BROTTSOFFERMYNDIGHETEN

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2001 BROTTSOFFERMYNDIGHETEN

2 BROTTSOFFERMYNDIGHETEN RESULTATREDOVISNING GENERALDIREKTÖRENS KOMMENTAR 2 BROTTSSKADEERSÄTTNING 3 Statistiska uppgifter Bedömning Regress BROTTSOFFERFONDEN 9 Utvecklingsarbete Uppföljning Stimulansåtgärder INFORMATION 13 Remissyttranden ÅTERRAPPORTERING 16 ÖVRIGT 18 MEDARBETARE 19 VERKSAMHETSÅRET I BILD 20 FINANSIELL REDOVISNING RESULTATRÄKNING 21 BALANSRÄKNING 22 FINANSIERINGSANALYS 23 REDOVISNINGSPRINCIPER ANSLAGSREDOVISNING 24 NOTER 25 SAMMANSTÄLLNING AV VÄSENTLIGA UPPGIFTER 26 BILAGA 1 27 Brottsofferfonden. Resultat- och balansräkning, Notbilaga BILAGA 2 30 Fördelning av medel från Brottsofferfonden BILAGA 3 36 Revisionsberättelse 1

3 ÅRSREDOVISNING 2001 GENERALDIREKTÖRENS KOMMENTAR Brottsoffermyndigheten har alltsedan inrättandet år 1994 haft en ständig tillväxt inom sina verksamhetsområden. Det finns för närvarande inga tecken på att denna tillväxt skulle avta eller plana ut. Antalet inkomna ansökningar om brottsskadeersättning fortsätter att öka och på detta område tycks dessutom ökningstalen vara i tilltagande. När det gäller Brottsofferfonden är utvecklingen i stort sett densamma med en stadig ökning av inkomna ansökningar. Därtill kommer att fonden numera också kan utge verksamhetsstöd vilket medfört en ny kategori av ansökningar. Under detta verksamhetsår har Brottsofferfonden totalt sedan sin tillkomst delat ut mer än etthundra miljoner kronor. Dessa pengar har använts till att finansiera projekt som alla syftar till att förbättra situationen för brottsoffer. Bland annat har pengarna lett till en utveckling av forskningen på brottsofferområdet men också till bättre behandlingsformer, ökad medvetenhet om brottsoffrens reaktionsmönster samt inte minst bidragit till opinionsbildning på området. - Brottsoffermyndigheten har också kontinuerligt ökat sina informations- och utbildningsinsatser. Brottsoffermyndighetens uppbyggnad med en brottsskadeenhet, som år 2001 mottog cirka 7000 ansökningar med individuella berättelser om brottsoffers utsatthet och deras möte med rättsväsendet, kombinerat med en Brottsofferfond, som får tillgång till alla de kunskaper och erfarenheter som de fondfinansierade projekten genererar, har givit myndigheten och dess personal en unik kunskap om brottsoffrens situation i Sverige. Denna kompetens är idag mycket efterfrågad och myndigheten inbjuds och deltar därför i många olika typer av samverkansorgan och utbildningar. Därutöver arrangerar myndigheten egna utbildningar för att sprida denna kunskap. - Brottsoffermyndigheten har också ett mycket gott samarbete med de ideella organisationerna på brottsofferområdet. Sammanfattningsvis spelar Brottsoffermyndigheten idag den centrala roll för brottsofferarbetet i Sverige som var tanken bakom dess inrättande. Denna position accentueras ytterligare bl.a. genom de regeringsuppdrag som under verksamhetsåret riktas till Brottsoffermyndigheten och som går ut på att tillsammans med Domstolsverket ansvara för en nationellt utbyggd vittnesstödsverksamhet, att i samarbete med Domstolsverket, Rikspolisstyrelsen och Riksåklagaren genomföra utbildning i brottsofferfrågor, att medverka till att handlingsplaner för brottsofferarbete upprättas hos Domstolsverket och Riksåklagaren samt att utforma och genomföra ett forskningsprogram för viktimologisk forskning. Det är också glädjande att kunna konstatera att Brottsoffermyndighetens engagemang och aktivitet på det internationella planet starkt har bidragit till att placera brottsofferfrågorna på EU:s dagordning, vilket hittills resulterat i en s. k. grönbok från EU-kommissionen. Brottsoffermyndigheten kommer också fortsättningsvis att medverka till att synliggöra brottsoffrens situation genom att på olika sätt lyfta fram, initiera och informera om brottsofferfrågor för att brottsoffrens behov och intressen skall bli tillgodosedda. Britta Bjelle, Generaldirekör 2

4 BROTTSOFFERMYNDIGHETEN BROTTSSKADEERSÄTTNING Brottsoffermyndighetens huvuduppgift är att pröva ärenden enligt brottsskadelagen. Det övergripande målet när det gäller att besluta i brottsskadeärenden är att förverkliga de rättspolitiska motiven som ligger till grund för brottsskadelagen. För att lyckas med det har tre delmål ställts upp: handläggningen av brottsskadeärenden skall ske säkert, snabbt och billigt. Målet för verksamheten med brottsskadeersättning är enligt regleringsbrevet att tillförsäkra den enskilde rättstrygghet och rättssäkerhet främja brottsoffers rättigheter samt bevaka deras behov och intressen verka för att den som är berättigad till brottsskadeersättning får sådan. Säkerhet och kvalitet Säkerhet är en fråga om kvalitet. Höga krav skall kunna ställas på Brottsoffermyndighetens rättstillämpning. De som drabbats av brott skall kunna få den brottsskadeersättning de är lagligen berättigade till, varken mer eller mindre. Besluten i brottsskadeärendena kan inte överklagas. En sökande som inte är nöjd med ett beslut kan dock begära omprövning av beslutet. Ett sätt att behålla hög kvalitet på myndighetens beslut är att bevaka frekvensen av begärda omprövningar. Antalet omprövningar skall helst inte öka i förhållande till det totala antalet avgjorda ersättningsärenden. Vidare skall frekvensen ändringar på grund av oriktig rättstillämpning inte vara så stor att den indikerar en kvalitetsmässig försämring. En annan aspekt av kvalitet är att den som ansökt om brottsskadeersättning själv upplever sig ha fått ett professionellt och sakkunnigt bemötande av myndighetens tjänstemän. För att utröna hur de sökande upplever bemötandet från myndigheten har en enkätundersökning påbörjats under verksamhetsåret. En liknande enkät med fokus på hur myndighetens service uppfattas av domstolarna står sedan i tur. Resultatet av undersökningarna kommer att redovisas år Korta handläggningstider Snabbheten kan lättast avläsas i varje ärendes handläggningstid. Målet som anges i regleringsbrevet är att minst 70 procent av brottsskadeärendena skall avgöras inom fyra månader från det att ärendet kom in till myndigheten och att ärendebalansen skall minska. Kostnadseffektivitet Varje ärende skall handläggas så billigt som möjligt. Kostnaderna per ärende har reducerats så radikalt under 1990-talet att det finns skäl att tro att ytterligare besparingar kan bli svåra att uppnå. Brottsoffermyndighetens målsättning är att hanteringskostnaderna inte skall öka trots det ökande antalet inkommande ärenden. Givetvis får ambitionerna i detta avseende inte medföra att kvaliteten blir lidande. Organisation Brottsskadeärendena handläggs i ett rotelsystem med förebild från de allmänna förvaltningsdomstolarna. Ärendets karaktär avgör i vilken sammansättning besluten skall fattas. I de flesta fallen beslutar rotelinnehavaren efter föredragning av en beredningsjurist. Ärenden gällande större belopp eller av svårare karaktär avgörs av generaldirektören. Vissa ärenden, där huvudfrågan är av principiell karaktär, avgörs av Brottsoffermyndighetens nämnd. Denna nämnd består av verksamma domstolsjurister, särskilt sakkunniga i försäkringsfrågor samt riksdagsledamöter. BROTTSOFFERMYNDIGHETENS NÄMND fr o m Ordförande Anna-Karin Lundin, hovrättspresident Vice ordförande Hans Heimer, tingsrättslagman, Göran Karlstedt, hovrättslagman Ordinarie ledamöter Bill Dufwa, professor, Märta Johansson, riksdagsledamot Ulla Löfgren, f d riksdagsledamot Ersättare Karl Matz, hovrättsråd, Ann-Christine Lindeblad, tingsrättslagman, Gudmund Lindencrona, chefsjurist, Margareta Sandgren, riksdagsledamot, Karin Israelsson, f d riksdagsledamot 3

