BROTTSOFFERMYNDIGHETEN ÅRSREDOVISNING BROTTSOFFERMYNDIGHETEN

Transkript

1 BROTTSOFFERMYNDIGHETEN ÅRSREDOVISNING 2008 BROTTSOFFERMYNDIGHETEN

2 innehåll RESULTATREDOVISNING GENERALDIREKTÖRENS KOMMENTAR 2 BROTTSSKADEÄRENDEN 4 BROTTSOFFERFONDEN 8 KUNSKAPSCENTRUM 12 ÖVRIG ÅTERRAPPORTERING 17 ORGANISATIONSSTYRNING 19 FINANSIELL REDOVISNING RESULTATRÄKNING 22 BALANSRÄKNING 23 ANSLAGSREDOVISNING 24 SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄSENTLIGA UPPGIFTER 25 TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER 26 Bilaga 1 28 Brottsofferfonden. Resultat- och balansräkning, Notbilaga Bilaga 2 31 Fördelning av medel från Brottsofferfonden

3 Generaldirektörens kommentar Umeå den 23 februari 2009 Margareta Bergström Generaldirektör För Brottsoffermyndigheten har 2008 varit ett år med fortsatt goda resultat inom alla våra tre verksamhetsområden: brottsskadeersättningen, Brottsofferfonden och kunskapscentrum. När det gäller brottsskadeersättningen tycks vi efter många års stadig ökning nu ha nått en jämn årlig nivå på inkomna ansökningar. Antagandet bekräftas av att våra nordiska grannländer rapporterar en motsvarande avstanning av ökningen i antalet brottsskadeärenden. Myndighetens handläggningstider uppfyller alla de mål som regeringen har ställt upp och som vi själva haft. Regressverksamheten, som syftar till att gärningsmännen efter bästa förmåga ska återbetala utbetald brottsskadeersättning och därmed bidra till offrets upprättelse, har under 2008 inbringat nära 28 miljoner kr. Det har resulterat i att en fjärdedel av den utbetalda ersättningen finansierats av förövare. De grundläggande reglerna för brottsskadeersättning är i stort sett desamma idag som när ersättningen infördes år Som myndigheten har påpekat i en skrivelse till regeringen finns det anledning att nu se över om regelsystemet är tillräckligt anpassat till dagens brottslighet och till den verklighet som dagens brottsoffer lever i. Det finns förbättringar att göra. För Brottsofferfonden, som under år 2008 delade ut rekordhöga 37,6 miljoner kr till brottsofferinriktade projekt och verksamheter inom såväl forskning och ideella organisationer som offentlig och privat sektor, är samverkan ett prioriterat område. Det är den stora bredden som är kännetecknet för brottsofferfrågorna och när samarbetet fungerar väl mellan de olika aktörerna borgar det för ett riktigt gott resultat. Bland många intressanta samverkansprojekt som fått medel under året finns två i Göteborg: starten av ett Brottsoffercentrum i Biskopsgården och ett forskningsprojekt om brottsutsattas behov och erfarenheter av stöd. Fonden stödjer också vittnesstödsverksamheten, som funnit sin plats på landets alla brottmålsdomstolar och påbörjat ett ambitiöst kvalitetsutvecklingsarbete. Just nu förbereder fonden formerna för utdelning av regeringens särskilda medel till forskning och andra studier inom områdena våld i nära relationer, prostitution och trafficking en uppmuntrande och uppfordrande utmaning.

4 Kunskapscentrum har med sina informations- och utbildningssatsningar fått ett stort genomslag under det gångna året. I februari introducerades Rättegångsskolan, ett genomarbetat web-projekt. Rättegångsskolan når brottsoffer direkt och har fått många besökare. Den har blivit dubbelt prisbelönt och är nu ett omtyckt och ofta använt hjälpmedel i skolor och på andra utbildningar. En annan av årets stora satsningar har utbildningsuppdraget från regeringen kring bemötandet av sexualbrottsoffer resulterat i. Redan nu, när drygt hälften av utbildningarna för anställda vid polisen, åklagarmyndigheten och domstolarna har genomförts, vet vi att de rönt mycket hög uppskattning. Den gemensamma utbildningen för olika delar av rättsväsendet och inriktningen på det personliga förhållningssättet har visat sig vara särskilt värdefullt för deltagarna. Målinriktat brottsofferarbete bedrivs sedan ungefär två decennier tillbaka på olika håll och på olika sätt i Sverige. Brottsofferjourer och kvinnojourer fortsätter oförtrutet att utvecklas. Nya stödorganisationer kommer till och även den offentliga sektorn visar ett allt större intresse för brottsoffrens situation. På polismyndigheterna anställer man fler brottsoffersamordnare allteftersom och försöker hitta nya former för att bevaka offrens intressen och behov. Brottsoffervänliga institutioner som barnahus, projekt Karin i Malmö och det nationella centrat för kvinnofrid i Uppsala, NCK, har inrättats under året. Många kommuner inleder nya brottsofferstödjande projekt. På åklagarmyndigheter och domstolar har bemötandefrågorna ofta kommit i centrum. Årets goda resultat hade inte varit möjligt att uppnå utan den välutbildade och mycket kompetenta personalen som arbetar på myndigheten. I ljuset av den relativt låga medelåldern är personalomsättningen helt acceptabel och sjukfrånvaron är mycket låg. Våra mål för jämställdhet och mångfald är dock inte uppfyllda, så här krävs nya insatser. Även om det ännu återstår mycket att göra på brottsofferområdet innan offren blivit tillgodosedda på ett acceptabelt sätt finns det all anledning att se positivt på framtiden. Vi är på god väg och Brottsoffermyndigheten kommer även de kommande åren att vilja vara drivande, inspirerande och stödjande i det nödvändiga förändringsarbetet.

