Verksamhetsstöd År Inkomna Beviljade Summa ansökningar ansökningar beviljat (kr) 2000 223 213 5 443 500 2001 132 116 5 025 844 2002 151 134 5 425 830 2003 212 204 6 821 300 2004 199 188 8 209 500 Sammanlagt fördelades 29 480 250 kr under verksamhetsåret. Fondens intäkter genom avgifter uppgick till 30 921 762 kr. Fördelning av medel inom prioriterade områden Under verksamhetsåret har Brottsofferfonden ålagts att särskilt prioritera projekt inriktade på våld mot kvinnor, brott mot barn och ungdomar och offer för brott med rasistiska, främlingsfientliga eller homofobiska förtecken. Totalt beviljades 103 projekt inriktade på våld mot kvinnor bidrag från fonden med ett sammanlagt belopp om 8 976 300 kr. Den största andelen av dessa projekt, -85 stycken drivs av ideella organisationer, främst kvinnojourer. Antalet projekt är relativt jämnt fördelat inom kategorierna utbildning, information och utvecklingsverksamhet. I elva fall har forskningsanslag beviljats. När det gäller brott mot barn och ungdomar beviljades 26 projekt sammanlagt 6 985 000 kr. I denna grupp är även vissa verksamheter som vänder sig till vuxna som i barndomen utsatts för sexuella övergrepp inräknade. Elva forskningsprojekt där utsatta barn står i fokus beviljades medel. När det gäller offer för brott med rasistiska eller främlingsfientliga förtecken har två projekt beviljats finansiering med sammanlagt 136 000 kr. Avseende offer för homofobiska brott har sju projekt beviljats sammanlagt 430 250 kr. Projekten drivs huvudsakligen av RFSLföreningar. En redovisning av projekt inom prioriterade områden där medel inte beviljats finns tillgänglig hos Brottsoffermyndigheten och kan beställas i såväl elektronisk som pappersform. UPPFÖLJNING De medel som beviljas från fonden disponeras i enlighet med Brottsoffermyndighetens allmänna bestämmelser och särskilda villkor. Under året var projekt som beviljades medel i november 2002 och i maj 2003 skyldiga att avlämna redovisning till myndigheten. De allra flesta projekten avlämnade redovisning. Övriga beviljades förlängd projekttid. Det är myndighetens bedömning utifrån de redovisningar som inkommit att de olika projekten genomförts i enlighet med de ansökningar som ingivits samt myndighetens bestämmelser för anslag. Av bilaga 2 framgår hur Brottsofferfondens medel fördelats under året. 8

BROTTSOFFERMYNDIGHETEN BROTTSOFFERFONDEN FÖRDELNING AV MEDEL ÅR 2004 FÖRDELNING AV MEDEL SORTERADE EFTER HUVUDMAN. Besök med syfte att såväl genomföra revision som diskutera löpande projekt har gjorts hos Brottsofferjourernas Riksförbund. Därutöver har besök genomförts hos HOPP Riksorganisationen mot sexuella övergrepp, Riksorganisationen för Kvinno- och tjejjourer i Sverige och vid vittnesstödsverksamheten vid Stockholms tingsrätt. Vid besöken diskuterades bland annat pågående och nyligen avslutade projekt och de resultat som uppnåtts. Företrädare för olika projekt och verksamheter har även bjudits in för att inför rådet redovisa hur medel har disponerats och vilka resultat som uppnåtts. Personal från Brottsoffermyndigheten har medverkat som föreläsare eller deltagare i ett flertal arrangemang som finansieras av fonden eller där fondfinansierade projekt har presenterats. Dessa arrangemang har genomförts på ett bra sätt och varit uppskattade. Brottsoffermyndigheten sprider dessutom resultat som uppnåtts i avslutade projekt vid seminarier och temadagar. Många av de forskare som driver projekt som finansieras av Brottsofferfonden har föreläst på dessa seminarier. Brottsofferfonden har under året fortsatt utgivningen av ett nyhetsbrev. Syftet med nyhetsbrevet, som har 1 200 prenumeranter och i övrigt delas ut i samband med Brottsoffermyndighetens utåtriktade arrangemang, är dels att informera om Brottsofferfonden dels att erbjuda pågående projekt en möjlighet att presentera sin verksamhet. Stimulansåtgärder För att stimulera till ansökningar från de områden som av regeringen pekats ut som särskilt prioriterade har särskilda informationsinsatser genomförts. Insatserna har riktats till de lokala brottsoffer- och kvinnojourerna, och till RFSL:s medlemsföreningar. Särskilda informationsinsatser riktade till universitet och högskolor har genomförts. 9

