Utvärdering av Nuteks insatser och stöd för utveckling av regionala affärsängelsnätverk samt nationell intresseorganisation för affärsänglar och affärsängelnätverk Juni 2008 Ek. Dr. Lars Silver IM-Gruppen i Uppsala AB IM-Gruppen i Uppsala AB www.imgruppen.se
Förord IM.Gruppen i Uppsala AB fick februari 2008 uppdraget att utvärdera Nuteks insatser och stöd för utveckling av 1) Regionala affärsängelsnätverk; samt 2) Nationell paraplyorganisation/intresseorganisation för affärsänglar och affärsängelnätverk. Uppdraget har utförts av ek.dr. Lars Silver, prof Martin Johanson, civ.ek. Andreas Fili, samt jur.kand. Jan Hedman, med Silver som projektledare och författare av denna rapport. Stockholm och Uppsala i juni 2008. Lars Silver Projektledare 2
Sammanfattning Denna utvärdering syftar till att kartlägga Nuteks arbete för affärsänglar, och specifikt affärsänglanätverk, i ett brett perspektiv. Med detta menas att det som är fokus för utvärderingen är hur staten bör förhålla sig till fenomenet affärsänglar och affärsänglanätverk. I syfte att uppnå en förståelse för hur affärsänglar och affärsänglanätverk fungerar har ett arbete utförts som dels hämtar kunskap ur aktuell kunskap om affärsänglar samt ett antal intervjuer med intressenter och med affärsänglar. Nuteks arbete med affärsänglar har försiggått sju års tid och kan delas in i två huvudperioder. Under den första perioden, åren 2001-2005, deltog Nutek på eget initiativ till att medverka till uppstart av ett flertal affärsänglanätverk i Sverige. Den senaste treårsperioden har Nutek delegerat ut en stor del av arbetet med affärsänglar till SVCA, den svenska riskkapitalföreningen. Denna utvärdering innebär därmed även en utvärdering av kopplingen mellan affärsänglar och formellt riskkapital. Utvärderingens resultat visar att affärsänglar har en unik roll i ett finansiellt system som alltmer präglas av två ägarkapitalgap, där särskilt kunskapsföretag finner det svårt att finansiera sin tillväxt externt. Utvärderingen visar också en historisk tendens där de formella institutionerna i allt mindre utsträckning finansierar i tidiga faser och att avståndet mellan formellt riskkapital och affärsänglar ökar. Utvärderingen finner stöd hos intervjupersonerna, som representerar ett stort antal intressenter och affärsänglanätverk, i slutsatsen att staten bör stödja funktionen affärsänglar, särskilt nya affärsänglar och affärsänglanätverk, för att minska ägarkapitalgapet i svensk ekonomi. Utvärderingen avslutas med ett antal praktiska rekommendationer för hur staten ska stödja affärsänglar i praktiken. 3
Innehållsförteckning 1.Introduktion... 6 2.Bakgrundsbeskrivning... 8 2.1 Tillväxt för små och medelstora företag...9 2.2 Ägarkapitalsgapet (Equity gap)... 10 2.3 Affärsänglar... 15 2.3.1 Kvinnor som affärsänglar... 19 2.4 Affärsänglanätverk... 21 2.5 Statlig politik för affärsänglaområdet... 23 3. Den nationella scenen 2008... 28 3.1 Metod... 28 3.2 Tillväxt för små och medelstora företag... 29 3.3 Ägarkapitalsgapet (Equity gap)... 29 3.4 Svenska affärsänglar...30 3.5 Svenska affärsänglanätverk... 31 3.6 Statliga insatser på affärsänglaområdet... 33 3.6.1 Skattelagstiftning... 33 3.6.2 Riskgarantier för affärsänglainvesteringar... 34 3.6.3 Saminvesteringsåtgärder... 34 3.6.4 Integrera finansiell infrastruktur... 34 3.6.5 Stimulera syndikat/investmentbolag... 34 3.6.6 Affärsänglanätverk... 35 3.6.7 Affärsänglaakademier... 35 3.6.8 Entreprenörsutbildning... 36 3.6.9 Samarbete med storföretag... 36 4
3.6.10 Innovationssystemet... 36 3.7 Behövs en nationell intresseorganisation?... 36 3.8 Vad ska en nationell intresseorganisation göra?... 38 3.9 Utvärdering av Nuteks roll för affärsänglanätverk... 40 4. Rekommendationer för framtiden... 43 4.1 Konkreta punkter för statligt stöd av affärsänglanätverk... 44 5
1. Introduktion Denna rapport har haft som huvudsyfte att belysa frågan hur affärsänglars och affärsänglanätverks nationella intressen ska tas tillvara. Det är en fråga som inte är helt lätt att besvara. Affärsänglar kännetecknas av heterogenitet, de är synnerligen olika i sin inställning till sin verksamhet. Affärsänglar är ofta entreprenörer som har sålt sitt företag med god förtjänst. Det hör till sakens natur att de har starka åsikter och inte gärna ser sig som tillhöriga någon organisation. De är dessutom i allmänhet skeptiskt inställda till statlig intervention i alla dess former. Detta genomsyrar resultatet av denna studie. Eftersom frågan om intresseorganisation ändå har ett visst intresse och det fanns ett väldigt tydligt problem som dessutom har aktualiserats så har det varit väsentligt att ha ett starkt grundmaterial. Det var inte svårt att på förhand inse att svaren skulle bli motstridiga. Därför har ett stort arbete också lagts ned på att beskriva varför affärsänglar är ett samhällsintresse. Den första delen, bakgrundsbeskrivningen, är ett försök till state-of-the art vad gäller relevant kunskap om affärsänglar och affärsänglanätverk. Denna del innefattar merparten av det som är beskrivet i vetenskapliga tidskrifter inom affärsängelsområdet i de fall som det har bäring på frågan om intresseorganisation. Vetenskapliga tidskrifter har den fördelen att de i någon mening kräver trovärdiga bevis, vilket är utomordentligt väsentligt när det gäller en så osynlig grupp som affärsänglar. Affärsänglar är förmodligen något av det mest svårstuderade fälten inom ekonomisk forskning. Det finns inga register att tala om och de föredrar absolut anonymitet. Studien har använt sig av en specifik ordning för att komma fram till frågan om vilka åtgärder som kan komma ifråga på ett nationellt plan. Studien börjar med att isolera fenomenet tillväxt i små- och medelstora företag, som är ett rätt oomtvistat område. Diskussionen om de två ägarkapitalgapen är kanske mer okänd, men är den primära orsaken till varför affärsänglar är av samhällsintresse, eller rättare sagt varför den funktion affärsänglar utför är av samhällsintresse. Därefter följer diskussionen om affärsänglar och affärsänglanätverk. Slutligen kommer en exposé om vad som har sagts om policy för området affärsänglar. Det som är lite tråkigt med just vetenskapliga artiklar är att de inom småföretagsområdet sällan kommer fram till entydiga resultat. I allmänhet för att det inte finns entydiga resultat. I vad vi kan kalla resultatdelen presenteras ett kondensat av de intervjuer vi har genomfört med affärsänglar över hela Sverige men också med andra personer med stor insikt i affärsänglarnas förhållanden. Resultatet kan sägas vara mycket splittrat. Förutom en viss skepsis mot all form av centralisering finns i princip en åsikt i varje riktning, med undantag 6