5 BROTTSSKADEärenden Verksamhetsgren Kostnader Övr. intäkter Brottsskadeärenden tkr 611 tkr Målsättningar Brottsoffermyndighetens huvuduppgift är att pröva ansökningar om ersättning enligt brottsskadelagen, s.k. brottsskadeersättning. Regeringen har i regleringsbrevet hänfört verksamhetsgrenen Brottsskadeärenden till verksamhetsområdet Reparativ verksamhet och uppställt som mål för verksamheten att ansökningarna om brottsskadeersättning ska avgöras på ett effektivt och rättssäkert sätt. Regeringen har likaledes som målsättning för regressverksamheten uttalat att den ska bedrivas på ett effektivt och rättssäkert sätt. Myndighetens egen målsättning är att minst tre fjärdedelar av ansökningarna ska ha prövats inom fyra månader från den dag de kom in till myndigheten, att ärendebalansen ska minskas och föryngras samt att alla ärenden som inkommit före den 1 januari 2007 ska vara avgjorda innan 2008 års slut. Målsättningen för regressverksamheten under år 2008 var att regressprövning skulle göras i ett ökat antal ärenden samt att intäkterna skulle öka. Säkerhet och kvalitet Höga krav ska kunna ställas på Brottsoffermyndighetens rättstillämpning. De som drabbats av brott ska kunna få den brottsskadeersättning de är lagligen berättigade till, varken mer eller mindre. Besluten i brottsskadeärendena kan inte överklagas. En sökande som inte är nöjd med ett beslut kan dock begära omprövning av beslutet. Ett sätt att behålla hög kvalitet på myndighetens beslut är att bevaka frekvensen av begärda omprövningar. Antalet omprövningar ska helst inte öka i förhållande till det totala antalet avgjorda ersättningsärenden. Vidare ska frekvensen ändringar på grund av oriktig rättstillämpning inte vara så stor att den indikerar en kvalitetsmässig försämring. Kostnadseffektivitet Varje ärende skall handläggas så snabbt och billigt som möjligt. Givetvis får ambitionerna att hålla nere hanteringskostnaderna inte medföra att kvaliteten på arbetet blir lidande. Organisation Brottsskadeärendena handläggs i ett rotelsystem, där en rotel utgör en arbetsenhet med tre brottsskadejurister och en beredningsassistent. Ärendets karaktär avgör i vilken sammansättning beslutet skall fattas. De allra flesta ärendena avgörs av en brottsskadejurist. Ärenden gällande större belopp eller av svårare karaktär avgörs av brottsskadechefen eller generaldirektören. Ärenden där huvudfrågan är av principiell karaktär, liksom vissa omprövningsärenden, avgörs av Nämnden för brottsskadeersättning. Denna nämnd består av verksamma domstolsjurister, särskilt sakkunniga i försäkringsfrågor samt ledamöter utsedda efter politisk erfarenhet och partitillhörighet. Nämnden för brottsskadeersättning under år 2008 Ordförande Ann-Christine Lindeblad, justitieråd Vice ordförande Anders Iacobæus, hovrättspresident Peter Hertting, överåklagare Ordinarie ledamöter Bill Dufwa, professor Märta Johansson, f d riksdagsledamot Ulla Löfgren, riksdagsledamot Ersättare Karl Matz, hovrättsråd Anders Dereborg, hovrättsråd Urban Bergman, försäkringsjurist Margareta Israelsson, riksdagsledamot Karin Nilsson, riksdagsledamot

6 STATISTISKA UPPGIFTER Varken Brottsoffermyndighetens ärendehanteringssystem eller statistikprogram möjliggör idag en redovisning uppdelad på kön. Inkomna ärenden Antalet inkomna ärenden under perioden var , mot ärenden år Av dessa avser ( år 2007) ersättning för personskada*, medan 616 (696 år 2007) avser ersättning för sak- eller ren förmögenhetsskada. Tillströmningen av ärenden har alltså minskat något. Den marginella minskningen, 65 ärenden, motsvarar 0,6 procent. Fördelat på de två skadetyperna innebar detta en ökning vad avser personskadeärenden* med 15 st (0,2 procent) och vad avser ärenden gällande sak- eller rena förmögenhetsskador en minskning med 80 st (11,5 procent). Avgjorda ärenden Under perioden avgjordes ärenden, att jämföra med år 2007, då ärenden avgjordes. Minskningen var totalt 64 ärenden (0,6 procent). Antalet avgjorda ärenden gällande personskada* uppgick till , en ökning med 10 st (0,1 procent). Vad avser ärenden gällande sak- eller ren förmögenhetsskada avgjordes 637 st, en minskning med 74 st (10,4 procent). Antal TOTALT INKOMNA OCH AVGJORDA ÄRENDEN Sak- och rena förmögenhetsskador Antal Utbetald brottsskadeersättning Under året utbetalades sammanlagt ( ) tkr i brottsskadeersättning, en minskning i förhållande till föregående år med tkr (2,6 procent) År Antal ärenden Utgående balanser Under verksamhetsåret har ärendebalansen minskat med 158 st till korrigerade st. Av de balanserade ärendena är det endast ett som har inkommit före den 1 januari 2007 (ett ärende där utredning avvaktas från en sökande, som är ett av offren för Backaplansbranden i Göteborg år 1998). Antal Personskador * Till kategorin Personskada hänförs även Europeisk brottsskadeersättning samt Brottsskadeersättning till barn som bevittnat ett brott som varit ägnat att skada barnets trygghet och tillit i förhållande till en närstående person

7 Handläggningstider Handläggningstiderna, dvs. den tid det tar för ett ärende att registreras, beredas, avgöras och expedieras, har under verksamhetsåret varit något kortare än under föregående år. Det tog i genomsnitt knappt 68 dagar, dvs. drygt två månader, för myndigheten att handlägga en ansökan om brottsskadeersättning. Sammantaget hade 86,4 procent av ärendena en handläggningstid understigande fyra månader. INKOMNA OMPRÖVNINGSÄRENDEN - i förhållande till avgjorda skadeärenden (exkl. omprövningsärenden) År Antal avgjorda skadeärenden Antal inkomna omprövningar Andel i procent 4,1 3,6 3,0 3,1 3,1 Omprövningsärenden Antalet inkomna omprövningsärenden uppgick till 325 st. Ett sätt att belysa kvaliteten på besluten i brottsskadeärendena kan vara att se till ändringsfrekvensen vid de gjorda omprövningarna. Av de 346 st omprövningar som Brottsoffermyndigheten gjorde under verksamhetsåret resulterade 9 st (2,6 procent av omprövningarna) i att myndigheten ändrade sitt beslut med hänvisning till att den tidigare bedömningen varit felaktig. I 21 st omprövningsärenden (6,1 procent av omprövningarna) ändrades ursprungsbeslutet eftersom det till omprövningen anförts nya omständigheter som kullkastade den tidigare bedömningen. I 316 st omprövningsärenden (91,3 procent av omprövningarna) ändrades inte det omprövade beslutet. Denna ändringsanalys ger anledning att tro att Brottsoffermyndighetens beslut i brottsskadeärendena fortsätter att hålla en hög kvalitet. BEDÖMNING Antalet inkomna ansökningar har under år 2008 för tredje året i följd minskat marginellt. Det kan vara vanskligt att avgöra om detta är ett tecken på att myndigheten numera når de allra flesta brottsoffer med information om ersättningsmöjligheter och att därför ökningen av antalet ansökningar har avstannat. Myndigheten blir dock mer och mer övertygad om att så är fallet. Ärendebalansen har blivit mindre och de redan tidigare korta handläggningstiderna har blivit ännu något kortare. Den beskrivna omprövningssituationen talar för att Brottsoffermyndighetens handläggning av brottsskadeärendena kan tillskrivas bibehållen hög kvalitet samt tillförsäkrar den enskilde rättstrygghet och rättssäkerhet. Det kan därför med fog hävdas att regeringens, liksom myndighetens, målsättning har uppfyllts. ÄNDRINGSFREKVENS VID OMPRÖVNING -föregående års värden inom parentes Ändring pga ny bedömning Ändring pga nya omständigheter Antal ärenden Andel av avgjorda omprövningsärenden (%) 9 (24) 2,6 (7,3) 21 (10) 6,1 (3,0) Ej ändring 316 (297) 91,3 (89,7) UTBETALD BROTTSSKADEERSÄTTNING (tkr) -fördelad på olika ersättningsslag År Sexualbrott År Kränkning Annan ideell ers Övriga brott Kränkning Annan ideell ers Alla brott Inkomstförlust Övr. ekon. skada Barn som bevittnat våld Utbetalt SEXUALBROTT - antal avgjorda fall År Våldtäkt inkl. grov våldtäkt Övriga sexualbrott Försöksbrott Sexualbrott mot barn Summa