ÅRSREDOVISNING 2004 BROTTSOFFERFONDEN För att brottsofferarbetet i Sverige skall kunna fortsätta att utvecklas är det viktigt att öka och fördjupa kunskaperna om brottsoffer. I syfte att stimulera till intresse för brottsofferfrågor på universitet och högskolor utlyste Brottsoffermyndigheten 1997 en uppsatstävling. I denna antologi publiceras de uppsatser som vid den senaste tävlingsomgången 2003 2004 tilldelats första, andra respektive tredje pris. Den första uppsatsen Frågan är inte om, utan när och hur barn som erfar våld inom familjen skall uppmärksammas har skrivits av Anna Enbert, Juridiska institutionen, Stockholms universitet. Den andra uppsatsen Våldtäkt: tvång eller bristande samtycke som grund för ansvar? En diskussion om 1998 års Sexualbrottskommittés utredning och resonemang har skrivits av Wanna Svedberg, Juridiska institutionen, Göteborgs universitet. Den tredje uppsatsen Barnmisshandel. En studie om hur barn påverkas av fysiskt våld i hemmet har skrivits av Jenny Jeppsson och Emma Kristoffersson, Hälsa och Samhälle, Malmö högskola. BROTTSOFFERMYNDIGHETEN Box 470, 901 09 Umeå www.brottsoffermyndigheten.se Personal från myndigheten är efterfrågade som föreläsare i olika sammanhang. Vid varje föreläsning/informationstillfälle lämnas både muntlig information och skriftligt material om möjligheten att söka medel från Brottsofferfonden. I syfte att intressera unga studenter för brottsofferfrågor och för att locka till forskning har myndigheten en uppsatstäv- 2004 BROTTSOFFERMYNDIGHETEN ling Brottsoffer i fokus. Uppsatserna skall vara på lägst C-nivå och placera brottsoffret i centrum. Under året har den femte omgången av uppsatstävlingen, som lockat 44 deltagande uppsatser, avslutats. Under hösten 2004 arrangerade Brottsoffermyndigheten ett seminarium med avsikt att få till stånd ett nätverk av forskare som arbetar inom viktimologins område. Alla forskare som erhållit medel ur Brottsofferfonden hade inbjudits att delta i seminariet och drygt 40 forskare deltog. Brottsoffermyndigheten har instiftat ett nationellt pedagogiskt pris. Priset skall årligen tilldelas en lärare eller forskare som inom ramen för universitetsutbildning i sin undervisning eller i sin forskning på ett särskilt tydligt sätt introducerat eller synliggjort ett brottsofferperspektiv inom sitt ämne. Den första mottagaren av priset var professor Christian Diesen. Brottsoffermyndigheten har instiftat en utmärkelse avseende brottsofferarbete. För år 2003 tilldelades Björn Lagerbäck utmärkelsen för att han under många år kraftfullt och kreativt arbetat för att synliggöra brottsoffers behov av stöd, hjälp och återupprättelse. BROTTSOFFERMYNDIGHETENS RÅD 2004 Per Rubing Tf generaldirektör (ordförande) Dan Brändström Verkställande direktör Gun Heimer Professor Rune Åberg Professor Stina Johansson Professor Marie Torstensson Levander Docent 10

Efternamn Personnummer Adress Postadress (postnummer och ortnamn) Telefon bostad (inkl. riktnummer) Mobiltelefon Tilltalsnamn Yrke / titel Telefon arbete (inkl. riktnummer) Postgiro-/Personkontonummer (om du vill få ev. ersättning insatt på konto) Bankkontonummer inkl. clearingnr. (om du vill få ev. ersättning insatt på konto) Namn Sätt kryss i tillämplig ruta Adress Postadress (postnummer och ortnamn) Telefon (inkl. riktnummer) Klientmedelskonto Vilket datum och på vilken ort inträffade brottet? Kort beskrivning av brottet Fax (inkl. riktnummer) ytterligare upplysningar. Vårdinrättning/-ar Klinik/avdelning Sjukskrivningstid Ej sjukskriven (bifoga sjukintyg) Sjukskriven fr.o.m. Adress Telefon bostad (inkl. riktnummer) Telefon arbete (inkl. riktnummer) Mobiltelefon Namn Adress Telefon (inkl. riktnummer) Klientmedelskonto 3. BROTTET Kort beskrivning av brottet Högsta domstolen Sätt kryss i tillämplig ruta Ja Ja Ja Ja t.o.m. t.o.m. Nej Ja Nej Fax (inkl. riktnummer) Ja Nej Målnummer Målnummer Skada anmäld Ja Ja Nej Vilket förbund? Nej Nej Nej Om ja, företagets org.nr: Nej Nej Om ja, är skadan anmäld? Belopp Ja Nej INFORMATIONSBLAD kr kr kr kr kr datum datum datum Skicka inte in detta blad! BROTTSOFFERMYNDIGHETEN INFORMATION Ett av målen för denna verksamhetsgren är enligt regleringsbrevet att Brottsoffermyndigheten skall tillhandahålla information som syftar till att sprida kunskap om Brottsofferfonden och projekt genomförda med bidrag från fonden. Ett annat mål är att tillhandahålla information till brottsoffer om att de är eller kan vara berättigade till brottsskadeersättning. Vidare anger regleringsbrevet att myndigheten särskilt skall beakta att brottsoffer med bristande kunskaper i det svenska språket kan ha ett särskilt behov av information. För att nå upp till målsättningen bedriver Brottsoffermyndigheten ett aktivt och omfattande informationsarbete. Ambitionen är att nå så många enskilda brottsoffer som möjligt och att öka brottsofferkompetensen inom de samhällsorgan och ideella organisationer som har kontakt med brottsoffer, vilket i sin tur bl.a. förväntas leda till insikter om vikten av god information. Om brottsskadeersättning Den primära målsättningen är att var och en som utsatts för brott