för att alla vill reformera skattesystemet och inte vill att en centralorganisation ska förmedla projekt. I slutändan kommer dock ett antal rekommendationer som bygger både på den bakgrund som teorin har men inte minst på de intervjuer som har genomförts. Rekommendationerna ges trots att det i varje fall finns någon intervjuperson som har uttryckt sin skepsis mot just den detaljen. Vi har ändå sökt att finna resonabla alternativ där det går. Vi som har genomfört denna studie för IM-Gruppens räkning är projektledare och skriftställare ek dr. Lars Silver, docent Martin Johanson, jur. kand Jan Hedman och civ.ek. Andreas Fili. Lars Silver och Andreas Fili har även studerat affärsänglanätverk på nära håll och är därmed inte helt förvånade över resultatet av dessa undersökningar. 7
2. Bakgrundsbeskrivning Syftet med denna studie är att utvärdera vilken roll nationella organisationer kan och bör ha för att bäst stimulera affärsänglars och affärsänglanätverks insatser i samhällsekonomin. För att göra detta har en övergripande modell följts som steg för steg visar vilken roll den nationella scenen har för affärsänglars verksamhet. Tillväxt för små och medelstora företag Ägarkapitalgap Affärsänglar Affärsänglanätverk Statlig politik för affärsänglaområdet Figur 1. Problemformuleringen steg för steg 8
2.1 Tillväxt för små och medelstora företag De små- och medelstora företagens betydelse för samhällsekonomin har betonats under senare år. 43 % av antalet anställda och 31 % av omsättningen återfinns i mindre företag i Storbrittanien i. I Sverige har 99 % av alla företag mindre än 50 anställda. 58 % av antalet privatanställda och 59 % av omsättningen återfinns i mindre företag ii. En av de specifika förutsättningar som skiljer det onoterade företaget från det noterade företaget är finansiering. Noterade bolag kan relativt enkelt genomföra en nyemission och ha gott hopp om att finna kapital. Så är inte fallet för onoterade företag. I Sverige har vi ett bankbaserat finansieringssystem och banker står för en stor del av det externa kapital som mindre företag behöver. För företag som är i sina allra tidigaste skeden, sådd- och start upp-faserna, är svårigheterna att finna kapital som störst. Dödligheten är stor för mindre företag, vilket får finansiärerna att tveka för den därigenom stora risk de behöver ta hänsyn till. Mer än hälften av Europas nystartade företag upphör med sina aktiviteter inom en femårsperiod. Bristande erfarenhet av att leda företag är ett av de viktigaste skälen till att dödligheten bland mindre företag är så hög. Andelen mindre företag som behöver rådgivning ökar med tiden iii. Framför allt vill de mindre företagen ha rådgivning inom managementfrågor iv. Affärsänglar bidrar mer än andra finansiärer till att minska dödligheten bland växande företag genom att direkt bidra med erfarenhet från företagsledning, vilket minskar risken för att företag misslyckas v. Särskilt stora problem har nya kunskapsintensiva företag, som genom sina förutsättningar i princip är utestängda från bankfinansiering. Banker lånar generellt inte till sådd- och start upp-fasen och framför allt inte till kunskapsintensiva företag vi. Nya kunskapsintensiva företag har ett flertal karakteristika som begränsar deras möjligheter att få kapital från externa finansiärer vii : 1. Svaga eller icke existerande säkerheter 2. Ett flertal tillgångar av osäkert marknadsvärde (intangible assets) 3. En affärsidé som är svår att värdera Under de senaste decennierna har forskningen inom småföretagsområdet vuxit kraftigt. Ett problem med småföretagsforskning generellt är att det finns en brist på teorier, istället är merparten av undersökningarna en fråga om beskrivning av småföretag och deras finansiärer viii. Detta kommer sig av att det ofta finns metodmässiga problem i att mäta småföretagande i reella termer. 9
Den så kallade principal agent-teorin har fått stort genomslag i forskning kring mindre företag ix. Det finns två mycket klassiska antaganden inom finansiering av mindre företag som kommer av denna teori. Det första är att det råder informationsasymmetri i relationen mellan finansiär och företag x. I princip går denna teori ut på att företagaren har en överlägsen information om företagets överlevnads- och utvecklingsmöjligheter, vilket försvårar relationen mellan finansiär och företag i den mån att finansiären har färre möjligheter att kontrollera företagarens beskrivning av läget. Den andra delen av principalagentteorin har att göra med moral hazard, det vill säga att företagaren agerar på ett sätt som inte är enligt de intentioner finansiären har. Principalen som är innehavare av kapital men har ett underskott på information måste gardera sig mot risken att företagaren beter sig på icke avsett sätt genom exempelvis kontrakt eller täta kontroller. Affärsänglar använder sig inte så mycket av kontrakt för att hantera osäkerhet, utan är istället aktiva ägare, vilket i sig bidrar till en högre grad av information xi. Ett annat antagande av vikt för småföretagsforskning är den så kallade hackordningsteorin (pecking order theory). Denna går ut på att ett företag alltid kommer att välja den finansiering som utövar minst inflytande på företagets styrning xii. Det vill säga bankkapital istället för ägarkapital xiii. Detta har modifierats av senare undersökningar som påvisar att ägarkapital trots allt har en fördel i att det normalt sett inte utkrävs säkerheter för investeringar, samt att ägarkapital också kan ge fördelar i form av kompetens xiv. Detta är också att ställa i relation till levebrödsföretag som söker arbeta på minsta möjliga skala xv. Många studier visar på det informella riskkapitalets, affärsänglars, betydelse för växande företag i tidiga skeden, framför allt sådd- och start upp-faser xvi. 2.2 Ägarkapitalsgapet (Equity gap) Skälet för statsmakten att överhuvudtaget intervenera på den informella riskkapitalmarknaden är det så kallade ägarkapitalsgapet (Equity gap) xvii. Den traditionella termen finansiellt gap avser allt främmande kapital xviii. I undersökningar visar det sig att ägarkapital är ett betydligt större problem att finna för mindre företag än lånekapital xix. Därav att denna undersökning beskriver ägarkapitalgapet snarare än det finansiella gapet. Det finns en stor litteratur som på olika sätt skildrar detta ägarkapitalsgap och hur policy ska utformas för att lösa detta problem xx Några av de skäl som gör att affärsänglar är särskilt lämpade för att hantera detta gap är att de har mindre kostsamma strukturer än så väl riskkapitalbolag, banker eller statliga finansiärer xxi. Tanken är också att affärsänglar har en förmåga att vara en språngbräda till annan typ av finansiärer, som exempelvis banklån och riskkapital xxii. 10