5 ÅRSREDOVISNING 2001 BROTTSSKADEERSÄTTNING Fördjupad utredning Under verksamhetsåret 1998 påbörjades en förändring av utredningen av brottsskadeärenden som gav den en delvis ny inriktning. Denna inriktning har i stort sett även gällt för verksamhetsåret Således har betydande personella resurser satsats på att utreda försäkringsförhållandena i ärendena. Satsningen har gjorts på såväl det kvalitativa som kvantitativa planet: dels fördjupas utredningen i de ärenden där det finns indikationer på förekomst av försäkringsskydd, dels utökas stickprovsverksamheten i de ärenden där inga sådana indikationer finns. Även när det gäller frågan om skadevållarens betalningsförmåga, vilken i likhet med försäkringsfrågan är av avgörande betydelse för rätten till ersättning enligt brottsskadelagen, har handläggarnas erfarenheter gett anledning till förändrade utredningsrutiner innebärande bl.a. att man inte alltid nöjer sig med de uppgifter som redovisas i brottmålsdomarna, utan hämtar in ny utredning i ärendena. Sammantaget har den ökade satsningen på utredningsarbetet medfört att betydligt fler ansökningar avslagits med hänvisning till förefintlig försäkring eller skadevållarens betalningsförmåga. Det här beskrivna och mer resurskrävande förhållningssättet till ärendeutredningen bör också rimligen medföra en lägre total utbetald brottsskadeersättning. Den vid Brottsoffermyndigheten tillgängliga statistiken ger inte skäl att frångå det antagandet. Här bör dock anmärkas att ett antal av de avslagna ansökningarna kan återkomma till myndigheten i händelse av att hindren för utfående av brottsskadeersättning undanröjts exempelvis genom att det aktuella försäkringsbolaget med hänvisning till försäkringsvillkor avböjer att ersätta skadan eller genom att det framkommer nya uppgifter om skadevållarens betalningsförmåga. Det blir alltså i dessa fall frågan om en uppskjuten utbetalning som senare kommer att verkställas. Det är således svårt att i dagsläget ge några säkra prognoser om det framtida sammantagna utfallet. Brottsoffermyndigheten gör den bedömningen att konsekvent genomförd medför det fördjupade utredningsarbetet en betydande besparing vad avser utbetald brottsskadeersättning. Hur stor denna besparing är kan inte med någon högre grad av exakthet sägas. Med beaktande av att vissa av de ansökningar som avslagits senare återkommer tror myndigheten ändå att det rör sig om tre till fem miljoner kr per år. 4

6 BROTTSSKADEERSÄTTNING BROTTSOFFERMYNDIGHETEN STATISTISKA UPPGIFTER Inkomna ärenden Antalet inkomna ärenden under perioden var Av dessa avser ersättning för personskada, medan 674 avser ersättning för sak- eller ren förmögenhetsskada. Den totala tillströmningen av ärenden fortsätter alltså att öka. Årets ökning, 784 st ärenden, motsvarar drygt tolv procent, dvs. en ökning över den förväntade. Ökningen har dock inte heller detta verksamhetsår legat jämn över hela perioden utan är främst hänförlig till en betydande uppgång under det andra halvåret. Fördelat på de två skadetyperna innebär detta en ökning vad avser personskadeärenden med 665 st (11,2 procent) och vad avser ärenden gällande sak- och rena förmögenhetsskador med 119 st (21,4 procent) Antal Antal 7000 TOTALT INKOMNA OCH AVGJORDA ÄRENDEN Inkomna Avgjorda PERSONSKADOR Avgjorda ärenden Under perioden avgjordes ärenden, att jämföra med år 2000, då ärenden avgjordes. Ökningen var således totalt 692 ärenden (10,7 procent). Vad avser ärenden gällande personskador uppgick ökningen till 631 st (10,7 procent) och antalet avgjorda ärenden st. Ökningen av antalet avgjorda ärenden gällande sak- och ren förmögenhetsskada uppgick till 61 st (10,3 procent) och antalet avgjorda ärenden var 651 st. Utbetald brottsskadeersättning Det förhållandet att antalet avgjorda ärenden ökade med nära elva procent fick till följd att även summan av utbetald brottsskadeersättning ökade i ungefärligen samma omfattning och uppgick till 80,2 miljoner Antal SAK-OCH RENA FÖRMÖGENHETSSKADOR Inkomna Avgjorda Inkomna Avgjorda UTBETALD BROTTSSKADEERSÄTTNING (TKR) År Person Sak-förm. Utbetald skador skador ersättning

