Årsredovisning 2001. VINNOVA Information VI 2002:4

Årsredovisning 2001 VINNOVA Information VI 2002:4

TITEL (svensk): Årsredovisning 2001 TITLE (english): Annual Report 2001 SERIE/SERIES: VINNOVA Information VI 2002:4 ISSN 1650-3120 PUBLICERINGSDATUM/DATE PUBLISHED: Feb 2002 UTGIVARE/PUBLISHER: VINNOVA Verket för Innovationssystem/The Swedish Agency for Innovation Systems, Stockholm I VINNOVAs Verket för innovationssystem - publikationsserier redovisar forskare, utredare och analytiker sina projekt. Publiceringen innebär inte att VINNOVA tar ställning till framförda åsikter, slutsatser och resultat. De flesta VINNOVA-publikationer finns att läsa eller ladda ner via www.vinnova.se. VINNOVA Swedish Agency for Innovation Systems - publications are published at www.vinnova.se

Årsredovisning 2001

INNEHÅLL 1. GD har ordet... 1 1.1 Innovationssystem för hållbar tillväxt... 1 1.2 Positivt under året... 1 1.3 Utmaningar under året... 3 1.4 Uppgift, vision, mål... 3 1.5 Politikområdenas samspel i innovationssystemet... 4 2. VINNOVA en ny aktör i Sveriges innovationssystem... 5 2.1 Samspel mellan aktörer i svenska innovationssystem... 5 2.2 Utvecklingen av en ny organisation... 6 2.3 Förutsättningar för årsredovisningen... 7 3. Stöd till forskning och utveckling... 9 3.1 Mål och verktyg... 9 3.2 FoU-program i Sverige... 13 3.3 Industriforskningsinstituten... 19 3.4 Internationella satsningar och engagemang... 21 3.5 Innovationssystem i regioner... 23 4. Kunskapsöverföring... 25 4.1 VINNOVAs nätverkssatsningar... 25 4.2 Utvecklingen inom VINNOVA avseende SMF... 27 5. Strategi och analys... 29 5.1 Sveriges nationella innovationssystem... 29 5.2 Sektoriella och teknologiska innovationssystem... 30 5.3 Innovationssystem i regioner... 35 6. Kompletterande redovisning... 37 6.1 Insatser för att främja jämställdhet... 37 6.2 Samverkan med andra myndigheter... 38 7. Personal och organisation... 41 7.1 Organisation... 41 7.2 Personal... 41 7.3 Kompetensförsörjning Utveckling... 42 8. Finansiell redovisning... 45 8.1 Sammanställning över väsentliga uppgifter ur resultaträkning, balansräkning och anslagsredovisning... 45 8.2 Resultaträkning... 46 8.3 Balansräkning... 47 8.4 Anslagsredovisning... 49 8.5 Finansieringsanalys... 52 8.6 Tilläggsupplysningar och noter... 54 Styrelsens underskrifter... 63

1. GD har ordet 1.1 Innovationssystem för hållbar tillväxt Ett lands och dess företags konkurrenskraft och därmed välstånd bestäms i allt större omfattning av hur man kan bygga upp ny kunskap och kompetens som används i produkter och tjänster. Man talar om att ekonomin blir allt mer kunskapsbaserad. Detta är i sig inget nytt men att det omfattar snart sagt hela ekonomin är ett nytt fenomen. OECD har arbetat mycket med att förstå hur en konkurrenskraftig kunskapsbaserad ekonomi byggs upp. Första lärdomen är att det inte räcker med att utveckla ny kunskap genom forskning. Den måste också omsättas till innovationer i form av nya eller förbättrade produkter, tjänster och processer. Man kan därför säga att forskning omvandlar pengar till kunskap medan innovationer omvandlar kunskap till pengar. Investeringar i forskning ska alltså ge ekonomisk avkastning genom innovationer. När man studerar detta finner man en andra lärdom nämligen att det i regel viktigaste för ett effektivt system är att samspelet fungerar mellan de organisationer, privata och offentliga, som producerar, sprider och använder ny kunskap och ny teknik. Man kallar detta innovationssystem. Studier visar att nio av tio innovationer sker i samspel mellan flera organisationer, det vill säga endast en av tio innovationer sker helt inom en organisation. Ett resultat som visats gälla i många sammanhang är att det krävs ett gott samspel mellan de tre aktörssfärerna näringsliv, forskarsamhälle och politik. Man kallar detta Triple Helix, tillväxtspiralen. När innovationssystemet är effektivt blir avkastningen från investeringar i forskning och utveckling stor. I en nyligen genomförd pilotstudie ger en grov uppskattning att svenska statens forskningsinvesteringar inom områdena bioteknik och IT/telekom avkastat 10-30 gånger insatsen. Motsvarande studier och resultat finns internationellt. VINNOVA, det nya statliga verket för innovationssystem, har uppgiften att främja hållbar tillväxt genom finansiering av behovsmotiverad forskning och utveckling för effektiva innovationssystem inom områdena teknik, transport och arbetsliv. Från och med 2001-01-01 finns till VINNOVAs förfogande cirka 1 miljard kronor per år som tagits över från Kommunikationsforskningsberedningen (KFB), Rådet för arbetslivsforskning (RALF) och gamla Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK). 1.2 Positivt under året Ny organisation med nya avdelningar och nya enheter sjösattes. Den har utformats för att ge en effektiv arbetsorganisation och för att integrera de sammanslagna myndigheterna som VINNOVA byggts upp av, det vill säga gamla NUTEK:s FoU, KFB och halva RALF. En särskild avdelning har skapats under året för att tydligare och bättre adressera de viktiga kommunikationsfrågorna som är en viktig del i olika organisationssystem. Strategi och arbetsformer har utvecklats. Det finns nu en formulerad vision, uppgift, mål och devis för VINNOVA. Vidare har ett internt utvecklingsråd inrättats för att skapa gemensamma arbetsformer och rutiner. Ett krävande arbete har genomförts med alltifrån utveckling och införande av administrativa rutiner och IT-stöd till utformning och utannonsering av nya forskningsprogram, inklusive bedömning och prioritering Årsredovisning VINNOVA 2001 1