Affärsänglar i Europa har dock inte helt lyckats infria förhoppningarna om att täcka detta ägarkapitalsgap, då deras investeringsnivå är betydligt lägre än i USA, och de är för de flesta entreprenörer en helt okänd grupp finansiärer xxiii. Ett skäl till att affärsänglar har svårt att ensamma täcka detta gap anges vara att de finansiella tillgångarna hos ensamma änglar inte räcker till för att täcka kapitalbehovet i snabbt växande företag xxiv. Ett annat skäl är att det i Europa finns ett stort antal så kallade jungfruänglar (virgin angels) som ännu inte har genomfört sin första investering xxv. Inaktiviteten hos denna stora grupp jungfruänglar anges vara att dessa saknar en tillräcklig kunskap för att kunna genomföra sin första investering xxvi och det begränsade antal investeringspropåer som de har att bedöma xxvii. Ett antal affärsänglar gör också en eller två investeringar för att sedan avsluta sin änglakarriär på grund av att dessa tidiga investeringar ger ett dåligt utfall. I teorin formar affärsänglar och riskkapitalbolag en stafett av ägarkapital där riskkapitalbolag kan komma in och komplettera affärsänglar när kapitalkravet blir högre. I realiteten är dock förhållandet mellan affärsänglar och riskkapitalbolag ofta ansträngt, där olika motiv för investeringen, olika investeringshorisonter, formaliseringen i riskkapitalbolag och det ojämna styrkeförhållandet leder till slitningar mellan parterna xxviii. Det anses i ny forskning att dessa tendenser har förstärkts under senare år i och med nedgången efter Interneteran xxix. Bland de många studier som jämför affärsänglainvesteringar i förhållande till riskkapitalinvesteringar finns Europakommissionens konstaterande från 1998 att affärsänglar står för investeringar på mellan 10 och 20 miljoner Euro per år, vilket kan jämföras med de 3 miljoner Euro som riskkapitalbranschen satsar på sådd- och start upp-finansiering xxx. I USA anges affärsänglar investera i 50 000 företag per år, till skillnad från riskkapital som investerar i 3 000 företag per år xxxi. I en äldre undersökning anges att affärsänglar investerar 13 gånger så stort kapital som formella riskkapitalbolag och i 40 gånger så många företag xxxii. I Storbritannien anges att affärsänglar står för åtta gånger så mycket kapital som riskkapitalbolag xxxiii. Enligt the Global Entrepreneurship Monitor (GEM) står informellt riskkapital för 298 miljarder USD för finansiering i sådd- och start upp-faser, medan samma siffra för formellt riskkapital är 59 miljarder USD i de 37 länder som ingår i studien xxxiv. 11
Aernoudt och Erikson 2002 Mellan 3.3/1 och 6.6/1 Gaston 1989 13/1 Mason och Harrison 2000 8/1 Reynolds et al 2002 5/1 Tabell 1. Kvot satsat kapital affärsänglar/riskkapitalbolag i tidiga faser Oavsett hur jämförelserna görs visar det sig att det informella riskkapitalet är väsentligt mycket större än det formella riskkapitalet, och det är dessutom koncentrerat till delar i ekonomin som är i betydligt större behov av kapitalet från en samhällsnyttosynpunkt xxxv. Det ska dessutom konstateras att mörkertalet vad gäller affärsängelsinvesteringar är stort. En väsentlig reserv finns också i att de flesta affärsänglar har en signifikant mängd kapital som de skulle vara villiga att investera givet att rätt affärsidé presenterades. Det har uppskattats att antalet potentiella änglar uppgår till fem gånger antalet existerande aktiva änglar xxxvi I det svenska finansieringssystemet är bankerna den överlägset vanligaste externa kapitalkällan, vilket sammantaget fungerar alldeles utmärkt för tillverkande företag som från etableringsfasen kan räkna med stöd från de bankerna. Sådd Start upp Etablering Expansion Trade sale/marknadsnotering FFF finansiering Lånekapital från bank Riskkapitalbolag Figur 2. Det traditionella tillverkningsföretagets finansiering I takt med att formella riskkapitalbolag i allt högre takt rör sig mot senare investeringar, det vill säga mot den så kallade buy out -fasen, skapas ett andra ägarkapitalgap för mer kunskapsintensiva företag. Det första ägarkapitalgapet uppstår då företaget lämnat FFF-fasen, den tidiga finansieringen från entreprenörens eget kapital, familj och vänner och söker sin första externa finansiering. Det andra ägarkapitalgapet uppstår då företagets första externa 12
finansiering inte längre räcker utan måste kompletteras med mer kapital. Det andra gapet finns då i teorin mellan affärsänglar och formella riskkapitalbolag xxxvii. Riskkapitalbolag satsar endast en liten andel av sitt kapital i de tidigare faserna av ett företags utveckling, och denna andel minskar över tid xxxviii. Kritiker har menat att denna uppgradering av investeringsbeloppet i princip har eliminerat order risk ur riskkapital (i original venture from venture capital) xxxix. Sådd Start upp Etablering Expansion Trade sale/marknadsnotering FFF finansiering Affärsänglar Riskkapitalbolag Första Ägarkapitalgapet Andra Ägarkapitalgapet Figur 3. Det kunskapsintensiva företagets finansiering De växande finansiella behoven hos tillväxtföretag märks även i riskkapitalbranschen där den genomsnittliga finansieringen för sådd- och start upp-företag anges vara 700 000 Euro respektive 1 000 000 Euro xl. I USA uppgår den genomsnittliga investeringen till 1.4 miljoner USD xli. Affärsänglar i USA investerar normalt betydligt mindre belopp per investering, ofta mindre än 250 000 USD xlii. Ett skäl till att riskkapitalbolag föredrar sena faser är att de flesta studier pekar på att det är dessa fonder som ger störst avkastning, trots att risken är minst i dessa segment och därmed även avkastningen xliii. Riskkapitalbolag som satsat i tidiga skeden upplever de största vinsterna i enskilda investeringar, men också flest totalförluster xliv. Överlevnadsgraden i MBO-investeringar är 97 %, medan överlevnadsgraden på sådd- och start upp-investeringar är cirka 50 % xlv. 13