7 ÅRSREDOVISNING 2001 BROTTSSKADEERSÄTTNING Antal INKOMNA BROTTSSKADEÄRENDEN /UTGÅENDE BALANS Inkomna brottsskadeärenden Utgående balans totalt rade (124 ärenden gällande sak- och rena förmögenhetsskador samt personskadeärenden). Denna ökning är förstås följden av att antalet inkomna ärenden ökat i ännu högre grad än antalet avgjorda. Av den utgående balansen på ärenden hade 489 st (26 procent) inkommit för mer än tre månader sedan. Av dessa 489 ärenden hade 202 st (knappt 11 procent av den totala balansen) respektive 49 st (2,6 procent av den totala balansen) inkommit för mer än sex respektive tolv månader sedan INKOMNA OMPRÖVNINGSÄRENDEN - i förhållande till avgjorda ursprungliga skadeärenden År Antal avgjorda skadeärenden Antal inkomna omprövningar Andel i procent 4,4 4,4 3,7 3,5 3,6 ÄNDRINGSFREKVENS VID OMPRÖVNING - föregående års värden inom parentes UTGÅENDE BALANSER Budgetår Person- Sak/förm. SUMMA skador skador Antal Andel av ompr. Andel av avgj. ärenden (%) ärenden (%) Ändring pga ny bedömning 23 (9) 9,7 (4,0) 0,33 (0,15) Ändring pga nya omständigheter 9 (10 ) 3,8 (4,4) 0,13 (0,16) Ej ändring 207 (208) 86,5 (91,6) Utgående balanser Under verksamhetsåret har ärendebalansen, trots den påtagliga uppgången vad gäller antalet avgjorda ärenden, ökat med 124 till korrige- Omloppstider Omloppstiderna, dvs. den tid det tar för ett ärende att registreras, beredas, avgöras och expedieras, har under verksamhetsåret kunnat förkortas. Sammantaget hade 66,4 procent av de år 2001 avgjorda ärendena en handläggningstid understigande fyra månader att jämföra med 58,4 procent föregående år. Fördelat på skadekategorier blir resultatet att nära 79 procent av de avslutade ärenden gällande sakoch rena förmögenhetsskador haft en handläggningstid understigande fyra månader, medan drygt 65 procent av personskadeärendena har handlagts inom den tiden. Omprövningsärenden Antalet inkomna omprövningsärenden har ökat i ungefär samma grad som antalet ansökning i stort. Ett sätt att belysa kvaliteten på besluten i brottsskadeärendena kan vara att se till ändringsfrekvensen vid de gjorda omprövningarna. Av de 238 st omprövningar som Brottsoffermyndigheten gjorde under verksamhetsåret resulterade 22 st (9,2 procent av omprövningarna) i att myndigheten ändrade sitt beslut med hänvisning till att den tidigare bedömningen varit felaktig. I 9 st omprövningar (3,8 procent av omprövningarna) ändrades ursprungsbeslutet eftersom det till omprövningen anförts nya omständigheter som kullkastade den tidigare bedömningen. I 207 st omprövningsärenden (87 procent av omprövningarna) ändrades inte det omprövade beslutet. Denna ändringsanalys ger vid handen att Brottsoffermyndighetens beslut i brottsskadeärendena håller hög kvalitet. 6

8 BROTTSSKADEERSÄTTNING BROTTSOFFERMYNDIGHETEN UTBETALD BROTTSKADE ERSÄTTNING (Tkr) - fördelat på olika ersättningsslag Budgetår Kränkning sexualbrott Ideell ersättning sexualbrott Kränkning övriga brott Ideell ersättning övriga brott Inkomstförlust ersättning Övrig brottskadeersättning Utbetalt SEXUALBROTT antal avgjorda skadefall 12 månader Våldtäkt inkl. grov våldtäkt Övriga sexualbrott Försöksbrott Sexualbrott mot barn Summa BEDÖMNING Verksamheten med hantering av brottsskadeärenden har varit framgångsrik även under år Sålunda kan en fortsatt positiv utveckling vad gäller antalet avgjorda ärenden konstateras liksom en minskning av omloppstiderna. Trots en markant ökning av antalet avgjorda ärenden har den ännu kraftigare ökningen av antalet inkomna ärenden medfört att ärendebalansen ökat. Även om denna ökning inte är påfallande stor är den ändå oroande. Den ger indikationer på att det blir en svår uppgift att med bibehållen kvalitet på besluten minska ärendebalansen utan tillskjutande av större resurser. Ökningen av antalet inkomna ansökningar om brottsskadeersättning är ändå glädjande i så motto att Brottsoffermyndighetens informationsinsatser på detta område verkar ha burit frukt. Det är dock ännu för tidigt att hävda att de allra flesta som är berättigade till brottsskadeersättning också får sådan. Den av myndigheten bedrivna telefonservicen tar visserligen stora resurser i anspråk men å andra sidan ger den förutom en mängd bevis på uppskattning många inblickar i brottsoffers erfarenheter av möten med rättsväsendet och andra institutioner. Den beskrivna omprövningssituationen talar för att Brottsoffermyndighetens handläggning av brottsskadeärendena tillförsäkrar den enskilde rättstrygghet och rättssäkerhet. När det slutligen gäller omlopptiderna kan poängteras att även om de av regeringen uppsatta målet inte till fullo har uppnåtts har ändå en markant förbättring skett och det mesta talar för att målsättningen kommer att uppnås inom något av de närmaste åren, under förutsättning att nödvändiga resurser kan tillföras brottsskadeenheten. 7

9 ÅRSREDOVISNING 2001 BROTTSSKADEERSÄTTNING REGRESS En av förutsättningarna för att utge brottsskadeersättning är att gärningsmannen/skadevållaren saknar förmåga att betala skadestånd. Regressrätten aktualiseras därför huvudsakligen i de fall där det senare blir känt att gärningsmannens ekonomiska situation har förbättrats. För att regressrätten skall kunna utövas krävs i regel - förutom att gärningsmannen är känd - att det finns en dom på skadestånd. Under budgetåret 2001 inflöt tkr. De regressärenden som under år 2001 aktualiserats härrör i huvudsak från beslut i brottsskadeärenden meddelade under åren 1994 och Av dessa ärenden är några få slutbetalade. Detta innebär att merparten av regressärendena kommer att finnas med i den administrativa hanteringen under ett antal år. Bedömning Verksamhetsmålen har uppfyllts. De samlade erfarenheterna av regressverksamheten visar att det finns goda möjligheter att återkräva utbetald brottsskadeersättning och att resultatet av regressverksamheten är tydligt kopplat till den arbetsinsats som görs REDOVISNING AV INKOMNA MEDEL Belopp Tkr

