Brottsoffermyndigheten årsredovisning

Transkript

1 Brottsoffermyndigheten årsredovisning 8

2 2 BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING 2018 Innehåll Resultatredovisning Generaldirektörens kommentar... 4 Brottsskadeersättning... 6 Regressverksamhet...16 Brottsofferfonden...19 Kunskapscentrum...24 Personal och kompetens...35 Finansiell redovisning Resultaträkning...38 Balansräkning...39 Anslagsredovisning...40 Tilläggsupplysningar och noter...41 Sammanställning över väsentliga uppgifter...46 Bilaga Brottsofferfonden Resultat- och balansräkning Notbilaga Bilaga Fördelning av medel från Brottsofferfonden

3 BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING Resultatredovisning

4 4 BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING 2018 Generaldirektörens kommentar Under 2018 har Brottsoffermyndigheten utvecklat arbetet för att sprida information, kunskap och forskningsresultat och genomslaget har varit stort. Årsredovisningen visar nu också på ett tydligare sätt hur utbetald brottsskadeersättning fördelar sig på olika brottstyper. Brottsoffermyndighetens Kunskapscentrum har under året genomfört egna arrangemang, drivit regeringsuppdrag och deltagit i nationell och internationell samverkan. Vi har genom våra utbildningsinsatser nått ut till närmare personer. Myndigheten ansvarar nu för fyra olika externa webbplatser, varav den senaste, frivilligtsex.se, tagits fram inom ramen för det uppdrag som myndigheten under året fått för att sprida information och kunskap om den nya sexualbrottslagstiftningen. I november december genomförde myndigheten, inom uppdraget, en informationskampanj under rubriken Av fri vilja. Kampanjen riktade sig till målgruppen år och genom att använda sociala kanaler och särskilda ambassadörer för budskapet fick vi till ett fantastiskt genomslag. Våra webbsidor registrerade vid årets slut sammanlagt hela 1,2 miljoner besök, en ökning med 155 procent där vår nyaste webb stod för hela besök. Vi ser en fortsatt hög efterfrågan på vår information till barn om brott och vår lärarhandledning för förskolan, som finns på jagvillveta.se. Under 2018 har kompletterande spridningsinsatser genomförts och information om materialet skickats ut till skolenheter. Vi kan med stolthet konstatera att den engelska versionen av boken Liten under året spridits till deltagare i två internationella konferenser. Antalet ansökningar om brottsskadeersättning ligger i nivå med närmast föregående år. Antalet avgjorda ärenden har minskat, något som är hänförligt såväl till viss personalomsättning som att juridiska resurser lagts på att säkerställa ett gott genomförande av lagstiftningen i dataskyddsförordningen. Särskilda resurser har även säkerställts för att handlägga de ärenden som rört anspråk på brottsskadeersättning efter den i juni 2018 avslutade rättegången gällande terrorattentatet på Drottninggatan i Stockholm. Majoriteten av kända offer för terroristattacken har under året fått sina anspråk på brottsskadeersättning reglerade. Den nya möjligheten att lämna brottsskadeersättning för brottet grovt förtal, som infördes i början av året, har gett möjlighet till kompensation i ett antal fall. Den genomsnittliga ersättningsnivån för grova förtal låg för 2018 på drygt kronor. Det är värt att konstatera att när ersättning lämnats för grovt förtal har ansökningarna i samtliga fall avsett utsatta kvinnor eller flickor och i hälften av fallen har brotten bestått i att integritetskänsligt material spridits på internet av en tidigare partner. Det är glädjande att möjligheten till brottsskadeersättning öppnats för dessa brottsoffer. Brottsoffermyndigheten arbetar alltid aktivt för att informera om möjligheten till brottsskadeersättning till barn som bevittnat våld mot närstående. Under 2018 har myndigheten, till skillnad mot närmast föregående år, inte haft denna grupp som särskilt utpekat fokusområde för den utåtriktade verksamheten. Tyvärr kan vi nu igen se att antalet ansökningar om brottsskade ersättning till barn som bevittnat brott mot närstående minskat påtagligt. Det är ett faktum att informationen och stödet till denna skyddsvärda grupp måste säkerställas både tidigt och fortlöpande i rättprocessen för att deras rätt till ersättning ska kunna aktualiseras. Det räcker inte med återkommande informationsinsatser, utan myndighetens uppfattning är att de krav som barnkonventionen ställer på barns rätt att komma till tals och deras rätt till skydd måste få ett tydligt genomslag i rättsprocessen för att detta ska kunna åstadkommas. Årsredovisningen presenterar för 2018 nya och mer detaljerade tabeller gällande antalet avgjorda ärenden och storleken på utbetald brottsskadeersättning för

5 BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING olika brottstyper. Dessa tabeller ger en bättre bild av utbetald brottsskadeersättning fördelat på olika typer av brott och fördelningen mellan brott mot vuxna och brott mot barn. Den jämställdhetsintegrering som bedrivits i myndighetens verksamhet har även medfört att vi nu presenterar en tabell gällande våld i nära relation som, tillsammans med tabellen gällande barn som bevittnar brott mot närstående, ger en bättre sammantagen bild än tidigare av nivån på den brottsskadeersättning som utbetalats i dessa fall. Den utbetalda brottsskadeersättningen för våld i nära relation och till barn som bevittnat brott mot närstående utgör 15 procent av årets totalt utbetalda brottsskadeersättning. Här fyller ersättningen en ytterst viktig upprättelsefunktion eftersom andra möjligheter till kompensation oftast är uteslutna. flykt samt hot och hat mot journalister. Många viktiga insatser genomförs med hjälp av fondens finansiering och resultatet av finansierade forskningsprojekt fortsätter att föra brottsofferfrågorna framåt. När verksamhetsåret 2018 nu är avslutat kan vi konstatera att behovet av kunskap, information och stöd fortsätter vara stort och att vi genom nya kanaler når nya målgrupper. Vi ser fram mot att fortsätta arbetet inom våra olika verksamhetsområden kommande år och att inom ramen för pågående uppdrag utveckla och producera ytterligare målgrupps anpassad information som kan bidra till ett bättre bemötande och ett bättre stöd till de som utsätts för brott. Den regressverksamhet som Brottsoffermyndigheten bedriver mot kända gärningspersoner är effektiv. Antalet aktiva ärenden hos regressenheten ökar varje år och uppgick vid årets slut till drygt ärenden. Även antalet ärenden berörda av skuldsanering ökade och utgjorde totalt ärenden som alla till sin karaktär är resurskrävande. Antalet ärenden som aktualiserar kvittning ligger kvar på samma nivå som föregående år, men glädjande nog har intäkterna till staten genom vår regressverksamhet ändå fortsatt öka och uppgick för året till mer än 35 miljoner kronor. Brottsofferfonden har fortsatt stor betydelse för ideella organisationers brottsofferinriktade verksamhet och för viktimologisk forskning. Intäkterna till fonden har fortsatt öka under året och ett större antal ansökningar än föregående år har fått finansiering. Flera aktuella samhällsfrågor avspeglas i ansökningarna, bland annat #metoo, nya sexualbrottslagstiftningen, våld i nära relation och brottsoffer utsatta för massövergrepp och Annika Öster Generaldirektör

6 6 BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING 2018 Brottsskadeersättning Brottsskadeersättning är en ersättning från staten som brottsoffer kan ha rätt till om en gärningsperson inte kan betala skadestånd och det inte heller finns någon försäkring som ersätter skadan helt. Brottsskadeersättning kan även bli aktuell om en gärningsperson inte kan identifieras eller lagföras. Ersättningen täcker framför allt personskador och kränkning. Verksamhetsgren: Brottsskadeersättning År Kostnader (tkr) Intäkter av anslag (tkr) Övriga intäkter (tkr) Totala intäkter (tkr) Målsättning Förutsättningen för och handläggningen av brottsskade ersättning regleras genom brottsskadelagen (2014:322). De som drabbats av brott ska få den brottsskadeersättning som de har rätt till. Varje ärende ska handläggas så snabbt och billigt som möjligt utan att avkall ges på kvaliteten. En sökande som inte är nöjd med det meddelade beslutet kan begära omprövning. Kostnad för administration av brottsskadeärenden Genomsnittlig kostnad per brottsskadeärende År Antal avgjorda ärenden Förvaltningskostnad (tkr) Kostnad per ärende (kr) Ärendenas handläggningstid och därmed handläggnings kostnad varierar beroende på ärendets komplexitet. Organisation Brottsskadeärendena handläggs på brottsskadeenheten av beslutsfattande jurister, beredningsjurister och berednings assistenter. Ärendets karaktär avgör i vilken sammansättning beslutet ska fattas. De allra flesta ärendena avgörs av en beslutsfattande jurist. Ärenden som avser större belopp eller komplexa frågeställningar liksom omprövningsärenden avgörs av en kvalificerad beslutsfattare, enhetschefen eller generaldirektören. Ärenden där huvudfrågan är av principiell karaktär, liksom vissa omprövningsärenden, avgörs av Nämnden för brottsskadeersättning. Nämnden består av verksamma domstolsjurister, särskilt sakkunniga samt ledamöter utsedda efter politisk erfarenhet och partitillhörighet. Genom Brottsoffermyndighetens servicetelefon får många brottsoffer, vittnen och anhöriga liksom representanter för myndigheter och ideella organisationer information. Frågorna handlar främst om ersättning, men även om vart brottsoffer kan vända sig för att få hjälp och stödinsatser. Genom servicetelefonen ges även information om skadeståndsrättslig praxis till professionella aktörer som till exempel advokater, åklagare och domstolspersonal. Nämnden för brottsskadeersättning under 2018 Ordförande Ann-Christine Lindeblad, justitieråd Ordinarie ledamöter Anders Dereborg, chefsrådman (vice ordförande) Erik Brattgård, hovrättspresident (vice ordförande) Mårten Schultz, professor i skadeståndsrätt Pål Jonson, riksdagsledamot Sanne Lennström, riksdagsledamot Ersättare Astrid Eklund, vice överåklagare Pia Johansson, tingsrättslagman Anette Lindholm, försäkringsjurist Annika Hirvonen Falk, riksdagsledamot Tomas Mörtsell, kommunalråd

7 BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING Statistiska uppgifter Från och med 2016 har uppgifter avseende kön och ålder hämtats från ärendehanteringssystemet i stället för som tidigare från den manuellt förda statistikmodulen där uppgifter förs in först i samband med beslut. Detta har möjliggjort en redovisning av sökandenas kön och ålder redan vad avser inkomna ärenden. Uppgifter om ålder vid tidpunkten för brottet kan dock inte tas fram på detta sätt. Det innebär att ålder, till skillnad mot vad som gällt i årsredovisningar för 2015 och tidigare, genomgående anges som ålder när ansökan inkommit till myndigheten. Detta gäller dock inte tabellen Brott mot barn på sidan 12, där det är åldern vid tiden för brottet som är relevant. Med barn avses personer under 18 år. Inkomna ärenden Antalet inkomna ärenden under året var 9 656, en minskning med 129 ärenden (1,3 procent). Av dessa avsåg ersättning för personskada *, medan 420 avsåg ersättning för sak- eller ren förmögenhetsskada. Detta innebär att antalet personskadeärenden * har minskat med 205 (2,2 procent) och antalet ärenden gällande sakeller rena förmögenhetsskador ökat med 76 (22 procent). Inkomna ärenden är uppdelade på dels vuxna, barn och kön, dels såväl totalt som på personskada samt sak- och ren förmögenhetsskada. I 87 procent av de inkomna ärendena var sökanden vuxen, vilket är i nivå med föregående år. I fallen av personskada var vuxna sökande i 86 procent. Vuxna var sökande i 99 procent av fallen gällande sak- och förmögenhetsskador. Inkomna ärenden totalt År Antal ärenden totalt Varav kvinnor/män (procent) Antal vuxna Varav kvinnor/män (procent) Antal barn Varav flickor/pojkar (procent) / / / / / / / / /53 Inkomna ärenden personskada År Antal ärenden personskada * Varav kvinnor/män (procent) Antal vuxna Varav kvinnor/män (procent) Antal barn Varav flickor/pojkar (procent) / / / / / / / / /53 Inkomna ärenden sak- och ren förmögenhetsskada År Antal ärenden sak- och ren förmögenhets skada Varav kvinnor/män (procent) Antal vuxna Varav kvinnor/män (procent) Antal barn Varav flickor/pojkar (procent) / / / / /58 4 0/ / / /50 Anmärkning: Redovisade ärenden totalt avser både vuxna och barn. Där anges juridiskt kön, vilket innebär att flickor och pojkar är inkluderade. Uppgift om fördelning på kön kunde inte tas fram före * Till kategorin personskada hänförs även Europeisk brottsskadeersättning samt Brottsskadeersättning till barn som bevittnat ett brott som varit ägnat att skada barnets trygghet och tillit i förhållande till en närstående person.