8 REGRESS För att regressrätten skall kunna utövas krävs i normalfallet - förutom att gärningsmannen är känd - att det finns en dom på skadestånd. Regressärendena kan indelas i två slag: de fall där regress initieras en tid efter beslutet om brottsskadeersättning (s.k. arkivregress) och de fall där regresskrav sänds ut omgående i varje ärende där brottsskadeersättning betalats ut (s.k. direktregress). Samtliga beslut om brottsskadeersättning i ärenden med känd gärningsman initierar från och med år 2005 direktregress. Parallellt med dessa direktregressärenden fortsätter arbetet med arkivregress för balansen avseende tiden till och med år De ärenden där arkivregress aktualiserades under år 2008 härrör från beslut i brottsskadeärenden meddelade under framförallt år Av de under året aktualiserade ärendena är en mindre del slutbetalade, medan de flesta kommer att finnas med i den administrativa hanteringen under ett antal år framåt. Under budgetåret 2008 inflöt tkr ( tkr föregående år). Detta innebär en ökning med 9 procent. Under år 2008 startades (5 301) regressärenden, medan 872 (1 133) avslutades. Vid utgången av budgetåret 2008 fanns (18 010) aktiva regressärenden registrerade i databasen. Det ärendehanteringssystem som används i regressverksamheten visar inte hur stor andel av de betalningsskyldiga som är kvinnor respektive män. BEDÖMNING Satsningen på regressverksamheten har givit ett gott resultat: intäkterna har ökat liksom antalet aktiva regressärenden. Verksamhetsmålen kan därför sägas ha uppfyllts. Det är värt att notera att en fjärdedel av den utbetalda brottsskadeersättningen finansieras av de genom regressverksamheten inkomna medlen. Noteras bör också att myndighetens satsning på regressverksamheten numera medför en alltmer kännbar belastning på förvaltningsanslaget. De vidtagna effektiviseringsåtgärderna har medfört en bra utveckling av regressverksamheten. Den ökningstakt myndigheten tidigare kunnat se har avmattats, vilket bedöms till stor del bero på att den allt större mängden aktiva ärenden i balansen medför en ökad arbetsbelastning, vilken hanterats med oförändrad personalstyrka. Planerade uppgraderingar av verksamhetssystem har heller inte kunnat genomföras på grund av leverantörsproblem. Även utan ytterligare åtgärder föreligger goda förutsättningar för en fortsatt positiv utveckling av regressverksamheten, innebärande bl.a. att det inom ett par år inte kommer att finnas några balanser att hantera. Det kan också noteras att det, när balanserna är avverkade, kan förväntas en viss nedgång i intäkterna. Detta beror på att balanserna innehåller en relativt sett stor andel ärenden där betalningsförmåga kan finnas redan på kort sikt. Belopp (tkr) Redovisning av inkomna medel / /96 (18 mån)

9 BROTTSOfferfonden Verksamhetsgren Kostnader Övr. intäkter Brottsofferfonden tkr tkr Målsättningar Regeringen har i regleringsbrevet hänfört verksamhetsgrenen Brottsofferfonden till verksamhetsområdet Reparativ verksamhet och uppställt som mål för verksamheten att de verksamheter och projekt som bäst främjar brottsoffer ska beviljas bidrag samt föreskrivit att vid fördelning av medel ska projekt där samverkan ingår som en viktig del prioriteras. Inkomna och beviljade ansökningar Under verksamhetsåret inkom 447 ansökningar avseende projekt med ett sammanlagt sökt belopp om cirka 98 miljoner kr. Därutöver inkom 187 ansökningar avseende olika typer av verksamhetsstöd. Antalet inkomna ansökningar ökade något under året. FÖRDELNING AV MEDEL 2008 Typ av verksamhet 8% 32% 8% 13% 39% Antal bevilj. ansökningar Summa beviljat (kr) Forskning Försöks- och utvecklingsverksamhet Information Utbildning Verksamhetsstöd INKOMNA OCH BEVILJADE ANSÖKNINGAR Projekt År Inkomna Beviljade Summa ansökningar ansökningar beviljat (kr) INKOMNA OCH BEVILJADE ANSÖKNINGAR Verksamhetsstöd År Inkomna Beviljade Summa ansökningar ansökningar beviljat (kr) Indelningen av projekt i olika kategorier följer förordningen (1994:426) om brottsofferfond. Denna indelning är inte helt oproblematisk. Exempelvis förekommer i många projekt inslag av såväl utbildning som informationsåtgärder. Projekten är indelade i den kategori som passar det huvudsakliga syftet med projektet. Av verksamhetsstödet avser kr stöd till Brottsofferjourernas Riksförbund för verksamhetsåret De lokala brottsofferjourer som ansökte om stöd för 2009, 100 stycken, beviljades kr vardera i verksamhetsstöd. De ideella föreningar som bedriver vittnesstödsverksamhet, 62 stycken, beviljades efter ansökan ett vittnesstödsbidrag. Sammanlagt fördelades kr i vittnesstödsbidrag för En förteckning över de lokala föreningar som beviljades verksamhetsstöd och vittnesstödsbidrag finns tillgänglig på Brottsoffermyndigheten. Sammanlagt fördelades kr under verksamhetsåret. Brottsofferfondens intäkter uppgick till kr.