10 BROTTSOFFERMYNDIGHETEN BROTTSOFFERFONDEN Inkomna och beviljade ansökningar Under verksamhetsåret har 371 ansökningar avseende projekt med ett sammanlagt sökt belopp om cirka 86 miljoner kr inkommit till Brottsoffermyndigheten. Som en följd av att det sedan den 1 januari 2000 även är möjligt att ansöka om medel till löpande verksamhet har 132 ansökningar avseende verksamhetsstöd inkommit till myndigheten. Indelningen av projekt i olika kategorier följer förordningen (1994:426) om brottsofferfond. Denna indelning är inte helt oproblematisk. Exempelvis föreligger i många projekt inslag av såväl utbildning som informationsåtgärder. Projekten är indelade i den kategori som passar det huvudsakliga syftet med projektet. Under verksamhetsåret har verksamhetsstöd avseende år 2002 bland annat beviljats till Brottsofferjourernas Riksförbund med kr. De lokala brottsofferjourer som sökt verksamhetsstöd har beviljats kr vardera i grundbidrag för verksamhetsåret INKOMNA OCH BEVILJADE ANSÖKNINGAR År Inkomna Beviljade Summa ansökningar ansökningar beviljat (kr) * * * * * * * verksamhetsstöd De olika projekten belyser exempelvis områden som könsstympning, invandrarflickors utsatthet för våld och våld mot kvinnor ur ett straffrättsligt perspektiv. FÖRDELNING AV MEDEL ÅR 2001 Sammanlagt fördelades kr under verksamhetsåret. Fondens intäkter genom avgifter uppgick till kr. 16% 7% 28% Typ av verksamhet Antal beviljade ansökningar S:a beviljade medel (kr) Forskning Försök och utvecklingsverksamhet Av bilaga 2 framgår hur Brottsofferfondens medel fördelats under året. 23% 26% Information Utbildning Verksamhetsstöd Fördelning av medel inom prioriterade områden Under verksamhetsåret har fonden ålagts att särskilt prioritera projekt inriktade på våld mot kvinnor, brott mot barn och offer för brott med rasistiska, främlingsfientliga eller homofobiska förtecken. FÖRDELNING AV MEDEL SORTERADE EFTER HUVUDMAN OBS exklusive verksamhetsstöd 2% Totalt beviljades 82 projekt inriktade på våld mot kvinnor bidrag från fonden med ett sammanlagt belopp om kr. Den största andelen av dessa projekt, 66 stycken, drivs av ideella organisationer, främst kvinnojourer. Antalet projekt är relativt jämnt fördelat inom kategorierna utbildning, information och utvecklingsverksamhet. I nio fall har forskningsanslag beviljats. 13 % 37% 49% Huvudman Antal projekt S:a beviljat (kr) Ideella organisationer Forskning Offentlig Privat

11 ÅRSREDOVISNING 2001 BROTTSOFFERFONDEN När det gäller brott mot barn beviljades 44 projekt sammanlagt kr. I denna grupp är även verksamheter som vänder sig till vuxna som i barndomen utsatts för sexuella övergrepp inräknade. Tre forskningsprojekt där utsatta barn står i fokus beviljades medel. De rör olika områden såsom barns vittnesmål, förhörsteknik vid hörande av barn, tonårsmödrars barn och deras utsatthet för brott, barn som utsätts för våld av andra barn samt myndigheters ansvar för barn som utsatts för brott. När det gäller offer för brott med rasistiska eller främlingsfi entliga förtecken har inte något projekt beviljats finansiering. Brottsoffermyndigheten har genomfört riktade informationsinsatser till olika ideella organisationer. Dessa informationsinsatser har resulterat i att fem olika lokala brottsofferjourer tagit initiativ till projekt som bland annat avser rekrytering av stödpersoner och vittnesstöd med annan etnisk bakgrund än svensk. Därutöver har två invandrarorganisationer beviljats medel för att utveckla sitt brottsofferarbete. Sammanlagt har kr beviljats. Avseende offer för homofobiska brott har sex projekt beviljats sammanlagt kr. Projekten är fördelade på information, utbildning och utvecklingsverksamhet och som drivs av både ideella föreningar och i offentlig verksamhet. UTVECKLINGSARBETE Under verksamhetsåret har Brottsoffermyndigheten fortsatt att utveckla rutiner för handläggning av det ökade antalet ansökningar och pågående projekt. Ambitionen är att hålla en fortsatt hög servicenivå gentemot såväl allmänhet och potentiella sökande som pågående projekt Som en följd av att det numera även är möjligt att bevilja medel till löpande verksamhet har Brottsoffermyndigheten utformat särskilda rutiner för att effektivt kunna handlägga ansökningar avseende verksamhetsstöd. Brottsoffermyndigheten har antagit ett policydokument för arbetet i fonden. Även ett måldokument har utarbetats. Myndigheten har även sammanställt en plan för hur projekt skall följas upp och hur de resultat projekten genererar skall spridas. De antagna dokumenten har följts upp under år UPPFÖLJNING De medel som beviljas från fonden disponeras i enlighet med Brottsoffermyndighetens allmänna bestämmelser och särskilda villkor. Under år 2001 var projekt som beviljades medel i november 1999 och i maj 2000 skyldiga att avlämna redovisning till myndigheten. De allra flesta projekten avlämnade redovisning. Övriga beviljades förlängd projekttid. Det är myndighetens bedömning utifrån de redovisningar som inkommit att de olika projekten genomförts i enlighet med de ansökningar som ingivits samt myndighetens bestämmelser för anslag. När det gäller utbildningsprojekten kan man konstatera att drygt personer genomgått utbildning avseende framför allt våld mot kvinnor men även om vittnesstödsverksamhet, homofobisk brottslighet och brottsofferfrågor i allmänhet. Avseende information har insatser genomförts framför allt angående våld mot kvinnor men även avseende lokalt brottsofferstödjande arbete. Informationsinsatserna har bestått i dels spridning av tryckt material och dels sammankomster och temadagar. Flera olika typer av utvecklingsprojekt har genomförts. Bland annat har flera projekt avseende verksamhet med vittnesstöd redovisats. Redovisningarna visar att verksamheten fungerar väl och är uppskattad. Ett flertal så kallade tjej-jourer har redovisat sin verksamhet. De startbidrag som beviljats har bland annat medfört att jourerna kunnat trycka informationsmaterial och arrangera utbildning för dem som arbetar ideellt inom de olika jourerna. Av flera redovisningar framgår att praktisk stödverksamhet är mycket värdefull för den som drabbats av brott. Särskilt uppskattat 10

12 BROTTSOFFERFONDEN BROTTSOFFERMYNDIGHETEN är stödgrupper, juridisk hjälp och självförsvarskurser. När det gäller forskning har ett antal forskningsprojekt avslutats. De olika projekten har uppmärksammats i media och lett till ökad kunskap om brottsoffers situation. Besök med syfte att såväl genomföra revision som diskutera löpande projekt har gjorts hos Brottsofferjourernas Riksförbund. Personal från Brottsoffermyndigheten har medverkat som föreläsare eller deltagare i ett flertal arrangemang som finansieras av fonden. Dessa arrangemang har alla genomförts på ett bra sätt och varit uppskattade. Forskningsprojekt följs kontinuerligt upp genom att forskare bjuds in för att presentera pågående eller avslutade projekt inför rådet. Flera av de projekt som finansierats av fonden har bjudits in till seminarier och utbildningar som genomförts av ideella föreningar. Myndigheten sprider även resultat som uppnåtts i avslutade projekt vid särskilda seminarier eller temadagar. Vid två tillfällen har projekt som bygger på samma grundidé eller i övrigt har beröringspunkter bjudits in till särskilda temadagar. Vid temadagarna har de inbjudna projekten presenterat sin verksamhet. Aktuella teman har varit Vittnesstöd respektive Brottsofferarbete i Göteborg. Utgivning av ett nyhetsbrev har påbörjats. Syftet är dels att informera om Brottsofferfonden dels att sprida erfarenheter och resultat från pågående och avslutade projekt. STIMULANSÅTGÄRDER För att stimulera till ansökningar från de områden som av regeringen pekats ut som särskilt prioriterade har särskilda informationsinsatser genomförts. Insatserna har riktats till de lokala kvinnojourerna, invandrarorganisationer såväl på central som regional nivå, RFSL:s medlemsföreningar samt till skolhälsovården. Särskilda informationsinsatser riktade till universitet och högskolor har genomförts. Personal från myndigheten är efterfrågade som föreläsare i olika sammanhang. Vid varje föreläsning/informationstillfälle lämnas både muntlig information och skriftligt material om möjligheten att söka medel från Brottsofferfonden. Brottsoffermyndigheten har instiftat en utmärkelse avseende brottsofferarbete. För år 2000 tilldelades Ulf Adelsohn utmärkelsen för hans initiativ till och personliga engagemang i Operation Kvinnofrid. I syfte att intressera unga studenter för brottsofferfrågor och för att locka till forskning har myndigheten utlyst en ny omgång av sin uppsatstävling Brottsoffer i fokus. Uppsatserna skall vara på lägst C-nivå och placera brottsoffret i centrum. Under året har även en omgång, som lockat 29 uppsatsförfattare, avslutats. Ulf Adelsohn mottog 2000 års utmärkelse av generaldirektör Britta Bjelle En forskarkonferens på temat Dubbel viktimisering? Invandrade brottsoffer i svensk kontext genomfördes. Konferensen vände sig till yngre forskare och doktorander och syftet var att locka till forskning kring brottsoffer med invandrarbakgrund och särskilt unga kvinnors utsatthet. 11