8 8 BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING 2018 Avgjorda ärenden Under året avgjordes ärenden, en minskning med 853 ärenden (8,9 procent) i förhållande till föregående år. Av dessa avsåg ersättning för personskada *, medan 410 avsåg ersättning för sakeller ren förmögenhetsskada. Detta innebär att antalet avgjorda personskadeärenden * har minskat med 919 (10 procent) och antalet avgjorda ärenden gällande sak- eller rena förmögenhetsskador ökat med 66 (19 procent). Av de avgjorda ärendena prövades i sak, medan övriga 412 avvisades/avskrevs på formella grunder. Av de sakprövade ärendena resulterade i ett bifallande beslut, medan övriga innebar avslag. Andelen bifall i relation till övriga beslut är i princip oförändrad jämfört med föregående år. Avgjorda ärenden är uppdelade på dels vuxna, barn och kön, dels såväl totalt som på personskada samt sak- och ren förmögenhetsskada. 87 procent av de avgjorda ärendena avsåg ersättning till en vuxen, vilket är i nivå med föregående år. Även i fallen av personskada var vuxna sökande i 87 procent. Vuxna var sökande i 99 procent av avgjorda ärenden gällande sak- och förmögenhetsskador. Avgjorda ärenden totalt År Antal ärenden totalt Varav kvinnor/män (procent) Antal vuxna Varav kvinnor/män (procent) Antal barn / / Varav flickor/pojkar (procent) / / / / / / / / /54 Avgjorda ärenden personskada År Antal ärenden personskada * Varav kvinnor/män (procent) Antal vuxna Varav kvinnor/män (procent) Antal barn / / Varav flickor/pojkar (procent) / / / / / / / / /54 Avgjorda ärenden sak- och ren förmögenhetsskada År Antal ärenden sak- och ren förmögenhets skada Varav kvinnor/män (procent) Antal vuxna Varav kvinnor/män (procent) Antal barn / / Varav flickor/pojkar (procent) / / / / /58 3 0/ / / /67 Anmärkning: Redovisade ärenden totalt avser både vuxna och barn. Där anges juridiskt kön, vilket innebär att flickor och pojkar är inkluderade. Jämförbara uppgifter om fördelning på kön nedbrutet på ålder och ersättningskategori kunde inte tas fram före * Till kategorin personskada hänförs även Europeisk brottsskadeersättning samt Brottsskadeersättning till barn som bevittnat ett brott som varit ägnat att skada barnets trygghet och tillit i förhållande till en närstående person.

9 BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING Utbetald brottsskadeersättning Under året utbetalades brottsskadeersättning med sammanlagt tkr. Den ersättning som i genomsnitt lämnats per bifallsärende uppgick till kr. Av utbetald ersättning avsåg tkr utbetald livränta vilket innebär en ökning med 283 tkr från föregående år. Antalet livränteärenden med pågående utbetalningar uppgick vid årets slut till 50, en ökning med 3 ärenden från föregående år. I 28 av livränteärendena är sökanden en kvinna och i 22 en man. Utbetald brottsskadeersättning År Utbetald ersättning (tkr) Redovisning av antalet avgjorda ärenden som bygger på domar med skadestånd, strafföreläggande respektive nedlagd förundersökning År Domar med skadestånd Strafföreläggande Nedlagd förundersökning Anmärkning: Uppgifterna ovan är hämtade från en manuellt förd statistikmodul i vilken uppgifter registreras i samband med beslut. Den manuella registreringen avviker något från det registrerade totala antalet ärenden. Utgående balanser I ärendebalansen ingår ärenden under beredning och ärenden som är färdiga för avgörande. Under verksamhetsåret har ärendebalansen ökat med 970 ärenden till Utgående balanser År Antal ärenden Handläggningstider Handläggningstiderna, det vill säga den tid det tar för ett ärende att registreras, beredas, avgöras och expedieras, har ökat jämfört med föregående år. Det tog i genomsnitt 67 dagar för myndigheten att handlägga en ansökan om brottsskadeersättning. Genomsnittliga handläggningstider År Antal dagar Antal dagar kvinnor Antal dagar män Omprövningsärenden Antalet inkomna omprövningsärenden uppgick till 183. Av de som under året begärt omprövning var 38 procent kvinnor och 62 procent män. Vuxna stod för 93 procent av de inkomna omprövningarna (varav 37 procent kvinnor och 63 procent män) medan barn stod för resterande 7 procent (varav 46 procent flickor och 54 procent pojkar). Under året avgjordes 179 omprövningsärenden. I 95 procent av omprövningsärendena var sökanden en vuxen (varav 38 procent kvinnor och 62 procent män) och i 5 procent ett barn under 18 år (varav 44 procent flickor och 56 procent pojkar). Ett sätt att belysa kvaliteten på besluten i brottsskadeärendena kan vara att se till ändringsfrekvensen

10 10 BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING 2018 vid de avgjorda omprövningarna. Av de 179 omprövningar som Brottsoffermyndigheten avgjorde under verksamhetsåret ändrades inte beslutet i 158 omprövningsärenden (88 procent). I 13 ärenden (7 procent) ändrades ursprungsbeslutet eftersom det till omprövningen tillkommit nya omständigheter eller skickats in ny utredning som gav skäl till en annan bedömning. I 8 omprövningsärenden (4 procent) ändrade myndigheten sitt beslut med hänvisning till att den tidigare bedömningen varit felaktig. I 14 av de 21 beslut som ändrades var sökanden en man och i 7 fall en kvinna. Omprövningsärenden andelen bifall i förhållande till avgjorda omprövningsärenden År Antal avgjorda omprövningar Andel ändring, procent ,0 7,6 9,0 9,9 11,7 Åtgärder för att kunna analysera utvecklingen av handläggningstiderna Sedan 2016 följs den tid som går åt för registrering, beredning, beslutsfattande respektive expediering av ärenden upp månadsvis och återrapportering sker i ledningsgruppen. Detsamma gäller antalet ärenden som är under utredning respektive avvaktar beslut. Detta ger möjlighet till närmare analys av tidsåtgången, balansutvecklingen och belastningen för olika delar av handläggningen. Genom att följa utvecklingen kan ett behov av åtgärder tidigt identifieras. Över tid får Brottsoffermyndigheten även ett bättre underlag för bedömning av effekterna av förändringar av bland annat resurssättning, handläggningsrutiner och servicenivå. Åtgärder för att säkerställa en effektiv och skyndsam handläggning För att kunna säkerställa en effektiv och skyndsam handläggning är det av stor vikt att antalet ärenden under utredning respektive ärenden som avvaktar beslut ligger på en rationell nivå. Myndigheten har under året fortsatt arbetet med att utveckla effektiva arbetsformer och försöka få en optimal resursfördelning mellan handläggningens olika delar. Under året har berednings jurister fortsatt att rekryteras till beredningen. Syftet har varit att få in mer juridisk kompetens, förkorta upplärningstiden vid nyanställningar men också att utöka möjligheterna till beslutsdelegation inom beredningen. En utökad beslutsdelegation påverkar antalet avgjorda ärenden totalt sett och bidrar till en effektiv handläggning när den person som utrett ärendet även kan avgöra det. Beredningen av ärenden görs mer enhetligt och resurser för beslutsfattande har frigjorts. Arbetet med att avgöra enkla ärenden med förtur i ett så kallat snabbspår har inneburit att fler ärenden har kunnat avgöras snabbt. Ersättning vid brott Omslag till broschyren Ersättning för brott.

11 BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING Bedömning När det gäller att värdera antalet inkomna ansökningar om brottsskadeersättning är ett grundläggande problem att Brottsoffermyndigheten inte kan ta fram uppgifter om hur många som skulle kunna ha rätt till brottsskadeersättning. En sådan sammanställning ställer krav på dokumentering och redovisning av uppgifter hos såväl försäkringsbolag som andra myndigheter. Den potentiella målgruppens storlek är därför okänd. Det innebär att en värdering av antalet inkomna ansökningar inte kan ske på annat sätt än genom jämförelser med uppgifter från föregående år. Antalet inkomna ansökningar för 2018 är i princip oförändrat i förhållande till Balansen består av två kategorier ärenden som är under beredning (utredningsbalans) och ärenden som är klara för avgörande (beslutsbalans). Utredningsbalansen har blivit något större under året men framför allt är det beslutsbalansen som har ökat, i synnerhet under årets andra halva. Handläggningstiderna har blivit längre då ärenden fått avvakta beslut. Den främsta anledningen till denna utveckling är att det har avgjorts färre ärenden, vilket i sin tur berott på hög personalomsättning där flera erfarna beslutsfattare har slutat och nya har rekryterats. Det har medfört perioder med lägre beslutskapacitet. Personal från brottsskade enheten har dessutom ansvarat för myndighetens arbete med att anpassa verksamheten till den nya dataskydds förordningen som trädde i kraft under våren. Arbetet har även inneburit ändringar av blanketter och rutiner, något som tagit tid och resurser från handläggningen av brottsskadeärenden. Brottsskadeenhetens arbete har under året präglats av handläggningen av ärenden till följd av terror attentatet i Stockholm den 7 april Utbetalning av brottsskadeersättning är för brottsoffer normalt sett det sista ledet i den rättsliga processen. Myndigheten har i sitt arbete strävat efter att pröva ansökningar om ersättning från offren efter attacken på ett så smidigt och snabbt sätt som möjligt. Dessa ärenden har prioriterats och handlagts i en särskild form vid sidan av den ordinarie ärende hanteringen. Under året inkom totalt 143 ansökningar relaterade till attacken och drygt tio miljoner kronor betalades ut i brottsskadeersättning. Trots att antalet avgjorda ärenden har minskat är den utbetalda ersättningen i nivå med förra året. Andelen bifallsbeslut i förhållande till övriga beslut är också i stort sett densamma som Däremot har den genomsnittliga ersättningen per bifalls ärende ökat med nästan 11 procent till cirka kr. En av förklaringarna är de 101 bifalls beslut med anledning av terrorattentatet i Stockholm där det varit fråga om höga ersättningsnivåer i nästan samtliga fall. Även i övrigt har antalet ärenden med höga ersättningar varit större än vanligt. Nämnas kan också att myndigheten under året har avgjort ett specifikt ärende i vilket den högsta ersättningen någonsin (drygt 1,1 miljon) betalats ut. Antalet ansökningar om ersättning för sak- och rena förmögenhetsskador har ökat med drygt 22 procent jämfört med föregående år. Framför allt är det ansökningar om ersättning för ren förmögenhets skada som har ökat och det med mer än en tredjedel i förhållande till Det ökade antalet avser främst internetbedrägerier och speglar utvecklingen i samhället i stort vad gäller förmögenhetsbrott. Eftersom den här skadetypen normalt sett inte ersätts av Brottsoffermyndigheten påverkar handläggningen av dessa ärenden inte den utbetalda ersättningen. När det gäller andelen ändringar i omprövningsärenden är siffran något högre än de senaste åren. I merparten av fallen har ändringen skett på grund av att nya omständigheter tillförts ärendet och myndigheten anser inte att det finns skäl till annan slutsats än att Brottsoffermyndighetens beslut i brottsskade ärenden fortsätter att hålla en hög kvalitet. Det är endast i 21 av de beslut som fattades under året där det gjordes en ändring av ett tidigare fattat beslut. Köns- och åldersfördelningen ger inte anledning till några särskilda kommentarer.