Bland skillnaderna mellan affärsänglar och riskkapitalbolag finns framför allt att xlvi : - Affärsängeln investerar sina egna medel (investment managers är anställda på riskkapitalbolaget) - Affärsängeln kan välja om och när de ska investera (riskkapitalbolaget har ett kapital som de förväntas investera) - Affärsänglar kan investera snabbare (kortare due diligenceprocess) - Affärsänglar har mindre behov av specialistkunskap inom finansiering och juridik - Affärsänglar kan fritt flytta kapital mellan olika branscher (riskkapitalbolag är ofta specialiserade) Den enskilt största skillnaden i investeringsprocessen mellan affärsänglar och formellt riskkapital är att affärsänglar betonar så kallade mjuka värden (soft factors, exempelvis entreprenören) än formella riskkapitalbolag xlvii. Det finns flera skäl till detta, ett är att det helt enkelt finns få hårda värden i sådd- och start upp-företag, men det är också en fråga om inställning till risk och avkastning hos finansiären. Riskkapitalbolag har restriktioner i hur många mindre engagemang de kan ta på grund av höga transaktionskostnader, inte minst i kostnad för värdering, investering och uppföljning, vilket i sin tur leder till att ju mer formaliserad processen är, desto kostsammare tenderar den att vara xlviii. 14
2.3 Affärsänglar Definition affärsängel xlix : En privatperson som satsar en del av sin förmögenhet i aktier i onoterade sådd- och start uppföretag och som ger ett avsevärt bidrag i form av kapital och kompetens till detta företag Studier om informellt riskkapital har genomförts i ett stort antal länder, med undantag för Japan är studierna mycket konsistenta i hur den typiske affärsängeln beskrivs. Det som framför allt har undersökts är hur många affärsänglar som finns och vilka karakteristika de har. Denna typ av studier kallas första generationsstudier. De studier som kan benämnas som andra generationsstudier fokuserar mer på hur affärsänglar investerar l. Det anses allmänt behövas fler studier för att förstå investeringsprocessen li. I en brittisk undersökning från 2000 angavs andelen affärsänglar till en på 2 200 vuxna, motsvarande siffra i USA anges till en på 240 i USA lii. Vidgas begreppet till att omfatta informella investerare i stort så uppgår andelen investerare till en av fem vuxna liii. Merparten av informella investeringar sker alltså av familj och vänner. Det ska noteras att dessa siffror är synnerligen osäkra. Däremot är andelen affärsänglar betydligt större i USA än i Storbritannien och att andelen i Sverige är ännu mindre. Det finns flera skäl till detta, inte minst andelen individer med stort kapital att investera, men också kulturskillnader och i hur det finansiella systemet fungerar i respektive land. Det som är mest kännetecknande för populationen av affärsänglar är deras heterogenitet. Inte främst i demografiskt hänseende, utan på grund av deras väsentligt skilda motivationsfaktorer samt investeringsprocesser. Altruistiska motiv kan ha en betydelse för investeringsbeslut hos änglar, detta kan innefatta en känsla för bygden eller en vilja att hjälpa nya företagare liv. Andra motiv inkluderar att det är intressant och roligt att agera affärsängel lv. En vanlig distinktion är baserad på aktivitet mellan tre typer av affärsänglar lvi : - Aktiva änglar (active angels) - Inaktiva änglar (latent angels) - Jungfruänglar (virgin angels) 15
De aktiva affärsänglarna är mer erfarna och mer professionaliserade i både deal-flow processen (hur de finner nya investeringar) och i due diligence-processen (hur de väljer mellan olika investeringsmöjligheter). Syndikering (där fler affärsänglar delar på en investering) är vanligare hos erfarna affärsänglar vilket förklarar varför syndikeringar ger bättre resultat än soloinvesteringar lvii. Aktiva affärsänglar vill ofta inte ha alltför mycket uppmärksamhet kring sin verksamhet, då detta skulle kunna föra med sig en stor ström av investeringsförslag av tveksamt värde lviii. Den ökade formaliseringen hos denna gruppa aktiva affärsänglar har också beskrivits som ett möjligt problem, där utvecklingen kan bli den att affärsänglasyndikat kommer att ha högre kostnader för varje transaktion vilket driver dem upp mot allt högre investeringar. Detta kan på sikt förvärra situationen för de entreprenörer som har att hantera det första ägarkapitalkravet lix Inaktiva affärsänglar har färre investeringsförslag att välja på och löper därmed större risk i sitt urval. För dessa änglar kan affärsängelsnätverk vara ett sätt att bredda utbudet av investeringar på. Jungfruänglar har ännu inte gjort sin första investering, är intresserade av att investera men vet inte riktigt hur processen går till. För dessa är affärsängelsakademier eller annan typ av utbildning en möjlighet till utveckling. Oerfarna affärsänglar menar att det är en brant utvecklingskurva för att lära sig bli en bra affärsängel lx. En indelning av affärsänglar kan göras baserad på ändamålet med investeringarna lxi : - Entreprenörsänglar - Inkomstsökande änglar - Vinstmaximerande änglar Entreprenörsänglarna har själva gjort resan och har därmed ett avsevärt kapital. Affärsänglainvesteringarna är främst utförda för att åter få vara med om att starta upp verksamheter. Inkomstsökande änglar söker primärt en sysselsättning och investerar för att själva få delta i verksamheten. Vinstmaximerande änglar ser investeringen som en kapitalplacering och söker maximal avkastning. Det sätt på vilket affärsänglar investerar, det vill säga processen, är ungefär densamma som för riskkapitalbolag, men varje steg är mindre formaliserat och sofistikerat lxii. Affärsänglar sätter större tillit till egna kontakter med företagarens nätverk lxiii och på sin egen intuition lxiv. En likhet mellan erfarna affärsänglar och riskkapital är att bägge parter avslår över 95 % av alla investeringsförslag de får lxv. Affärsänglar sätter också större tilltro till 16