av ansökningar. Man kan därför konstatera att en ny och fungerande organisation, VINNOVA, har etablerats. Pilotprojekt har börjat användas för att förbereda, testa och planera inför kommande program. Det har genomförts pilotprojekt, bland annat i Uppsala och Jönköping för att studera hur man kan arbeta med innovationssystem i regioner. En första effektstudie uppskattar avkastningar på tidigare investeringar i behovsmotiverad FoU till 10-30 gånger inom bioteknik och IT/telekom. Detta överensstämmer med resultat från andra länder. Det återstår dock mycket metodutveckling att göra på området och här har ett samarbete inletts med finska och norska kollegor. Internationell utvärdering av kompetenscentra har genomförts och publicerats. Det är mycket kvalificerad forskning som bedrivs och goda resultat har erhållits. Verksamheten omfattar 28 kompetenscentra, varav 5 finansieras av Energimyndigheten. Tillsammans med de medel som även företagen och det lokala universitetet satsar överstiger den årliga finansieringen 500 miljoner kronor! FoU och samverkan i innovationssystemet, är namnet på en proposition som behandlar bland annat industriforskningsinstitutens roll i systemet. Den systemsyn med betoning på betydelsen av samspel mellan olika aktörer, som propositionen ger uttryck för, är VINNOVA delaktig i. Propositionen ger också VINNOVA ett utökat ansvar. Programförslaget Innovationssystem och kluster för tillväxt i regioner uppmärksammades i höstens regionalpolitiska proposition och tilldelades 70 miljoner kronor över tre år. VINNOVA, NUTEK och ISA (Invest in Sweden Agency) kommer att få ett uppdrag av regeringen att utarbeta ett detaljerat förslag till program. Det internationella arbetet har utvecklats. Det handlar mycket om EU:s forskningsprogram, bland annat ett väl genomarbetat yttrande om det 6:e ramprogrammet. Nämnas bör också att EUREKA-samarbetet vuxit samt att det internationella samarbetet även når utanför EU till exempel Kina, Japan, Israel och USA. The Swedish Biotech Innovation System är titeln på en uppskattad rapport som VINNOVA publicerat under året. Samarbeten med andra forskningsfinansiärer bedrivs på flera områden. Ett gemensamt forskningsprogram, VINST, med strategiska forskningsstiftelsen är redan igång och här riktas stödet till forskningsintensiva småföretag. De anvisade medlen har förbrukats under året. Det har utvecklats ett fungerande cash management under året för att säkerställa ett effektivt medelsutnyttjande. Nya centrala lokaler på Mäster Samuelsgatan 56 togs i bruk i november. Det centrala läget underlättar kontakterna externt och kontorslandskapet befrämjar samarbetet internt. Tidigare fanns verksamheten på två ställen, Liljeholmen och Linnégatan i Stockholm. Innovationssystemsperspektivet och Triple Helix präglar nu alla nya FUD-program (Forskning, Utveckling, Demonstration). Det innebär att betydelsen av ett effektivt samspel mellan organisationer som producerar, sprider och använder ny teknik och ny kunskap betonas. Det räcker inte med att forskningen ger ny kunskap utan den måste också omsättas till innovationer för att kunna ge tillväxt. Detta sker som regel i ett samspel mellan flera organisationer. Särskilt viktigt är samspelet mellan de tre aktörsgrupperna forskare, företagare och politik/offentlig verksamhet, det vill säga Triple Helix. I varje programråd finns representanter för dessa tre aktörsgrupper. En seminarieverksamhet har påbörjats där bland annat tillverkningsindustrin och lärarundantaget diskuterats. 2 Årsredovisning VINNOVA 2001

1.3 Utmaningar under året Innovationssystemsynen utmanar klassisk sektorsuppdelning och förskjuter fokus från enskilda aktörer till samspel mellan aktörer och från enbart kunskapsuppbyggande till fokus mer på effekter, innovationer och tillväxt. Här återstår mycket att göra, inte bara inom VINNOVA utan även inom de olika etablerade sektorerna bland aktörerna och inom regeringskansliet. Det kan till exempel nämnas att propositionen om FoU och samverkan i innovationssystemet inte behandlade områdena transport och arbetslivsutveckling. Medelstilldelningen och öronmärkningen har skapat stora utmaningar. I samband med att den nya organisationsstrukturen genomfördes delades de befintliga resurserna mellan de nya myndigheterna. Ur VINNOVAs perspektiv sett försvann 50 miljoner kronor för såddfinansiering till ALMI/NUTEK som tidigare använts främst till nystartade högteknologiska och forskningsintensiva företag. Vid bildandet av VINNOVA överfördes Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutvecklings tidigare så kallade A-finansiering av industriforskningsinstituten, 75 miljoner kronor, till att belasta VINNOVAs anslagsmedel. Dessutom ökade öronmärkningen av medlen med cirka 30 miljoner kronor. Detta påtalades i skrivelse till regeringen och vid en uppvaktning. Situationen drabbade bland annat industriforskningsinstituten. En viss dellösning kunde åstadkommas genom underbalansering av budgeten och senare genom en extra tilldelning från regeringen till VINNOVA på 53 miljoner kronor. Positioneringen av VINNOVA, Verket för innovationssystem, med ett helt nytt namn, ärvd verksamhet och fokus förskjutet mer mot effekter och systemsyn, är en stor utmaning. Det krävs ett omfattande uthålligt arbete här. Införandet av ett nytt ekonomi- och projektadministrativt IT-stöd har dragit ut på tiden och varit mycket krävande under året. Ett omfattande manuellt arbete har därför måst utföras. Först i slutet på verksamhetsåret var funktionen tillfredsställande. 1.4 Uppgift, vision, mål Med utgångspunkt från VINNOVAs instruktion har uppgift, vision och mål formulerats enligt följande: Uppgift VINNOVAs uppgift är att främja hållbar tillväxt för näringsliv, samhälle och arbetsliv genom utveckling av effektiva innovationssystem och finansiering av behovsmotiverad forskning och utveckling. Vision VINNOVA bidrar tydligt till att Sverige utvecklas till ett ledande tillväxtland. Årsredovisning VINNOVA 2001 3