skall få information om rätten till brottsskadeersättning på ett tydligt och lättbegripligt sätt. Brottsoffermyndighetens skriftliga informationsmaterial sprids genom ett allt mer utvecklat samarbete med framför allt polis, åklagare, domstolar och de ideella brottsofferorganisationerna. Under året har myndighetens broschyr Rätten till brottsskadeersättning och ansökningsblanketten avseende personskada genomgått omfattande förändringar. Flera av myndighetens mindre foldrar finns översatta till ett eller flera språk. Det innebär att Brottsoffermyndigheten kan erbjuda information på nio främmande språk. Andra viktiga informationskanaler är myndighetens referatsamling, hemsida och nyhetsbrev, liksom myndighetens aktiva deltagande i olika former av utbildningar där informationsmaterial och beställningsblanketter för ytterligare sådant alltid delas ut. Om Brottsofferfonden Brottsoffermyndigheten har under verksamhetsåret genomfört en omfattande revidering och utvidgning av sitt informationsmaterial om Brottsofferfonden. Detta har resulterat i en förändrad folder om Brottsofferfonden och två helt nya broschyrer. Den ena, Från idé till projekt, är en guide till dem som vill ansöka om projektmedel medan den andra, Från projekt till redovisning, innehåller riktlinjer och råd till dem som fått medel att förvalta om hur detta bör ske. Information om fonden, såväl muntlig som via de beskrivna texterna, sprids också alltid i samband med myndighetens olika arrangemang och utbildningar. THE CRIME VICTIM COMPENSATION AND SUPPORT AUTHORITY The Crime Victim Compensation and Support Authority 2004 1. SÖKANDE (var god texta) ANSÖKAN om brottsskadeersättning för personskada och kränkning Brottsoffermyndigheten Box 470 901 09 UMEÅ ANSÖKNINGSTID Ansökan om brottsskadeersättning måste ha kommit in till Brottsoffermyndigheten inom två år från det att förfarandet hos polis, åklagare eller domstol avslutats. I de fall där förundersökning inte har inletts måste ansökan ha kommit in inom två år från det att brottet begicks. Om det finns synnerliga skäl kan Brottsoffermyndigheten pröva en ansökan även om den har kommit in för sent. Ange i så fall skälen under 2. OMBUD STÄLLFÖRETRÄDARE VÅRDNADSHAVARE GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR BROTTSSKADEERSÄTTNING Observera att brottsskadeersättning endast kan utgå om det är visat att skadevållare, i de fall denne är känd, saknar betalningsförmåga. Ersättning kan inte heller utgå om någon försäkring kan täcka skadan helt. 3. BROTTET 4. POLISANMÄLAN Har brottet polisanmälts? 5. UPPGIFTER OM DOMSTOLSPRÖVNING Har ärendet prövats i domstol? Tingsrätten i Hovrätten i LÄS BIFOGAT INFORMATIONSBLAD NOGA VID IFYLLANDET AV ANSÖKNINGSBLANKETTEN! Högsta domstolen Brottsskadeersättning lämnas endast för skador som uppkommit till följd av brott. 8. UPPGIFTER OM SJUKVÅRD OCH SJUK- SKRIVNINGSTID 1. SÖKANDE 2. OMBUD etc. 6. SKADEVÅLLARES BETALNINGSFÖRMÅGA 4. POLISANMÄLAN Brottsoffermyndigheten Telefon Telefax E-post och hemsida Storgatan 49 090-70 82 00 090-17 83 53 registrator@brottsoffermyndigheten.se Box 470, 901 09 UMEÅ www.brottsoffermyndigheten.se Boendeförhållande vid skadetillfället Var Du medlem i fackförbund vid skadetillfället? Inträffade skadan i arbetet eller resa till/från arbetet? Om arbetsskada: var arbetsgivaren ansluten till AFA? 8. UPPGIFTER OM SJUKVÅRD OCH SJUKSKRIVNINGSTID M.M. Har Du sökt sjukvård till följd av brottet? T.ex. sjukhus, vårdcentral, privatläkare, psykolog, tandläkare osv. Inlagd på sjukhus fr.o.m. Försäkringskassa vid skadetillfället (lokalkontor) Så här fyller du i din ansökan 1. SÖKANDE (var god texta) Efternamn Tilltalsnamn Personnummer Yrke / titel Postadress (postnummer och ortnamn) Postgiro-/Personkontonummer (om du vill få ev. ersättning insatt på konto) Bankkontonummer inkl. clearingnr. (om du vill få ev. ersättning insatt på konto) 2. OMBUD STÄLLFÖRETRÄDARE VÅRDNADSHAVARE Postadress (postnummer och ortnamn) Vilket datum och på vilken ort inträffade brottet? Har brottet polisanmälts? Ja Ange skälen under Ytterligare upplysningar Polisanmälans diarienummer (K-nummer): K- Polismyndighet och distrikt: Brottsoffermyndigheten Telefon Telefax E-post och hemsida Storgatan 49 090-70 82 00 090-17 83 53 registrator@brottsoffermyndigheten.se Box 470, 901 09 UMEÅ www.brottsoffermyndigheten.se ANSÖKAN om brottsskadeersättning för personskada och kränkning Brottsoffermyndigheten Box 470 901 09 UMEÅ 5. UPPGIFTER OM DOMSTOLSPRÖVNING Bifoga kopia av fullständig dom med bilagor samt bevis om laga kraft. Har ärendet prövats i domstol? Tingsrätten i Hovrätten i Målnummer Brottsskadeersättning lämnas endast för skador som uppkommit till följd av brott. LÄS BIFOGAT INFORMATIONSBLAD NOGA VID IFYLLANDET AV ANSÖKNINGSBLANKETTEN! 