12 12 BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING 2018 Redovisning av antalet avgjorda ärenden och storleken på utbetald brottsskadeersättning fördelad på olika brottstyper Brott mot vuxna Brottstyp Våldsbrott Mord/dråp (anhörigersättning m.m.) Försök till mord/dråp, synnerligen grov misshandel, grov misshandel Antal avgjorda ärenden totalt/kvinnor/ män Antal bifall totalt/kvinnor/ män Utbetald brottsskadeersättning kvinnor (tkr) Utbetald brottsskadeersättning män (tkr) Utbetald brottsskadeersättning totalt (tkr) 171/92/79 73/43/ /167/ /123/ Övriga våldsbrott 1 774/840/ /380/ Brott mot frihet och frid, grovt förtal Olaga hot 629/329/ /207/ Övriga brott mot frihet och frid 507/367/ /192/ Grovt förtal 13/9/4 6/6/ Sexualbrott Våldtäkt och grov våldtäkt 211/195/16 79/73/ Övriga sexualbrott 194/186/8 114/111/ Brott mot barn Brottstyp Våldsbrott Mord/dråp (anhörigersättning m.m.) Försök till mord/dråp, synnerligen grov misshandel, grov misshandel Antal avgjorda ärenden totalt/kvinnor/ män Antal bifall totalt/kvinnor/ män Utbetald brottsskadeersättning kvinnor (tkr) Utbetald brottsskadeersättning män (tkr) Utbetald brottsskadeersättning totalt (tkr) 75/37/38 33/15/ /19/58 36/11/ Övriga våldsbrott 285/87/ /36/ Brott mot frihet och frid, grovt förtal Olaga hot 118/35/83 80/21/ Övriga brott mot frihet och frid 101/54/47 58/34/ Grovt förtal 9/9/- 8/8/ Sexualbrott Våldtäkt och grov våldtäkt mot barn samt våldtäkt, grov våldtäkt mot åringar 114/103/11 46/39/ Övriga sexualbrott mot barn 255/233/22 176/161/

13 BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING Övriga brottstyper mot vuxna och barn Brottstyp Antal avgjorda ärenden totalt/kvinnor/ män Antal bifall totalt/kvinnor/ män Utbetald brottsskadeersättning kvinnor (tkr) Utbetald brottsskadeersättning män (tkr) Utbetald brottsskadeersättning totalt (tkr) Rån 978/306/ /202/ Grov stöld 446/275/ /88/ Utpressning 74/26/48 41/12/ Mordbrand 60/35/25 39/20/ Våld/hot/förgripelse mot tjänsteman 366/140/ /102/ Övergrepp i rättssak 56/26/30 34/13/ Övriga brott 1 252/611/ /98/ Kommentar Tabellerna är nya för Redovisningen omfattar all ersättning som beslutats under året, med undantag för livräntor och ersättning till barn som bevittnat brott. Uppgifterna i tabellerna är nu hämtade från den manuellt förda statistikmodul där uppgifter registreras i samband med beslut. Tidigare år har uppgifterna om utbetald ersättning på brottstyper i stället hämtats från myndighetens ekonomisystem och baserats på faktiska utbetalningar. Den manuella hanteringen innebär att det finns en viss differens som gör att siffrorna inte helt stämmer överens med den utbetalda ersättningen som redovisats tidigare på sidan 9. Fördelen är att det möjliggör en fördelning av ersättningen på betydligt fler brottstyper, liksom en uppdelning utifrån kön. De nya tabellerna ger sammantaget en bättre bild av den utbetalda brottsskade ersättningens fördelning. Det nya redovisningssättet gör att det i vissa avseenden kan bli svårt att göra jämförelser med tidigare år. När det gäller brottstypen mord/dråp i tabellerna bör förtydligas att redovisningen avser ärenden och ersättning som har betalats ut till anhöriga efter den avlidne. Siffrorna visar alltså inte i vilken utsträckning ärendena avser vuxna respektive barn som har dödats genom brott. Den nya strafflagstiftningen som trätt i kraft under året har inte gett genomslag i handläggningen av brottsskadeärenden. Det har inte avgjorts något ärende avseende oaktsam våldtäkt och bara ett beträffande olaga integritetsintrång där ansökan avslogs. Ansökan om brottsskadeersättning blir vanligtvis aktuell först sent i rättsprocessen och det är ännu för tidigt för att den nya strafflagstiftningen ska ge avtryck i Brottsoffermyndighetens statistik. Under året har inget ärende gällande människohandel avgjorts. En nyhet för året är att brottsskadeersättning för kränkning numera kan lämnas för grovt förtal. Lagändringen har medfört att drygt kronor kunnat betalas ut till personer som utsatts för detta brott. Det kan konstateras att all utbetald ersättning har lämnats till kvinnor, varav merparten betalats ut till kvinnor/flickor under 18 år. Samtliga 14 bifallsärenden avser brott där integritetskänsligt material spridits på internet och i hälften av fallen har brottet begåtts av en tidigare partner. Den brottsskadeersättning som i genomsnitt lämnats i dessa fall uppgick till kr. Den utökade möjligheten till brottsskadeersättning som den nya lagstiftningen medfört har alltså fått stor betydelse i de enskilda fallen. Antal avgjorda ärenden av försök till mord uppgår i år till 261 vilket är avsevärt högre än tidigare år (183 för 2017 och 189 för 2016). Av dessa utgör drygt 100 ansökningar om ersättning efter terrorattentatet i Stockholm. Utbetalningarna till offren efter terrorattentatet har också påverkat storleken på utbetald ersättning för våldsbrott totalt sett. Vad gäller utbetald ersättning för våldtäkt och grov våldtäkt mot barn är ersättningen till pojkar i genomsnitt mycket högre än för flickor. Anledningen är här att tre av de sju bifallsärenden som avser pojkar hänför sig till en och samma dom där två personer dömts för synnerligen grova övergrepp och där det var fråga om exceptionellt höga ersättningsbelopp.

14 14 BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING 2018 Våld i nära relation Brottstyp Mord/dråp, försök till mord/dråp, synnerligen grov misshandel, grov misshandel Antal avgjorda ärenden totalt/kvinnor/ män Antal bifall totalt/kvinnor/ män Utbetald brottsskadeersättning kvinnor (tkr) Utbetald brottsskadeersättning män (tkr) Utbetald brottsskadeersättning totalt (tkr) 67/55/12 45/37/ Övrig misshandel 349/335/14 201/198/ Grov kvinnofridskränkning 94/94/- 64/64/ Olaga hot 92/90/2 70/68/ Annat brott mot person 106/95/11 73/69/ Våldtäkt och grov våldtäkt 34/33/1 21/20/ Övriga sexualbrott 14/14/- 6/6/ Totalt våld i nära relation: 756/716/40 480/462/ De ärenden som redovisas i tabellen ingår också i tabellerna på sidorna Som en del i myndighetens arbete med jämställdhetsintegrering och för att belysa kvinnors utsatthet när det gäller våld i nära relation har myndigheten valt att särredovisa de ärenden som avser brott som begåtts av en nuvarande eller tidigare partner. Både barn och vuxna som sökande omfattas. Uppgift om gärningspersonens kön har inte gått att ta fram. Siffrorna visar att så mycket som 95 procent av den utbetalda ersättningen för brott i nära relation betalas ut till kvinnor/flickor, medan endast fem procent avser brott mot män/pojkar. Till den totala kostnaden för statlig brottsskadeersättning för våld i nära relation bör även beaktas ersättningen till bevittnande barn som redovisas särskilt i nästa avsnitt. Brottsskadeersättning till barn som bevittnat brott Under 2018 har 276 ansökningar om ersättning till bevittnande barn inkommit. Av de inkomna ärendena avsåg 47 procent flickor och 53 procent pojkar. 82 procent av barnen var vid ansökningstillfället under 15 år (varav 48 procent flickor och 52 procent pojkar) och 18 procent över 15 år (varav 44 procent flickor och 56 procent pojkar). Av de 238 ärenden som avgjorts har 76 avslagits efter prövning i sak (varav 47 procent flickor och 53 procent avser pojkar) medan 8 ansökningar har avvisats/ avskrivits på formella grunder (varav 38 procent flickor och 62 procent pojkar). För de 154 ansökningar som bifallits har en total ersättning på tkr utbetalats. Av de bifallna ansökningarna avsåg 42 procent flickor och 58 procent pojkar. De enskilda ersättningarna har under året legat mellan kr och kr. Den genomsnittliga ersättningen per bifallen ansökan är kr. År Antal inkomna/ prövade/bifallna ansökningar Sammanlagd utbetald ersättning (tkr) Genomsnittlig utbetald ersättning (kr) /361/ /299/ /313/ /301/ /238/ ärenden har avgjorts under Av dessa avsåg 44 procent flickor och 56 procent pojkar. 82 procent av barnen var vid tidpunkten för ansökan under 15 år (varav 44 procent flickor och 56 procent pojkar) och 18 procent barn över 15 år (varav 43 procent flickor och 57 procent pojkar).

15 BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING Bedömning Ersättning till barn som bevittnat ett brott som varit ägnat att skada tryggheten och tilliten i förhållande till en närstående har kunnat lämnas sedan Antalet inkomna ansökningar har sedan dess årligen varierat mellan 222 och 351. Andelen bifall har ökat från en nivå på drygt 40 procent 2007 till att sedan 2011 stabiliseras vid en nivå kring 70 procent. Den ersättning som i genomsnitt betalats ut har varierat mellan och kr. Under 2018 har antalet inkomna ansökningar minskat med 64 ärenden (19 procent) jämfört med året innan och antalet avgjorda ärenden har minskat med 63 (21 procent). Här kan noteras att barns rättsliga ställning och ersättning till bevittnande barn var ett fokusområde i myndighetens arbete under 2017, medan myndighetens utåtriktade arbete i år har varit inriktat på även andra grupper. Siffrorna ger en indikation på att antalet ansökningar i hög grad påverkas av att information om barns rätt till ersättning får en bred spridning bland allmänheten. Det finns alltså ett fortsatt stort behov av att säkerställa att informationen om möjligheten till ersättning når barnen genom praktiker och att sprida kunskap om rätten till ersättning för barn som bevittnar brott mellan närstående. Även om 2018 inte innehållit några särskilda insatser när det gäller bevittnande barn arbetar myndigheten alltid aktivt för att på olika sätt nå ut med information om denna ersättningsform. Som exempel kan nämnas föreläsningar, informationsutskick och genom att information om möjligheten till ersättning lämnas i myndighetens servicetelefon. Myndighetens handläggare fortsätter också att bevaka förekomsten av bevittnande barn i ärenden som rör brott mellan närstående och skickar ut informationsmaterial och ansökningsblanketter när det i ärendet finns indikationer på att ett barn kan ha rätt till ersättning. Andelen bifallna ansökningar har minskat något, liksom det genomsnittliga ersättningsbeloppet. När det gäller den genomsnittliga storleken på ersättningen har den aldrig nått upp till den nivå på kr som regeringen förutspådde vid lagstiftningens ikraftträdande. De två senaste åren har så mycket som cirka 70 procent av bifallsbesluten renderat i en ersättning på kr, det belopp som lämnas när det är fråga om ett eller ett par bevittnandetillfällen. Att barn i så stor utsträckning endast bevittnar enstaka brott är enligt myndighetens uppfattning inte särskilt sannolikt. I stället är en tänkbar förklaring att brottsutredningarna i många fall endast visat att barnet bevittnat ett enstaka brottstillfälle, ofta i samband med ingripandetillfället. Köns- och åldersfördelningen ger inte anledning till någon annan kommentar än att skillnaden mellan flickor och pojkar när det gäller antalet bifall är något större än tidigare år. Det rör sig dock inte om något större antal ärenden och under året har ansökningar gällande pojkar stått för såväl majoriteten av inkomna som avgjorda ärenden totalt sett.