Mål, övergripande och långsiktiga VINNOVAs insatser ger mätbart ökad hållbar tillväxt. Avgörande bidra till utveckling av arbetsliv, teknologier, transporter och lärande samt nya tillämpningar och nya industriella tillväxtområden. En tydlig positionering av VINNOVA med fokus på innovationssystem och den behovsmotiverade forskningens betydelse för en hållbar tillväxt. Devis Forskning och innovation för hållbar tillväxt. Arbetet med formuleringarna enligt ovan har engagerat såväl styrelse som personal. 1.5 Politikområdenas samspel i innovationssystemet. VINNOVA är en myndighet under Näringsdepartementet, med chefen för Utbildningsdepartementet som föredragande forskningsminister. Det är en ordning som ger fördelar när det gäller samspelet med forskningsråden. Ett gott samarbete har etablerats med Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) och Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas). Det är dock viktigt att framhålla att VINNOVA visserligen är en forskningsfinansierande myndighet men med ett annat arbetssätt än ett klassiskt forskningsråd. I VINNOVA finns inte någon forskarmajoritet i styrelse och programråd, däremot en balans mellan företrädare för olika intressen inom forskarsamhällen, näringsliv och politik/offentlig verksamhet. Uppgiften är att låta behoven i näringsliv och samhälle inklusive nya potentiella tillväxtområden, vara styrande för de initiativ och åtgärder som beslutas. I regleringsbrevet finns fem politikområden. De är Forskning, Arbetsliv, Transport, Energi och Näring (FATEN) som vart och ett har sina mål formulerade. Genom att ange det övergripande målet till hållbar tillväxt fås en naturlig koppling och samband till de fem politikområdena. Målet att forskningen skall bedrivas med hög vetenskaplig kvalitet är nödvändigt för internationell konkurrenskraft men forskningen måste också bidra till innovationer och affärsutveckling för att tillväxt ska genereras. Målet ett bra arbetsliv är nödvändigt för en hållbar tillväxt och förutsätter forskning och utveckling, det vill säga ökad kunskap om arbetslivet men också ett fungerande innovationssystem för att man ska få effekter som förbättrar arbetslivet. Målet hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet är nödvändigt för en hållbar tillväxt och förutsätter forskning för effektiva innovationssystem. Man måste kunna förstå det komplexa system som leder till att man låter behoven motivera forskningen och att ny kunskap nyttiggörs så att de ger hållbar transportförsörjning och därmed uppfyller en av förutsättningarna för det övergripande målet hållbar tillväxt. Även de energipolitiska och näringspolitiska målen hör samman med det övergripande målet hållbar tillväxt. För att uppfylla målen krävs behovsmotiverad forskning och utveckling för effektiva innovationssystem. 4 Årsredovisning VINNOVA 2001

2. VINNOVA en ny aktör i Sveriges innovationssystem 2.1 Samspel mellan aktörer i svenska innovationssystem VINNOVAs tillkomst i samband med den nya forsknings- och näringspolitiska myndighetsorganisationen innebär att det nu finns en ny aktör i de svenska innovationssystemen. Fokus på hållbar tillväxt genom utveckling av effektiva innovationssystem kräver mycket gott samspel med andra forskningsfinansiärer och andra näringspolitiska myndigheter, liksom med viktiga aktörer i olika innovationssystem. Under året har VINNOVA genom olika insatser aktivt verkat för att utveckla effektivt samspel med andra aktörer i svenska innovationssystem. En viktig del i VINNOVAs arbete, för att stärka samspelet i svenska innovationssystem, handlar om samspelet med andra forskningsfinansiärer. Även om olika forskningsfinansiärer har olika målsättningar med sin verksamhet bidrar de alla till utvecklingen av olika innovationssystem. Ett samspel är därför av avgörande betydelse för svensk forsknings bidrag till effektiva innovationssystem. Under året har ett antal samverkansgrupper etablerats mellan de olika statliga forskningsfinansiärerna Vetenskapsrådet, Formas, FAS och VINNOVA. Dessa utgör en god grund för samspel inom olika områden. VINNOVA har därutöver regelbundna samverkansmöten med Stiftelsen för strategisk forskning (SSF) och Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling (KK-stiftelsen). Framsteg har nåtts ifråga om förståelse för olikheter och gemensamma angelägenheter mellan de olika forskningsfinansiärerna. Mycket arbete återstår dock innan ett effektivt samspel etablerats. En annan viktig del i VINNOVAs arbete för att stärka samspelet i svenska innovationssystem handlar om samspelet med andra näringspolitiska myndigheter och organ. Här har huvudfokus inriktats dels mot insatser som påverkar utvecklingen av innovationssystem i regioner, dels mot insatser som påverkar forskningsbaserade idéers utveckling till innovationer och nya företag. Även här är ett samspel mellan olika myndigheter, trots olika målsättningar, av avgörande betydelse för effektiva innovationssystem i Sverige. VINNOVA har under året haft diskussioner och samverkan med Verket för näringslivsutveckling, Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) och Invest in Sweden Agency (ISA) med fokus på innovationssystem, kluster och tillväxt i regioner. Betydande samsyn har uppnåtts vad gäller betydelsen av forskning och innovation för regional utveckling och tillväxt. Däremot återstår mycket att göra för att ett effektivt samspel ska etableras ifråga om insatser som bidrar till att forskningsbaserade idéer leder till innovationer och nya företag. En tredjedel av VINNOVAs arbete för att stärka samspelet i svenska innovationssystem har inriktats mot samspelet med innovationssystemens huvudaktörer, det vill säga företag, högskolor, forskningsinstitut och offentliga organ på olika nivåer. VINNOVA har i direkt dialog, i särskilda seminarier och i utlysningar av forskningsoch utvecklingssatsningar sökt skapa en tydlig bild av och förståelse för VINNOVAs mål och strategier. En stor utmaning har varit att klargöra och få acceptans för de nya effektmålen och arbetssätten för aktörer som tidigare varit stödmottagare hos VINNOVAs föregångare. Inom teknikområdet har den intensivaste diskussionen handlat om industriforskningsinstituten och deras roll i framtidens svenska innovationssystem. Inom transportområdet har diskussionen i stora drag handlat om vad VINNOVAs mål och strategi betyder för det befintliga forskningssystemet inom områ- Årsredovisning VINNOVA 2001 5

det. Liknande diskussion har förts inom arbetslivsområdet. Trots en komplicerad diskussion och en stram budget har betydande framsteg nåtts ifråga om att skapa förståelse för VINNOVAs mål vad gäller effekter på hållbar tillväxt inom alla VINNOVAs verksamhetsområden. Dessutom har en betydligt ökad förståelse nåtts för vad innovationssystemperspektivet innebär och vad effektiva innovationssystem kan innebära för sektoriell och regional tillväxt. Även i detta avseende återstår dock mycket att göra. VINNOVAs förmåga att formulera tydliga innovationssystemstrategier och -program är en viktig utmaning. 2.2 Utvecklingen av en ny organisation För att VINNOVA ska fungera effektivt som finansiär av behovsmotiverad forskning och utveckling i olika innovationssystem måste organisationens arbets- och insatsformer anpassas till uppgiften. En omfattande intern utveckling av arbetssätt, regelsystem, rutiner för medelshantering och tekniska stödsystem har därför genomförts under året. Utvecklingen har inte bedrivits förutsättningslöst. De sammanslagna myndigheterna hade delvis olikartade roller i den gamla strukturen, vilket bland annat märks i att 1 750 övertagna ännu pågående projekt ofta är av olika karaktär och förenade med speciella regelverk och juridiska villkor. En del av dessa olikheter har varit möjliga att överbrygga genom anpassningar till VINNOVAs regler och system, medan andra skillnader kvarstår att hantera så länge projekten löper. På detta sätt kommer arvet från tidigare myndigheter att leva sida vid sida med VINNOVAs nya satsningar och verksamhet under ytterligare några år. Det är främst inom tre områden som utvecklingsarbetet varit särskilt omfattande: 1. Kvalitetssäkring av program och projekt 2. Regelverk och rutiner för aktiv medelshantering cash management 3. Tekniska stödsystem för VINNOVAs ärende- och medelshantering VINNOVAs kvalitetssystem består av metoder för att säkerställa att program och projekt planeras, genomförs och utvärderas i relation till VINNOVAs överordnade mål. Det består också av rutiner och regler som ska göra hela finansieringsprocessen (från urval och beslut till avslut och utvärdering) transparent och väldokumenterad. Att generera effekter i definierade innovationssystem är ett gemensamt syfte med VINNOVAs satsningar, oavsett om det gäller program, projekt eller någon annan typ av insats. Detta är ett nytt angreppssätt som förutsätter nya metoder, kriterier, modeller och andra hjälpmedel. Inte minst gäller detta för analys och beskrivning av olika innovationssystem och för hur mål och effekter ska preciseras och mätas. En bred metod- och processutveckling har därför startat under året. Bland annat har en handledning tagits fram för hur VINNOVA bör motivera och prioritera mellan möjliga satsningar i olika innovationssystem. En bärande idé i VINNOVAs kvalitetsarbete är högt ställda krav på transparens och dokumentation i alla berednings- och beslutsprocesser. Alla programråd och expertpaneler utses så att projekten prövas både vetenskapligt av framstående forskare och för sin relevans i olika innovationssystem av företrädare för näringsliv och samhälle. Alla underlag för beslut i myndigheten, från det att en ansökan kommer in tills dess att ett projekt kan avslutas, dokumenteras och lagras elektroniskt. På detta sätt kan hela beredningen enkelt redovisas både internt och externt. 6 Årsredovisning VINNOVA 2001