7. FÖRSÄKRINGSSITUATIONEN Fanns vid skadetillfället någon av nedan nämnda försäkringar? Observera att make/makas, sambos eller föräldrars försäkringar kan gälla vid Din skada! Hemförsäkring (enskild) Olycksfallsförsäkring (via facklig tillhörighet) Arbetsmarknadsförsäkringar (AFA) Annan försäkring (rese-, liv-, förenings-, företags- osv.) Obs! I det fall ni var skrivna på samma adress kan make/makas, sambos eller föräldrars försäkringar gälla vid Din skada. Uppge därför även dennes/ deras personnummer samt eventuellt medlemskap i fackförbund. Egen fastighet Bostadsrätt Annat Har ersättning erhållits från någon annan? Från vem? Vårdinrättningens adress 6. SKADEVÅLLARES BETALNINGSFÖRMÅGA Har Du ansökt om utmätning hos kronofogdemyndigheten? Har kronofogdemyndigheten lämnat redovisning? Brottsskadeersättning kan endast utgå om det är visat att skadevållare, i de fall denne är känd, saknar betalningsförmåga. Har Du fått ersättning från skadevållare eller via kronofogden? Ja Nej kr Brottsskadeersättning utgår inte om någon försäkring kan täcka skadan helt. Nej Ja, en gång Två gånger Flera gånger Försäkringsbolag Utbetalt belopp Namn Personnr. Fackförb. Namn Personnr. Fackförb. 4. POLISANMÄLAN 5. UPPGIFTER OM DOMSTOLSPRÖVNING 7. FÖRSÄKRINGSSITUATIONEN Projekt och utbildningar Brottsoffermyndigheten har initierat och lett ett pilotprojekt med Rättegångsskola. Syftet är att via ökad kunskap om den svenska rättsprocessen kunna öka tryggheten för de målsägande som är kallade för att höras i domstol. Rättegångsskolan inleddes under våren 2004 i Umeå, Malmö och Örebro och har sammanlagt genomförts vid tolv tillfällen. Rättegångsskolan består av ett informationstillfälle på kvällstid i den aktuella tingsrätten med föreläsning om hur en huvudförhandling går till 11

ÅRSREDOVISNING 2004 INFORMATION och om vanliga psykiska reaktioner som kan följa på ett brott. Därefter visas en av specialinspelad film om en svensk rättegång och kvällen avslutas med diskussioner och frågestund. Deltagarna får dessutom en bok som är framtagen av myndigheten för just detta tillfälle att fungera som en lättläst guide över hur rättegången går till. Brottsoffermyndigheten tog under våren 2004 initiativ till ett seminarium om objektivitetsbegreppet. Seminariet bestod av interaktiv teater följt av föreläsningar inför en publik med nära nog 100 advokater, domare och åklagare. Brottsoffermyndighetens initiativ har bidragit till att Riksåklagaren genomför ytterligare femton seminarier som ett led i åklagarnas vidareutbildning. Till dessa seminarier inbjuds också advokater och domare. Brottsoffermyndigheten har under året arrangerat nio större utbildningstillfällen, fem med heldags- och fyra med halvdagsprogram. Genom dessa sprids erfarenheter och kunskaper från ett stort antal projekt som Brottsofferfonden finansierat. Den traditionsenliga temadagen i samband med Internationella Brottsofferdagen i Stockholm samlade 450 deltagare. Dagen uppmärksammades dessutom vid ett seminarium i Malmö för 50 deltagare. Temadagar om barn och unga som brottsoffer arrangerades i Göteborg i mars respektive Luleå i december med vardera 300 deltagare. En temadag i maj om våld mot kvinnor i Malmö lockade 200 deltagare. Teman för halvdagsprogrammen har varit bl.a. professionellt bemötande av brottsoffer, effekter av Brottsoffermyndighetens första tio år och innovativ viktimologisk forskning. Via dessa arrangemang har Brottsoffermyndigheten nått fler än 1 600 personer. Brottsoffermyndigheten möter en ständigt ökande efterfrågan på medverkan i utbildningar som andra arrangerar. Myndigheten har trots begränsade resurser kunnat medverka i nästan 40 externa utbildningsinsatser, bl.a. vid utbildningar för advokater fortbildningar för poliser och åklagare grundutbildning av poliser ett antal fortbildningsdagar angående kvinnofrid och barnfrid på regional nivå för socialtjänsten lokal grundutbildning och fortbildning inom hälsooch sjukvården brottsofferjourernas, kvinnojourernas, tjejjourernas och andra ideella organisationers konferenser och utbildningar ett flertal universitetskurser på olika orter, bl.a. den nya kursen Brottsofferkunskap, 10 poäng, vid institutionen för socialt arbete, Umeå universitet, arbetsmarknadsdagar vid flera universitet samt utbildning av rättstolkar. Härutöver har Brottsoffermyndigheten tagit emot inbokade studiebesök vid cirka 20 tillfällen. Tillsammans har dessa externa uppdrag bidragit till att myndigheten nått ytterligare drygt 2 600 personer i utbildningssituationer. Det bör uppmärksammas att en tendens som visade sig under år 2003 har förstärkts under verksamhetsåret 2004 innebärande att de externa insatserna allt oftare avser avancerad fortbildning för mindre redan specialiserade grupper. Samverkan Brottsoffermyndigheten har under verksamhetsåret varit representerad i ett flertal referens- och arbetsgrupper inom departement och andra myndigheter, bland annat angående myndighetssamverkan för kvinnofrid, information inom rättsväsendet, åklagarnas information till brottsoffer och rättsväsendets nätverk kring hatbrott. Myndigheten har också varit samverkanspart inom flera regeringsuppdrag som riktats till andra myndigheter, exempelvis BRÅs medlingsprojekt och Socialstyrelsens 12