10 FÖRDELNING AV MEDEL SORTERADE EFTER HUVUDMAN 1% 8% 39% 53% Huvudman Antal beviljade Summa beviljat (kr) ansökningar Ideella organisationer Forskning Offentlig Privat Av bilaga 2 framgår vilka projekt och verksamheter som har beviljats medel under året. Fördelning av medel till projekt där samverkan ingår som en viktig del Många av de projekt som har beviljats medel under året innehåller inslag av samverkan. Exempelvis samverkar ideella organisationer vid utbildning av stödpersoner. I flera fall samverkar myndigheter med ideella organisationer vid utbildningsinsatser. Mellan myndigheter förekommer samverkan som rör konkreta insatser för brottsoffer, t.ex. olika typer av stödverksamhet för unga brottsoffer. Uppföljning och kvalitetsarbete De medel som beviljas från Brottsofferfonden disponeras i enlighet med Brottsoffermyndighetens allmänna villkor för projektbidrag från Brottsofferfonden. I vissa fall förekommer även andra villkor, som då specificeras i det kontrakt som skrivs med alla bidragstagare. Under året var projekt som beviljades medel i december 2006 och i juni 2007 skyldiga att lämna redovisning till myndigheten. De allra flesta projekten lämnade redovisning. Övriga beviljades förlängd projekttid. Det är myndighetens bedömning utifrån de redovisningar som inkommit att de olika projekten genomförts i enlighet med de ansökningar som låg till grund för beslutet om finansiering. Under året utformade Brottsoffermyndigheten tillsammans med Rådet för Brottsofferfonden riktlinjer för hantering av jävssituationer. Arbetet resulterade i att en policy avseende jävsfrågor antogs. Besök med syfte att diskutera och följa upp projekt gjordes hos Brottsofferjourernas Riksförbund. Därutöver genomfördes besök hos ett flertal verksamheter. Vid besöken diskuterades bland annat pågående och nyligen avslutade projekt och de resultat som uppnåtts. Genom myndighetens vittnesstödsprojekt finns dessutom ett nära samarbete med många av de lokala brottsofferjourerna. Personal från Brottsoffermyndigheten deltog eller medverkade som föreläsare i ett flertal arrangemang som finansieras av Brottsofferfonden eller där fondfinansierade projekt presenterades. Brottsoffermyndigheten sprider resultat som uppnåtts i avslutade projekt vid seminarier och temadagar. Många forskare och projektledare, som beviljats medel från Brottsofferfonden, föreläste på arrangemang under året. Flera forskare och projektledare bidrog även med texter till Brottsoffermyndighetens nyhetsbrev. På initiativ av Rådet för Brottsofferfonden påbörjades en inventering av Brottsofferfondens stöd till viktimologisk forskning under åren Arbetet utförs av en forskare och ska dels leda till en sammanställning och analys av fondens stöd till forskning, dels utgöra ett underlag för rådets fortsatta arbete. Stimulansåtgärder Brottsoffermyndigheten genomförde under året informationsinsatser för att stimulera till ansökningar till Brottsofferfonden. Insatserna riktades till de lokala brottsoffer- och kvinnojourerna, invandrarföreningar, RFSL:s medlemsföreningar och till föreningar som arbetar med sociala frågor. Särskilda informationsinsatser riktades till universitet och högskolor, liksom till myndigheter inom rättsväsendet och andra offentliga verksamheter som länsstyrelser och stödcentra för unga brottsoffer. Myndigheten informerade dessutom i många olika sammanhang om möjligheten till finansiering av projekt.

11 b r o t t s o f f e r m y n d i g h e t e n s n a t i o n e l l a p e d a g o g i s k a p r i s Generaldirektör Brottsoffermyndigheten På Brottsoffermyndighetens hemsida finns bl.a. en idébank för brottsofferinriktade projekt. Syftet är att uppmärksamma projekt som Brottsofferfonden har finansierat, visa bredden på det brottsofferarbete som bedrivs i landet och inspirera till nya projekt. Brottsoffermyndigheten har tagit fram informationsmaterial och anvisningar för ansökan och redovisning av projekt anpassat till webben och även reviderat en tryckt informationsfolder om Brottsofferfonden. Brottsoffermyndigheten delade även ut ett nationellt pedagogiskt pris. Priset tilldelades Gun Heimer, professor i kvinnomedicin med särskild inriktning på våld mot kvinnor och chef vid Nationellt centrum för kvinnofrid vid Uppsala universitet. Gun Heimer har i sin undervisning och forskning på ett tydligt sätt introducerat och synliggjort ett brottsofferperspektiv. brottsoffermyndighetens nationella pedagogiska pris 2008 har tilldelats Gun Heimer Gun Heimer har på ett tydligt sätt introducerat och synliggjort ett brottsofferperspektiv inom såväl undervisning som forskning. umeå den 31 maj 2008 Brottsofferfonden I syfte att intressera studenter för brottsofferfrågor och för att locka till forskning har Brottsoffermyndigheten en uppsatstävling, Brottsoffer i fokus. Uppsatserna ska vara på lägst C-nivå. Under året pågick den åttonde omgången av uppsatstävlingen. Pristagarna i den sjunde omgången, som lockade 51 deltagare, tog emot sina priser vid en ceremoni på myndigheten. De fick då tillfälle att föreläsa för myndighetens personal. En antologi med de tre prisbelönta uppsatserna trycktes i begränsad upplaga och finns även tillgänglig på webben. Brottsoffermyndigheten delar varje år ut en utmärkelse avseende brottsofferarbete. För år 2007 tilldelades Josefin Grände utmärkelsen för att hon med utgångspunkt i sitt mångfacetterade engagemang för våldtagna kvinnor har ökat och fördjupat förståelsen för våldtäktens konsekvenser. Josefin Grände tog emot utmärkelsen på Internationella brottsofferdagen Viktimologisk forskning Hösten 2008 arrangerade Brottsoffermyndigheten en viktimologisk forskarkonferens som samlade drygt 60 aktiva forskare. Under konferensen presenterade många av deltagarna sina projekt i seminarieform. De många presentationerna gav en god översikt av den viktimologiska forskningen i Sverige och gav även en möjlighet att samlat följa upp fondfinansierade projekt. BEDÖMNING Intäkterna till Brottsofferfonden ökar stadigt och fonden får allt större betydelse när det gäller finansiering av viktimologisk forskning och brottsofferarbete. Antalet ansökningar har ökat något jämfört med föregående år. Detta trots att ideella organisationer och offentliga verksamheter som arbetar med frågor som rör våld mot kvinnor under året hade möjlighet att ansöka om andra medel som regeringen särskilt avsatt för sådana projekt. Brottsoffermyndigheten har under året utvecklat nya former för att informera om möjligheten att ansöka om medel från Brottsofferfonden och underlätta sådana ansökningar. Det har inneburit att många ideella organisationer, som tidigare inte känt till Brottsofferfonden, har ansökt om medel till brottsofferinriktade projekt. 10

12 Bidrag ur Brottsofferfonden har beviljats de verksamheter och projekt som bäst främjar brottsoffer. Projekt där samverkan ingår som en viktig del har prioriterats vid fördelningen av medel. Regeringens målsättning har därmed uppfyllts. Brottsofferfondens rådsmöte i Laisaliden. Från vänster Margareta Hydén, Jan Andersson, Håkan Hydén, Pär Anders Granhag, Margareta Bergström, Tommy Andersson, Gun Heimer. Saknas gör Marie Torstensson Levander. RÅDET FÖR BROTTSOFFERFONDEN Margareta Bergström Brottsoffermyndighetens generaldirektör (ordf.) Jan Andersson Brottsförebyggande rådets generaldirektör Tommy Andersson Docent, Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet Pär Anders Granhag Professor, Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Gun Heimer Professor, Nationellt centrum för kunskap om mäns våld mot kvinnor, Uppsala Margareta Hydén Professor, Tema Barn, Linköpings universitet Håkan Hydén Professor, Rättssociologiska enheten, Lunds universitet Marie Torstensson Levander Professor, Hälsa och samhälle, Malmö högskola 11