Högt utbyte av insatta resurser genom ekonomiskt effektiva satsningar har varit ett annat prioriterat mål för VINNOVAs utveckling under 2001. Genom rutiner för så kallad cash management, det vill säga aktiv medelshantering internt och i relation till anslagsmottagarna, har VINNOVA försökt maximera verkningsgraden av insatta resurser. Som en viktig del i detta koncept infördes löpande utbetalningsplaner för merparten av satsningarna. I kombination med täta lägesrapporter (minst en gång i halvåret) och flexibla möjligheter att ändra i betalplanerna kan utbetalningsflödena styras kontinuerligt så att anslagen följer den faktiska aktivitetsnivån i pågående program och projekt. Målet är att optimera medelsanvändningen, förebygga ekonomisk eftersläpning och generellt motverka förseningar i verksamheten. Härigenom skapas också tydliga incitament för såväl VINNOVA som VINNOVAs anslagsmottagare att projekten styrs i enlighet med uppgjorda projektplaner och att dialogen mellan VINNOVA och projekten blir god. Under 2001 har även en stor andel av de äldre anslagen ändrats så att betalningarna sker via utbetalningsplaner, istället för som tidigare mot rekvisition av medel i efterhand. Vilket såväl forcerade verksamheten i projekten som skapade ett osäkert betalningsflöde. Eftersom de gamla myndigheternas system tidigt visade sig otillräckliga för VINNOVAs behov har en omfattande utveckling av ett nytt webbaserat ärendehanteringssystem (ÄHS Webb) och ett nytt projekthanteringssystem (NOVA) genomförts under året i samarbete med Energimyndigheten (STEM). Systemen, som togs i drift vid årsskiftet, vidareutvecklas under 2002. Parallellt med utvecklingen av ÄHS Webb och NOVA har flera andra IT-utvecklingsprojekt genomförts. Bland annat har VINNOVAs webbplats www.vinnova.se successivt utvecklats. Intranätet (VI-nätet) har under året omformats till ett interaktivt informations- och kommunikationshjälpmedel med en dynamisk databasstruktur. En annan under året påbörjad utveckling är VINNOVAs Intressentportal som är avsedd att bli en generell plattform för elektronisk ärendehantering. 2.3 Förutsättningar för årsredovisningen Mot bakgrund av att VINNOVA startade sin verksamhet den 1 januari 2001, finns inga jämförelsetal avseende tidigare år. Fördelning av verksamhetens kostnader per verksamhetsgren har inte varit möjligt att redovisa. Totalt har cirka 145 miljoner kronor använts för personal-, lokal- och övriga driftskostnader (se resultaträkningen). Årsredovisning VINNOVA 2001 7

8 Årsredovisning VINNOVA 2001

3. Stöd till forskning och utveckling Avsnitt 3.1 Mål och verktyg redovisar samlat målen för respektive politikområde samt VINNOVAs huvudsakliga arbetsformer inom området. I avsnitt 3.2 VINNOVAs FUDsatsningar redovisas forskning, utveckling och demonstrationsprogrammens antal, fördelning av medel mellan olika insatser, områden och deltagarkategorier samt avslutningsvis görs en bedömning av deras betydelse för de svenska innovationssystemen. Avsnittet redovisar också de övriga återrapporteringar som efterfrågas i regleringsbrevet. Avsnitt 3.3 Forskningsinstituten beskriver institutssektorns utveckling och dess betydelse för de svenska innovationssystemen. Avsnitt 3.4 Internationella satsningar och engagemang redovisar svenskt deltagande i internationella program och dess betydelse. Avsnitt 3.5 Innovationssystem i regioner beskriver översiktligt hur VINNOVA medverkat till att utveckla de regionala tillväxtavtalen. En bedömning av FoU-programmens betydelse för det svenska innovationssystemen lämnas i kapitel 5. 3.1 Mål och verktyg 3.1.1 Regleringsbrevets mål för VINNOVAs FoU-stöd Inom forskningspolitiken är målet att stödja forsknings- och utvecklingsarbete inom bland annat teknik, transport, kommunikation och arbetsliv och därigenom bidra till att stärka de svenska innovationssystemen. Det näringspolitiska målet är att bidra till utvecklingen av dynamiska innovationssystem där alla delar av landet får utvecklas optimalt efter sina förutsättningar, bland annat genom användning av regionala tillväxtavtal. Inom transportpolitiken är målet att producera analysarbete och forskning som behövs för att uppfylla de mål som statsmakterna har lagt fast för transport- och kommunikationssektorns utveckling. Målet inom politikområde arbetsliv är en ökad kunskap om och i arbetslivet. Energipolitikens mål inom området är att vetenskaplig och teknisk kunskap och kompetens på energiområdet ska byggas upp inom universiteten, högskolorna och näringslivet i enlighet med 1997 års energipolitiska beslut. 3.1.2 VINNOVAs insatsformer för FoU-stöd VINNOVAs insatsformer anpassas utifrån vad som kan bedömas vara mest effektivt i den specifika situationen för att främja de uppsatta målen inklusive det övergripande målet att bidra till hållbar tillväxt. Sex dominerande insatsformer kan urskiljas för framtagning av ny kunskap och kompetens och för utveckling av effektiva innovationssystem: Program för forskning, utveckling och demonstration Kompetenscentrum Industriforskningsinstitut Aktiv Industriell Samverkan Öresundskontrakt Internationellt FUD-samarbete Årsredovisning VINNOVA 2001 9

