Ny anställning nya vägvanor- en dialog med nyanställda Ett projekt inom ramen för Nya vägvanor, Västsvenska paketet 2014-06-26 Göteborgsregionens kommunalförbund GR Lisa Ström Målgruppen för rapporten är i första hand Västsvenska paketets parter samt medverkande kommuner. Rapporten kan även användas som kunskapsunderlag för andra svenska kommuner, myndigheter eller övriga organisationer som arbetar med hållbart resande och önskar genomföra liknande projekt. [Skriv text]
Innehåll 1.Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 3 3 Syfte, mål, målgrupp och genomförande... 4 3.1 Syfte... 4 3.2 Mål... 4 3.3 Målgrupp... 4 3.4 Genomförande... 5 Framtagning av material... 5 Utskick av material till de nyanställda... 6 Förberedelser inför telefondialog... 7 Telefondialog... 7 4. Resultat och effekter av projektet... 8 4. 1 Bakgrundsdata... 8 4.2 Informationsutskicket... 8 4. 3 Förändring av resvanor... 8 4.4. Måluppfyllelse... 9 4.5 Användning av provåkarkort... 9 4.6 Vad kan arbetsgivaren göra för att underlätta för de nyanställda att resa hållbart till och från arbetet?... 10 4.7 Projektets genomförande och nytta... 10 4. 8 Information och kommunikation... 10 5. Diskussion och slutsatser... 12 6. Förteckning av bilagor... 13
1. Sammanfattning Under 2013-2014 har projektet Ny anställning nya vägvanor genomförts. Projektet har handlat om att informera nyanställda om olika sätt att ta sig till och från arbetet utan bil. Projektet har således handlat om arbetsresor och har inte fokuserat på tjänsteresor, det vill säga resor som utförs på arbetstid i tjänsten. De nyanställda har fått information om hållbart resande och ett erbjudande om att ansöka om provåkarkort. De har även blivit tillfrågade om att medverka i en telefondialog för att svara på frågor om hur de upplevt informationen och hur de ser på sina resvanor. I maj 2014 har projektet följts upp genom uppföljande dialoger med de nyanställda som kontaktatas i den första dialogen samt med en referensgrupp som inte deltagit i någon dialog men som fått utskicket. Informationsutskicket och erbjudandet om att ansöka om provåkarkort skickades till 446 personer och av dessa fördes dialog med 278 personer (63 %) under hösten 2013. Antal svar totalt som inkom på provåkarkortserbjudandet var 98 stycken. Av dessa blev 20 stycken provåkare. Under våren 2014, ca sex månader efter samtalen, genomfördes en uppföljning per telefon av de 278 personerna som blivit uppringda under hösten. Syftet var att se eventuella kvarvarande effekter i transportbeteende m.m. Antalet genomförda uppföljande samtal var 181 vilket ger en svarsfrekvens på 65 %. Med tanke på det låga antalet respondenter går det inte att göra kommunvisa jämförelser. För att kunna jämföra utfallet av den grupp som ingick i uppföljningen gjordes intervjuer med en referensgrupp om totalt 97 personer. Urvalet av dessa gjordes i det tidigare bortfallet. Svarsfrekvensen var här 40 %. Bortfallet är alltså relativt stort och den undersökta gruppen liten, så jämförelserna i rapporten får tjäna som indikationer. Målet för projektet var att nå 700 nyanställda och att uppföljningen skulle påvisa en genomsnittlig minskning på 100 körda mil med bil per person, vilket innebär en minskning av koldioxidutsläpp på totalt 144 ton CO2. Trots att utfallet blev en genomsnittlig minskning på 150 mil per person och år så nåddes inte målen på grund av att enbart 446 nyanställda deltog i projektet. Det är dock en väldigt hög andel av de som fått utskicket och som genomgått en telefondialog som både uppmärksammat utskicket, samt sparat materialet och haft nytta av innehållet (i jämförelse med referensgruppen). Projektet har inte visat på någon förändring i val av transportsätt. De som ingick i den uppföljande dialogen har dock ökat sitt kollektiva resande i betydligt större utsträckning än de i referensgruppen. Alltså kan det konstateras att utskicket i kombination med dialogen har haft avsedd effekt. Den årliga körsträckan bland dem som kör bil har minskat med ca 220 mil sedan den första dialogen. De som ingick i referensgruppen har inte minskat sitt bilkörande, vilket kan tyda på att utskicket och dialogen haft en betydande effekt på den samlade bilkörningen. Projektet har också gett värdefull input till arbetsgivarna om vad de kan göra för att minska behovet av bil till och från arbetet samt underlätta för kollektivtrafik och cykel.