13 ÅRSREDOVISNING 2001 BROTTSOFFERFONDEN BEDÖMNING Under verksamhetsåret inkom 371 ansökningar avseende projekt. Det innebar en ökning med elva procent jämfört med föregående år. Därutöver inkom 132 ansökningar avseende verksamhetsstöd. Det ökade antalet ansökningar har medfört att konkurrensen om fondens medel ökat betydligt. De informationsinsatser som genomförts har resulterat i ett ökat antal ansökningar avseende prioriterade områden. Även antalet ansökningar avseende forskning har ökat under året. De ideella organisationerna har beviljats medel såväl för projekt som för löpande verksamhet. De områden som särskilt av regeringen pekats ut som angelägna har prioriteras. Det ökade stödet till de ideella organisationerna medför sannolikt att de har högre beredskap att möta brottsoffer som behöver hjälp och stöd. De utbildnings- och informationsinsatser som genomförts med stöd från fonden har medfört att brottsoffers situation belysts och uppmärksammats i ökad omfattning hos såväl offentliga organ som inom ideella föreningar. Brottsoffer som söker stöd och hjälp möts i många miljöer av personer med större kunskap och förståelse. Den ökade kunskapen har även utvecklat intresset för brottsofferfrågor. har skapat en större trygghet för vittnen och målsäganden i domstolsförhandlingen, vilket lett till säkrare utsagor från dem och därmed bättre bevismaterial i målet. Brottsoffermyndigheten har under året fått regeringens uppdrag att tillsammans med Domstolsverket medverka till att verksamhet med vittnesstöd införs vid landets alla tingsrätter och hovrätter inom tre år. En annan verksamhet som ökat i snabb takt är tjej-jourerna. Unga utsatta flickor har fått både stöd och skydd samt en samtalspartner. Särskilt har fondens medel bidragit till att jourerna kunnat göra sig kända i sitt respektive närområde. Information om brottsofferfrågor har i många fall spridits inom olika invandrarorganisationer och även i allt större omfattning översatts till olika språk. Detta har medfört en större medvetenhet om brottsofferfrågor och är en bra bas för ansökningar avseende mer praktiskt inriktade projekt. Myndigheten kommer att fortsätta utvecklingen att nå nya grupper av brottsoffer med information om fonden samt med att finna former för att på ett effektivt och ändamålsenligt sätt sprida erfarenheter från genomförda projekt. Runt om i vårt land pågår brottsofferinriktade projekt. Varje röd prick representerar en ort där det pågår ett eller flera projekt. Många projekt har uppmärksammats i lokala media och på så vis bidragit till en lokal opinion för brottsoffer. Många projektidéer har spridits runt om i landet. Som exempel kan nämnas att verksamheten med vittnesstöd vid landets domstolar fortfarande ökar. Av de utvärderingar och uppföljningar som genomförts framgår att verksamheten är efterfrågad och tagits emot positivt från såväl de enskilda brottsoffren som från domstolarnas sida. Vittnesstödsverksamheten 12

14 BROTTSOFFERMYNDIGHETEN INFORMATION Brottsoffermyndigheten bedriver ett aktivt och omfattande informationsarbete. Ambitionen är att nå enskilda brottsoffer, att sprida brottsofferkunskap inom samtliga samhällsorgan som har kontakt med brottsoffer liksom att öka medvetenheten om brottsofferfrågor hos en bredare allmänhet. Om brottsskadeersättning Den primära målsättningen angående informationen om brottsskadeersättning är att var och en som utsatts för brott skall få kännedom om sina rättigheter på ett tydligt och lättbegripligt sätt. En strategi är att sprida skriftlig information från Brottsoffermyndigheten via samarbete med domstolar och kronofogdemyndigheter. Under året har också flera polis- och åklagarmyndigheter börjat använda av myndigheten framtagna förfrågandeblanketter och informationsblad. Brottsoffermyndigheten har fortsatt att producera nya foldrar avseende olika brott, t.ex. homofobiska brott. En mer generell folder finns nu på svenska och nio andra språk. Sådant material är efterfrågat av bl.a. polis- och åklagarmyndigheter samt brottsoffer- och kvinnojourer. Detsamma gäller Brottsoffermyndighetens referatsamling. För att sprida information om ändringar i praxis har myndigheten publicerat flera nyhetsbrev, som också informerat om myndighetens arrangemang och publikationer. För att nå en bredare allmänhet har myndigheten bl.a. deltagit i Bok & Biblioteksmässan i Göteborg och låtit producera en ny fi lm som kommer att visas i SVT:s Anslagstavlan i samband med Internationella Brottsofferdagen år Projekt och utbildningar Brottsoffermyndigheten initierade under år 2000 ett projekt för att få ökade kunskaper om våld mot äldre. Resultatet publicerades under året i rapporten Ofrid? Våld mot äldre kvinnor och män - en omfångsundersökning i Umeå kommun. Undersökningen är den första i Sverige som vänt sig direkt till personer mellan 65 och 80 år. Den fick en mycket hög svarsfrekvens, 76 procent. Resultaten har presenterats för bl.a. Äldreberedningen liksom Nationellt Råd för Kvinnofrid. Myndigheten har fortsatt sina satsningar på stöd till målsägande och vittnen i rättsprocessen. Flera vittnesstödsutbildningar har genomförts: i Umeå och Uppsala för juridikstuderande och i Östersund för socionomstuderande. Ansvaret har bibehållits för dem som utbildats tidigare år, dels genom förbättrat administrativt stöd och dels genom uppföljningsseminarier. Ett projekt, som bedrivits med stöd av medel från Integrationsverket, har syftat till att förbättra bemötandet av offer för brott med rasistiska eller främlingsfientliga inslag. Projektet har först och främst avsett tre större temadagar under rubriken Blind rättvisa? i Umeå, Malmö respektive Göteborg följda av uppföljningsseminarier på vardera orten. Brottsoffermyndigheten har under året därutöver anordnat fyra temadagar. Internationella Brottsofferdagen den 22 februari högtidlighölls med ett omfattande program i Stockholm om barn och ungdomar som brottsoffer. Den genomfördes i samverkan med en rad ideella organisationer och innehöll flera föreläsningar, teater och ett antal parallella seminarier. En temadag om Kvinnofrid och barnfrid genomfördes på universitet i Örebro. En annan genomfördes i Västerås under rubriken Brottsoffer i fokus i samverkan med ett flertal organisationer och myndigheter. Den temadag som lockade flest deltagare (nära 700 personer) gällde handel med kvinnor - prostitution och trafficking och genomfördes i Umeå. Via temadagarna har Brottsoffermyndigheten nått cirka personer. Myndigheten har också medverkat i ett 60-tal externa utbildningsinsatser, t.ex.: 13