13 KUNSKAPSCENTRUM Verksamhetsgren Kostnader Övr. intäkter Kunskapscentrum tkr tkr Målsättningar Regeringen har i regleringsbrevet hänfört verksamhetsgrenen Kunskapscentrum till verksamhetsområdet Reparativ verksamhet och uppställt som mål för verksamheten att verka för ökad kunskap om brottsofferfrågor i rättsväsendet och i andra berörda samhällssektorer samt bidra till att förbättra förutsättningarna för samverkan i brottsofferfrågor mellan olika samhällsaktörer. Därutöver har Brottsoffermyndigheten som egen målsättning att nå så många enskilda brottsoffer som möjligt, bl.a. med information om brottsskadeersättning, och att öka brottsofferkompetensen inom de ideella organisationer som har kontakt med brottsoffer. Brottsoffermyndighetens utåtriktade verksamhet bygger på lokal, regional och nationell samverkan avseende brottsofferfrågor. Myndigheten har under verksamhetsåret varit representerad i ett flertal referens- och arbetsgrupper, bl.a. nationell myndighetssamverkan för kvinnofrid och Barnombudsmannens myndighetsnätverk. Myndigheten har också varit samrådspart till andra myndigheter om t.ex. olika regeringsuppdrag, myndighetssamverkan för kvinnofrid och barnahus. Kunskapscentrum ansvarar även för Brottsoffermyndighetens bibliotek. Det rymmer en växande samling av svenska, nordiska och engelskspråkiga böcker och tidskrifter med tydlig viktimologisk inriktning. Här finns också en stor mängd examensarbeten inom olika discipliner med brottsoffer i fokus. Biblioteket används främst av myndighetens personal, men viss service erbjuds även till studenter, forskare, yrkesverksamma inom rättsväsendet samt ideellt engagerade. Kunskapscentrum ansvarar därutöver för genomförandet av särskilda regeringsuppdrag. INFORMATION Under verksamhetsåret har Brottsoffermyndigheten inlett ett omfattande arbete med att revidera det tryckta informationsmaterialet med syfte att informationen ska bli än mer lättförståelig. Myndigheten har även utvecklat och förbättrat informationen på myndighetens webbsidor med ambition att nå allt fler och att informationen ska vara tillgänglig dygnet runt. Viktiga informationskanaler i övrigt är föreläsningar, utbildningar, nyhetsbrev, referatsamlingen och servicetelefonen. Tryckt informationsmaterial Brottsoffermyndighetens tryckta informationsmaterial sprids genom ett samarbete med framför allt polis, åklagare, domstolar, kronofogdemyndigheter, ideella brottsofferorganisationer samt delar av socialtjänsten och hälso- och sjukvården. En del av myndighetens skriftliga information finns på elva olika språk. Information om Brottsofferfonden sprids alltid i samband med Brottsoffermyndighetens olika arrangemang och vid medverkan i utbildningar. Brottsoffermyndighetens utbildningsmaterial kring rättegångsprocessen är tänkt att användas på högstadiet och gymnasiet. Utbildningspaketet vänder sig i första hand till lärare och andra som möter ungdomar, men det kan även vara användbart inom t.ex. ideella organisationer. Det består av en film som skildrar ett misshandelsmål i en tingsrätt, en bok, lärarhandledning med lektionsplanering, informationsmaterial och kopieringsunderlag. Under året har materialet utvecklats genom en förnyelse av filmen. Skolpaketet är mycket uppskattat bland lärare och myndigheten marknadsförde det genom att delta i Skolforum. Brottsoffermyndighetens hemsida Brottsoffermyndighetens hemsida är välbesökt och användarvänlig. Sidan har utvecklats och blivit mer lättillgänglig, informativ och interaktiv än tidigare. Via hemsidan kan man läsa och skriva ut samtliga broschyrer och foldrar på flera språk, böcker, rapporter, program, anmäla sig till och hitta dokumentation från myndighetens arrangemang. Blanketterna för ansökan om brottsskadeersättning och medel från Brottsofferfonden kan fyllas i direkt på webben. Rättegångsskolan På Internationella brottsofferdagen lanserades den webbaserade Rättegångsskolan. Den har varit öppen för allmänheten sedan mitten av mars på adressen www. rattegangsskolan.se. Utbildningen riktar sig till den som 12

14 vill lära sig hur en svensk rättegång går till. Den ska hjälpa framför allt brottsoffer och vittnen att klara av att medverka vid en rättegång genom att ge kunskap om vad som händer före, under och efter rättegången. Med hjälp av animationer, speakerröster, filmer och text presenterar produkten information om rättsprocessen och konsekvenser av brott. Sedan lanseringen har webbplatsen besökts gånger. I december vann Rättegångsskolan, i konkurrens med över 100 tävlingsbidrag från 25 länder, Medea Awards för Europas bästa e-learningprodukt Medea Awards har instiftats för att uppmuntra användningen av digital multimedia i utbildning och kompetensutveckling. Rättegångsskolan har blivit flerfaldigt belönad. I den europeiska tävlingen Medea Awards erövrade Rättegångsskolan den åtråvärda statyetten i konkurrens med över 100 tävlingsbidrag från 25 europeiska länder. Dessutom har Rättegångsskolan vunnit Swedish E-learing Awards i konkurrens med de bästa e-learningprodukterna i Sverige. Utåtriktade arrangemang och utbildningar De primära målgrupperna för Brottsoffermyndighetens arrangemang är yrkesverksamma personer inom rättsväsendet, socialtjänsten, hälso- och sjukvården och högskolestuderande inom dessa fält samt ideellt arbetande inom brottsofferorganisationer. Arrangemangen har ett allt högre deltagande av de professionella inom rättsväsendet och avser allt oftare fortbildning för mindre och specialiserade grupper. Brottsoffermyndigheten arrrangerade under året 15 större utbildningstillfällen. I vissa fall samverkade myndigheten med t.ex. utvecklingscentra inom Åklagarmyndigheten, Tryggare och mänskligare Göteborg och Umeå universitet. Arrangemangen har nästan alltid varit fullsatta. Detta gällde bl.a. för det traditionella arrangemanget på Internationella brottsofferdagen i Stockholm och en temadag i Växjö om våld och unga brottsoffer. Andra exempel på större arrangemang är temadagen Vardagsrädsla i Umeå och halvdagsföreläsningar i Göteborg om bl.a. sexualbrott, människohandel och barn som upplever våld. I Malmö presenterade myndigheten en temadag om brottsoffer i media. Därutöver medverkade myndigheten med föreläsningar vid ytterligare sex större arrangemang med brottsofferinriktning. Totalt nådde Brottsoffermyndigheten via dessa arrangemang cirka personer. Brottsoffermyndigheten arrangerade vidare ett antal mindre utbildningar och deltog med föreläsare i andras arrangemang. Totalt deltog myndigheten i ett femtiotal sådana externa utbildningsinsatser för sammanlagt cirka personer, bl.a. vid: grund- och vidareutbildning av poliser och jurister, fortbildningar för anställda inom socialtjänsten bl.a. om barn som brottsoffer samt om s.k. hedersrelaterat våld, brottsofferjourernas, kvinnojourernas och andra ideella organisationers arrangemang, ofta om brottsskadeersättning, Rättegångsskolan och barn som bevittnat våld eller själva varit utsatta för fysiskt eller sexuellt våld och internationella konferenser. Brottsoffermyndigheten fanns även representerad vid Skolforum i Stockholm och vid s.k. arbetsmarknadsdagar på olika universitet. Myndigheten tog emot ett tjugotal studiebesök under året. Justitieministern och tjänstemän vid Justitiedepartementet samt landshövdingen i Västerbottens län var några av dem som besökte myndigheten. 13