entreprenören lxvi, något riskkapitalbolag i och för sig också gör, men riskkapitalbolag är mer benägna att köpa ut entreprenören om så anses nödvändigt. En tydlig förändring bland affärsänglar internationellt är en fortgående professionalisering. Affärsänglar organiserar sig alltmer i syndikat som formaliserar och rutiniserar både sin deal flow och sin due diligenceprocess lxvii. Trots detta domineras marknaden fortfarande av soloinvesterare lxviii Sörheim och Landström beskrev 2001 norska affärsänglar utifrån fyra kategorier lxix : - Lottoinvesterarna, låg aktivitet/låg entreprenörserfarenhet - Handlarna, hög aktivitet/låg entreprenörserfarenhet - Analytiska investerare, låg aktivitet/hög entreprenörserfarenhet - Affärsänglar, hög aktivitet/hög entreprenörserfarenhet Affärsänglar investerar ofta lokalt då det vill ha en kontinuerlig kontakt med entreprenören, detta är inte minst viktigt i glesbygdsregioner där de ofta har en kunskap som få eller inga andra aktörer har för framgångsrik lokala innovationsprocesser lxx. Detta är inte minst viktigt i Sverige där avstånden är stora. Den största svenska undersökningen av affärsänglar i Sverige har utförts av Professor Hans Landströms forskargrupp vid Lunds Universitet där doktoranderna Sofia Avdeitchikova och Nils Månsson har studerat affärsänglar i ett brett perspektiv. Ett av delsyftena med detta projekt är att svara på den väsentliga, men komplicerade, frågan om hur många affärsänglar som finns i Sverige och vilka karakteristika dessa har. I Avdeitchikovas arbete finns en databas om 278 informella investerare och 422 investeringar lxxi. Fyra roller har identifierats för informella investerare baserat på vilket bidrag dessa ger i sina investeringar avseende kapital och kompetenstillförsel. En väsentlig slutledning är att det som avgör vilket bidrag som tillförs ett företag är mer beroende på vilket kapital respektive kompetens affärsängeln har att tillföra, snarare än vilket behov företaget har. 17
Informella investerare i svenskt perspektiv lxxii : - Mikroinvesterare, små investeringar, litet kompetensbidrag - Fondförvaltare, stora investeringar, litet kompetensbidrag - Mentorer, små investeringar, stort kompetensbidrag - Affärsänglar, stora investeringar, stort kompetensbidrag Många affärsänglar har haft någon erfarenhet av att själva ha startat företag enligt studier i så väl Norge, Japan, Storbritannien och Sverige lxxiii. Ett antal affärsänglar är så aktiva att det är svårt att se dem som annat än entreprenörer, vilket också bekräftas av att många affärsänglar ser investeringen som en fortsättning av den egna entreprenörskarriären lxxiv. På samma sätt visar tidigare studier att affärsänglar tenderar att vara välutbildade lxxv. Detta gäller för övrigt generellt i det att det finns ett samband mellan utbildningsgrad och viljan att ta riskfyllda investeringar lxxvi. Vidare har affärsänglar både en hög inkomst samt ett väsentligt kapital att tillgå lxxvii. Affärsänglar har också beskrivits som medelålders i de flesta studier, något äldre i Sverige än i andra länder med en median på 54 år lxxviii. Skälet till att affärsängeln uppträder i vissa åldrar är att det tar en tid att få ett disponibelt kapital samt att hinna lägga tid på investeringen. Det finns studier som visar att medianåldern kan komma att sjunka, detta beror bland annat på det antal unga entreprenörer som kunde sälja sina företag i samband med Interneteran lxxix Vissa studier fokuserar på vissa segment i affärsängelspopulationen. En undersökning belyste de mest aktiva affärsänglarna och konstaterade att dessa är mer finansiellt drivna och mer formaliserade än det stora flertalet affärsänglar lxxx. En annan studie hade takeover and turnaround artists som fokus, vilket är affärsänglar som investerar egna medel för att omstrukturera företag, men med syfte av ett långt innehav, till skillnad från så kallade corporate raiders lxxxi. Affärsänglar tenderar att vara mer proaktiva, innovativa och risktagande än befolkningen i övrigt lxxxii. Det ska noteras att affärsänglar uppvisar i stort sett samma avvikelser mot befolkningen i övrigt som entreprenörer gör. 18
Kännetecken den typiske affärsängeln: Högt kapital att allokera för investeringar Investerar sina egna medel Direkta investeringar Spenderar tid med sina investeringar Investerar för att få avkastning Andra värden spelar in för beslut om investering Bakgrund för den typiske affärsängeln: Ofta man Ålder mellan 40 och 65 Ofta entreprenör van vid eget företagande Har tid att ägna åt investeringar Investerar mellan 5-15 % av sin totala förmögenhet 2.3.1 Kvinnor som affärsänglar I en undersökning i Storbritannien från 1992 visade sig 99 % av affärsänglarna vara män, detta har ändrats något, men visar att historiskt sett är det inte förvånande att bilden av affärsängeln är den av en medelålders man lxxxiii. Ungefär samma siffror finns från undersökningar i Australien lxxxiv. I andra länder är andelen män bland affärsänglar 97 % i Norge och Japan, 90 % i Singapore och 85 % i Kanada lxxxv. När analysen av informella investerare breddas ökar andelen kvinnor till uppåt 30 % över de deltagande länderna i GEMstudien (37 företrädes I-länder i väst) lxxxvi. Detta visar dels att kvinnor är underrepresenterade bland informella investerare, men också på svårigheten att få kvinnor att passa in i föreställningen om affärsänglar. En lösning är att öka utbildning och nätverkande för kvinnor som är intresserade av att bli affärsänglar lxxxvii. Ett exempel på skillnader mellan manliga och kvinnliga entreprenörer är att även om inte utbildningsgraden i sig skiljer sig åt, så skiljer sig män och kvinnor i typen av utbildningar de har lxxxviii. 19