15 ÅRSREDOVISNING 2001 INFORMATION Polishögskolan i Solna och Umeå Riksåklagarens utbildning Åklagarkurs II Olika universitetskurser Rikskvinnocentrums utbildningar Brottsofferjourernas, kvinnojourernas och andra ideella organisationers konferenser och utbildningar Ett stort antal fortbildningar angående kvinnofridsreformerna på såväl regional nivå, för rättsväsendet, socialtjänsten, kriminalvården samt hälso- och sjukvården, som för enskilda polisdistrikt. Cirka 25 studiebesök har genomförts vid Brottsoffermyndigheten, vid vilka de besökande fått ta del av såväl information som utbildning. Besöken och de externa uppdragen har bidragit till att myndigheten har nått ytterligare drygt personer i utbildningssituationer. Samverkan Tidigare avsnitt visar flera exempel på samverkan som Brottsoffermyndigheten har initierat. Myndigheten har också varit representerad i ett flertal referens- och arbetsgrupper inom departement och andra myndigheter. Flera sådana sektorsövergripande organ syftar främst till förbättringar för de kvinnor och barn som utsätts för brott i nära relationer. Myndigheten deltar i Nationellt Råd för Kvinnofrid, i styrgruppen för Operation Kvinnofrid i Stockholm liksom i Socialstyrelsens Myndighetssamverkan för kvinnofrid och dess redaktionsråd för den kommande kvinnofridsportalen. Myndigheten har varit engagerad i det av Rikspolisstyrelsen ledda arbetet relaterat till kvinnofridsreformen, där det av myndigheten producerade utbildningsmaterialet också har publicerats i särtryck och bl.a. blivit kurslitteratur på olika universitetsutbildningar. Bibliotek Brottsoffermyndighetens bibliotek har fortsatt att expandera. Det innehåller en bred samling av svenska publikationer inom brottsofferområdet samt ett urval av nordiskt och internationellt material. Här finns också en växande samling broschyrer, promemorior och liknande från ideella organisationer verksamma inom brottsofferområdet, liksom ett stort antal examensarbeten med brottsoffer i fokus. Biblioteket är i första hand till för myndighetens personal men kontaktas allt oftare av studenter, forskare, yrkesverksamma inom rättsväsendet och andra intresserade. Hemsidan Brottsoffermyndighetens hemsida på Internet ( har under året genomgått en renovering för att bättre kunna möta ett ökat behov av snabb och effektiv informationsspridning. Sidan har förbättrats såväl funktionellt som utseendemässigt och antalet besökare har också ökat markant. Via hemsidan finns direkt åtkomst till myndighetens samtliga informationsbroschyrer på flera språk. För den som vill beställa tryckta versioner finns en enkel beställningsrutin. Bedömning Det är Brottsoffermyndighetens bedömning att mångfalden av informationssatsningarna har bidragit till att öka insikterna om att brottsofferperspektivet är viktigt för att skapa såväl objektivitet och rättssäkerhet som rättstrygghet. Insatserna har ökat kunskaperna om rätten till brottsskadeersättning och varit en starkt bidragande orsak till att antalet ansökningar om brottsskadeersättning återigen har ökat. De har också gett resultat i form av ett kraftigt ökat antal ansökningar till Brottsofferfonden från i stort sett hela landet. Trots detta finns det tecken på att det ännu är långt ifrån alla brottsoffer som nås av information om sin lagstadgade rätt 14

16 INFORMATION BROTTSOFFERMYNDIGHETEN till brottsskadeersättning och åtskilliga angelägna forskningsfrågor om och för brottsoffer återstår. De projekt som Brottsoffermyndigheten initierat har alla utfallit väl och nått sina primära målsättningar, även om vissa krävt mer tid än vad som avsatts inledningsvis. Samtliga Brottsoffermyndighetens seminarier och temadagar har varit mycket välbesökta, uppskattade i utvärderingar och väl belysta medialt. Genom de egna projekten har myndigheten kunnat sprida information och samla erfarenheter. I de samverkansgrupper som myndigheten initierat eller inbjudits till har myndigheten fört fram goda exempel på brottsofferarbete och relevant forskning på området. En mycket positiv utveckling märks i antalet större publikationer som myndigheten givit ut under året och som fått en omfattande spridning tack vare det etablerade samarbetet med Fritzes förlag. Sammantaget innebär detta att Brottsoffermyndighetens ökade insatser på information och kunskapsspridning har gagnat ett ökat antal enskilda brottsoffer och lett till en ökad uppmärksamhet på brottsofferfrågor generellt. REMISSYTTRANDEN Brottsoffermyndigheten har under verksamhetsåret lämnat svar på följande remisser: SOU 2000:88 Organiserad brottslighet, hets mot folkgrupp, hets mot homosexuella till Justitiedepartementet Ds 2000:64 Brottsoffers möjligheter att få del av uppgifter ur förundersökningar m.m. till Justitiedepartementet Promemorian Redovisning av verksamhet och organisation för samordningen av rättsväsendets informationsförsörjning till Justitiedepartementet SOU 2000:105 Medling vid ungdomsbrott till Justitiedepartementet Ds 2001:3 Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen till Justitiedepartementet COM (2001)94 EU-kommissionens förslag till ramprogram till Utbildningsdepartementet SOU 2000:126 Vägvalet - den narkotikapolitiska utmaningen till Socialdepartementet Promemorian Resultat av projekt PELSS helhetslösning till Rikspolisstyrelsen SOU 2001:28 Yttrandefrihetsgrundlagen och Internet - utvidgat grundlagsskydd och andra frågor om tryck- och yttrandefrihet till Justitiedepartementet SOU 2001:14 Sexualbrotten - ett ökat skydd för den sexuella integriteten och angränsande frågor till Justitiedepartementet Brottsoffer - en handbok för Polisens del i lokalsamhällets brottsofferstödjande arbete till Rikspolisstyrelsen Promemorian Kallelser av barn och ungdomar till polisförhör och domstolssammanträde, m.m. till Justitiedepartementet Ds 2001:36 Hovrättsprocessen i framtiden till Justitiedepartementet SOU 2001:59 Snabbare lagföring 1 - några förslag till förenklingar till Justitiedepartementet Promemorian Översyn av åklagarväsendets beslutsformuleringar - ett nytt förslag till Riksåklagaren 15