BROTTSOFFERMYNDIGHETEN INFORMATION uppdrag angående brottsoffer. Myndigheten har också fortsatt samarbetet med Riksåklagaren, Domstolsverket och Rikspolisstyrelsen, i anledning av handlingsplanerna för brottsofferarbete. Bibliotek Brottsoffermyndighetens bibliotek har fortsatt att växa. Samlingarna rymmer såväl svenska som nordiska och engelskspråkiga publikationer med viktimologisk inriktning. Här finns också en stor samling broschyrer, promemorior och liknande från en rad ideella organisationer inom brottsofferområdet, liksom en ständigt ökande mängd examensarbeten med brottsoffer i fokus. Biblioteket utnyttjas i första hand av myndighetens personal men kontaktas allt oftare av forskare, studenter och yrkesverksamma inom rättsväsendet. Hemsida Brottsoffermyndighetens hemsida har fortsatt att utvecklas och antalet besökare ökar stadigt. Hemsidan har under året besökts av mellan 400 och 500 personer varje vardag. Hemsidans interaktiva möjligheter har utvecklats liksom dess layout och användarvänlighet i övrigt. Via hemsidan finns direkt åtkomst till myndighetens samtliga informationsbroschyrer på flera språk, ansökningsblanketter och program till temadagar etc. För den som vill beställa tryckt informationsmaterial finns en enkel beställningsrutin. BEDÖMNING Utbildningsinsatserna, utöver de för vittnesstöd och inom rättegångskolan, har direkt nått omkring 4 200 personer, främst aktiva inom yrken med ansvar för brottsoffer eller inom utbildningar som ska leda till detta samt ideellt engagerade. Eftersom alltfler har nåtts av mer avancerad fortbildning, som omfattat en heldag eller mera och som genomförts i mindre grupper, är det högst sannolikt att utbildningsinsatserna lett till en ökad brottsofferkompetens. Detsamma kan sägas om de universitetsutbildningar i viktimologi och brottsofferkunskap som genomförts under året. Ett ytterligare tecken på brottsofferfrågornas relevans är den politiska uppmärksamhet som manifesterats genom riksdagsledamöters studiebesök på myndigheten. Brottsoffermyndighetens informationssatsningar har breddat och fördjupat kunskaperna om rätten till brottsskadeersättning och troligen varit bidragande orsak till att antalet ansökningar återigen har ökat väsentligt. Ändå finns det fortfarande tecken som tyder på att inte alla brottsoffer nås av information om sin lagstadgade rätt till brottsskadeersättning. Det kommer bl.a. till uttryck genom för sent inkomna ansökningar om brottsskadeersättning och i telefonkontakter från brottsoffer. Informationen har dessutom gett resultat i form av ett ökande antal ansökningar till Brottsofferfonden. De projekt som Brottsoffermyndigheten initierat har alla utfallit väl och nått sina primära målsättningar. En viktig effekt av Rättegångsskolan är enligt samstämmiga utvärderingar, genomförda vid informationstillfället liksom efter rättegången, att den enskilde målsägandens trygghet har ökat. Detta bör i sin tur även ha lett till att domstolen fått ett säkrare och utförligare bevismaterial. Myndighetens initiativ till objektivitetsseminariet har bidragit till en rikstäckande utbildningssatsning för åklagare liksom intresserade domare och advokater, vilket också förväntas leda till ökad respekt för bl.a. brottsofferperspektiv. Brottsoffermyndighetens samtliga utåtriktade arrange-s mang har varit mycket välbesökta, uppskattade i utvärderingar och väl belysta medialt. I de samverkansgrupper som myndigheten initierat eller inbjudits till har myndigheten kunnat bidra med brottsofferkompetens, goda exempel på brottsofferarbete och insikter i relevant forskning. Myndighetens egna publikationer bidrar också till en ökad kompetens och respekt för brottsofferfrågor. Brottsoffermyndigheten och olika exempel på dess verksamhet har under året belysts i intervjuer och artiklar i ett antal tidskrifter. Myndigheten medverkar också regelbundet med artiklar i flera av de ideella brottsofferorganisationernas tidningar. Dessutom kontaktas Brottsoffermyndigheten i princip