15 REGERINGSUPPDRAG Brottsofferportalen Brottsoffermyndigheten fick i regleringsbrevet för år 2006 i uppdrag att upprätta en brottsofferportal där brottsoffer enkelt ska kunna få tydlig information om sina rättigheter och möjligheter till hjälp och stöd samt annan relevant information. Under året har myndigheten utvecklat Brottsofferportalen genom att erbjuda information på olika teman som unga brottsoffer, medling vid brott och hur en rättegång går till. Det kan konstateras att de myndigheter som samverkat med Brottsoffermyndigheten vid framtagandet av Brottsofferportalen utvecklat och förbättrat informationen till brottsoffer på respektive myndighets hemsida. Brottsoffer kan hitta information om sina rättigheter på polisens hemsida, Åklagarmyndighetens hemsida, Sveriges domstolars hemsida och på Brottsoffermyndighetens hemsida. Brottsoffermyndigheten har saknat medel till en större marknadsföringsinsats vilket resulterat i att Brottsofferportalen inte är så allmänt känd. Vittnesstöd Den 1 oktober 2008 lämnades en utvärderande rapport rörande vittnesstödsverksamheten till regeringen, i enlighet med Brottsoffermyndighetens och Domstolsverkets gemensamma uppdrag att verka för att vittnesstödsverksamhet bedrivs vid landets samtliga tingsrätter och hovrätter. Rapporten byggde på ett flertal undersökningar som myndigheterna gjort i syfte att kartlägga och utvärdera vittnesstödsverksamheten. Undersökningarna visade att verksamheten fortsätter att fungera väl på de allra flesta orter och uppskattas av såväl målsägande och vittnen som domare, åklagare och advokater. Några av de utvecklingsbehov som identifierades var att det behövs fler vittnesstöd och en större variation på dessa gällande kön, ålder och etniskt ursprung. Dessutom behöver verksamhetens ekonomi förbättras och rollfördelningen mellan de som ansvarar för verksamheten förtydligas. Vittnesstödsuppdraget genomförs i nära samarbete med Domstolsverket och de ideella organisationer som i praktiken svarar för vittnesstödsverksamheten. Brottsoffermyndigheten har under året stöttat lokala verksamheter med att anordna grundutbildningar. Dessutom har myndigheten i likhet med tidigare år anordnat en temadag för landets samtliga vittnesstödssamordnare. Utbildningsprogram för förbättrat bemötande av sexualbrottsoffer För att öka kunskapen om och förbättra bemötandet av sexualbrottsoffer fick Brottsoffermyndigheten under våren 2007 i uppdrag av regeringen att, i samråd med Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten och Domstolsverket, utforma ett utbildningsprogram för personal inom polisen, Åklagarmyndigheten och domstolarna. Programmet syftar till att öka kunskapen om och förbättra bemötandet av sexualbrottsoffer i samband med polisanmälan, förundersökning och rättegång. Det omfattar dels en inledande dag med föreläsningar av forskare inom olika områden samt praktiskt verksamma med erfarenhet av att möta sexualbrottsoffer, dels två dagars internatutbildning med interaktiv teater, gruppdiskussioner och föreläsningar. Under året genomfördes den första föreläsningsdagen och sex utbildningsinternat. Ytterligare utbildningsinsatser ska genomföras under Uppdraget ska vara slutfört och redovisat senaste den 1 oktober Utbildningsuppdrag om prostitution och människohandel för sexuella ändamål Under hösten 2008 fick Brottsoffermyndigheten i uppdrag av regeringen att utforma ett utbildningsprogram för personal inom polisen, domstolarna, Åklagarmyndigheten och Migrationsverket rörande prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Syftet med programmet ska vara att öka kunskapen om de bakomliggande mekanismerna som påverkar förekomsten av prostitution och människohandel för sexuella ändamål och förbättra bemötandet av de personer som utsatts för detta. Myndigheten utformar programmet i samråd med representanter för Rikspolisstyrelsen, 14

16 Åklagarmyndigheten, Domstolsverket och Migrationsverket. Uppdraget ska vara redovisat och slutfört senast den 15 december Uppdrag till Brottsoffermyndigheten att fördela medel till forskning m.m. Brottsoffermyndigheten fick under hösten 2008 i uppdrag av regeringen att fördela medel till forskning och andra studier, systematisk metodutveckling och andra liknande insatser som syftar till att öka kunskapen om mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck, våld i samkönade relationer samt prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Sammanlagt ska 45 miljoner kr fördelas, varav 30 miljoner under 2009 och 15 miljoner kr under I december 2008 genomförde Brottsoffermyndigheten en utlysning av de medel som ska fördelas under Uppdraget ska vara redovisat och slutfört senast den 15 december Internationellt samarbete En av myndighetens medarbetare inbjöds under våren till Kroatien som expert inom EU:s s.k. TAIEX-program för att diskutera ett förslag till lagstiftning om statlig ersättning till offer för brott och för att presentera det svenska systemet för brottsskadeersättning. Under året var Sverige ordförande i Europarådet. Med anledning av att Sverige under sitt ordförandeskap fäste särskild vikt vid barnets rättigheter ordnades konferensen Building a Europe for and with children, i vilken Brottsoffermyndigheten deltog. Under hösten deltog en representant från Brottsoffermyndigheten i seminariet Children as Victims and Witnesses: A Question of Law and of Rights, som arrangerades i Schweiz. Myndigheten representerades vid Nordiska juristmötet i Köpenhamn, vid en konferens i Nederländerna om restorative justice och offer för terrorism, vid konferensen Fifth European Forum for Restorative Justice i Italien samt vid Victim Support Europe s möte i Serbien. Dessutom deltog myndigheten vid International Conference on Survivors of Rape i Danmark samt i Online Educa Berlin vid vilken Rättegångsskolan utnämndes till bästa e-learningprodukt i Europa I november deltog en representant för Brottsoffermyndigheten i ett av EU-kommissionen anordnat expertmöte angående en eventuell revidering av rambeslutet 2001 om brottsoffrets ställning i straffrättsliga förfaranden. Myndigheten deltog även i ett möte om europeisk brottsskadeersättning vid EU-kommissionen. Brottsoffermyndigheten ordnade under hösten ett studiebesök för en grupp från United Nations Development Programme (UNDP) i Kroatien. Myndighetens samarbete med Legal Aid Administration i Lettland, en myndighet som handlägger ansökningar om ersättning till brottsoffer, ledde också till ett besök i Umeå med särskild inriktning på brottsskadeersättning. Därutöver föreläste medarbetare för en delegation från det kenyanska justitiedepartementet på studiebesök i Sverige och på en SIDA-kurs med internationella deltagare. Brottsoffermyndigheten lämnade in en ansökan avseende finansiering av ett europeiskt projekt inom programmet Prevention of and Fight Against Crime. Projektet handlar om barns situation som brottsoffer i rättssystemet. Nordiskt samarbete Brottsoffermyndigheten deltog i den nordiska konferensen Våldets offer vårt ansvar i Helsingfors och i ett våldsförebyggande seminarium i Oslo. Vid ett möte i Vardö i nordligaste Norge diskuterades frågor gällande brottsskadeersättning i Norge, Sverige, Danmark och Finland. Därutöver har representanter för Brottsoffermyndigheten föreläst om kvinnofridsreformen för det finska lagutskottet och Finlands delegation i Europarådet och om stöd och ersättning till våldsoffer för det danska justitieutskottet. 15