Det finns två grundläggande förklaringsmodeller till varför kvinnor skiljer sig från män i företagande lxxxix. Liberalfeminismen menar att kvinnor och män i grunden är rätt lika men att kvinnor har blivit uteslutna från de affärsnätverk som är av betydelse för att lyckas som företagare. Socialfeminismen menar att eftersom kvinnor och män är fundamentalt olika och alla strukturer är byggda för män så passar inte kvinnor in i den givna mallen. Oavsett inriktning kan det sägas att det finns anledning att söka hantera de problem som finns i kvinnligt entreprenörskap. Olikheter mellan kvinnor och män anses vara särskilt tydligt i områden som involverar en hög grad av förtroende (trust) och innefattar hanterandet av knappa resurser, vilket passar in på bilden av entreprenöriella team xc. Samma bild framträder i sammanhang där det bildas nätverk där också skillnader framträder tydligt xci Det finns en del skrivet om relationen mellan kvinnor och finansiering. Merparten av forskningen har inriktats på kvinnor och lånekapital. Banker tenderar att uppfatta mäns företagande som mer entreprenöriellt än kvinnors företagande xcii. Kvinnor betalar högre ränta och sätter till större säkerheter än män i sina bankförbindelser xciii. Den kraftiga ökningen av företag styrda av kvinnor har dokumenterats flitigt i litteratur xciv. Samtidigt står det klart att kvinnor startar företag med mindre resurser, har färre och svagare leverantörsrelationer och sämre tillgång till kunder xcv. Kvinnor har också sämre tillgång till lånekapital xcvi samt till formellt riskkapital xcvii. Det finns dock få undersökningar om hur kvinnor hittar informellt riskkapital xcviii. Senare undersökningar antyder att det på sikt kan komma en tillbakagång i kvinnligt företagande om inte villkoren förbättras xcix I en undersökning framkommer att kvinnors agerande i affärsänglaprocessen på de flesta sätt är detsamma som för män c. Kvinnor får betydligt mindre kapital från affärsänglar, mycket beroende på att de har betydligt färre ansökningar om affärsänglakapital. I en undersökning från 2007 stod kvinnliga entreprenörer för 8,9 % av ansökningarna till affärsänglar ci. Det finns ingen större skillnad i hur många som får kapital från affärsänglar, 13,3 % för kvinnor och 14,8 % för män. Det som däremot är tydligt är att kvinnor i betydligt större utsträckning söker kapital från kvinnliga affärsänglar och män söker från manliga affärsänglar cii. Detta resultat stödjer tidigare forskning inom området som starkt förespråkar satsningar på kvinnliga affärsängelsnätverk för att stimulera kvinnliga entreprenörer att söka externt kapital ciii. I en svensk undersökning av kvinnliga affärsänglar identifierades att antal existerande och möjliga affärsänglar civ. Undersökningen bekräftade tydligt de internationella erfarenheterna i det att kvinnliga entreprenörer helst vänder sig till kvinnliga affärsänglar. Undersökningen poängterade också behovet av kvinnliga förebilder. 20
2.4 Affärsänglanätverk Definition affärsänglanätverk cv : Ett nätverk bestående av affärsänglar som aktivt kopplar samman informella investerare med onoterade företag i sådd- och start upp-fas. Nätverket kan också, men behöver inte organisera investeringar i dessa onoterade företag. De tidigaste affärsänglanätverken som nådde offentlighetens ljus i Europa fanns företrädesvis i Storbritannien. 1990 fanns 52 affärsänglanätverk i Europa, varav nästan alla (48) hade växt fram i Storbritannien cvi. Tidigt år 2006 fanns det i Europa 282 registrerade, kända affärsänglanätverk i Europa av vilka 101 återfanns i Storbritannien. Det bör dock noteras att det med största säkerhet finns ett visst mörkertal i dessa siffror, där det finns mindre lokala och regionala sammanslutningar som inte är registrerade på nationell nivå. Ett antagande om hur många affärsänglar som kan tänkas vara aktiva i affärsängelsnätverk har angetts som 20 %, men detta antal har i andra studier antagits vara så lite som 5 eller 10 % cvii. Då ska det noteras att dessa antaganden är från Storbritannien där affärsängelsnätverk har längst historia i hela Europa. Affärsänglar använder syndikering eller bildandet av ett investmentbolag som ett sätt att sprida risk på. Denna typ av nätverk är ofta anonyma och räknas ofta inte med bland affärsänglanätverk trots att de definitionsmässigt definitivt hör dit cviii. Den europeiska intresseorganisationen för affärsänglanätverk, EBAN, sattes upp 1999. EBAN samlar uppgifter om affärsänglar och nätverk. Bland de verksamheter EBAN driver finns att sätta upp codes of conduct för medlemmar. I Sverige startades den nationella intresseorganisationen SwedBAN år 2001 som ett privat initiativ, detta upphörde dock efter en tid cix. Efter att NUTEK hade haft rollen att organisera nätverk tog SVCA (Swedish Venture Capital Association) över rollen som koordinator. Det är en unik svensk lösning som inte har sin motsvarighet i andra länder. SVCA har organiserat möten med lokala nätverk, bidragit med publikationer, deltagit och presenterat på konferenser, tagit fram material för internetanvändning, svarat för affärsänglafrågorna i media samt bildat en referensgrupp för affärsänglafrågor cx. SVCA har registrerat 22 affärsänglanätverk i Sverige med knappt 400 aktiva affärsänglar och totala investeringar på 110 miljoner kronor. 21
Det sägs finnas tre huvudsakliga typer av affärsänglanätverk cxi : - Traditionella affärsänglanätverk, matchmaking och utbildning - Investerarnätverk, deal-flow, due diligence samt investeringar - Entreprenörsnätverk, nätverkande och deal-flow De traditionella affärsänglanätverken är de som ofta uppmärksammas av offentliga organisationer, inte minst för att de är relativt stora och samlar individer som i vissa fall behöver en del coachning för att kunna bättre bedöma risker. Investerarnätverk är ofta betydligt mer anonyma och drivs ofta av erfarna affärsänglar. Entreprenörsnätverk påminner om traditionella affärsänglanätverk. Ett av de tidiga problemen som har framförts i den framväxande affärsänglamarknaden är klagomål från affärsänglar om bristen på bra affärsidéer som är lämpliga för affärsänglainvesteringar, detta har skapat diskussionen om matchning cxii. Detta är ett särskilt stort problem för oerfarna affärsänglar och mindre aktiva affärsänglar, medan mer erfarna och centralt placerade affärsänglar med stora affärsnätverk har lättare att finna lämpliga investeringar. Företagsänglanätverks primära roll är därmed att skapa en arena där mindre erfarna och aktiva affärsänglar kan finna ett större utbud av potentiella investeringar. Företagsänglanätverk fungerar på ett flertal olika sätt. Vissa är bara intermediärer som kopplar ihop investeringar med affärsänglar, andra arbetar aktivt med investeringar. Det har framförts att affärsänglanätverk behöver utveckla sin kompetensförmedlande verksamhet, med utbildning och coachning av affärsänglar på schemat cxiii Företagsänglanätverks primära uppgift är att koppla ihop, matcha, företag och informella investerare. I realiteten så lyckas inte detta alltid fullt ut. I en ny undersökning publicerad 2008 visar det sig att det finns såväl teoretiska och praktiska argument för att många affärsängelsnätverk istället skapar ett negativt urval, adverse selection, genom sitt sätt att finna nya affärsidéer. Är så fallet kommer ett deltagande i nätverk kunna ha rent negativa effekter för informella investerare som därigenom tar större risk i sina investeringar cxiv. I Sverige är ett problem att finna tillräckligt med affärsänglar samt att finna tillräckligt med investeringar, givet att affärsänglar föredrar lokala investeringar cxv. De flesta affärsänglanätverk har en tydlig lokal eller regional profil, även om ett fåtal arbetar på en nationell basis cxvi. Affärsänglanätverk som fungerar som investeringsnätverk har särskilda rutiner för att hantera sitt nätverk. De flesta leds av en anställd manager, men i bakgrunden finns ofta en ledande erfaren affärsängel cxvii. 22