2. Bakgrund Som nyanställd känner du förmodligen inte till alla möjligheter som finns att resa hållbart till och från ditt arbete. Under 2013-2014 har projektet Ny anställning nya vägvanor genomförts. Projektet har handlat om att informera nyanställda om olika sätt att ta sig till och från arbetet utan bil. Projektet har således handlat om arbetsresor och har inte fokuserat på tjänsteresor, det vill säga resor som utförs på arbetstid i tjänsten. Ny anställning nya vägvanor har drivits som ett delprojekt inom uppdraget Nya vägvanor i arbetsmarknadsregionen. Det innebär att projektet har genomförts i nära samarbete med Västsvenska paketets parter, som förutom Göteborgsregionens kommunalförbund är Västtrafik, Göteborg Stad, Västra Götalandsregionen, trafikverket och region Halland. Projektet har kanaliserats via ett västsvenskt nätverk för hållbart resande som Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) samordnar. I nätverket för hållbart resande medverkar 19 kommuner från Västra Götalandsregionen och region Halland. Nätverket samordnas av en projektledare på GR, som också är författare av denna rapport. I projektet har 8 kommuner, Partille, Mölndal, Lilla Edet, Ale, Kungälv, Trollhättan, Härryda och Stenungsund medverkat. Dessutom har Innovatum, ett utvecklingscentrum i Västsverige som är förlagt i Trollhättans kommun deltagit i projektet. Totalt har alltså 9 arbetsgivare medverkat. Hos respektive arbetsgivare har det funnits en lokal projektledare som har ansvarat för att anpassa material och bidragit med egna resurser för att genomföra informationsutskicken till de nyanställda.
3 Syfte, mål, målgrupp och genomförande 3.1 Syfte Projektet syftar till att påverka resvanor genom att skicka informationsmaterial och provåkarortserbjudande samt genomföra en rådgivande dialog med nyanställda. 3.2 Mål Det övergripande målet är att åstadkomma ett förändrat resbeteende till och från arbetet. Delmålen är följande: I projektet deltar 700 nyanställda Uppföljningen (genomförs under 2014) påvisar en genomsnittlig minskning på 100 körda mil med bil per person Minskning av koldioxidutsläpp blir totalt 144 ton CO2. 3.3 Målgrupp Målgruppen för projektet har varit nyanställda hos medverkande arbetsgivare. Vid projektplaneringen så var ambitionen att både privata och offentliga arbetsgivare skulle delta i projektet. Det var dock svårt att få med företag i projektet med kort varsel. I slutändan blev det 8 aktiva kommuner samt Innovatum som medverkade i projektet, totalt 9 arbetsgivare. Kontakten med målgruppen nyanställda har skett i tre steg under hösten (septemberdecember) 2013 fram till och med maj 2014. Den nyanställde fick information i form av ett introduktionsbrev från arbetsgivaren, en Nya vägvanor-broschyr Släpp fram människan (I xx kommun är det lätt att skaffa nya vägvanor), kommunens cykelkarta, erbjudande om provåkarkort från Västtrafik, broschyr om sparsam körning (Trafikverkets Vinst varje mil) och trängselskatt. Informationen gick via internpost och vissa skickade direkt hem till de nyanställda. I det första utskicket i september inkluderades även nyanställda som börjat arbeta hos kommunen innan sommaren (från maj och framåt). Därefter skickades informationen ut löpande fram till slutet av november. Telefondialogerna genomfördes i början av månaden efter att utskicket gjorts, fram till början av december. De nyanställda blev påminda om utskicket, fick tips om var de kunde hitta mer information samt frågor om huruvida deras resvanor hade förändrats sedan de påbörjat sin nya anställning. En uppföljande telefondialog genomfördes i maj 2014.