16 16 BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING 2018 Regressverksamhet Genom regressverksamheten kräver myndigheten tillbaka utbetald brottsskadeersättning från gärningspersoner. Regressintäkterna till staten motsvarar mer än en tredjedel av den brottsskadeersättning som Brottsoffermyndigheten årligen betalar ut. Verksamhetsgren: Regressverksamhet År Kostnader (tkr) Intäkter av anslag (tkr) Övriga intäkter (tkr) Totala intäkter (tkr) Målsättning När brottsskadeersättning har betalats ut tar staten över den skadelidandes rätt till skadestånd intill det belopp som utbetalats av Brottsoffermyndigheten. Staten har även rätt till ränta från den dag då brottsskade ersättningen betalades ut. Målsättningen för Brottsoffermyndighetens regressverksamhet är att effektivt kräva tillbaka så mycket som möjligt av den utbetalade brottsskade ersättningen samtidigt som hänsyn tas till gärnings personens personliga förhållanden eller till de möjligheter som finns för att få fordran betald. Regressverksamheten Inom Brottsoffermyndighetens regressenhet hanteras de fordringar som uppstår för staten i och med att brottsskadeersättning betalats ut. Verksamheten bedrivs som så kallad egeninkasso och utförs i enlighet med god inkassosed. Regressverksamheten fyller flera viktiga funktioner. Regressintäkterna till staten motsvarar 38 procent av den utgift som staten har genom den brottsskadeersättning som Brottsoffermyndigheten betalar ut. Kravhanteringen är en signal från samhället att alla kända gärnings personer hålls ansvariga för sina brott. Det sker inte bara genom påföljden utan också genom att skadeståndsanspråket finns kvar även om brottsoffret i stället fått ersättning genom brottsskadeersättning. Kravet som ställs mot kända gärningspersoner ger dessutom en upprättelse för de individuella brottsoffren i och med att gärningspersonen tar det slutliga betalningsansvaret. Ansvarstagandet för en brottslig gärning fungerar också som en del av gärningspersonens rehabilitering. Vid brottsoffers ansökan om brottsskadeersättning utreds kända gärningspersoners möjlighet att själva betala sina skadestånd. Eftersom brottsskadeersättning bara aktualiseras när en gärnings person saknar betalningsförmåga är det konstaterat att gärningspersonen saknar tillgångar när regresskraven skickas ut. Regresskrav ställs med beaktande av gärnings personernas individuella omständigheter. Det innebär bland annat att handläggarna söker överenskommelser om individuella betalningsplaner och prioriterar detta före indrivning via Kronofogden. När exekutionstitel på skadestånd saknas hanteras kravärenden genom överenskommelser, summariska processer eller tvistemål i de fall det bedöms lämpligt med hänsyn till gärningspersonens personliga förhållanden eller till möjligheten att få fordran betald. En del av de gärningspersoner som har skulder till Brottsoffermyndigheten genomgår skuldsanering under den tid som deras skuld handläggs. Regressärenden som berörs av skuldsaneringsförfarandet har ökat de senaste åren. Kraven är initialt utan större värde. Först efter en längre tid brukar ett kravärende börja generera intäkter. I många fall ger de enskilda kravärendena ingen utdelning alls, men eftersom antalet regressärenden är stort och ständigt ökande blir intäkterna ändå sammantaget betydande.

17 BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING I den dagliga handläggningen förekommer omfattande kontakter såväl med andra myndigheter, primärt Kronofogden, som med enskilda gärningspersoner. Handläggnings förfarandet är till allra största delen digitaliserat. Statistiska uppgifter Regressärenden År Aktiva ärenden Varav kvinnor/män (procent) Varav flickor/ pojkar under 18 år (antal) /93 3/ /93 0/ /92 4/ /92 7/ /92 8/42 Vid årets slut fanns aktiva ärenden. I de aktiva ärendena var (8 procent) av de betalningsansvariga kvinnor och (92 procent) män. Flickor och pojkar redovisas i tabellen med faktiska antal i stället för procent. Det beror på att procenttalet blir så lågt att det faktiska antalet ger en bättre bild av hur många betalningsansvariga som är under 18 år. I 8 fall var de flickor och i 42 fall pojkar. Inkomna medel Startade/avslutade ärenden Kvittning År Startade Avslutade Om Brottsoffermyndigheten beviljar brottsskadeersättning till en person som på grund av egen brottslighet har skulder till myndigheten ska kvittning som huvudregel genomföras. Det innebär att beviljad brottsskadeersättning i första hand används till att betala av på gärningspersonens skuld till staten. Kvittningsbestämmelsen ändrades genom lagstiftning den 1 juli Kvittning År Belopp, kr Antal/kvinnor/ män Andel kvinnor/ män (procent) /13/65 17/ /20/84 19/ /31/135 19/ /12/70 15/ /15/72 17/83 tkr Skuldsaneringar Bland myndighetens aktiva ärenden finns de där skuldsanering aktualiseras och som kräver särskilda handläggningsåtgärder. Brottsoffermyndigheten yttrar sig i samband med ansökan om skuldsanering eller överklagar beslut i ärenden där myndigheten anser att skuldsanering inte bör aktualiseras. Det gäller särskilt ärenden som avser skadestånd till följd av grova våldsbrott, sexualbrott eller kvinnofridsbrott Skuldsaneringar År Antal ärenden berörda av skuldsanering

18 18 BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING 2018 Bedömning Antalet nyregistrerade ärenden har under 2018 minskat i förhållande till närmast föregående år. Det kan ses i belysningen av att enheten under 2017 registrerade ett större antal ärenden som avvaktat inregistrering för regress. Antalet avslutade ärenden ligger däremot i nivå med tidigare år. Den kraftiga nedgången av antalet kvittningar och medel från kvittningar som kunde konstateras för 2017 har stannat av och stabiliserats på en ny nivå. Utvecklingen kommer att följas över tid. Antalet resurskrävande skuldsaneringsärenden har ökat. Kronofogden har uppgett sig ha stora balanser av ansökningar om skuldsanering, varför det finns anledning att tro att antalet skuldsaneringsärenden kommer att öka hos Brottsoffermyndigheten även under Året har inneburit en avsevärd intäktsökning från regressverksamheten. Intäkterna till staten uppgår för 2018 till tkr, en ökning på tkr eller 8,3 procent i förhållande till föregående år. Konjunkturläget med fler personer i arbete i kombination med en intern översyn av befintliga avbetalningsplaner ligger sannolikt till grund för det goda resultatet.

19 BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING Brottsofferfonden Brottsofferfonden fördelar medel till forskning och andra brottsofferinriktade projekt som bedrivs av ideella organisationer samt av offentliga och privata verksamheter. Fonden byggs huvudsakligen upp av avgifter från dömda personer. Verksamhetsgren: Brottsofferfonden År Kostnader (tkr) Intäkter av anslag (tkr) Övriga intäkter (tkr) Totala intäkter (tkr) Inkomna och beviljade ansökningar Under verksamhetsåret inkom totalt 466 ansökningar om medel från Brottsofferfonden. Av dessa avsåg 294 ansökningar projekt med ett sammanlagt sökt belopp om cirka 71 miljoner kronor. Därutöver inkom 172 ansökningar avseende olika typer av verksamhetsstöd. Målsättning Brottsofferfonden ska stimulera omfattningen av och kvaliteten på det brottsofferarbete samt den brottsofferforskning som bedrivs i Sverige. Det görs genom att Rådet för Brottsofferfonden lämnar bidrag till de ansökningar som håller högst kvalitet, utan avseende på kön. Av förordningen (1994:426) om brottsofferfond framgår att bidrag från Brottsofferfonden får lämnas för att stödja forskning, utbildning, information och utvecklingsverksamhet inom brottsofferområdet. Bidrag får även lämnas i form av verksamhetsstöd till ideella organisationer. Av Brottsoffermyndighetens regleringsbrev för 2018 framgick att minst 75 procent av Brottsofferfondens tillgängliga medel skulle tilldelas ideella organisationer som bedriver brottsofferstödjande verksamhet. Av regleringsbrevet framgick även att Brottsoffermyndigheten får finansiera sina kostnader för administration av bidrag samt spridning av forsknings resultat från Brottsofferfonden genom medel från Brottsofferfonden. För dessa ändamål får högst utbetalas 4 miljoner kronor, varav minst kronor ska användas för spridning av resultaten av den forskning och utveckling som bedrivs med medel som lämnats från fonden. Inkomna och beviljade ansökningar, projekt År Antal inkomna ansökningar Antal beviljade ansökningar Summa beviljat (tkr) Inkomna och beviljade ansökningar, verksamhetsstöd År Antal inkomna ansökningar Antal beviljade ansökningar Summa beviljat (tkr) Brottsofferfondens intäkter År Intäkt (tkr)

20 20 BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING 2018 Fördelning av medel 2018 sorterade efter verksamhet Typ av verksamhet Antal beviljade ansökningar Summa beviljat (tkr) Forskning Information Utbildning Utvecklingsverksamhet Verksamhetsstöd Fördelning av medel 2018 sorterade efter huvudman Huvudman Ideella organisationer Antal Summa beviljade beviljat (tkr) ansökningar Procent beviljat Forskning Offentlig verksamhet Privat verksamhet Kostnader för administration av Brottsofferfonden Genomsnittlig kostnad per fondärende 29 % Forskning År Antal ansökningar Förvaltningskostnad (tkr) Kostnad per ärende (kr) 58 % Verksamhetsstöd % Information % Utvecklingsverksamhet 6 % Utbildning Indelningen av projekt i olika kategorier följer förordningen (1994:426) om brottsofferfond. Projekten hänförs till den kategori som passar det huvudsakliga syftet med projektet. Av verksamhetsstöden avser 10,7 miljoner kronor stöd till Brottsofferjouren Sverige för verksamhetsåret RFSL Stödmottagning har beviljats kronor för sin verksamhet Vidare beslutade Rådet för Brottsofferfonden om bidrag till 72 lokala brottsofferjourers verksamhet för verksamhetsåret 2019, sammanlagt cirka 4,6 miljoner kronor. 50 ideella föreningar som bedriver vittnesstödsverksamhet beviljades sammanlagt cirka 1,4 miljoner kronor i vittnesstödsbidrag för verksamhetsåret En förteckning över de verksamheter som beviljades lokala verksamhetsstöd respektive vittnesstödsbidrag finns tillgänglig hos Brottsoffermyndigheten. Sammanlagt fördelades tkr under Brottsofferfondens intäkter uppgick till tkr. Av bilaga 2 framgår vilka projekt och verksamheter som har beviljats medel under året. Brottsofferfonden hanterar olika typer av ansökningar och ärenden. Fonden fördelar medel till såväl mindre projekt som genomförs av ideella organisationer som till omfattande fleråriga forskningsprojekt. Vissa ärenden är mer komplicerade och kräver ett utökat utredningsarbete under beredningen och uppföljningen av projekten som har beviljats medel. Det finns därmed stora variationer i kostnaderna för olika fondärenden. Uppföljning och kvalitetsarbete De medel som beviljas från Brottsofferfonden ska användas i enlighet med Brottsoffermyndighetens allmänna villkor för bidrag från fonden. I vissa fall beslutas även om andra villkor som då specificeras i det kontrakt som skrivs med alla som beviljats medel. Under 2018 var sökande för de projekt som beviljades medel i december 2016 och i juni 2017 skyldiga att lämna redovisning till myndigheten. För de flesta projekt lämnades en redovisning inom den föreskrivna tiden. Övriga beviljades förlängd projekttid. Det är myndighetens bedömning utifrån de redovisningar som inkommit att projekten huvudsakligen genomförts i enlighet med de ansökningar som låg till grund för beslutet om finansiering.