Här följer en kort introduktion till dessa insatsformer. Program för forskning, utveckling och demonstration Grundtanken med FUD-programmen är att avsatta medel ska fördelas i konkurrens till de bästa projekten. I programmen beskrivs vilken insats inom forskning, utveckling och demonstration som avses samt vilka kriterier, avseende relevans, vetenskaplig kvalitet och genomförbarhet som avgör vilka projekt som ska prioriteras. Kriterierna ska utformas så att programmets mål kan nås. VINNOVA tillämpar såväl enstegs- som tvåstegsförfarande. I enstegsförfarandet lämnas fullständiga ansökningar in för bedömning och beslut. I tvåstegsförfarandet omfattar det första steget att skisser lämnas in och bedöms. Det andra steget utgörs av att godkända skisser följs upp med fullständiga ansökningar. Skisser och ansökningar bedöms av programråd. Programråden är sammansatta enligt modellen Triple Helix, vilket innebär att de består av personer från företag, forskningsmiljöer samt från politiskt styrd verksamhet. VINNOVA eftersträvar jämn könsfördelning i sina programråd. Programrådens bedömning kan kompletteras med granskningar av externa experter. Programrådens och experternas bedömningar är rekommenderande och besluten fattas av ansvarig chef inom VINNOVA. Om denne avser att gå emot lämnade rekommendationer avgörs ärendet av avdelningschefen. Vid ingången av 2001 övertog VINNOVA 1 750 projekt som hade sitt ursprung i äldre program från KFB, gamla NUTEK och RALF. Under 2001 har VINNOVA startat 20 nya program. Budgeten för VINNOVAs samtliga program uppgår till cirka 500 miljoner kronor på årsbasis. Kompetenscentrum Kompetenscentrum är en form för långsiktigt samarbete mellan högskola och företag för att skapa internationellt framstående miljöer (centres of excellence) för akademisk och näringslivsrelevant forskning. Målet är att utveckla högskolan som forskningsresurs för näringslivet. En grundläggande idé är att företagen deltar aktivt och kontinuerligt i verksamheten för att kunna dra långsiktiga fördelar av samverkan. På detta sätt stärks samspelet mellan högskolans forskning och företagens FoU. Kompetenscentrumprogrammet initierades och startades av gamla NUTEK 1995. VINNOVA samverkar med Energimyndigheten (STEM) i genomförandet av programmet. I programmet har under 2001 ingått 28 centrum vid 8 universitet och tekniska högskolor. Fem centrum inom energiområdet finansieras av STEM. Verksamheten utvecklas och finansieras etappvis genom avtal mellan en högskola, ett antal företag och VINNOVA eller STEM. Inför beslut om ny etapp utvärderas centrumen med hjälp av internationell expertis. Budgeten för VINNOVA är 140 miljoner kronor på årsbasis. Högskolan och ingående företag tillskjuter vardera lika mycket. Industriforskningsinstitut Industriforskningsinstituten är en viktig och utvecklingsbar resursbas för industrin. De tillhandahåller en industriell forskningsmiljö för högskolans forskarutbildning med många gånger dyrbar experimentell utrustning samt handledningskapacitet. De blir på så sätt liksom högskolan en rekryteringsbas för industrin. På senare år har också före- 10 Årsredovisning VINNOVA 2001

kommit avknoppningar från instituten som haft ett högst betydande marknadsvärde. Instituten fungerar som en bro mellan industrin och högskolan, genom att både kunna formulera industriella kunskapsbehov i vetenskaplig form och kunna se industriellt intressanta applikationer av högskolans forskning. Instituten utför många projekt i samarbete med kompetens från högskolan och i samarbete med industriföretag. Instituten har visat sig ha viktiga roller för det svenska deltagandet i internationella samarbeten, till exempel EU:s ramprogram för forskning, teknisk utveckling och demonstration. Speciellt är instituten en viktig FoU-resurs för de mindre företag som har särskilt behov av extern kompetens för sin teknikförnyelse. De institut som sedan långt tillbaka bedrivit kollektiv forskning med statligt stöd har genomgått en bolagiseringsprocess och är nu med något undantag aktiebolag med industrin som majoritetsägare och staten, genom IRECO, som minoritetsägare. IRECO svarar tillsammans med VINNOVA för basfinansiering av kompetensutveckling. VINNOVA svarar dessutom för ett omfattande stöd till kollektiv forskning, medverkan i EU-projekt, SMF-samverkan och anslag inom verkets programområden. VINNOVAs sammantagna satsning uppgår till cirka 250 miljoner kronor på årsbasis. Aktiv Industriell Samverkan Ett typiskt projekt inom Aktiv Industriell Samverkan (AIS) utförs av ett par institut, ett par högskoleinstitutioner och 6 till 15 företag i aktiv samverkan under en tid av 3 år och med en årlig budget på 6 till 8 miljoner kronor, varav 3 miljoner kronor från VINNOVA. Företagens bidrag består av eget arbete. Teknik- och kunskapsöverföring utgör en integrerad del av FoU-projekten liksom samarbete mellan företag och industriforskningsinstitut och högskolor. Från satsningen AIS 1998 pågick vid årets början 9 projekt och 35 projekt har startats under 2001 från satsningen AIS 2000. Cirka 500 företag deltar tillsammans med 29 institut och 26 universitet och högskolor. Den totala budgeten för AIS-projekten under perioden 1999-2004 uppgår till 280 miljoner kronor. Av detta belopp är VINNOVAs sammantagna satsning cirka 140 miljoner kronor. Detta motsvarar en satsning på cirka 43 miljoner kronor fördelat på årsbasis. Förseningar har dock inneburit att betalningsflödet varit betydligt lägre under 2001. Öresundskontrakt En särskild gemensam satsning mellan Danmark och Sverige är de så kallade Öresundskontrakten vilka är nätverksprojekt mellan danska och svenska företag, institut och högskolor. Satsningen syftar till att bygga upp innovativa profilområden i Öresundsregionen. Sex sådana nätverk har startat under året och några svenska institut har på VINNOVAs initiativ etablerat och stärkt sin position i regionen. I Öresundskontrakten arbetar företag, forskningsinstitutioner och institut från båda sidorna om Öresund tillsammans i forsknings- och utvecklingsprojekt. Ett större samspel över Öresund mellan kompetenser, utvecklings- och forskningsresurser ska bidra till att stärka regionens industriella konkurrenskraft. Anslag om 45 miljoner svenska och 45 miljoner danska kronor till Öresundskontrakt ska medverka till att göra regionen till en av de ledande i Europa. I samtliga Öresundskontrakt medverkar företag, institut och forskningsinstitutioner som har verksamhet i Öresundsregionen. Företagen är medelpunkten i ett Öresundskontrakt. Sammanlagt deltar 42 företag, varav 23 svenska och 19 danska, 11 institut varav 5 svenska och 6 danska samt 15 universitets/högskoleinstitutioner varav 9 svenska och 6 danska. Årsredovisning VINNOVA 2001 11