dagligen av journalister inom såväl fackpress som mer allmänna medier angående den egna verksamheten, viktimologisk forskning, brottsoffers rättigheter osv. vilket leder till en ökad allmän medvetenhet om brottsofferfrågor. Sammantaget innebär detta att Brottsoffermyndighetens ökade insatser på information och kunskapsspridning har gagnat ett ökat antal enskilda brottsoffer och bidragit till en skärpt uppmärksamhet på brottsofferfrågor såväl för särskilt sårbara grupper som generellt. Det är också Brottsoffermyndighetens bedömning att informationsoch utbildningssatsningarna har bidragit till att öka insikten om att brottsofferperspektivet är viktigt för att skapa såväl objektivitet och rättssäkerhet som rättstrygghet. 13

ÅRSREDOVISNING 2004 ÅTERRAPPORTERING Aktiviteter under temat brott mot barn och ungdomar, våld mot kvinnor och brott med rasistiska, främlingsfientliga eller homofobiska inslag Flertalet av Brottsoffermyndighetens större arrangemang under året har i hög grad gällt våld mot kvinnor och barn liksom unga brottsoffers utsatthet. Detta präglade t.ex. temadagarna inför Internationella Brottsofferdagen. Barn och unga som brottsoffer var det ledande temat för dagen i Göteborg respektive Luleå. I Malmö fokuserades våld mot kvinnor. Myndigheten har även medverkat i ett stort antal externa arrangemang som angått unga, barn eller kvinnor som brottsoffer. Problematiken vid brott med homofobiska inslag belystes på Internationella Brottsofferdagen. Beträffande rasistiska och främlingsfientliga brott så har Brottsoffermyndigheten initierat ett samarbete med Forum för levande historia. Frågor om förhållningssätt i relation till homosexualitet respektive främmande BROTTSOFFERMYNDIGHETEN kultur ingår dessutom i objektivitetsseminariets interaktiva teater. Härtill kommer att Brottsofferfonden under året beviljade medel till 103 projekt inriktade på våld mot kvinnor och till 26 projekt om brott mot barn, med tillsammans närmare 16 miljoner kr. Åtskilliga av dessa projekt berör dels unga kvinnor, dels barn av båda könen upp till 18 år och därmed även dem som ingår i gruppen unga brottsoffer. När det gäller offer för brott med rasistiska eller främlingsfientliga förtecken har två projekt beviljats finansiering med sammanlagt 136 000 kr, medan sju projekt avseende offer för homofobiska brott har beviljats sammanlagt 430 250 kr. BROTTOSFFERMYNDIGHETEN Box 470, 901 09 UMEÅ www.brottsoffermyndigheten.se BROTTOSFFERMYNDIGHETEN Box 470, 901 09 UMEÅ www.brottsoffermyndigheten.se BROTTOSFFERMYNDIGHETEN Box 470, 901 09 UMEÅ www.brottsoffermyndigheten.se 14

BROTTSOFFERMYNDIGHETEN MEDARBETARE Brottsoffermyndighetens främsta resurs är den samlade kunskapen och kompetensen hos personalen. Myndighetens organisation präglas av en hög kunskapsnivå med mycket kompetenta medarbetare på alla nivåer. Andelen akademiker på myndigheten är hög: 90 procent av personalstyrkan. Av dessa är majoriteten jurister som arbetar med att handlägga ärenden om brottsskadeersättning. EA-enheten bemannas bl.a. av civilekonomer med inriktning mot redovisning och offentlig förvaltning. Informationsverksamheten handhas till största delen av jurister. Arbetet med Brottsofferfonden utförs även det av jurister. Kompetensutveckling och utbildning Myndigheten anordnar såväl interna som externa kompetenshöjande insatser. De interna kurserna syftar främst till att ge personalen direkt riktade kunskaper i specifika ämnen. De externa utbildningarna har främst genomförts i form av seminarier och konferenser som myndigheten eller andra har arrangerat. Dessa syftar till att ge personalen mer allmänna kunskaper i brottsofferfrågor, information om ny forskning på relevanta områden samt möjlighet till att skapa nya kontaktnät. Utbildningarna har haft som mål att, förutom att allmänt höja kompetensen hos personalen, tjäna som en uppmuntran för de enskilda individerna att utveckla sin kompetens så att de kan utgöra en bas för framtida chefsrekrytering inom myndigheten. Utbildningsinsatserna har även haft till syfte att särskilt stärka personalens kompetens beträffande såväl grunden för rasistiska, främlingsfientliga eller homofobiska yttringar som om situationen för de grupper som utsätts för sådana brott. Antalet utbildningsdagar under år 2004 var i genomsnitt 3,5 per anställd. Jämställdhetsfrågor Brottsoffermyndigheten tillämpar individuell lönesättning enligt principer som dokumenterats i en lönepolicy. På myndigheten finns inte något som tyder på könsrelaterade löneskillnader. Fördelningen antal män/ kvinnor visar på en viss överrepresentation för kvinnor på alla nivåer. Inga behov av särskilda åtgärder för att åstadkomma jämställdhet