Affärsänglanätverks effektivitet som kopplare av informella investerare och affärsidéer har ibland kritiserats för att vara av marginell betydelse för affärsänglar cxviii. Det har också kritiserats om affärsänglanätverk överhuvudtaget ska erhålla offentlig finansiering då ett fungerande affärsänglanätverk lika gärna bör kunna finansieras kommersiellt, ett skäl för att trots allt satsa offentliga medel är att affärsänglanätverk med publik finansiering riktar sig mot tidiga företag och oerfarna affärsänglar cxix. Bland nackdelarna med att satsa på affärsänglanätverk är att det ofta är mödosamma och osäkra processer att starta affärsänglanätverk, som inte alltid ger särskilt tydliga resultat, särskilt på kort sikt. Affärsänglanätverken behöver en gedigen kompetens för att kunna förse nätverket med intressanta affärsidéer att finansiera. Där målsättningen på sikt är att affärsänglanätverken ska kunna bära sina egna kostnader så är detta på kort sikt en orealistisk tanke, även om det finns utarbetade lösningar för att finansiera affärsänglanätverk. I de flesta program i Europa har treårsperioder varit finansierade, men efter denna period har fortfarande inte nätverken kunnat bära sina egna kostnader. Bland lösningarna för att få affärsänglanätverk att finansiera sin egen verksamhet finns medlemsavgifter, via success fees där avkastningen på en lyckad investering ger ett bidrag till nätverket eller via konsultavgifter. Det ska noteras, att även om ett antal försöksverksamheter har genomförts utan att affärsänglanätverk har kunnat bära sina egna kostnader, har extern finansiering fortsatt även om mobiliseringen av nya affärsänglar har visat sig svårare än väntat. I dessa fall har det ansetts värdefullt att belysa betydelsen av affärsänglainvesteringar, vilket motiverat satsningen på nätverken cxx. En viktig slutsats är att det för att affärsänglanätverk ska kunna fungera krävs en eller ett par erfarna affärsänglar som driver på utvecklingen i nätverket, detta skapar dock ett visst beroende av nyckelpersoner cxxi 2.5 Statlig politik för affärsänglaområdet Statligt stöd för affärsänglaaktiviteter har en relativt kort historia, med de tidigaste europeiska försöken i Storbritannien under det tidiga 1990-talet cxxii. Andra europeiska stater har följt det brittiska exemplet under den senare delen av 1990-talet. De tidiga försöken till affärsänglastöd fokuserade på skattelättnader för investeringar i företags tidiga skeden och har senare följts av stöd till affärsänglanätverk. Syftet med att stödja affärsänglanätverk har varit att skapa en lokal och regional finansiell infrastruktur för investeringar i tidiga faser. För att staten ska gå in och intervenera på den informella riskkapitalmarknaden, det vill säga till förmån för affärsänglar, så görs detta utifrån antagandet att statsmakten kan identifiera att denna typ av affärsänglainvesteringar för med sig höga sociala eller ekonomiska mervärden av intresse för allmänheten cxxiii. Även i USA har individuella stater uppmärksammat affärsänglaproblematiken och inför åtgärder för att stödja framkomsten av nya 23
affärsänglar cxxiv. Det finns en djup samstämmighet på statlig nivå att inte intervenera i den formella riskkapitalbranschen cxxv Europeiska stater tenderar att utforma sina åtgärder för att stötta affärsänglar utifrån de villkor som råder på den institutionella riskkapitalmarknaden cxxvi. Många stater har tidigt hittat en potential i att stödja affärsänglanätverk, inte minst eftersom det är ett mycket kostnadseffektivt sätt att stödja investeringar i tidiga skeden, betydligt billigare än att stödja enskilda investeringar eller att genomföra skattelättnader för affärsänglainvesteringar cxxvii. Statliga interventioner förekommer såväl på utbuds- som efterfrågesidan och kompletteras med försök att påverka den finansiella kulturen. En vedertagen åsikt är att staten ska söka undvika byråkratiska bidragssystem och istället fokusera på nya innovativa sätt att stimulera affärsänglainvesteringar. Ett sätt att hantera det andra ägarkapitalgapet är att stimulera syndikering och saminvesteringar. Andra sätt att stimulera affärsänglainvesteringar är att öka kunskapen hos de företag som söker kapital, att söka samarbeten med stora företag i samma bransch, affärsänglanätverk, affärsänglaakademier samt att överhuvudtaget på ett bättre sätt integrera den finansiella infrastrukturen cxxviii.. Det finns i dagsläget inte mycket stöd i forskning för att offentliga medels användning för att stödja privata informella investeringar leder till att mer privat kapital satsas i det ägarkapitalsgap som ofta anges som skälet för statlig intervention cxxix Det har anförts att skatter är en väsentlig del för att öka eller minska aktiviteten i affärsänglainvesteringar cxxx. I så kallad household theory har det visat sig att lägre skatter ökar det tillgängliga riskvilliga kapitalet i hushåll, medan en högre skattesats minskar det tillgängliga riskvilliga kapitalet cxxxi. Exempel på stater som har infört skattelättnader är Storbritannien, Frankrike och Nederländerna. I Storbritannien har EIS (Enterprise Investment Scheme) som syfte att ge de investeringar som motsvarar kraven en möjlighet att skriva av förluster mot inkomstskatt. Samtidigt har denna fråga varit kontroversiell, både i form av betydelse och i form av svårigheten att rikta mot rätt investeringar cxxxii. Effektiviteten i skattelättnader har inte kunnat bevisas i forskning, även om det brittiska exemplet framförs som lyckat cxxxiii. Det anges i en engelsk konsultrapport att hälften av det kapital som satsas inte skulle ha funnits om inte EIS existerade cxxxiv. Ett annat sätt att använda beskattning är att minska skatten på vinster, men detta medför att de affärsänglar som inte än har gått ut med vinst inte får tillgång till skattesänkningen cxxxv. Det är dock inte bevisat att det brittiska programmet har resulterat i ytterligare investeringar som annars inte skulle ha genomförts eller att vissa av de avslut som har genomförts inte skulle ha skett utan programmet cxxxvi. I Kanada har en undersökning av QBIC (Quebec Business Investment Companies) år 2005 visat att skatteavdragen inte har lett till ytterligare affärsänglainvesteringar, snarare har investeringarna som har skett framför allt lett till att ledningen i bolagen har köpt aktier i de egna företagen för att öka sin andel av aktierna cxxxvii. Detta är ett typexempel på att införda 24