3.4 Genomförande Framtagning av material I projektet användes en fyrsidig folder i form av en vikbar A3, som även kan användas som en affisch. Den har tagits fram under det gemensamma konceptet Nya vägvanor 1. Se exemplet från Mölndal nedan. I projektet har även ett klistermärke (även kallas kuvertsticker) med texten Information till dig som nyanställd om hur du kan resa smart tagits fram. Klistermärket fästes på kuverten för att ge extra uppmärksamhet till utskicket (se framsida). Tillsammans med Västtrafik togs en särskild folder fram. I foldern fanns ett frankerat svarskort där den nyanställde kunde fylla i sin reseprofil och skicka till Västtrafik för att 1 Nya vägvanor handlar om hur vi rör oss i trafiken och syftar till mer samåkning, gång, cykel och kollektivtrafikresande för minskad trängsel, förbättrad miljö och hälsa. Nya vägvanor startade som en kampanj som trafikkontoret i Göteborg stad utvecklade 2004 och arbetet med nya vägvanor har sedan spridits och anammats i Göteborgsregionen och Västsverige.
därmed ha chans till två veckors fria resor i hela regionen. Det fanns även möjlighet att gå in och fylla i svarsformuläret via en länk (www.vasttrafik.se/nyttjobb) Broschyrer om trängselskatt beställdes från Transportstyrelsen och broschyrer om sparsam körning beställdes från Trafikverket. Arbetsgivaren skickade även med cykelkartor och annat material som kan vara värdefullt för den nyanställde, exempelvis information om hur arbetsgivaren arbetar med hållbart resande eller erbjudande och blankett för årskort på Västtrafik mot nettolöneavdrag. En mall för ett introduktionsbrev togs fram som respektive projektledare hos varje arbetsgivare har anpassat och fått underskrivet av en beslutsfattare. I brevet informerades den nyanställde om att projektet Ny anställning nya vägvanor pågår och att personen skulle bli uppringd. Projektledaren tog även fram textmallar om projektet som arbetsgivarna anpassat och lagt ut på sina hemsidor samt en checklista med månadsvisa hållpunkter. Utskick av material till de nyanställda Den lokala projektledaren hos arbetsgivaren gjorde ett urval av nyanställda som hade tillsvidareanställning eller längre projektanställning/vikariat på minst ett år. Syftet var att kunna göra uppföljande telefondialoger 2014. Innehållet i utskicken och hur utskicken har genomförts skiljer sig åt mellan de medverkande arbetsgivarna. Nästan alla har valt att skicka informationen hem till de nyanställda och ett fåtal valde att skicka med internpost. Nedan är ett exempel på innehållet i utskicket i Partille kommun: Introduktionsbrev Nya vägvanor-broschyren Släpp fram människan Cykelkarta Erbjudande om provåkarkort från Västtrafik Reflexer Vinst varje mil Målsättningen i projektet var att lyckas nå ca 700 nyanställda. Målsättningen gjordes utifrån en uppskattning från respektive arbetsgivare av antal nyanställda utifrån det antal som nyanställdes föregående år under samma period. Antal utskick till nyanställda uppgick dock enbart till totalt 446 stycken. Anledningen kan vara att färre har nyanställts sen tidigare år, färre företag än beräknat deltog i projektet eller svårighet att få tag i kontaktuppgifter till vissa av de nyanställda.