17 BEDÖMNING Brottsoffermyndighetens föreläsningar och utbildningar, utöver Rättegångsskolan, har direkt nått cirka personer, främst aktiva inom yrken med ansvar för brottsoffer eller ideellt engagerade. I flera fall har myndigheten samverkat med andra myndigheter och ideella organisationer kring utbildningsinsatser. De utbildningar som myndigheten erbjudit har ofta fungerat som avstamp för fortsatta utbildningsinsatser på de egna arbetsplatserna eller varit en del i samverkan kring brottsofferfrågor. Då fler har nåtts av mer avancerad fortbildning, som omfattat en heldag eller mer, är det sannolikt att utbildningsinsatserna lett till en ökad brottsofferkompetens. En stor del av utbildningsinsatserna rör bemötandefrågor. Brottsoffermyndighetens informationssatsningar har breddat och fördjupat kunskaperna om brottsoffers rättigheter inklusive rätten till brottsskadeersättning. Samtidigt finns det fortfarande vissa luckor vad gäller brottsofferkompetens hos yrkesverksamma liksom tecken på att inte alla brottsoffer nås av information om regelverket kring brottsskadeersättningen. Detta framkommer bl.a. i olika kontakter med såväl brottsoffer som professionella och genom för sent inkomna ansökningar om brottsskadeersättning. Informationen har gett en ökande medvetenhet om Brottsofferfonden och de många projekt av varierande slag som fondens medel bidragit till att förverkliga. till stöd och hjälp. Lanseringen av Rättegångsskolan har påtagligt förbättrat möjligheterna för målsägande och vittnen att få information om hur en rättegång går till. Rättegångsskolan ska utvärderas under år 2009, men den återkoppling som myndigheten hittills fått visar att informationen är mycket uppskattad. Sammantaget har Brottsoffermyndighetens insatser med information och kunskapsspridning gagnat ett ökat antal enskilda brottsoffer och bidragit till en skärpt uppmärksamhet på brottsofferfrågor för särskilt sårbara grupper, och då i synnerhet barn och unga. Det är också Brottsoffermyndighetens bedömning att informationsoch utbildningssatsningarna har medfört ökad kunskap och kompetens i brottsofferfrågor hos berörda samhällssektorer liksom att de har bidragit till att förbättra förutsättningarna för samverkan i brottsofferfrågor mellan olika samhällsaktörer. Myndigheten och dess arbete har dessutom rönt uppmärksamhet i de internationella sammanhang där den presenterats. Brottsoffermyndighetens samtliga utåtriktade arrangemang har varit mycket välbesökta, uppskattade i utvärderingar och väl belysta medialt, exempelvis genom sändning i SVT 24. Myndigheten medverkar med artiklar i flera av de ideella brottsofferorganisationernas tidningar. Dessutom kontaktas Brottsoffermyndigheten ofta av journalister. Brottsoffermyndighetens olika uppdrag och projekt har uppmärksammats i många sammanhang. De olika insatserna bidrar till att brottsoffer uppmärksammas och att de får allt större tillgång till information om sina rättigheter, om hur rättsprocessen går till och om möjligheterna 16

18 ÖVRIG ÅTERRAPPORTERING Erfarenheter från hanteringen av brottsskadeersättning till barn som bevittnat våld i enlighet med 4 a brottsskadelagen Den 15 november 2006 trädde förändringar i brottsskadelagen ikraft som reglerar ett barns rätt till brottsskadeersättning när det har bevittnat ett brott som varit ägnat att skada tryggheten och tilliten hos barnet i dess förhållande till en närstående person. Under år 2008 har 272 (235 föregående år) ansökningar inkommit. 269 (187) st har prövats. Av dessa har 110 (76) st avslagits efter prövning i sak och 27 (31) st har avvisats på formella grunder. 132 (80) ansökningar har bifallits med en total ersättning på kr. De enskilda ersättningarna har legat mellan kr och kr. Den genomsnittliga ersättningen per bifallen ansökan är (6 750) kr. Varken Brottsoffermyndighetens ärendehanteringssystem eller statistikprogram möjliggör en redovisning uppdelad på kön. Lagstiftarens skattning av hur många barn som kunde antas komma att beviljas ersättning årligen (100 barn) har överträffats. När det gäller den genomsnittliga ersättningen har den blivit lägre än vad som förutspåddes i propositionen ( kr). Sammantaget har denna form av brottsskadeersättning inte utgått med ett så högt belopp som förväntades ( kr). Den relativt höga frekvensen av icke bifallna ansökningar är fortfarande ett problem. Myndighetens bedömning är att denna till en viss del beror på att polisutredningarna inte håller den kvalitet som förväntades. Erfarenheterna av drygt två års hantering av brottsskadeersättning till barn som har bevittnat ett brott som varit ägnat att skada tryggheten och tilliten hos barnet i dess förhållande till en närstående person har sammanfattningsvis inte gett Brottsoffermyndigheten skäl att frångå sin uppfattning att en kriminalisering av det ersättningsgrundande beteendet är att föredra. Redovisning av vid hur många tillfällen storleken på utbetald brottsskadeersättning är lägre respektive högre än det skadestånd som beslutats av domstol Antal ärenden där utbetald brottsskadeersättning har blivit lägre än det skadestånd som beslutats av domstol (inklusive de ärenden där ingen brottsskadeersättning utbetalats): st. Antal ärenden där utbetald brottsskadeersättning har blivit högre än det skadestånd som beslutats av domstol: 83 st. Att brottsskadeersättningen avviker från ett utdömt skadestånd är en följd av dels att brottsskadelagens bestämmelser om ersättning skiljer sig på en del punkter från skadeståndslagen, dels att yrkandena om brottsskadeersättning skiljer sig från yrkandena om skadestånd som framfördes i domstolen och dels att Brottsoffermyndighetens tillämpning av skadeståndslagen och skadeståndsrättslig praxis skiljer sig från domstolens. I denna redovisning bortses helt från det faktum att den brottsskadeersättning som baseras på ett utdömt skadestånd i de allra flesta fallen blir kr lägre på grund av den självrisk som ska dras av ersättningen enligt bestämmelserna i brottsskadelagen. Exempel på skäl till att brottsskadeersättningen har bestämts till annat belopp än det domstolen beslutat är följande. Brottsskadeersättningen har minskats med ett belopp som utgått från skadevållaren eller ett försäkringsbolag. Sökandens yrkanden om brottsskadeersättning har förändrats i förhållande till dem i domstolen. Brottsskadeersättningen har jämkats. Domstolen har inte gjort en sakprövning av skadeståndet, vilket Brottsoffermyndigheten måste göra. Vid myndighetens sakprövning bestäms ett annat belopp än det domstolen har beslutat. Domstolen har beslutat om kränkningsersättning för ett ärekränkningsbrott. Brottsskadeersättning kan inte utgå för en sådan kränkning. 17