21 BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING Under 2017 utförde Brottsoffermyndigheten en stor översyn av verksamhetsstöden till de lokala brottsofferjourerna. I samband med översynen infördes också nya krav på att redovisa bidragen. Myndigheten har under 2018 genomfört en uppföljande enkätundersökning riktad till de lokala brottsofferjourerna för synpunkter. Majoriteten av jourerna angav att de är nöjda med utformningen av verksamhetsstöden och kriterierna för fördelningen. Under året reviderade myndigheten ansökningsblanketten för verksamhetsstöden respektive vittnesstödsbidragen. Personal från Brottsoffermyndigheten deltog eller medverkade som föreläsare i ett flertal arrangemang som finansierats av Brottsofferfonden eller där fondfinansierade projekt presenterades. Besök har genomförts hos lokala brottsofferjourer och andra ideella organisationer som har beviljats medel från Brottsofferfonden. Därutöver har flera vittnesstödsverksamheter besökts för möten med samordnarna. Brottsoffermyndighetens personal har under året också genomfört två besök hos Brottsofferjouren Sverige i syfte att föra dialog och följa upp verksamheten. Informationsinsatser har riktats till ideella organisationer i syfte att förbättra kvaliteten på ansökningar om medel och redovisningar av avslutade projekt. En analys har gjorts av de kompletteringar som har begärts in avseende ansökningar från ideella organisationer och privata verksamheter, vilket resulterade i att myndigheten tog fram checklistor för ansökan om utbildning och informationsprojekt. Brottsoffermyndigheten har under året fortsatt att sprida information om möjligheten att ansöka om medel elektroniskt. Antalet ansökningar som kom in elektroniskt ökade något i förhållande till föregående år. Checklista: Sök medel för ett informationsprojekt Med den här checklistan blir det enklare att söka medel från Brottsofferfonden för informationsprojekt. Gå igenom checklistan och se till att er ansökan innehåller de uppgifter som efterfrågas. Exempel på informationsprojekt Ta fram, uppdatera, trycka och översätta broschyrer Anpassa material för en särskild målgrupp, till exempel äldre, barn och unga eller personer med funktionsnedsättningar Marknadsföra föreningen genom annonser Delta på marknader och mässor Projektbeskrivning Svara på de här frågorna när ni beskriver projektet: Hur kan projektet öka kunskapen eller förbättra bemötandet och stödet till brottsoffer? Vem är er målgrupp och hur många tror ni att ni kommer nå? Vad ska ni sprida information om? Hur ska ni sprida materialet? Ska ni producera trycksaker eller annonser? Svara också på de här frågorna: Hur ska materialet produceras? Vem ska göra det? Vilken typ av material ska ni ta fram och i vilket format? Hur många exemplar ska ni trycka eller hur många gånger ska ni annonsera? der för projektet Checklista: Sök medel för att arrangera en utbildning Med den här checklistan blir det enklare att söka medel från Brottsofferfonden för att arrangera en utbildning. Gå igenom checklistan och se till att er ansökan innehåller de uppgifter som efterfrågas. Projektbeskrivning Beskriv kortfattat vilka aktiviteter som projektet innehåller. I de flesta fall räcker det att en projekt- beskrivning för en utbildning är en A4-sida lång. Svara på de här frågorna när ni beskriver projektet: Hur kan utbildningen öka kunskapen eller förbättra bemötandet och stödet till brottsoffer? Varför vill ni genomföra utbildningen? Vilka och hur många ska gå utbildningen? Är det en grund- eller vidareutbildning? När planerar ni att utbildningen ska äga rum? Ungefär hur många träffar planerar ni och hur lång tid per träff? Vilka ämnen ska utbildningen ta upp? Vilket utbildningsmaterial tänker ni använda? Ska ni anlita någon extern föreläsare? Kommer ni att hyra en lokal? Kommer ni att annonsera om utbildningen? Om ja, hur? Har ni ett preliminärt program? Bifoga gärna det. d Rådet för Brottsofferfonden under 2018 Annika Öster, generaldirektör, Brottsoffermyndigheten (ordförande) Felipe Estrada Dörner, professor, kriminologiska institutionen, Stockholms universitet Görel Granström, docent, juridiska institutionen, Umeå universitet Clara Hellner, professor, institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet Thomas Johansson, professor, institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, Göteborgs universitet Åsa Källström, professor, institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, Örebro universitet Claes Lernestedt, professor, juridiska institutionen, Stockholms universitet Kerstin Svensson, professor, Socialhögskolan, Lunds universitet Stimulansåtgärder Brottsoffermyndigheten genomförde under året olika informationsinsatser för att stimulera till fler ansökningar till Brottsofferfonden. Informationen riktades i huvudsak till lokala brottsoffer och kvinnojourer, föreningar inom det sociala området samt till universitet och högskolor. Myndigheten informerade dessutom vid egna arrangemang och föreläsningar om möjligheten till finansiering från fonden. Brottsoffermyndigheten har en uppsatstävling för studenter vid universitet och högskolor, Brottsoffer i fokus. Syftet är att intressera studenter för brottsofferfrågor för att locka till fördjupning och framtida forskning. Pristagarna i den senaste tävlingsomgången offentliggjordes under hösten De tre vinnande bidragen handlade om barns våld mot föräldrar, bevisvärdering av muntliga utsagor i brottmålsprocessen och bilder av våldtäktsoffer i nyhetsmedia. Checklistor för ansökan om informationsprojekt och utbildning.

22 22 BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING 2018 Pristagarna i uppsatstävlingen Brottsoffer i fokus uppmärksammades vid en prisceremoni på Brottsoffermyndigheten. Viktimologisk forskning Brottsoffermyndigheten har under 2018 haft i uppdrag från regeringen att sprida resultat från de forsknings- och utvecklingsprojekt som finansierats via Brottsofferfonden. I syfte att sprida resultat från forskningsprojekt arrangerade Brottsoffermyndigheten i november en konferens i Göteborg om forskning med praktisk nytta för verksamheter som möter barn och unga som brottsoffer. Dagen innehöll presentationer av forskningsprojekt som på olika sätt belyser barn och unga som brottsoffer. Konferensen väckte ett mycket stort intresse. Bland deltagarna fanns framför allt yrkesverksamma från olika verksamheter inom kommuner och rättsväsendet. Därutöver deltog representanter för andra myndigheter och ideella organisationer. Utvärderingen visade att dagen var mycket uppskattad och att majoriteten av deltagarna ansåg att deras kunskap om barn och unga som brottsoffer hade ökat. Konferensen kunde arrangeras genom den del av finansieringen från Brottsofferfonden som avser spridning av resultat av forskning och utveckling. Under hösten anordnade Brottsoffermyndigheten även en viktimologisk forskarkonferens som samlade 35 deltagare. Konferensen inleddes med en plenumföreläsning av Evan Stark, professor vid Rutger University i Newark samt University of Edinburgh. Titeln på hans föreläsning var Coercive Control: A new Paradigm for Partner Abuse. Till föreläsningen bjöds även yrkesverksamma och ideella praktiker in. Under föreläsningen deltog cirka 100 personer. Därefter genomfördes forskarkonferensen med presentationer av olika forskningsprojekt i seminarieform. Konferensen gav en god översikt av den presenterade viktimologiska forskningen och möjlighet till uppföljning av pågående projekt. Utvärderingen av arrangemanget visade att deltagarna uppskattade forskarkonferensen som forum för vetenskapligt utbyte och diskussion. Forskarkonferensen genomfördes med den del av finansieringen från Brottsofferfonden som avser spridning av resultat av forskning och utveckling. Med den finansiering från Brottsofferfonden som avser spridning av resultat av forskning och utveckling har Brottsoffermyndigheten därutöver tagit fram populärvetenskapliga filmer, som ska möjliggöra spridning av forskningsresultat till praktiker inom olika områden. Filmerna kommer att publiceras under 2019 och göras tillgängliga på myndighetens webbplats samt spridas genom nyhetsbrev och i sociala medier.

23 BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING Bedömning Brottsofferfonden har fortsatt stor betydelse när det gäller ideella organisationers verksamhet för brottsoffer och vittnen samt för finansiering av brottsofferforskning. Trots att antalet inkomna ansökningar var något lägre än föregående år kunde fler projektansökningar beviljas bidrag än under Antalet beviljade bidrag till olika informations projekt ökade i förhållande till föregående år. Satsningarna har bland annat handlat om att nå brottsoffer genom information på olika språk och i nya kanaler, till exempel på biografer, i kollektiv trafik, i radio och i sociala medier. Andra projekt tar upp frågor om den nya sexualbrottslagstiftningen, kopplingen mellan våld i nära relation och våld mot djur, brott mot äldre samt brottsutsatta barn och unga. Flera av de forskningsprojekt som beviljats medel under året tar avstamp i aktuella samhällsfrågor. Projekten handlar bland annat om den samhälleliga och rättsliga responsen på #metoo-uppropen, hur kvinnor som utsatts för våldtäkt blir bemötta av polis och sjukvård, brottsoffer som varit med om massövergrepp och flykt samt om hot och hat mot journalister. Av regleringsbrevet för 2018 framgick att minst 75 procent av Brottsofferfondens tillgängliga medel skulle tilldelas ideella organisationer som bedriver brottsofferstödjande verksamhet. Rådet för Brottsofferfonden har därför fortsatt att prioritera ideella organisationers finansiering från fonden. Prognoser över tillgängliga medel för utdelning togs fram såväl inför vårens som höstens fördelnings möte. Höst prognosen baserade sig på oktober månads redovisade intäkter till fonden. Av de beviljade medlen fördelades cirka 30 miljoner kronor till ideella organisationer. Det utgjorde 75 procent av den prognosticerade intäkten för hela För att inte äventyra pågående forskningsprojekt samt angelägen ny forskning har ytterligare 2 miljoner kronor fördelats ur Brottsofferfondens kapital. möter många typer av brottsoffer och ansvarar för såväl samordning som praktiskt genomförande av vittnesstödsverksamheten vid domstolarna. Brottsofferfonden är huvudfinansiär av denna verksamhet, som ofta kräver anställd personal för samordning och kontakter med vittnen, målsägande och andra aktörer. Finansieringen bidrar till ökad kontinuitet och kvalitet i vittnesstödsverksamheten. Brottsoffermyndigheten har under året fortsatt att stimulera till brottsofferarbete och informerat om möjligheten att ansöka om medel från Brottsofferfonden i flera olika sammanhang. Några för fonden nya forskare och organisationer har upptäckt möjligheten till finansiering av brottsofferinriktade projekt via webben och ansökt om medel elektroniskt. Möjligheten att ansöka elektroniskt är fortsatt uppskattad och antalet elektroniska ansökningar har ökat under året. Den elektroniska hanteringen har bidragit till en effektiv handläggning av ansökningsärenden. Myndigheten har på flera sätt arbetat med att sprida resultat från de forsknings och utvecklingsprojekt som har finansierats genom Brottsofferfonden. Yrkesverksamma och ideella praktiker har direkt fått ta del av resultaten genom myndighetens ordinarie temadagar och nyhetsbrev samt vid konferensen om forskning med praktisk nytta i arbete med brottsutsatta barn och unga. Insatserna har visat vilket stort intresse som fortsatt finns bland praktiker av att ta del av pågående och genomförda projekt. Arbetet med de populärvetenskapliga forskningsfilmerna kommer att ge nya och ytterligare möjligheter att sprida information om fondfinansierade projekt till praktiker. En mycket stor del av Brottsofferfondens medel har fördelats till Brottsofferjouren Sverige och lokala brottsofferjourer. Brottsofferjourerna