Förberedelser inför telefondialog I maj 2013 påbörjade GR en förnyad konkurrensutsättning av befintligt ramavtal genom att skicka ut ett förfrågningsunderlag till samtliga leverantörer inom ramavtalet. Ett anbud lämnades in från IMA Marknadsutveckling AB och i juni tecknades avtal mellan parterna. Den 12 september genomfördes en utbildningsdag för informatörerna på IMA. Under dessa dagar fick de information om syfte, mål och genomförande av projektet. De fick dessutom information om: infrastruktursatsningar och förbättringar av kollektivtrafik och cykel som görs i de pendlingsstråk där de medverkande kommunerna ligger samt inom respektive kommun trängselskatt bildelning, sparsam körning och miljöbilar En FAQ-lista med vanliga frågor och svar togs fram som stöd inför samtalen. I slutet av varje månad har respektive kommun skickat en lista med kontaktuppgifter över de nyanställda som fått informationsutskicken till projektledaren. Projektledaren har därefter gjort en sammanställning av alla listor och skickat vidare till IMA i början av månaden därpå. Telefondialog Telefonintervjuerna har varit utformade som en dialog om den nyanställdes resvanor (se bifogad frågeguide i bilaga 1) och har skett löpande varje månad efter att arbetsgivarna har gjort informationsutskicken. De sista samtalen genomfördes under december månad. IMA har ringt på uppdrag av arbetsgivaren. Telefonintervjuerna har haft två syften: Att påminna om utskicket och ge kompletterande råd och tips till mottagaren av telefonsamtalet för att personen i fråga ska kunna tillgodogöra sig det utskickade materialet på ett bra sätt. Att följa upp och mäta effekterna av det utskick som de nyanställda fått skickat till sig för att se om informationsmaterial om nya vägvanor och erbjudanden om att pröva kollektivtrafik har möjlighet att förändra resvanor
4. Resultat och effekter av projektet Nedan kan du läsa mer om resultatet från dialogerna. Resultatet finns även att tillgå som en separat rapport i bilaga 2. I bilaga 4 finns en sammanställning av de kommentarer som de nyanställda gjort beträffande hur arbetsgivaren kan underlätta hållbara resor till och från arbetet. En uppföljning av utskicken av provåkarkort har genomförts av Västtrafik och finns som separat rapport i bilaga 3, samt kortfattat beskrivet under rubriken Användning av provåkarkorten. Dessutom har uppföljande frågor kring genomförandet och nyttan av projektet Ny anställning nya vägvanor skickats ut till samtliga projektledare i de medverkande kommunerna i form av en webenkät i november 2013. 4. 1 Bakgrundsdata Informationsutskicket har gått till totalt till 446 personer och av dessa fördes dialog med 278 (63 %) under hösten 2013. Under våren 2014, ca sex månader efter samtalen, genomfördes en uppföljning per telefon av de 278 personerna som blivit uppringda under hösten. Syftet var att se eventuella kvarvarande effekter i transportbeteende m.m. Antalet genomförda uppföljande samtal var 181 vilket ger en svarsfrekvens på 65 %. Med tanke på det låga antalet respondenter går det inte att göra kommunvisa jämförelser. För att kunna jämföra utfallet av den grupp som ingick i uppföljningen gjordes intervjuer med en referensgrupp om totalt 97 personer. Urvalet av dessa gjordes i det tidigare bortfallet. Svarsfrekvensen var här 40 %. Bortfallet är alltså relativt stort och den undersökta gruppen liten, så jämförelserna i rapporten får tjäna som indikationer. I både den första dialogen och i uppföljningen är det en klar majoritet kvinnor och medelåldern vid båda tillfällena är 39 år. 4.2 Informationsutskicket En stor andel, ca 85 %, av de som fått utskicket anger att de minns att det fått det, vid den första telefondialogen. I den uppföljande telefondialogen 6 månader senare är uppmärksamhetsgraden ännu högre, 90 %. En trolig orsak till detta lär vara att det samtal som genomfördes har höjt medvetandegraden. I referensgruppen, som fått utskicket men inte fått samtalet, kommer 55 % ihåg utskicket. Intressant är också att i den uppföljande dialogen finns en betydligt högre andel som sparat utskicket och som anger att de haft nytta av innehållet än i referensgruppen. Ca 25 % har sparat det och nära 30 % anger att de haft nytta av det, till skillnad från referensgruppen där mindre än 10 % har svarat att de sparat materialet och haft nytta av innehållet. 4. 3 Förändring av resvanor I den första dialogen, den uppföljande dialogen 6 månader senare och till referensgruppen ställdes frågan om vilket som är det vanligaste transportsättet till och från arbetet. Runt 55 % använder bil, 25 % åker kollektivt och drygt 10 % cyklar eller går, i alla grupperna. Alltså har det inte skett någon påtaglig förändring av transportval till och från arbetet.