17 ÅRSREDOVISNING 2001 ÅTERRAPPORTERING Internationellt arbete Brottsoffermyndigheten har under verksamhetsåret fullföljt intentionerna med de två internationella konferenser som myndigheten arrangerade år The Expert Meeting on Compensation to Crime Victims in the European Union utmynnade i enhälliga konklusioner, vilka därefter har resulterat i en s.k. grönbok på brottsofferområdet. Vid expertmötet åtog sig myndigheten att sammanställa samtliga EU-länders lagstiftning om brottsskadeersättning. Inventeringen utmynnade i den omfattande publikationen Repairing the Irreparable, som presenterades under hösten bl.a. för tjänstemän vid EU-kommissionen. Myndighetens rapport om den nordiska konferensen om brottsofferfond har under verksamhetsåret publicerats av Nordiska Ministerrådet. Brottsoffermyndigheten deltog i Justitiedepartementets arrangemang i Vilnius under april för att förbättra de baltiska staternas rättssystem inför deras önskade inträde i EU. Myndigheten var också representerad vid EU-konferensen Violence against Women som hölls i Stockholm några dagar senare. Myndigheten har under året tillsammans med sex andra myndigheter i rättsväsendet ansökt till EU:s PHARE-program om att leda ett projekt avseende organiserad brottslighet i Lettland. Efter en presentationsresa till Riga kom under hösten beskedet att Sverige tillsammans med Tyskland har fått uppdraget att leda projektet. I slutet av verksamhetsåret deltog Brottsoffermyndigheten i en konferens i Pristina, Kosovo, arrangerad av Organziation for Security and Co-operation in Europe (OSCE). Konferensen handlade om victim advocacy med fokus särskilt på den handel med kvinnor som sker i området. Myndigheten presenterade den svenska lagstiftningen om målsägandebiträde och kvinnofrid samt knöt kontakter med ideella organisationer i Kosovo. Representanter för Brottsoffermyndigheten deltog i European Forum for Victim Services årliga möte som detta år hölls i Berlin. Brottsoffermyndighetens personal är efterfrågade som föreläsare även på det nordiska planet. Exempel på detta är att generaldirektören var inbjuden som föreläsare vid Högskolan i Oslo och att informationschefen har föreläst vid Åbo Akademi och vid NorFA:s konferens i Köpenhamn under temat Kön och våld i Norden. Det är Brottsoffermyndighetens bedömning att de internationella kontakterna har kunnat vidareutvecklas på ett för brottsofferfrågor värdefullt sätt under året. Företrädare för EUkommissionen har markerat att myndighetens initiativ haft avgörande betydelse för att lyfta brottsofferfrågorna inom EU vilket kommit till konkret uttryck i den nu aktuella grönboken. Härutöver har myndigheten kunnat vidareutveckla det nordiska samarbetet i frågor av betydelse för brottsoffer. Att Brottsoffermyndighetens medverkan efterfrågas alltmer i internationella sammanhang är ett tecken på att myndighetens kompetens värderas högt. Samtidigt ger de internationella engagemangen värdefulla informationsutbyten och nya insikter om brottsofferfrågor i internationella perspektiv. Brottsofferarbete på lokal nivå Genom spridande av tryckt information, anordnande och deltagande i utbildningar samt 16

18 ÅTERRAPPORTERING BROTTSOFFERMYNDIGHETEN direkt samarbete med organisationer och myndigheter sprider myndigheten information om brottsskadeersättning och verkar för bättre bemötande, omhändertagande och behandling av brottsoffer. Brottsofferfondens finansiering av olika typer av projekt med brottsofferinriktad verksamhet har medfört att det i nästan varje stor och medelstor svensk stad pågår eller har pågått något brottsofferinriktat projekt. Projekten har i många fall utfallit så väl att projekten har övertagits av annan finansiär för fortsatt verksamhet. Härutöver stödjer fonden numera också permanent verksamhet för brottsofferinriktade ideella organisationer. Myndighetens bedömning är att det i hela Sverige på lokal nivå pågår ett omfattande brottsofferarbete som kontinuerligt leder till allmänna förbättringar för brottsoffer. Genom myndighetens utåtriktade verksamhet och genom fondens finansiering av olika projekt ökar aktiviteterna till förmån för brottsoffer i hela landet. Likaså ökar medvetenheten om och förståelsen för brottsoffrens svåra situation på lokal nivå inom såväl socialtjänsten, hälso- och sjukvården som rättsväsendet. Följande exempel kan nämnas. Flera samrådsgrupper myndigheter emellan och mellan myndigheter och ideella organisationer har startats. Vittnesstöd vid domstolarna är på stark frammarsch. Olika typer av samtalsgrupper för brottsoffer har bildats och drivs av såväl myndigheter som ideella organisationer. Tillgängligheten har ökat generellt genom utvidgade telefontider och det har blivit lättare att få personlig kontakt med dem som arbetar ideellt för brottsoffer. Skolorna har på större allvar börjat arbeta mot det våld och de övergrepp som drabbar unga i skolan. Tjejjourerna är en relativt ny verksamhet som fått stort genomslag bland unga kvinnor och som erbjuder dem skydd och stöd när de utsatts för övergrepp eller förföljelse. Det allmänna verksamhetsstödet till huvudsakligen brottsofferjourerna förefaller ha underlättat dessas arbete. IT-utveckling De olika verksamhetssystemen för hantering av brottsskade- och fondärenden, ekonomi och administration samt regress har under verksamhetsåret fungerat tillfredsställande. Erforderliga uppdateringar av programvarorna har genomförts liksom en viss vidareutveckling av ärendehanteringssystemet Diabas. Under verksamhetsåret har också en ny internetanslutning med bredbandskapacitet installerats. Till följd härav har även en säkerhetslösning i form av en s.k.brandvägg installerats för att höja säkerhetsnivån och skydda myndighetens nätverk från intrång. Samordnad informationsförsörjning Brottsoffermyndigheten har även under detta verksamhetsår deltagit i Rådet för rättsväsendets informationsförsörjning (RIF-rådet) med tillhörande arbetsgrupp (RIF-gruppen). De övergripande frågorna har under år 2001 fått en klart framskjuten position, vilket bl.a. kommit till uttryck i arbetet med strategidokumentet Organisation och inriktning för RIF-samordningen. I och med detta har också arbetsformerna under året i viss mån förändrats på så sätt att de enskilda deltagande RIF-myndigheterna själva håller i gemensamma projekt, med representation från andra berörda RIFmyndigheter. För Brottsoffermyndighetens del har detta ännu inte medfört någon nämnvärd förändring, även om det kan förutses att mer tid kommer att behöva avsättas för framtida deltagande i olika referens- eller arbetsgrupper. Exempel på projekt som bedrivits under den nya arbetsformen är: generell kommunikationslösning för rättsväsendet gemensam hotbildsanalys och säkerhetspolicy för rättsväsendet gemensamma begreppsdefinitioner. Därutöver har RIF-myndigheterna arbetat med att kartlägga de delar av brottmålsprocessen där flera myndigheter samverkar och där gemensamma insatser kan behövas. 17