19 Skadestånd för sakskada eller ren förmögenhetsskada har dömts ut av domstolen. Möjligheterna att få brottsskadeersättning för dessa skadetyper är mycket begränsade. Domstolens bedömning har utan bärande motivering avvikit markant från skadeståndsrättslig praxis. Brottsskadeersättning har utbetalts i enlighet med praxis. En brottsskadeersättning får inte överstiga ett visst maximibelopp. Någon sådan begränsning finns inte i skadeståndslagen. Ny medicinsk utredning angående personskadan har inkommit från sökanden till Brottsoffermyndigheten. Genomförande av Brottsoffermyndighetens antidiskrimineringsstrategi Syftet med Brottsoffermyndighetens antidiskrimineringsstrategi är att lägga grunden för ett långsiktigt och målinriktat arbete för att förebygga, motverka och åtgärda diskriminering. Strategin omfattar ledning och ansvar för verksamheten, personal, rekrytering, utbildning och arbetsmiljö, intern verksamhet samt utåtriktad verksamhet och service. Under året har myndigheten utifrån strategin arbetat aktivt för att antidiskrimineringsfrågor ska beaktas i myndighetens arbete. Administration) som studerade den svenska brottsskadeersättningen inom ramen för ett EU-projekt. Medarbetare från Brottsoffermyndigheten deltog i kurser som arrangerades med anledning av det kommande svenska ordförandeskapet ( Att vara EU:s ordförande och Att påverka EU lobbying och inflytande ). En representant för myndigheten deltog tillsammans med företrädare för andra myndigheter inom rättsväsendet i ett informationsmöte på området rättsliga frågor (Infoday on Financial Programmes in the Area of Security and Criminal Justice). Därutöver besvarade myndigheten under hösten ett antal enkäter som utarbetats inom ramen för olika EU-projekt. Myndigheten har inte, vare sig på egen hand eller som partner, genomfört något projekt med finansiering från EU:s budget. Inte heller har myndigheten genomfört kompetensutveckling avseende internationell samverkan, särskilt projektsamverkan, annat än deltagandet i ovannämnda informationsmöte om kommissionens finansieringsprogram. Gränsöverskridande samverkan inom EU eller med EU:s kandidatländer Brottsoffermyndigheten har deltagit i olika former av gränsöverskridande samverkan under år 2008: En representant för Brottsoffermyndigheten deltog i ett av EU-kommissionen anordnat expertmöte angående en eventuell revidering av rambeslutet 2001 om brottsoffrets ställning i straffrättsliga förfaranden. Myndigheten deltog även i ett möte om europeisk brottsskadeersättning vid EU-kommissionen. En representant för myndigheten föreläste på ett möte i Kroatien angående kroatisk lagstiftning om brottsskadeersättning. Myndigheten samarbetar med det ungerska justitiedepartementet i dess EU-projekt European best practices of restorative justice in the criminal procedure. Myndigheten tog emot en delegation från Lettland (Legal Aid 18

20 ORGANISATIONSSTYRNING Återrapporteringskrav Regeringen har i regleringsbrevet uppställt som återrapporteringskrav att myndigheten ska redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att öka andelen anställda med utländsk bakgrund, säkerställa att det inom myndigheten finns kunskap för att förebygga och motverka att diskriminering förekommer i verksamheten, främja en jämnare könsfördelning vid myndigheten främja en god arbetsmiljö och öka hälsan samt säkerställa att personalen har kompetens om barns utveckling, behov och rättigheter och hur denna kompetens bibehålls över tid inom myndigheten. Allmänt om personalen Brottsoffermyndighetens främsta resurs är den samlade kunskapen och kompetensen hos personalen. Myndighetens organisation präglas av en hög kunskapsnivå med mycket kompetenta medarbetare på alla nivåer. Andelen akademiker på myndigheten är hög, 83 procent av personalstyrkan. Av dessa är majoriteten jurister som arbetar med att handlägga ärenden om brottsskadeersättning. EA-enheten bemannas bland annat av civilekonomer med inriktning mot redovisning och offentlig förvaltning. Informationsverksamheten sköts till största delen av jurister, liksom arbetet med Brottsofferfonden. Regressenheten bemannas huvudsakligen av jurister, men även av ett antal juriststudenter med olika former av tidsbegränsade anställningar, dels under terminen och dels under sommarlovet. information om ny forskning på relevanta områden samt möjlighet till att skapa nya kontaktnät. Utbildningarna har som mål att dels höja den allmänna kompetensen hos personalen och dels tjäna som en uppmuntran för de enskilda individerna att utveckla sin kompetens så att de kan utgöra en bas för framtida chefsrekrytering inom myndigheten. Utbildningsinsatserna har även till syfte att säkerställa att det inom myndigheten finns kunskap för att förebygga och motverka att diskriminering förekommer bland personalen. Dessa frågor behandlas också i den under verksamhetsåret antagna antidiskrimineringsstrategin. Personalen erbjuds att delta i de utbildningsdagar som myndigheten anordnar och där ofta kunskaper om barnens situation förmedlas genom föreläsningar. Därigenom säkerställs och bibehålls över tid personalens kompetens om barns utveckling, behov och rättigheter. Antalet utbildningsdagar under år 2008 var i genomsnitt fem per anställd. Några insatser kan nämnas här: Studiebesök hos Home Office, Criminal Injuries Compensation Authority och Victim Support i London Heldagsutbildning i hjärt- och lungräddning Föreläsning om barn som upplever våld i familjen KORTFAKTA PERSONAL Årsarbetskrafter 58 st Kvinnor 78% Män 22% Genomsnittsålder 37 år Andel akademiker 83% Kompetensutveckling och utbildning Myndigheten erbjuder personalen såväl interna som externa kompetenshöjande utbildningar. De interna kurserna syftar främst till att ge personalen direkt riktade kunskaper i specifika ämnen. Dessa syftar till att ge personalen mer allmänna kunskaper i brottsofferfrågor, Brottsoffermyndighetens personal vid studiebesöket i London. Jämställdhetsfrågor Brottsoffermyndigheten tillämpar individuell lönesättning enligt principer som har dokumenterats i en lönepolicy. På myndigheten har inte upptäckts några tecken på könsrelaterade löneskillnader. Fördelningen antal män/kvinnor visar på en viss överrepresentation för 19