24 24 BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING 2018 Kunskapscentrum Brottsoffermyndighetens Kunskapscentrum arbetar för ett bättre bemötande, skydd och stöd till brottsoffer. Det görs bland annat genom att erbjuda utbildning och genom att samla, producera och sprida information till andra myndigheter, ideella organisationer och brottsoffer. Verksamhetsgren: Kunskapscentrum År Kostnader (tkr) Intäkter av anslag (tkr) Övriga intäkter (tkr) Totala intäkter (tkr) Målsättning Brottsoffermyndighetens uppgifter och mål framgår av förordningen (2007:1171) med instruktion för Brottsoffermyndigheten. Den långsiktiga målsättningen för Kunskapscentrum är att alla brottsoffer och berörda aktörer ska ha den kunskap och information som krävs för att brottsoffer ska få den upprättelse samt det skydd, stöd och bemötande de har rätt till. För att nå målet informerar Kunskapscentrum brottsoffer om rättigheter och utbildar såväl professionella som ideella aktörer. Centrumet genomför även särskilda regeringsuppdrag och ansvarar för myndighetens internationella verksamhet. Samverkan Brottsoffermyndighetens informations- och utbildnings verksamhet bygger i stor utsträckning på nationell, regional eller lokal samverkan. Myndigheten genomför ofta temadagar och större utåtriktade arrangemang i samverkan med nationella, regionala och lokala myndigheter samt ideella organisationer på brottsofferområdet. Brottsoffermyndigheten leder även en samverkansgrupp för brottsofferfrågor som har möten två gånger per år. Den samlar representanter för bland andra rättsväsendet, Kronofogden, Nationellt centrum för kvinnofrid, Barnafrid Nationellt kunskapscentrum och flera ideella organisationer. Samverkansgruppen bidrar till spridning av framtaget material, kunskapsutbyte och ökad samordning av samhällets insatser till stöd och skydd för brottsoffer. Under året har Brottsoffermyndigheten samverkat med Kronofogden om information till gärningspersoner om frivillig betalning av skadestånd. Arbetet har varit inriktat på att säkerställa att samverkande myndigheter ger liknande information till gärningspersoner samt att undersöka om det går att underlätta för gärningspersoner att betala frivilligt utan att det innebär påfrestningar för brottsoffer. Kronofogden har under året uppdaterat informationen till gärningspersoner och Brottsoffermyndigheten har lämnat synpunkter. Arbetet med att underlätta frivillig betalning av skadestånd fortsätter under Brottsoffermyndigheten har också varit representerad i ett flertal referens- och arbetsgrupper, till exempel Nationell myndighetssamverkan för kvinnofrid som under året arrangerade en välbesökt konferens i Stockholm, Myndighetsnätverket mot hedersrelaterat våld och förtryck och Nationellt myndighetsnätverk politiken för det civila samhället. Dessutom har myndigheten ingått i Nätverket för bidragsgivande myndigheter, Nätverket för FoU-myndigheter, Samverkansgruppen för kvinnofrid i Malmö, Västerbottens läns landstings jämställdhetsnätverk samt deltagit vid ett möte om statens stöd till kommuners och landstings arbete med mäns våld mot kvinnor som hölls av Socialdepartementet. Under året har Brottsoffermyndigheten fortsatt sitt arbete för ökad tillgänglighet bland annat genom att genomföra samråd med Polismyndigheten, Domstolsverket och Åklagarmyndigheten samt representanter från Funktionsrätt Sverige, För barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning,

25 BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING Riksförbundet Attention, Sveriges Dövas Riksförbund och Synskadades Riksförbund. Medarbetare vid Brottsoffermyndigheten har under året medverkat i utredningar och uppdrag, till exempel i Brottsförebyggande rådets referensgrupper om sexualbrottsutveckling, om utvecklingsområden i rättsväsendet och om kvinnofridskränkning. Därtill har myndigheten varit representerad som expert i utredningen Skydd för barn som bevittnar våld eller andra brottsliga handlingar och ansvar för uppmaning att begå självmord samt i en referensgrupp för utredningen Översyn av statens bidrag till ideella kvinno- och tjejjourer. Under året har Brottsoffermyndigheten också varit representerad i en arbetsgrupp om digitalt bemötande av brottsutsatta som letts av Justitiedepartementet. Arbetsgruppen har bestått av representanter från flera av rättsväsendets myndigheter samt Kronofogden. Arbetet har varit inriktat på att, utifrån uppdrag i myndigheternas regleringsbrev för 2018, analysera och identifiera vilka relevanta meddelandeflöden riktade till brottsutsatta som kan anslutas till Mina meddelanden och i vilken utsträckning tjänsten kan användas för att brottsutsatta ska få statusuppdateringar i sitt ärende. Vid genomförandet av Brottsoffermyndighetens regeringsuppdrag och projekt erbjuds alltid representanter för ideella organisationer och myndigheter att lämna synpunkter antingen skriftligen eller genom deltagande i referensgrupper. Under året har referensgruppmöten hållits i regeringsuppdragen och det egeninitierade projektet om behovsanpassad information för brottsoffer. Information på webben Brottsoffermyndigheten har fyra olika externa webbplatser: brottsoffermyndigheten.se, rättegångskolan.se, jagvillveta.se och frivilligtsex.se. Besöken på brottsoffermyndigheten.se ökade under 2018 med 7 procent, till över besök. På webbplatsen finns tydliga ingångar för att myndighetens olika målgrupper på ett enkelt sätt ska hitta den information de söker. De mest välbesökta sidorna handlar om skadestånd, ersättning och vad som händer efter en polisanmälan. Webbplatsen brottsoffermyndigheten.se har information på 14 olika språk. Det finns broschyrer och foldrar som alla är möjliga att läsa och skriva ut. Utöver det innehåller den bland annat böcker, rapporter, ansökningsblanketter, informationsfilmer, dokumentation från myndighetens arrangemang och myndighetens referatsamling. I samband med ett nytt regeringsuppdrag 2018 drevs en kampanj, Av fri vilja, och en ny webbplats togs fram. Webbplatsen, frivilligtsex.se, lanserades i början av november. Den riktar sig till unga i åldern år och innehåller information om den nya sexualbrottslagstiftningen. Under årets sista två månader har den haft närmare besök. Det mycket stora antalet besök visar att kampanjen har haft ett stort genomslag. I kampanjen Av fri vilja medverkade skådespelaren Ellen Bergström, e-sportaren Emil HeatoN Christensen och musikern Oskar Linnros. Webbplatsen jagvillveta.se riktar sig till barn som brottsoffer och innehåller bland annat texter, kortare filmer och bilder som beskriver vilka rättigheter barn har. Brottsoffermyndighetens lärarhandledning Liten och trygg är en del av jagvillveta.se. Handledningen riktar sig till förskolepersonal och innehåller kunskapshöjande filmer och fördjupningar om brott mot barn och förskolepersonalens anmälnings skyldighet samt pedagogiska övningar om barns rättigheter och känslor. Totalt hade webbplatsen jagvillveta.se närmare besök, varav besök på jagvillveta.se och besök på lärarhandledningen.

26 26 BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING 2018 Webbplatsen rättegångsskolan.se riktar sig till alla som vill lära sig hur en svensk rättegång går till. Webbplatsen har haft närmare besök, vilket är en liten minskning i förhållande till föregående år. Webbplatsen används förutom av brottsoffer och vittnen även i undervisning i skola samt vid högskola och universitet. Kopplat till webbplatsen finns en lärarhandledning för skolan. Rättegångsskolan.se är enbart tillgänglig i ett format som lämpar sig bäst att ta del av via en dator, vilket kan vara en förklaring till den minskade användningen. Det totala antalet besök på Brottsoffermyndighetens webbplatser har ökat kraftigt under året. Den stora ökningen beror framför allt på antalet besök på frivilligtsex.se. Webbplatserna brottsoffer myndigheten.se, rättegångs skolan.se, frivilligt sex.se och jagvillveta.se inklusive Liten och trygg, har under året sammantaget haft drygt 1,2 miljoner besök. Det motsvarar en ökning med 155 procent. Tryckt informationsmaterial Brottsoffermyndigheten arbetar kontinuerligt med att revidera sitt tryckta informationsmaterial för att göra det ännu mer tillgängligt och säkerställa att det innehåller uppdaterad information. Under året har myndigheten börjat använda en uppdaterad grafisk profil som bland annat är mer tillgänglighetsanpassad vad gäller färger och typsnitt. Det tryckta materialet går att beställa kostnadsfritt och används framför allt av polis, åklagare, domstolar, Kronofogden, ideella brottsofferorganisationer, delar av socialtjänsten samt hälso- och sjukvården i deras kontakter med brottsoffer. Under året har myndigheten uppdaterat och tagit fram 15 blanketter, broschyrer, affischer och flygblad. Övrigt Brottsoffermyndighetens nyhetsbrev har distribuerats fem gånger under året. I nyhetsbrevet rapporterar myndigheten bland annat om aktuella beslut om brottsskadeersättning samt om forskning och andra projekt som Brottsofferfonden finansierar. Med anledning av den nya dataskyddsförordningen GDPR bad Brottsoffermyndigheten under maj månad om nytt samtycke för att hantera de prenumeranternas e-postadresser. Antalet prenumeranter minskade då till cirka Brottsoffermyndigheten arbetar för att nå fler prenumeranter. Andelen öppnade nyhetsbrev har dock ökat markant efter att prenumeranterna lämnat nya samtycken, från 35 procent öppnade nyhetsbrev till över 50 procent. Snittet för öppnade nyhetsbrev ligger generellt på cirka 30 procent enligt leverantören av tjänsten avseende nyhetsbrev. I syfte att öka kännedom om möjligheten att ansöka om brottsskadeersättning har Brottsoffermyndigheten informationsfilmer tillgängliga på Youtube. Under 2018 har drygt externa artiklar publicerats om Brottsoffermyndigheten. Genom proaktivt mediearbete har myndigheten bland annat nått ut med information om kampanjen med anledning av den nya sexualbrottslagstiftningen och information om ersättning efter terrorattacken i Stockholm Arrangemang och utbildningar De primära målgrupperna för myndighetens arrangemang är yrkesverksamma personer inom rättsväsendet, socialtjänsten, skolan, hälso- och sjukvården, universitets- och högskolestuderande inom dessa fält samt verksamma inom ideella brottsofferorganisationer. Brottsoffermyndigheten arrangerade under året 13 större utbildningstillfällen med olika teman, varav fyra tillsammans med Domstolsverket inom ramen för ett regeringsuppdrag om utbildningsinsatser med anledning av ny sexualbrottslagstiftning. Utöver det har temadagarna framför allt fokuserat på barn och ungas utsatthet och sexualbrott. Utbildningarna har även avhandlat andra viktiga teman, till exempel hatbrott, mäns våld mot kvinnor och utsatthet på internet. Kunskapen har förmedlats av personal från Brottsoffermyndigheten, forskare som finansierats av Brottsofferfonden och andra experter. Vid vissa temadagar har Brottsoffermyndigheten samverkat med andra myndigheter, till exempel Domstolsverket samt flera olika ideella organisationer för att nå så många deltagare som möjligt. Arrangemangen har varit välbesökta och sammanlagt nådde myndigheten närmare personer. Myndighetens årliga temadag Internationella Brottsofferdagen spelades även denna gång in av UR Samtiden och har dels visats på tv, dels funnits tillgänglig för visning på UR Play. Arrangemanget har på så vis nått ytterligare ett stort antal personer och det är fortsatt tillgängligt på webben. Därutöver har Brottsoffermyndigheten under året i väsentligt större utsträckning medverkat