19 ÅRSREDOVISNING 2001 ÖVRIGT Myndighetsspecifikt uppdrag om våld mot kvinnor Inför kvinnofridsreformen gav regeringen flera uppdrag till olika samhällsorgan. Brottsoffermyndighetens specifi ka uppdrag avsåg en omfångsundersökning beträffande våld mot kvinnor. Undersökningsresultaten publicerades under våren i boken Slagen dam. Mäns våld mot kvinnor i jämställda Sverige en omfångsundersökning av Eva Lundgren m.fl. En översättning till engelska har också genomförts och kommer att publiceras inom kort. Vittnesstödsverksamhet i Sverige Den ideella vittnesstödsverksamheten, som vuxit fram på ett antal domstolar under den senaste 10-årsperioden, tillgodoser brottsoffers och vittnes högst berättigade krav på information och stöd såväl före, under som efter ett framträdande i rätten. Fortfarande saknas dock sådan verksamhet på ett stort antal domstolar. Regeringen har därför bestämt att vittnesstödsverksamhet bör finnas vid landets alla tingsrätter och hovrätter inom tre år. Brottsoffermyndigheten har fått regeringens uppdrag att tillsammans med Domstolsverket dels upprätta en plan för hur regeringens mål skall kunna uppnås, dels medverka till att vittnesstödsverksamhet anordnas. Projektet inleddes med en kartläggning av förutsättningarna för vittnesstödsverksamhet hos landets tingsrätter och hovrätter. Kartläggningen är redovisad tillsammans med en handlingsplan för hur regeringens mål skall uppfyllas. Forskningsprogram Brottsoffermyndigheten har fått regeringens uppdrag att förbereda, utforma och genomföra ett forskningsprogram för viktimologisk forskning som skall pågå under längst fem år. Viktimologi är ett nytt forskningsfält som befinner sig i ett uppbyggnadsskede. För att forskningen inom viktimologin skall vidgas och fördjupas måste möjligheterna för att bedriva sådan forskning underlättas. Brottsoffermyndigheten har inlett arbetet och bland annat bjudit in Riksbankens Jubileumsfond, Vetenskapsrådet och Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap till samråd. Lokal brottsoffersamverkan Brottsoffermyndigheten har under verksamhetsåret fått i uppdrag av regeringen att starta lokal brottsoffersamverkan på en eller flera orter i Sverige. Myndigheten har tidigare genomfört ett motsvarande projekt i Örebro, vilket har karakteriserats av en extern utvärderare som ett lyckat projekt. Det nu aktuella uppdraget har resulterat i att ett projekt startats i Linköping under hösten Uppdraget kommer att redovisas i samband med årsredovisningen för år Utbildning i brottsofferfrågor Brottsoffermyndigheten har fått särskilda uppdrag som avser att myndigheten i samverkan med Domstolsverket, Rikspolisstyrelsen respektive Riksåklagaren ska genomföra utbildning i brottsofferfrågor. Utbildningarna ska särskilt riktas till den personal som i sin dagliga verksamhet kommer i kontakt med dem som utsatts för brott. I samverkan med Riksåklagaren har kanslisterna vid landets samtliga åklagarkammare kunnat delta i sju regionala utbildningssatsningar under hösten där Brottsoffermyndigheten haft ansvar för en halv dags brottsofferrelaterad utbildning vid vardera tillfället. De ansvariga inom Rikspolisstyrelsen respektive Domstolsverket har besökt Brottsoffermyndigheten för att diskutera viktiga moment i handlingsplanerna för de fortsatta utbildningssatsningarna. Initiativ har också tagits från enskilda domstolar och polisdistrikt för att få utbildningstillfällen till stånd. Flera sådana är planerade att genomföras under kommande år. 18

20 BROTTSOFFERMYNDIGHETEN MEDARBETARE Brottsoffermyndighetens organisation kännetecknas av medarbetare med hög kompetens på alla nivåer. Nio av tio anställda är akademiker. Av dessa är majoriteten jurister, som arbetar med att handlägga ansökningar om brottsskadeersättning. Ekonomi-administrativa enheten bemannas av civilekonomer med inriktning mot redovisning och offentlig förvaltning. Informationsverksamheten handhas av jurister och en bibliotekarie. Arbetet med Brottsofferfonden leds av en jurist. Kompetensutveckling Kompetenshöjning sker genom att myndighetens personal deltar i konferenser, kurser och seminarier som myndigheten eller andra arrangerar. Speciella utbildningssatsningar riktas också till personalen. Dessa satsningar motsvarar mer än tre externa utbildningsdagar och en intern utbildningsdag per medarbetare under året. Antalet utbildningsdagar under år 2001 var alltså i genomsnitt fyra dagar per anställd, en färre än under föregående år. Utbildningsinsatserna har dock haft ett tydligare syfte att särskilt stärka personalens kompetens beträffande de prioriterade grupperna av brottsoffer. Jämställdhetsfrågor Brottsoffermyndigheten tillämpar individuell lönesättning enligt principer som dokumenterats i en lönepolicy. Fördelningen mellan män och kvinnor redovisar en viss övervikt för kvinnor på alla nivåer. På myndigheten finns inte något som tyder på könsrelaterade löneskillnader. Etnisk och kulturell mångfald Brottsoffermyndighetens målsättning är att aktivt försöka skapa etnisk mångfald på arbetsplatsen och inom ramen för sin verksamhet bedriva arbete för att främja etnisk mångfald. Personalomsättningen fortsatte att minska under verksamhetsåret för att stanna på en acceptabel nivå. Antalet årsarbetskrafter har verksamhetsåret ökat från 31 till 35. Medelantalet anställda under året har varit 43 personer. År 2000 var medelantalet anställda 42 personer. Genomsnittsåldern har ökat från 34 år till 35 år. Andelen akademiker har ökat något. Personalfördelningen över åldersgrupper visar att 22% är under 30 år, 54% mellan 30 och 40 år och 24% är över 40 år. KORTFAKTA PERSONAL årsarbetskrafter... 35,6 kvinnor... 69% män... 31% kvinnliga beslutsfattare/chefer... 8 st manliga beslutsfattare/chefer... 6 st genomsnittsålder...35 år andel akademiker... 88% Bedömning Brottsoffermyndighetens personal erbjuds och genomgår utbildningar som ger en god kunskapsgrund vad gäller såväl särskilda sakområden som mer allmänmänskliga och etiska frågor. Myndighetens arbete med olika åtgärder i syfte att minska personalomsättningen har medfört en mer stabil personalsituation. Myndigheten ser inte några risker för kommande generationsväxlingsproblem. The Claims, Brottsoffermyndighetens svar på Rolling Stones. 19