VINNOVAs sammantagna satsning uppgår till cirka 15 miljoner kronor på årsbasis. Internationellt FoU-samarbete VINNOVAs roll i Sveriges internationella FoU-samarbete är dels att aktivt bygga nätverk mellan olika aktörer i Sverige och i andra länder, dels att främja svenskt deltagande i internationell FoU. Målet är att nå samverkan och synergieffekter mellan nationella och internationella satsningar på FoU. Omvärldsbevakningen är ett viktigt led i arbetet med att inrikta VINNOVAs samarbete mot regioner och områden som väsenligt kan stärka de svenska innovationssystemen. Ett led i verksamheten är samarbetet med Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) och dess utlandsorganisation Swedish Offices of Science, Technology and Industry (SOSTI). Ett samarbete mellan ITPS, VINNOVA, Verket för näringslivsutveckling (NUTEK) och Energimyndigheten (STEM) vari SOSTI utgör basen föreslogs i enlighet med regeringens uppdrag i regleringsbrevet för ITPS. Förslaget, som rapporterats till Näringsdepartementet, håller nu på att byggas upp. VINNOVAs roll är att inom sina områden främst främja omvärldsbevakningen av FoU-utvecklingen i de områden där SOSTI har utlandskontor (USA och Japan). Ett första steg under året var att VINNOVA omedelbart efter det att uppdraget rapporterats bidrog, vid rekryteringen till Tokyokontoret, med resurser för att kunna anställda en person med särskild kompetens för att bevaka utvecklingen inom informationsteknologi och telekommunikation i Japan. VINNOVA har även direkt samarbete med NISTEP i Tokyo ifråga om teknisk framsyn. Bilateralt samarbete enligt avtal innefattar Kina och Israel. Under året har i Peking hållits det fjortonde undergruppsmötet för tekniskt vetenskapligt samarbete mellan Folkrepubliken Kina och Sverige. Vid överläggningarna deltog även representanter för Energimyndigheten (STEM) som har ambitionen att stärka samarbetet med Kina inom sitt område. Ett ovanligt stort antal förslag till samarbete fördes fram främst från den kinesiska sidan inom områdena Nya material, Informationsteknologi och Bioteknik. Arbete med att pröva förslagen mot svenska intressenters ambitioner pågår. Samarbetet med Israel baseras på den överenskommelse om industriell forskning och utveckling som regeringarna för Sverige och Israel ingick 2000. Regeringen har uppdragit åt VINNOVA att planera, genomföra och utvärdera de aktiviteter som genomförs inom ramen för överenskommelsen. I linje därmed har regeringen anvisat två miljoner kronor för initiering av aktiviteterna. Det konkreta samarbetet har inletts under 2001 med en svensk delegationsresa till Israel med deltagande från bland andra stora och små företag samt företrädare för forskning inom informationsteknologiområdet. Planerna på att etablera ett mer långsiktigt FoU-samarbete inom telekommunikationsområdet har kommit långt. EU:s forskningspolitik har som främsta mål att stärka den europeiska industrins konkurrenskraft. Det centralt finansierade ramprogrammet är forskningspolitikens främsta instrument. VINNOVA har nationellt ansvar för de industriellt inriktade delarna av ramprogrammet (se vidare avsnitt 3.4 Internationella satsningar och engagemang). EUREKA är en organisation som har skapats för att främja samarbete mellan företag och forskare i Europa när det gäller marknadsnära teknikutveckling. Målet är att stärka den europeiska industrins konkurrenskraft på världsmarknaden. Det svenska EUREKA-kontoret finns på VINNOVA. I projekten samarbetar företag, institutioner och myndigheter från minst två EUREKA-länder. Det är deltagarna själva som initierar och utformar samarbetet. EUREKA har ett flexibelt arbetssätt för att underlätta 12 Årsredovisning VINNOVA 2001

kontakterna. Sverige deltar för närvarande i drygt 100 projekt. VINNOVAs satsning uppgår till cirka 25 miljoner kronor på årsbasis. COST (European Cooperation in the Field of Scientific and Technical Research) är ett europeiskt samarbetsprogram för såväl teknisk som samhällsvetenskaplig och medicinsk forskning. COST syftar till att organisera och samordna FoU-projekt vid universitet, institut och industrier i Europa, så att de nationella resurserna utnyttjas mer effektivt. Det finns ingen central projektfinansiering i COST utan varje land betalar självt för de projekt man medverkar i. Däremot bidrar COST med finansiering av koordineringskostnaderna, såsom exempelvis ersättning för resor till Management Committee, (MC), möten workshops och tryckkostnader för resultatspridning. VINNOVA är nationell koordinator för COST. Förutom EU:s medlemsstater deltar ett 20-tal länder. Samarbetet inom COST kanaliseras via så kallade COST-aktioner inom olika ämnesområden. För närvarande pågår drygt 188 olika COST-aktioner. Sverige deltar i 134 av dessa. Aktionerna är tre- till femåriga och består av ett antal delprojekt, samordnade av en styrkommitté. SMINT (Små och Medelstora företags INTernationella tekniksamarbete) är ett program med syfte att underlätta för mindre företag att delta i EU:s ramprogram. VINNOVA kan ge bidrag till förstudier. VINNOVAs satsning uppgår till cirka 5 miljoner kronor på årsbasis. 3.2 FoU-program i Sverige Här följer återrapportering enligt krav i regleringsbrevet: FoU-programmens antal och fördelning av medel mellan olika slag av insatser, områden och deltagarkategorier samt en bedömning av deras betydelse för de svenska innovationssystemen. Övergripande redovisning av myndighetens stöd till forskning avseende transportoch kommunikationssektorn. Redovisa hur stor del av anslaget för år 2001 som använts till större FUD-projekt (Forskning, Utveckling, Demonstration) avseende kollektivtrafik och samhällsbetalda resor och värdera gjorda insatser. Myndighetens insatser för utveckling av miljöanpassade fordon och utvecklingen under 2001. Redovisa hur stor del av anslaget för år 2001 som använts till systemdemonstrationer av miljöanpassade transporter, forskning om förutsättningarna att ställa om transporter och kommunikationer till en bättre hushållning med energi och naturresurser samt uppföljning av erfarenheterna från de pilotprojekt som bedrivits inom området. Vilka insatser har gjorts inom myndighetens område gällande arbetslivsforskning. 3.2.1 FoU-programmens antal och fördelning av medel mellan olika slag av insatser, områden och deltagarkategorier samt en bedömning av deras betydelse för de svenska innovationssystemen. VINNOVA bedömer att de gjorda nysatsningarna under 2001 ligger i linje med VINNOVAs målsättning att bidra till hållbar tillväxt. De bygger också vidare på och tillvaratar den kunskapsackumulering som KFB, gamla NUTEK och RALF skapat i sin verksamhet. De sedan tidigare pågående projekten inlemmas successivt i VINNOVAs innovationssystemsyn. Årsredovisning VINNOVA 2001 13