27 BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING med föreläsningar vid olika arrangemang med brottsofferinriktning i Sverige, på internationella konferenser och vid olika mässor. Myndighetens personal har föreläst eller berättat om myndighetens verksamhet och regeringsuppdrag för cirka personer, vilket är en mer än en fördubbling jämfört med Under året tog Brottsoffermyndigheten emot nio studiebesök, bland annat av domare, juriststudenter och en brottsofferjour från Finland. Myndighetens medarbetare är efterfrågade som föreläsare av ideella organisationer och under året har myndigheten erbjudit brottsofferjourer att ta del av föreläsningar via videolänk. Några jourer har tackat ja till erbjudandet, vilket har inneburit att myndigheten har kunnat nå ut med information till ideellt verksamma i olika delar av landet på ett kostnadseffektivt och miljövänligt sätt. Under 2018 har Brottsoffermyndigheten även föreläst för polis- och juriststudenter. Föreläsningarna har huvudsakligen varit inriktade på Brottsoffermyndighetens arbete, brottsskadeersättning och generella brottsofferfrågor. Myndighetens webbutbildning om barn som bevittnat våld, som slutredovisades i december 2013, används fortfarande. Brottsoffermyndigheten har, bland annat genom Kunskapscentrums verksamhet, fortsatt att verka för att den kunskap om brottsofferfrågor som myndigheten tar fram kommer till användning hos myndigheter och andra berörda aktörer. Temadagen Forskning för praktisk nytta, framtagandet av korta informationsfilmer om forskning samt att myndigheten spridit relevant forskningsresultat och kunskap i flera olika samverkanssammanhang kan särskilt betonas. Genom föreläsningar, temadagar, studiebesök, mässor och medverkan i andra utbildningsinsatser nådde Brottsoffermyndigheten sammantaget cirka personer under 2018, vilket är en fördubbling jämfört med Information till barn som brottsoffer Webbplatsen jagvillveta.se och tillhörande material, inklusive handledningen Liten och trygg riktar sig till barn från 4 till 17 år och är ålders- och behovsanpassat. Informationen består av texter, filmer, spel, broschyrer och barnboken Liten. Brottsoffermyndigheten har spridit information om jagvillveta.se digitalt, via föreläsningar samt genom att medverka som utställare vid olika arrangemang. Brottsoffermyndigheten informerade om Jag vill veta och Liten och trygg på flera mässor under året.

28 28 BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING 2018 Ny webbplats med behovsanpassad information för brottsoffer Under 2017 beviljades Brottsoffermyndigheten projektbidrag från EU:s fond för inre säkerhet för att ta fram en ny webbplats med behovsanpassad information för brottsoffer. Webbplatsen kommer genom text, filmer och animationer att förmedla relevant information för brottsoffer utifrån till exempel typ av brottsutsatthet, ålder och var i rättsprocessen brottsoffret befinner sig. Webbplatsen ska bygga på att brottsoffret fyller i vissa ingångsvärden vid sitt besök, för att på så vis möjliggöra anpassad information. Under 2018 har Brottsoffermyndigheten arbetat med att ta fram webbplatsens design och innehåll. Dessutom har teknisk utveckling av webbplatsen påbörjats. Myndigheten har inhämtat synpunkter på webbplatsens design och innehåll från andra myndigheter i rättsväsendet samt från ideella organisationer på brottsofferområdet. Designen har även testats av användare. Webbplatsen ska vara färdigställd under Brottsoffermyndigheten informerar om lärarhandledningen Liten och trygg. Allt tryckt barninformationsmaterial går att beställa på webbplatsen brottsoffermyndigheten.se. Under året har myndigheten också marknadsfört materialet via webbplatser som förmedlar lektionsmaterial till lärare och i sociala medier. Under 2018 har Brottsoffermyndigheten föreläst om Jag vill veta och Liten och trygg på fyra olika arrangemang. Teman för de olika arrangemangen har bland annat varit barn som utsätts för våld och vuxnas ansvar för att tillgodose barn och ungas rättigheter. Målgrupperna för arrangemangen var de som möter barn och unga i sina verksamheter, till exempel personal inom socialtjänst, förskola och skola, hälso- och sjukvård och rättsväsendet. Vid ett av arrangemangen medverkade förskolepersonal från två olika förskolor som berättade hur handledningen som finns på jagvillveta.se integreras i den ordinarie verksamheten. Brottsoffermyndigheten har även deltagit som utställare på mässor och konferenser för att sprida information. Genom föreläsningar, mässor och arrangemang har över personer nåtts med information om Jag vill veta och Liten och trygg. Internationellt arbete Brottsoffermyndigheten deltar i det internationella brottsofferarbetet bland annat genom att medverka i projekt, genom att företräda brottsofferperspektivet på möten som hålls av internationella aktörer, föreläsa vid internationella konferenser och genom att ta emot internationella studiebesök. Under åren har Brottsoffermyndigheten deltagit i det internationella projektet Hate no more som letts av den portugisiska organisationen APAV. Målsättningen i projektet är att få offer för hatbrott att anmäla brott genom att utbilda olika yrkesgrupper om vilka konsekvenser dessa brott kan få och hur offer för hatbrott kan få stöd. I projektet har ett utbildnings material och en tillhörande handbok för utbildare tagits fram. För att sprida kunskap om projektet och hatbrott har Brottsoffermyndigheten arrangerat utbildnings dagar på temat i Stockholm och Malmö. Ett partnermöte hölls under året i London och en avslutande konferens i Lissabon. Projektet har slutredovisats. Victim Support Europe bedriver projektet Victims of Crime Implementation Analysis of Rights in Europe (VOCIARE). Syftet med projektet är att bedöma hur EU:s brottsofferdirektiv implementeras i medlems

29 BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING länderna och att ta fram mätbara indikatorer för vissa av direktivets artiklar. Brottsoffermyndigheten ingår i projektets styrgrupp. EU-kommissionens ordförande tillsatte 2017 en särskild rådgivare för att se över frågor om statlig ersättning i unionens medlemsländer. Brottsoffermyndigheten har lämnat synpunkter på den särskilda rådgivarens rapport. Victim Support Europe arbetar med en studie om hur EU-direktivet om ersättning till brottsoffer fungerar i praktiken. Brottsoffermyndigheten är representerad i den expertpanel som utsetts i uppdraget. Flera av Brottsoffermyndighetens medarbetare närvarade i maj på den konferens som varje år hålls av Victim Support Europe. Årets konferens ägde rum i Stockholm. Temat var Reaching out to victims och medarbetare vid myndigheten föreläste om information till unga brottsoffer och deras rätt till ersättning. I anslutning till konferensen deltog även myndigheten i ett halvdagsseminarium om vad som kan göras för att förbättra de statliga ersättningssystemen för brottsoffer och ett heldags seminarium om offer för terrorism. Därutöver deltog representanter från Brottsoffermyndigheten vid den tionde nordiska konferensen om barnmisshandel och omsorgssvikt. Temat för konferensen som hölls på Färöarna var Barns bästa retorik eller realitet. Brottsoffermyndigheten har även medverkat på ett expertmöte på Malta med en föreläsning om Brottsofferfonden. Mötet hölls av det europeiska nätverket för brottsoffers rättigheter (ENVR) tillsammans med ministeriet för rättsväsendet, kultur och de lokala myndigheterna på Malta. Slutligen har Brottsoffermyndigheten träffat representanter för Världsbanken för att diskutera erfarenheterna av Rättegångsskolan med anledning av ett eventuellt informationsprojekt i Bosnien och Serbien, deltagit vid ett studiebesök från det serbiska justitiedepartementet vid Justitiedepartementet och vid besök hos Justitiedepartementet av GREVIO Group of Experts on Action against Violence against Women and Domestic Violence. Särskilda utvecklingsområden i rättsväsendet Brottsoffermyndigheten har under 2018 genomfört olika typer av undersökningar för att identifiera särskilda utvecklingsområden för rättsväsendet när det gäller arbetet med brottsutsatta. Myndigheten har genom enkäter låtit polisens brottsoffersamordnare, forskare och praktiker som deltagit vid Brottsoffermyndighetens arrangemang och landets vittnesstödssamordnare lämna synpunkter på vilka utvecklingsområden de uppmärksammar för rättsväsendet. Därutöver har Brottsoffermyndigheten genom bland annat omvärldsbevakning uppmärksammat möjliga förbättringsområden för rättsväsendet. Utvärderingarna pekar mot flera centrala utvecklingsområden och återkommande teman är vikten av att brott uppklaras, att barns rättsliga ställning stärks, att anpassad och individualiserad information till brottsoffer erbjuds och att kompetensen hos aktörer som möter offer för våld i nära relation ökar. Av myndighetens omvärldsbevakning framgår även att stödet till brottsoffer inte är likvärdigt i landet, inte minst behöver det stärkas i särskilt utsatta områden. I framför allt de enkätundersökningar som har gjorts under året framkommer flera synpunkter på områden där rättsväsendet skulle kunna förbättras. Rättsväsendets kunskap om brott mot särskilt utsatta grupper, till exempel barn, äldre, personer med funktionsnedsättning och HBTQ-personer, behöver förbättras vad gäller bland annat kunskap, bemötande och arbetsmetoder. Samverkan mellan de olika myndigheterna behöver också förändras så att bemötandet är lika gott, inkluderande och serviceinriktat oavsett vilken myndighet ett brottsoffer vänder sig till eller vilket steg i rättsprocessen ett brottsoffer befinner sig i. Särskilt gäller det HBTQpersoner som blir utsatta för brott och som ofta ger uttryck för att bli bemötta på ett heteronormativt sätt. Vidare framkommer tydligt i undersökningarna att det önskas ytterligare åtgärder för att säkerställa brottsoffers och vittnens medverkan i rättsprocessen, exempelvis genom att öka skyddet för brottsoffer och vittnen, ge möjlighet att vittna anonymt samt öka säkerheten i domstolarna. Det framkommer från flera olika håll att oro för att vittna eller medverka i en rättegång är mycket vanligt. Slutligen framkommer att kommuner behöver ta ett större ansvar för stöd till brottsoffer, bland annat för att säkerställa ett grundläggande och likvärdigt stöd i hela landet.