Trots att det vanligaste transportsättet inte har förändrats så kan alternativa transportsätt ha ökat eller minskat. De som ingick i den uppföljande dialogen har ökat sitt kollektiva resande i betydligt större utsträckning än de i referensgruppen. Alltså kan det konstateras att utskicket i kombination med dialogen har haft effekt. Däremot ser man att när det gäller att cykla och att gå är ökningen lika stor i dialog- som referensgruppen. Alltså lär ökningarna här bero på andra saker än den genomförda dialogen. Bland dem som vanligtvis kör bil till arbetet är det drygt hälften som anger att de nu kör mer bil än innan de bytte arbete och ca 1/3 som anger att de kör mindre. I den första och den uppföljande dialogen har respondenterna ombetts att ange deras årliga körsträcka. Den årliga körsträckan bland dem som kör bil har minskat med ca 220 mil sedan den första dialogen. De som ingick i referensgruppen har inte minskat sitt bilkörande, vilket kan tyda på att utskicket och dialogen haft en betydande effekt på den samlade bilkörningen. Andelen som anger att bilpool på arbetsplatsen skulle förändra deras resande till och från arbetet ligger på drygt 10 %. 4.4. Måluppfyllelse Mål I projektet deltar 700 nyanställda Resultat I projektet deltog 446 anställda Uppföljningen påvisar en genomsnittlig minskning på 100 körda mil med bil per person Uppföljningen visade en genomsnittlig minskning på 150 körda mil med bil per person Minskning av koldioxidutsläpp blir totalt 144 ton CO2. Minskningen av koldioxidutsläpp blev totalt 138 ton CO2. En beräkning av projektets måluppfyllelse har gjorts utefter vissa antaganden. En bil antas i medelvärde dra 0,87 liter bränsle per mil (utan hänsyn till dieselbränsle). Med antagandet att varje liter bensin som förbränns skapar 2,36 kg CO2 får man fram den totala mängden besparad CO2. 4.5 Användning av provåkarkort Erbjudande om att ansöka om provåkarkort delades ut av arbetsgivarna tillsammans med informationsutskicken under hösten 2013. Erbjudandet bestod av en folder med svarskort där den nyanställda fyller i uppgifter om sina resvanor samt kontaktuppgifter och skickar svarskortet till Västtrafik. Detta kunde även genomföras via en länk. För att de som svarade på erbjudandet skulle kunna få ett provåkarkort behövde de uppfylla vissa kriterier, dessa var följande:
Reser inte med buss till arbete eller studier Reser med bil minst 2 dagar/ vecka Reser inte kollektivt mer än 1 dag/vecka Har körkort, men inte tillgång till tjänstebil Har inte fått provåkarkort inom de senaste 6 månaderna. Antal svar totalt som inkom var 98 stycken av 446 som fått informationsutskicket, alltså har 22 % svarat. Av de 98 personer som svarade på erbjudandet fick 20 personer provåkarkort. 15 personer av dessa aktiverade sina kort. 4.6 Vad kan arbetsgivaren göra för att underlätta för de nyanställda att resa hållbart till och från arbetet? I dialogen så fick de nyanställda svara på frågor om vad arbetsgivaren kan göra: för att minska ditt behov att använda bilen till och från arbetet underlätta för dig att kunna åka kollektivt till och från arbetet underlätta för dig att kunna använda cykeln hela eller delar av sträckan till och från arbetet Bland dem som vanligtvis kör bil till arbetet är det ca 25 procent som uttrycker att det finns saker som arbetsgivaren kan bidra med för att minska behovet av att köra bil till och från arbetet. De vanligaste förslagen är subventionerade kollektivresor eller möjlighet att arbeta hemifrån. Subventionerade resor kommer igen som förslag på åtgärder man anser skulle stimulera viljan att åka kollektivt. Cykling skulle på samma sätt stimuleras genom subventionerade cyklar och cykelgarage i anslutning till arbetsplatsen. För att se samtliga kommentarer fördelat per arbetsgivare, se bilaga 4. 