Vid ingången av 2001 pågick 1 765 projekt med finansiering från VINNOVA. Dessa projekt motsvarade ett totalt uppbundet belopp av anslag 26:2 Forskning och utveckling på 608 miljoner kronor och baserades på äldre program från KFB, gamla NUTEK och RALF. Anslagna medel uppgick till 816 miljoner kronor. Utöver detta tillfördes VINNOVA ett anslagssparande på 31 miljoner kronor från KFB och RALF. Utöver anslaget Forskning och utveckling (26:2) har VINNOVA under året disponerat anslag inom energiområdet, 35:5 Energiforskning Transporter, 35:13 Energiforskning, Samverkansprogram för miljövänlig fordonsteknik 36:6,2 Energiteknikstöd, samverkansprogram för miljövänlig fordonsteknik samt äldreanslagen A8:1 Program för samverkan mellan mindre högskolor och företag, A8:2 Skogsnäringen, A8:3 Medel för utvärdering och A8:5 Miljöteknikdelegationen. Utbetalningarna inom VINNOVAs samtliga FUD-satsningar under 2001 vilka finansierats med ovannämnda anslag sammanfattas i tabell 1 nedan. Genom externa medel har ytterligare en projektstock på 40 miljoner kronor finansierats vilket även redovisas i tabellen. Redovisade kostnader exkluderar programanknutna kostnader. Tabell 1 Utbetalningar inom VINNOVAs FUD-satsningar under 2001 Sektoriellt innovationssystem Utbetalat under året (Mkr) Tidigare beslutat Beslutat under året Informations- och kommunikationsteknik 73,3 55,3 IT-användning 54,6 27,7 Bioteknik 68,0 57,8 Tillverk/Material 45,2 27,0 Transport 190,9 28,2 Arbetsliv 112,0 5,6 Gemensamt/ämnesövergripande*) 43,0 114,4 Totalt anslag 26:2,1 587,0 316,0 Energiforskning Transporter 8,5 3,3 Energiforskning Miljövänlig fordonsteknik 0 11,9 Energiteknikstöd Miljövänlig fordonsteknik 0 48,5 Äldreanslag Skogsnäringen 9,4 0 Äldreanslag Högskolor företag 5,8 0 Äldreanslag Miljöteknikdelegationen 2,3 0 Externa medel 28,3 12,0 SUMMA 641,3 391,7 *) Gemensamt ämnesövergripande innefattar studier av innovationssystem, industriforskningsinstitutens SMF-program, tekniköverföring och internationellt samarbete. Av tabellen framgår att totalt 1 033 miljoner kronor utbetalats i FUD-stöd (jämför lämnade bidrag i resultaträkningen). Under året utformades 20 nya program och 3 äldre program vitaliserades vilket tillsammans resulterade i 23 programutlysningar. Programmens fördelning på olika sektoriella innovationssystem framgår av nedanstående tabell. I tabellen har också redovisats antalet inlämnade ansökningar, antalet beviljade projekt samt kostnaderna för dessa projekt för 2001. Intresset har varit stort, vilket manifesterats i ett stort antal ansökningar. 14 Årsredovisning VINNOVA 2001

Tabell 2 VINNOVAs utlysningar 2001 Program, utlysningar, ansökningar och projekt Sektoriellt innovationssystem Informations- och kommunikationsteknik Program och utlysningar Framtida kommunikationsnät Nätverksbaserad programvaruteknik Språkteknologi Bioteknik Biomedicinsk teknologi Bioprocesser i industrin Innovativa livsmedel IT-användning En användardriven IT-utveckling IT-användning och utveckling av IT-baserade tjänster i omsorgsarbete och hemsjukvård Medborgarinflytande och offentliga IT-tjänster Tjänsteproduktion och företagens förändrade villkor Konvergens marknader, regleringar Produktframtagning och material IT i Verkstadsindustrin Verkstadsindustrins användning av material i sina produkter (VAMP) Tillverkningsindustrin produktframtagning Transport Hela transportområdet Transportsektorns energianvändning 2) Sjösäkerhet 1) Logistik och godstransporter Transportpolitiska skrifter Kollektivtrafik Arbetslivsutveckling Ämnesövergripande Strategiska arbetslivsfrågor för en långsiktigt hållbar utveckling Studier av innovationssystem Arbete med idépromemorior om innovationssystem för hållbar tillväxt Inlämnade ansökningar 40 48 18 36 15 20 39 1 43 31 76 37 19 - - 70 31 - - - Beviljade projekt 9 11 7 9 5 3 7 1 4 9 17 21 3 - - 14 12 - - - Utbetalda medel (Mkr) 5,6 6,9 1,4 1,4 1,3 1,0 1,2 0,2 1,9 4,0 8,0 14,7 1,0 - - 3,3 5,0 - - - 82 31 5,6 SUMMA 776 216 71,1 45 125 1) Kostnader för programmet Sjösäkerhet finansieras av Sjöfartsverket. 2) Transportsektorns energianvändning finansieras av anslag 35:5 Energiforskning transporter. Övriga program finansieras av anslag 26:2,1 Forskning och utveckling. Beviljat antal projekt anger endast projekt som beviljats medel på budgetåret 2001. Ytterligare ett antal projekt har beviljats under året med beviljning på budgetår 2002 och senare. Utöver detta gjordes också en utlysning till IRECO-instituten. Satsningen på olika sektoriella innovationssystem har också skett genom andra insatsformer än program. Tabellen nedan visar hur olika insatsformer inom ramen för anslaget 26:2,1 fördelas på sektoriella innovationssystem. 13 40 3,9 4,9 Årsredovisning VINNOVA 2001 15