skattelättnader tenderar att ge icke avsedda effekter på marknaden. De problem som uppkommer i riktade statliga program som QBIC är att få genuina affärsänglar tenderar delta, kvalitén i de företag som hittas är i allmänhet låg då de annars skulle ha funnit annan finansiering samt att agentkostnader lätt uppkommer cxxxviii. Även OECD har noterat att det finns få bevis för att riktade skattesänkningar som avviker från normala skattesatser ger ett samhällsnyttigt bidrag av tillräcklig storlek för att motivera särbehandlingen cxxxix. Riskgarantier är ett sätt att stödja investeringar direkt, där staten vid en förlust i en affärsängelinvestering tar en del av denna förlust. Ett problem med denna typ av garantier är att nå tillräcklig effekt för de medel som garanteras. I Belgien stängdes ett sådant försök 2005 då det visade sig att alla de investeringar som garanterades inte skulle ha genomförts om inte garantin fanns, alltså tog staten en risk som var för stor cxl. Riskgarantier har inte ansetts vara ett särskilt framgångsrikt grepp då det ofta leder till ett så kallat negativt urval (negative selection) av affärsidéer som egentligen inte har tillräcklig potential cxli. Ett särskilt problem som uppkommer när staten artificiellt minskar risken i investeringar till sådd- och start upp-företag är att investerarna kan komma att arbeta mindre med investeringen om risken är mindre, vilket kan försämra företagets långsiktiga utveckling cxlii. På senare tid har stödinsatserna alltmer kommit att handla om att stödja individuella investeringar via exempelvis saminvesteringsåtgärder (co-investment schemes). Dessa saminvesteringsåtgärder ska stimulera affärsänglarnas benägenhet att ta risk i högre omfattning cxliii. Det finns dock en risk för att utfallet till en del kan bli detsamma som för riskgarantier. Idén till saminvesteringar uppkom då riskkapitalbolagen i princip slutade att investera i tidiga faser efter Internetkraschen 2000-2001. Denna typ av program finns i exempelvis USA cxliv. I en ny undersökning om saminvestering visar det sig preliminärt att storleken på de investeringar som genomförs av affärsänglar inte påverkas av att det finns saminvesterat kapital tillgängligt cxlv. Ej heller påverkas affärsänglarnas roll i investeringarna. De fördelar som kan finnas är att antalet investeringar kan påverkas samt en större diversifiering i varje affärsängels portfölj. Det finns dock inga klara bevis på att saminvesteringar har en klar samhällsnytta. En trend är att etablera så kallade sidofonder (side funds) som kompletterar affärsänglarnas egna investeringar, där affärsängeln står för det aktiva kapitalet och sidofonden står för det passiva kapitalet. Ett av de vanligaste klagomålen på offentliga program är att de har en konservativ syn på investeringar, eller att de ser på investeringar utifrån ett bankperspektiv cxlvi. Generellt har det framförts att ägarkapital som stöd till affärsänglainvesteringar är att föredra framför lånekapital för att förmå oerfarna affärsänglar att våga ta risk. Det anses att oerfarna affärsänglar inte är så känsliga för att dela intäkterna 25
från ägandet då återbäringen i allmänhet inte är det väsentligaste under den tid då affärsängeln söker ökad erfarenhet cxlvii Det primära syftet för en affärsänglaakademi är att se till att oerfarna affärsänglar eller jungfruänglar får ett tillskott på kompetens om investeringsprocessen för att kunna undvika att affärsänglar går ur marknaden efter en eller två dåliga investeringar cxlviii. Affärsänglaakademier har bland annat prövats i Barcelona med viss framgång cxlix. Om affärsänglaakademier behövs för att utbilda oerfarna affärsänglar så finns ett motsvarande behov av att utbilda entreprenörer i att bättre kunna förstå de olika möjligheter till finansiering som finns och hur entreprenören bäst ska kunna presentera sitt företag, det som kallas investment readiness cl. Bland de brister som anförs är avsaknad av affärsplaner, dålig kunskap om den övergripande företagsmodellen, bristfällig marknadsplanering och orealistiska förväntningar på externa finansiärer cli. Dessutom finns uppenbara brister i hur affärsplaner bäst presenteras clii. Denna typ av program finns i såväl Storbritannien som i Kanada. En studie från Australien påvisar att både investerare och entreprenörer undviker onödiga kostnader med denna typ av program cliii. I Sverige är det förmodligen än viktigare med affärsänglaakademier då den tillgängliga poolen med affärsänglar är begränsad, och mindre än i de anglosaxiska länderna cliv. Det finns ett generellt behov av att stödja innovationssystemet, exempelvis via inkubatorer, där nätverkande med affärsänglar är en viktig ingrediens clv. Här finns ett visst behov av styrning då erfarenheter från bland annat Chalmers Innovation visar att en decentraliserad struktur kan leda till suboptimering och friktion mellan olika parter clvi. Det som ofta behövs i samband med nya teknologiskt orienterade företag är stöd för teknologiutveckling, marknadsföring, finansiering men även mjuka faktorer som strategiutveckling och partnerskap clvii. Offentliga organ är nödvändiga för att stödja kunskapsnätverk som arbetar med unga teknologiföretag clviii. Till detta kommer tillgång till såväl informellt son formellt riskkapital, då andra kapitalkällor inte räcker till eller passar för unga teknologiföretag clix. Att låta unga företag samarbeta med storföretag är en tänkbar lösning på problemet hur stöd till unga företag ska utformas. Det krävs dock en entreprenöriell orientering på storföretaget clx. 26