mellan kvinnor och män har bedömts vara nödvändiga vid myndigheten. På Brottsoffermyndigheten finns det alltså en klar dominans av kvinnlig arbetskraft. Myndighetens mål att jämna ut denna könsfördelning har inte uppnåtts. En förklaring till den sneda könsfördelningen kan vara att kvinnliga jurister i högre grad än manliga söker anställning inom den offentliga sektorn, att arbetsuppgifterna hos myndigheten till stora delar kan hänföras till humanjuridiken, vilken av tradition tilltalar kvinnor i högre utsträckning än män, samt att andelen kvinnor på juristutbildningen dominerar. För att Brottsoffermyndigheten ska nå målet med en jämnare könsfördelning tas hänsyn till könsperspektivet vid nyrekrytering. Sjukfrånvaro och arbetsmiljö Sjukfrånvaron bland myndighetens personal är mycket låg och den sjukfrånvaro som Brottsoffermyndigheten redovisar för år 2004 kan ses som en marginell företeelse. Sjukfrånvaron för män uppgick till 0,9 procent och frånvaron för kvinnor på grund av egentlig sjukdom bedöms ligga på motsvarande nivå. Den redovisade totala sjukfrånvaron för kvinnor på 5,1 procent hänför sig i huvudsak till sjukskrivning på grund av graviditetsbesvär och till ett långtidssjukfall. Myndigheten arbetar aktivt med att förhindra ohälsa på grund av arbetet och ser därför till att kontorsmiljön är individuellt ergonomiskt anpassad för de anställda. I detta syfte har förutom en mängd höj - och sänkbara skrivbord även ett antal nya individuellt utprovade kontorsstolar införskaffats. Myndigheten har dessutom återkommande besök av en ergonom som instruerar de anställda i hur de ska sitta för att undgå framtida belastningsbesvär. De anställda uppmuntras att motionera på fritiden och myndigheten subventionerar därför vissa fritidsaktiviteter. Under 2004 införde myndigheten en friskvårdspolicy som ger samtliga anställda möjlighet till en planerad motionstimme i veckan. REDOVISNING AV SJUKFRÅNVAROSTATISTIK 2004-01-01 2004-12-31 Total sjukfrånvaro... 4,1% Andel långtidssjuka (60 dagar eller mer)... 2,4% * Sjukfrånvaro kvinnor... 5,1% Sjukfrånvaro män... 0,9% * (= 1 person under hela året) Åldersstruktur Brottsoffermyndigheten har en relativt spridd åldersstruktur. Medelåldern är låg, 35 år, vilket är något högre än år 2003. 15

ÅRSREDOVISNING 2004 MEDARBETARE Etnisk och kulturell mångfald Brottsoffermyndighetens målsättning är att rekrytera personer med utomnordisk bakgrund. I dagsläget är dock målet inte uppnått. Den viktigaste orsaken till detta är att det så gott som uteslutande är personer utan denna bakgrund som söker anställning hos myndigheten. I samband med rekryteringar har dock myndigheten en särskild uppmärksamhet på denna fråga. Att rekrytera och behålla marknadsutsatt personal Brottsoffermyndigheten upplever inget problem med att rekrytera ny personal. Vid samtliga annonseringstillfällen har ett flertal kvalificerade sökanden visat intresse för myndigheten. Att behålla marknadsutsatt personal upplevs inte heller som något problem då det i denna grupp är liten rörlighet. Eftersom myndigheten är relativt liten är det svårt att erbjuda de anställda en karriär inom myndigheten. Myndigheten erbjuder däremot de anställda att i hög utsträckning vidga sina arbetsområden genom att exempelvis delta i myndighetens utåtriktade verksamheter. Möjligheten att delta i de projekt som myndigheten driver är också stor för de anställda. BEDÖMNING Målen inom det personalpolitiska området, som uppställdes i 2003 års redovisning av kompetensförsörjning, är i stort uppnådda. Personalen erbjuds och genomgår utbildningar som ger en god kunskapsgrund vad gäller såväl allmänna frågor som särskilda sakområden, exempelvis etnicitetsproblematik och homofobiska brott. Inga jämställdhetsproblem föreligger vid myndigheten. Myndigheten upplever att den är eftertraktad som arbetsplats och ser därför inga problem i samband med rekryteringar och kommande generationsväxlingar. Personalens låga medelålder utgör inget problem för myndigheten annat än att personer i denna ålder är mer benägna att skaffa barn än i andra ålderskategorier. Den något sneda könsfördelningen är föremål för särskild hänsyn. Den redovisade sjukfrånvaron inte är arbetsrelaterad och av den anledningen planeras inga ytterligare åtgärder för att sänka den redan låga sjukfrånvaron förutom att myndigheten fortsätter sin satsning på förebyggande åtgärder. Målen för kompetensförsörjningen åren 2005 respektive 2006-2007 Myndigheten skall fortsätta verka för en långsiktig och god personalförsörjning med ändamålsenlig kompetens samt försöka öka den etniska och kulturella mångfalden. En jämnare könsfördelning skall eftersträvas vid rekrytering av nya medarbetare. KORTFAKTA PERSONAL Årsarbetskrafter... 41 Kvinnor... 79% Män... 21% Kvinnliga beslutsfattare/chefer... 6 st Manliga beslutsfattare/chefer... 5 st Genomsnittsålder...35 år Andel akademiker... 90% KOSTNADER OCH ÖVRIGA INTÄKTER PER VERKSAMHETSGREN (Tkr) Verksamhetsgren Kostnader Övriga intäkter Brottsskadeärenden 21 056 597 Brottsofferfonden 2 500 2 500 Information 3 990 1 823 16