4.7 Projektets genomförande och nytta I uppföljningsenkäten som genomfördes i slutet av 2013 i kommunnätverket för hållbart resande fick de personer som varit ansvariga för projektet Ny anställning nya vägvanor svara på frågor om hur mycket tid de lagt ned i projektet, om de haft nytta av en projektmedverkan, om de är nöjda med det projektstöd de fått och om de har ambitionen att fortsätta göra utskicket när projektet är avslutat. Samtliga kommuner som deltagit (8 stycken) besvarade enkäten. De som medverkade hade jobbat ca 10-20 timmar i projektet. Två kommuner svarade att de kommer att fortsätta skicka material till nyanställda efter projektets slut och övriga svarade att de inte vet. Majoriteten är nöjda med det stöd som de har fått i projektet. Fem av åtta tycker att de haft nytta av att medverka i projektet. En kommun har skrivit att Det är bra att lyfta frågorna inom ledningen i kommunen, samt att det är i linje med vårt arbete med att resa smart. Bra med olika målgrupper för att se var kommer man längst och var gör infon mest nytta. och en annan att projektet Medför en allmän diskussion om hållbart resande i kommunen 4. 8 Information och kommunikation Information om projektet och dess resultat kommuniceras i GR:s nätverk för hållbart resande och inom Västsvenska paketet i arbetsgruppen Nya vägvanor.
Information om projektet har även publicerats i nyhetsbrevet Hållbart resande i Väst som ges ut 3-4 gånger per år (se www.grkom.se). Projektet har dessutom publicerats på GR:s hemsida www.grkom.se/hallbartresande samt på de medverkande kommunernas hemsidor.
5. Diskussion och slutsatser En anledning till att målen som sattes upp för projektet inte har nåtts är att antalet nyanställda som deltagit i projektet har varit betydligt färre än vad som uppskattades i början av projektet av arbetsgivarna. Detta kan bero på att färre nyanställdes under projektperioden än tidigare år, färre företag än beräknat deltog i projektet samt svårigheter att få tag i kontaktuppgifter till vissa av de nyanställda. Projekttiden var dessutom ganska kort. Det är dock en väldigt hög andel av de som fått utskicket och som genomgått en telefondialog som både uppmärksammat utskicket, samt sparat materialet och haft nytta av innehållet. Projektet har också gett värdefull input till arbetsgivarna om vad de kan göra för att minska behovet av bil till och från arbetet samt underlätta för kollektivtrafik och cykel. Projektet har inte visat på någon förändring i val av transportsätt. De som ingick i den uppföljande dialogen har dock ökat sitt kollektiva resande i betydligt större utsträckning än de i referensgruppen. Alltså kan det konstateras att utskicket i kombination med dialogen har haft avsedd effekt. Däremot ser man att när det gäller att cykla och att gå är ökningen lika stor i dialog- som referensgruppen. Alltså lär ökningarna här bero på andra saker än den genomförda dialogen. Den årliga körsträckan bland dem som kör bil har minskat med ca 220 mil sedan den första dialogen. De som ingick i referensgruppen har inte minskat sitt bilkörande, vilket kan tyda på att utskicket och dialogen haft en betydande effekt på den samlade bilkörningen. Möjligtvis kan det vara så att dialogen om vilka alternativ det finns att ta sig till och från arbetet behöver ske tidigare, exempelvis redan i en arbetsintervju, då personen i fråga ännu inte påbörjat sin anställning och därmed är mer öppen för förändring.
6. Förteckning av bilagor 1. Frågeguide 2. Rapport från IMA 3. Rapport från Västtrafik 4. Nyanställda- sammanställning av kommentarer