Tabell 3 VINNOVAs satsningar inom ramen för anslag 26:2,1 fördelat på olika sektoriella innovationssystem 2001 Sektoriellt innovationssystem Utbetalt under året (brutto, exklusive samfinansiering m m) Komp Institut *) AIS Öresund Internat. Centrum Program/ Projekt FFP FF TO- TALT IKT 87,6 24,3 14,1 2,6 0 128,6 IT-användning 68,2 0 4,2 7,3 2,7 82,3 Bioteknik 53,3 33,5 22,1 8,5 8,4 125,8 Tillverk/ 46,1 15,0 5,9 5,3 0 72,3 Material Transport 141,7 5,0 0 9,7 2,2 50,5 10,0 219,1 Arbetsliv 117,6 0 0 0 0 117,6 Gemensamt 97,7 0,4 0,3 0 0,6 58,2 157,3 TOTALT anslag 26:2,1 612,2 78,1 46,6 33,5 13,9 58,2 50,5 10,0 902,9 *) Innefattar endast finansiering av institutens ramprogram (B-delen). Härutöver söker och erhåller instituten anslag inom FUD-program, för SMF-program och medfinansiering för deltagande i EU:s ramprogram. Anmärkning: FFP Fordonsforskningsprogrammet, FF Flygforskningsprogrammet I följande tabell redovisas medelsfördelningen på olika mottagarkategorier. Tabell 4 VINNOVAs utbetalda anslag under 2001 fördelade på kategori av mottagare Sektoriellt innovationssystem Mottagarkategori (Mkr) UoH FoU-Institut Företag Övriga IKT 71,9 48,4 7,2 1,1 IT-användning 43,8 17,1 11,5 9,9 Bioteknik 59,2 58,9 5,8 1,9 Tillverk/Material 27,8 26,7 6,1 11,7 Transport 69,1 52,6 70,5 26,8 Arbetsliv 62,4 34,4 1,9 18,9 Gemensamt/ämnesövergripande 32,7 68,8 40,3 15,5 Totalt anslag 26:2,1 366,9 307,0 143,2 85,8 Energiforskning Transporter 2,2 2,8 2,7 4,1 Energiforskning Miljövänlig fordonsteknik 0 0 11,9 0 Energiteknikstöd Miljövänlig fordonsteknik 0 0 48,5 0 Äldreanslag Skogsnäringen 0 1,4 7,1 0,9 Äldreanslag Högskolor företag 5,8 0 0 0 Äldreanslag Miljöteknikdelegationen 0,2 0,5 1,0 0,6 Externa medel 12,8 3,4 16,7 7,4 SUMMA 387,9 315,0 231,2 98,9 Fördelning i procent 37% 31% 22% 10% Anmärkning: FoU-institut avser samtliga typer av institut, inklusive IRECO-gruppen. Övriga omfattar bland annat teknikcentra, stiftelser, branschorganisationer och kommuner. Totalt har 1 033 miljoner kronor utbetalats i FUD-stöd (jämför lämnade bidrag i resultaträkningen). Som framgår av tabellen har i genomsnitt 37 procent av medlen gått till universitet och högskolor, 31 procent till FoU-Institut, 22 procent till företag och 10 procent till övriga mottagare. Fördelningen varierar kraftigt mellan områdena. En bedömning av FoUprogrammens betydelse för de svenska innovationssystemen lämnas i kapitel 5. 3.2.2 Övergripande redovisning av myndighetens stöd till forskning avseende transport- och kommunikationssektorn. VINNOVAs stöd från ramanslaget till forskning avseende transport- och kommunikationssektorn uppgick under 2001 till 211 miljoner kronor varav hela summan avsåg tidigare beslutade projekt. Därtill kommer 72,2 miljoner kronor från Energimyndighetens (STEM) anslag för energiforskning (35:5). Av dessa har 11,8 miljoner kronor an- 16 Årsredovisning VINNOVA 2001

vänts till transportforskning och 60,4 miljoner kronor till Samverkansprogrammet mellan staten och fordonstillverkarna kring utveckling av mer miljöanpassade fordon. De framtagna kunskaperna inom området är av mycket olika karaktär och har olika typer av användare. Transportsektorn har flera innovationssystem med många olika aktörer, som alla är viktiga användare av de resultat som transportforskningen genererar. Med undantag från Samverkansprogrammet är större delen av de utbetalade medlen baserade på tidigare beslut inom ramen för de program som fanns inom KFB och NUTEK. Medlen på ramanslaget för nya beslut under 2001 var 10 miljoner kronor, varav 6 miljoner kronor använts till fortsatt stöd till konsortiet Väg Bro Tunnel vilket är ett 10-årigt program. Resterande medel har satsats på projekt inom olika delar av transportområdet. I ett par fall har satsningarna avsett kompletteringsfinansiering av EU-projekt. Beslut om nya satsningar har präglats av VINNOVAs allmänna inriktning mot utveckling av starka innovationssystem. 3.2.3 Redovisa hur stor del av anslaget för år 2001 som använts för större FUD-projekt (Forskning, Utveckling, Demonstration) avseende kollektivtrafik och samhällsbetalda resor och värdera gjorda insatser. Av anslaget för år 2001 har 19 miljoner kronor använts till större FUD-projekt avseende kollektivtrafik och samhällsbetalda resor. Nästan allt av detta är kopplat till tidigare KFB-beslut. Därutöver har pågått något enstaka projekt från RALF med anknytning till kollektivtrafikområdet. Vidare har några mindre satsningar (sammanlagt omkring 1 miljoner kronor) gjorts inom området under 2001. VINNOVA har således i det närmaste nått den tentativa målnivån på cirka 25 miljoner kronor. VINNOVA har också beslutat om stöd till FUD inom sjösäkerhetsområdet (kollektivtrafik) uppgående till 5 miljoner kronor avseende 2001. Dessa medel har tilldelats VINNOVA enligt särskilt beslut och uppgår till totalt 25 miljoner kronor för perioden 2001 2003. De flesta pågående projekt drivs vid universitetsinstitutioner. Några projekt inom området drivs vid institut och kunskapsföretag. Andra medverkande inom programmet är huvudsakligen kollektivtrafikföretag och kommuner/landsting i flera fall som huvudansvariga för projekt. Kollektivtrafikforskningen har bidragit till att öka kunskaperna om hur man ska kunna åstadkomma en attraktiv, effektiv och miljövänlig kollektivtrafik. Kollektivtrafikföretagens medverkan i projekt bidrar på ett effektivt sätt till att sprida kunskaperna till just dessa företag. I övrigt är ett av problemen inom detta område att de kunskaper som forskningen producerat inte når ut och används på ett effektivt sätt. Den inriktning som programmet givits genom en ny utlysning under 2001 förväntas medföra ett närmande mellan forskare och användare. 3.2.4 Myndighetens insatser för utveckling av miljöanpassade fordon under 2001 VINNOVA ingår i Programrådet för fordonsforskning och ansvarar för dess kanslifunktion. Ett av de två program som programrådet driver är Samverkansprogrammet mellan staten och fordonstillverkarna kring utveckling av mer miljöanpassade fordon ( Gröna bilen ). Efter en uppstartsfas har programmet nu ett femtiotal pågående projekt, varav de flesta startade under 2001. Årsredovisning VINNOVA 2001 17