30 30 BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING 2018 Regeringsuppdrag Vittnesstödsuppdrag Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket har regeringens uppdrag att verka för att det bedrivs vittnesstödsverksamhet vid samtliga av landets tingsrätter och hovrätter. Vittnesstödsverksamheten finansieras till stor del av medel från Brottsofferfonden och administreras huvudsakligen av lokala brottsofferjourer. Under året besökte myndigheten sex lokala vittnesstödsverksamheter. Brottsoffermyndigheten driver vittnesstödsverksamheten vid Malmö tingsrätt. Myndighetens samordnare planerar verksamheten så att något av de cirka 20 verksamma vittnesstöden närvarar vid samtliga förhandlingsdagar med brottmål då målsägande eller vittnen förekommer. Den årliga kartläggningen av vittnesstödsverksamheten som genomfördes 2019 visade bland annat följande: 2018 var cirka 750 personer verksamma som vittnesstöd i landet. Av dessa var majoriteten kvinnor och de flesta tillhörde ålderskategorin 65 år eller äldre. Under 2018 fick drygt personer hjälp av vittnesstöd i Sveriges domstolar. Av de som fick stöd var nästan 55 procent vittnen, närmare 20 procent målsägande, drygt 20 procent anhöriga eller vänner och drygt 5 procent tilltalade. Brottsoffermyndigheten lanserade i början av året ett webbforum för vittnesstödssamordnare där de kan utbyta erfarenheter och ge varandra tips på hur de kan utveckla de lokala verksamheterna. Även vid myndighetens årliga vidareutbildning för vittnesstödssamordnare, där totalt 34 samordnare deltog, gavs möjlighet till erfarenhetsutbyte. De som nyligen börjat arbetet som vittnesstödssamordnare erbjöds att gå en komprimerad grundutbildning. Konferensen fokuserade på ledarskaps frågor och webbutbildning. Webbaserad grundutbildning för nya vittnesstöd Brottsoffermyndigheten har regeringens uppdrag att i samråd med Domstolsverket och Brottsofferjouren Sverige ta fram en webbaserad grundutbildning för nya vittnesstöd. Syftet med den nya utbildningen är att skapa förutsättningar för ett flexibelt lärande och en likvärdig vittnesstödsutbildning av hög kvalitet för hela landet. Under året har arbetet med webbutbildningen fortsatt bland annat genom framtagande av design, teknikutveckling och flera filminspelningar. Ett samrådsmöte med Domstolsverket och Brottsofferjouren Sverige har hållits. Under vittnesstödssamordnarutbildningen lämnade samordnarna sina synpunkter på en tidig version av webbutbildningen. Uppdraget ska redovisas den 30 april Hot och hat mot deltagare i det demokratiska samtalet Brottsoffermyndigheten fick i juli 2017 i uppdrag av regeringen att ta fram utbildnings- och informationsmaterial för att stödja deltagare i det demokratiska samtalet som utsätts för eller riskerar att utsättas för hot och hat. Uppdraget är en del av regeringens handlingsplan för att stärka arbetet med att förebygga och hantera hot och hat mot personer som deltar i det demokratiska samtalet. Brottsoffermyndighetens arbete ska genomföras i samråd med Brottsförebyggande rådet, Polismyndigheten, Socialstyrelsen och Brottsofferjouren Sverige samt andra relevanta aktörer. Myndigheten har under året både genomfört ett samråd med bland andra de utpekade myndigheterna och organisationerna och ett utvidgat samråd med ett stort antal representanter i syfte att inhämta kunskap om området. Därutöver har myndigheten under året genomfört en kvalitativ undersökning för att skapa insikt i målgruppens behov av information och stöd. För att informationen ska vara lättillgänglig för målgruppen arbetar myndigheten med att utveckla en webbplats där både utbildnings- och informationsmaterial kommer att publiceras. Uppdraget ska slutredovisas senast den 2 oktober Föreläsning under Brottsoffermyndighetens vidareutbildning för vittnesstödssamordnare.

31 BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING Spridning av boken Liten med tillhörande handledning Liten och trygg Brottsoffermyndigheten fick i november 2017 i uppdrag av regeringen att sprida boken Liten och den tillhörande handledningen Liten och trygg till grundskolans lägre årskurser och grundsärskola. I uppdraget ingick även att översätta boken Liten till engelska. Huvuddelen av spridningsinsatserna genomfördes under 2017 men i januari 2018 spred Brottsoffermyndigheten information om handledningen via ett e-postutskick till grundskolor och grundsärskolor. Information om handledningen gick på detta sätt ut till drygt skolenheter, vilket är samtliga som Skolverket publicerat på sin webbplats. För att få ytterligare spridning av materialet valde Brottsoffermyndigheten att annonsera, framför allt i digital form, i medier som riktar sig till lärare. Arbetet har under året till stora delar fokuserat på analys och utvärdering av verksamheten som bedrivs på myndigheten för att säkerställa att jämställdhetsperspektivet genomsyrar verksamhetens alla delar i enlighet med framtagna styrdokument. Analys av statistik i brottsskadeärenden har visat att det inte finns några omotiverade skillnader i handläggning, beslut eller omprövningsbeslut för kvinnor och män, flickor och pojkar. De skillnader som konstaterades kan förklaras av omständigheterna i de enskilda fallen och att kvinnors och mäns utsatthet kan se olika ut. För att öka kunskapen kring om det finns skillnader med avseende på kön i den service och information som lämnas av myndigheten per telefon har två samtalsmätningar i myndighetens servicetelefon skett under I hög utsträckning bekräftades den bild som tidigare mätningar under 2016 visat, det vill säga att de iakttagna skillnaderna beror på omständigheter som inte kan påverkas av myndigheten. De bedöms inte heller påverka den service och information som lämnas till män respektive kvinnor. Även när det gäller handläggningen av ärenden och fördelningen av medel från Brottsofferfonden har analysresultat visat att hanteringen är likvärdig för kvinnor och män. Den engelska versionen av boken Liten. Den engelska versionen av boken spreds till deltagare på konferensen Agenda 2030 for Children, End Violence Solutions Summit i Stockholm den februari Den har också spridits vid konferensen Reaching out to victims som Victim Support Europe arrangerade i Stockholm den maj Uppdraget redovisades den 30 april Jämställdhetsintegrering Brottsoffermyndigheten har under året fortsatt arbetet med jämställdhetsintegrering i syfte att verksamheten ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen. Vidare har Brottsoffermyndigheten under året anordnat och deltagit vid ett flertal arrangemang och samverkans möten som knyter an till det jämställdhetspolitiska delmålet att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Utvärderingar visar att en stor majoritet av deltagarna upplever att de kommer att ha nytta av kunskapen i sitt arbete och att deras kunskap har ökat. En övervägande majoritet av deltagarna vid myndighetens arrangemang är kvinnor, vilket kan förklaras med att det är en större andel kvinnor som arbetar inom både ideella organisationer och socialtjänsten. I det löpande arbetet under året, till exempel i projekt och vid framtagande av informationsmaterial, har de nya och reviderade styrdokument som inkluderar jämställdhetsintegrering använts som stöd, bland annat myndighetens rutiner för mottagaranpassade och inkluderande texter, bilder och filmer.

32 32 BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING 2018 Kampanjen Av fri vilja spreds bland annat i Stockholms tunnelbana. Informations- och utbildningsinsatser med anledning av ny sexualbrottslagstiftning Brottsoffermyndigheten har i uppdrag av regeringen att ta fram en webbaserad utbildning och en lärarhandledning om den nya sexualbrotts lagstiftningen som gäller från och med den 1 juli Myndigheten ska även inom uppdraget ta fram och sprida information om innebörden av den nya sexualbrottslagstiftningen till relevanta målgrupper. Uppdraget ska slutredovisas senast den 11 december Brottsoffermyndigheten har under 2018 valt att genomföra en kampanj för att öka kännedomen och kunskapen om den nya sexualbrottslagstiftningen. Genom kampanjen har myndigheten spridit information om sin nya webbplats frivilligtsex.se. Kampanjen heter Av fri vilja och har huvudbudskapet Sex är alltid frivilligt, annars är det ett brott. Tre kända personer har varit med och spridit budskapet. Det är skådespelaren Ellen Bergström, musikern Oskar Linnros och e-sportaren Emil HeatoN Christensen. Den huvudsakliga målgruppen för kampanjen har varit unga i åldern år. Kampanjen har pågått vecka i flera olika digitala kanaler som unga personer använder, bland annat Youtube, Snapchat, Instagram, Spotify, Facebook, Twitch och via annonser på Google. Budskapet har också spridits på tåg, i tunnelbana, på köpcentrum, i radio och poddar. På webbplatsen frivilligtsex.se kan unga bland annat lära sig mer om den nya lagstiftningen, vad som är okej och inte och var det går att få stöd och hjälp. På webbplatsen finns även information för unga i åldern år, även om den yngre målgruppen framförallt kommer att få information genom den lärarhandledning och de utbildningsinsatser för skolan som myndigheten planerar. Brottsoffermyndigheten har medverkat på SACO Studentmässan i Älvsjö och på den digitala festivalen Dreamhack i Jönköping för att nå målgruppen. Båda arrangemangen hade över besökare vardera. Kampanjen har gett goda resultat. Webbplatsen har från lanseringen den 5 november fram till den 31 december 2018 haft närmare besök. På Youtube-kanalen har informationsfilmerna visats cirka 4,7 miljoner gånger.

33 BROTTSOFFERMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING En SIFO-undersökning som Brottsoffermyndigheten låtit genomföra visar att kampanjen fått hög uppmärksamhet. Nästan sju av tio personer i målgruppen har nåtts av budskapet vilket talar för att närmare personer i målgruppen nåtts av informationen. Målgruppen anser att kampanjens budskap är mycket tydligt och att det uppfattas som relevant och trovärdigt. Dessutom uppger nästan hälften av respondenterna att de fått en mer positiv inställning till den nya lagstiftningen. Bedömning Brottsoffermyndigheten arbetar på olika sätt för att öka kunskapen om brottsofferfrågor hos myndigheter och andra berörda aktörer. Myndighetens utåtriktade arrangemang har varit välbesökta och uppskattade enligt utförda utvärderingar. En majoritet av deltagarna är kvinnor och en stor majoritet uppger att de kommer att ha nytta av den kunskap som förmedlats. Myndighetens bedömning är att de utbildnings- och informationssatsningar som har genomförts har breddat och fördjupat kunskaperna om brottsoffers rättigheter hos professionellt och ideellt verksamma. Under året har myndigheten bland annat satsat på utbildning om sexualbrott, barn och ungas utsatthet, hatbrott, mäns våld mot kvinnor och barn samt utsatthet på internet. Det finns ett fortsatt behov av att utveckla brottsofferkompetensen hos såväl yrkesverksamma som ideellt aktiva. Brottsoffermyndighetens webbplatser är mycket välbesökta. De delar på brottsoffermyndigheten.se som är mest besökta är de som är unika för myndigheten. Sidorna under samlingsrubriken Utsatt för brott, som vänder sig direkt till enskilda brottsoffer, besöks allt mer. Informationen på webbplatsen tillsammans med Rättegångsskolan underlättar för målsägande och vittnen att få information och svar på brottsofferfrågor. Myndighetens webbplats frivilligsex.se som publicerades först i slutet av året har bidragit till att det totala antalet besök på myndighetens webbplatser sammantaget ökat med över 150 procent till cirka 1,2 miljoner besökare. Det är tydligt att de medel Brottsoffermyndigheten erhållit för att sprida kunskap om förändrad sexualbrottslagstiftning möjliggjort för myndigheten att nå långt fler personer. De olika regeringsuppdrag som Brottsoffermyndigheten under året har arbetat med kommer innebära att brottsoffers ställning stärks. Informationsinsatsen som myndigheten genomförde med anledning av förändrad sexualbrottslagstiftning har sammantaget nått ett mycket stort antal personer i den utpekade målgruppen. Kampanjen har också tagits emot väl och kommer på sikt kunna bidra till att offer för sexualbrott får den information de behöver. Det kan antas att ökad kunskap om sexualbrottslagstiftningen kan ha vissa brottsförebyggande effekter. Även arbetet med webbaserad utbildning för blivande vittnesstöd och information till deltagare i det demokratiska samtalet kommer leda till förbättringar för brottsoffer. Myndighetens kontinuerliga arbete med att sprida kännedom om materialet Jag vill veta och Liten och trygg har lett till en hög kännedom om materialet bland yrkesverksamma, att webbplatsen är välbesökt och en stor efterfrågan på det tryckta materialet. Webbplatsen, lärarhandledningen, känslokorten och övrigt material bidrar tillsammans till att underlätta för brottsutsatta barn och unga att få tillgång till och tillgodogöra sig information om sina rättigheter.