BROTTSOFFERMYNDIGHETEN RESULTATRÄKNING Belopp i tkr Not 2004 2003 Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag 22 325 22 742 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 1 97 137 Intäkter av bidrag 2 4 646 4 002 Finansiella intäkter 3 177 262 Summa 27 245 27 143 Verksamhetens kostnader Kostnader för personal 4-18 860-18 153 Kostnader för lokaler -1 621-1 598 Övriga driftkostnader -6 546-7 070 Finansiella kostnader 5-17 -71 Avskrivningar och nedskrivningar -502-420 Summa -27 546-27 313 Verksamhetsutfall -301-169 Transfereringar Medel som erhållits från statsbudgeten för finansiering av bidrag 6 81 807 75 645 Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag 27 562 25 248 Finansiella intäkter 7 912 879 Finansiella kostnader 8-1 318 0 Avsättning till/upplösning av fonder m.m. för transfereringsändamål 9 279-1 121 Lämnade bidrag -111 380-100 651 Saldo -2 138 0 Årets kapitalförändring 10-2 439-169 17

ÅRSREDOVISNING 2004 BALANSRÄKNING Belopp i tkr TILLGÅNGAR Not 04-12-31 03-12-31 Materiella anläggningstillgångar Förbättringsutgifter på annans fastighet 11 4 45 Maskiner, inventarier, installationer m.m. 12 987 617 Summa 991 662 Finansiella anläggningstillgångar Andra långfristiga värdepappersinnehav 13 9 500 10 593 Summa 9 500 10 593 Fordringar Kundfordringar 16 63 Fordringar hos andra myndigheter 14 397 366 Övriga fordringar 14 8 Summa 427 436 Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader 15 545 560 Upplupna bidragsintäkter 16 2 970 2 366 Övriga upplupna intäkter 17 1 021 548 Summa 4 537 3 475 Avräkning med statsverket Avräkning med statsverket 18-1 163 1 191 Summa -1 163 1 191 Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret 19 9 163 8 466 Kassa, postgiro och bank 20 22 913 21 681 Summa 32 075 30 147 SUMMA TILLGÅNGAR 46 368 46 504 KAPITAL OCH SKULDER Myndighetskapital Balanserad kapitalförändring 21-925 -756 Kapitalförändring enligt resultaträkningen -2 439-169 Summa -3 365-925 Fonder Fonder 34 601 34 880 Summa 34 601 34 880 Skulder m.m. Lån i Riksgäldskontoret 22 869 662 Skulder till andra myndigheter 23 900 562 Leverantörsskulder 584 792 Övriga skulder 561 595 Summa 2 914 2 612 Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader 24 1 949 1 121 Oförbrukade bidrag 25 8 130 8 817 Övriga förutbetalda intäkter 26 2 138 0 Summa 12 218 9 938 SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 46 368 46 504 18

BROTTSOFFERMYNDIGHETEN FINANSIERINGSANALYS Belopp i tkr Not 2004 2003 DRIFT Kostnader 27-27 044-26 893 Finansiering av drift Intäkter av anslag 22 325 22 742 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 28 81 137 Intäkter av bidrag 4 646 4 002 Övriga intäkter 177 262 Summa medel som tillförts för finansiering av drift 27 229 27 143 Ökning(-)/Minskning(+) av kortfristiga fordringar -1 053 18 Ökning(+)/Minskning(-) av kortfristiga skulder 2 201 182 KASSAFLÖDE FRÅN/TILL DRIFT 1 334 451 INVESTERINGAR Investeringar i materiella tillgångar -830-43 Summa investeringsutgifter -830-43 Finansiering av investeringar Lån från Riksgäldskontoret 690 113 - amorteringar -484-444 Försäljning av anläggningstillgångar 16 0 Summa medel som tillförts för finansiering av investeringar 222-331 Förändring av kortfristiga fordringar och skulder 175 0 KASSAFLÖDE FRÅN/TILL INVESTERINGAR -433-374 TRANSFERERINGSVERKSAMHET Lämnade bidrag -111 380-100 651 Utbetalningar i transfereringsverksamhet -111 380-100 651 Finansiering av transfereringsverksamhet Medel som erhållits från statsbudgeten för finansiering av bidrag 81 807 75 645 Medel som erhållits från andra myndigheter för finansiering av bidrag 27 562 25 248 Finansiella intäkter 686 879 Summa medel som tillförts för finansiering av transfereringsverksamhet 110 055 101 772 KASSAFLÖDE FRÅN/TILL TRANSFERERINGS- VERKSAMHET -1 326 1 121 FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL -425 1 198 SPECIFIKATION AV FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL Likvida medel vid årets början 31 338 30 140 Ökning(+) av tillgodohavande hos Riksgäldskontoret 697 1 314 Ökning(+) av banktillgodohavanden 1 231 1 291 Minskning(-) av avräkning med statsverket -2 353-1 407 SUMMA FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL -425 1 198 Likvida medel vid årets slut 30 913 31 338 19