Utbildning i strukturerat brottsförebyggande arbete

Viktigast först Vad är Stiftelsen Tryggare Sverige Varför en utbildning i strukturerat bf-arbete? Praktikaliteter - incheckning - måltider - utcheckning Twitter: @TryggareSverige

INLEDNING

Agenda Dag 1 Tid Aktivitet 10.30 11.00 Inledning 11.00 12.15 Laget runt 12.15 13.30 Lunch 13.30 14.00 Grupparbete 14.00 14.30 Redovisning 14.30 15.00 Kaffe 15.00 16.30 Brottslighetens utseende och utveckling i Sverige 16.30 18.00 Centrala kriminologiska begrepp 19.00 Middag

Agenda Dag 2 Tid Aktivitet 08.00 09.00 Backspegel 09.00 10.30 Grundläggande kriminologiska teorier 10.30 11.00 Kaffe 11.00 12.15 Grundläggande kriminologiska teorier (forts.) 12.15 13.30 Lunch 13.30 14.00 Grupparbete 14.00 14.30 Redovisning 14.30 15.00 Kaffe 15.00 15.45 Introduktion eget arbete 15.45 16.00 Sammanfattning av första kurstillfället

Laget runt Namn, kommun/organisation, position, hur länge

5 min 5 min Skriv ned dina förväntningar!

Förväntningar Vilka är dina förväntningar på utbildningen?

11 Förväntningar Hitta teoretiska begrepp med fokus på brottsdrabbade Hitta argument gentemot kommun Bygga nätverk Ta del av goda exempel Erfarenhetsutbyte Konkreta tips och råd Hitta nya verktyg Hur ska man tänka strategiskt på kommun- och samhällsnivå, alltså på övergripande nivå Hur kan det anpassas till vardag? Lära sig Twitter Gå från teori till praktiken Utbyte av erfarenheter Strukturerat brottsförebyggande arbete 2013-10-25

12 Förväntningar (fortsättning) Konkreta metoder Tips på ingångar till näringslivet Hitta argument för uppföljning/utvärdering Tips på hur man kan lyfta den egna organisationen Hur kan man använda statistik? Hur kan man marknadsföra det som görs? Verktygslåda för att kunna arbeta med brottsofferarbete Tips på hur man kan lyfta det strategiskt Se/hitta ett större tänk Vad är det som fungerar? Hur kan man jobba konkret med lokala problem? Ha kul! Strukturerat brottsförebyggande arbete 2013-10-25

Krishantering - utbildningssteg Del 1 Centrala kriminologiska begrepp - Offerundersökningar och sjukhussurveys - Social och situationell prevention - Hotspots - Upprepad utsatthet för brott, m.m. Del 2 Grundläggande kriminologiska teorier Del 3 Den preventiva processen Del 4 - Tillämpning - Från Lombroso via differentiella associationer, strain och stämpling till sociala band och rutinaktivitetsteorin Fokus på den preventiva processen i form av kartläggning, åtgärder, genomförande och uppföljning - Fördjupningsuppgift inom ett område där erfarenheter från de tidigare delarna i kursen ska tillämpas i praktiken i den egna verksamheten

Innehåll Vad är trygghet och hur relaterar det till brott och brottsförebyggande arbete? Vilka kunskaper kan hämtas från forskning och beprövade erfarenheter - vad fungerar och vad fungerar inte när det gäller våld i offentlig miljö, brott i nära relation, skadegörelse, inbrott, butiksrelaterade brott, skolrelaterade brott, äldres utsatthet och grov organiserad brottslighet? Vilka erfarenheter visar de senaste årens arbete med CPTED, det vill säga fysisk planering för ökad trygghet och minskad brottslighet? Vilka krav ställer reformeringen av svensk polis på det lokala brottsförebyggande arbetet? Hur kan de lokala samverkansöverenskommelserna utvecklas? Hur ser framtidens brottslighet ut och vilka nya utmaningar innebär detta för det lokala brottsförebyggande arbetet?

Mål Kursen ska ge fördjupade kunskaper och färdigheter att bedriva ett strukturerat brottsförebyggande arbete på lokal nivå. Kursen ska ge en bred presentation av brottsförebyggande arbete med utgångspunkt i ett kunskapsbaserat och analytiskt förhållningssätt.

GRUPPARBETE 1

Grupparbete 1 Hitta en artikel som beskriver ett brott, diskutera: Tid 30 minuter - vad är det för typ av brott? - hur vanligt är det? - orsaker till denna typ av brott? - hur kan man förebygga brottet?

Gruppredovisning 1. Vad har ni svarat? 2. Hur har ni resonerat? Tid 10 minuter/ grupp

BROTTSLIGHETENS UTSEENDE OCH UTVECKLING I SVERIGE

HUR MÅNGA BROTT INTRÄFFAR VARJE ÅR I SVERIGE?

SVAR: INGEN VET!

Kunskapskällor om brott, brottslighet och brottsdrabbade Den officiella kriminalstatistiken Longitudinella studier Offerundersökningar Nyckelpersonsintervjuer Specialstudier, t.ex. sjukhussurveys Självdeklarationsstudier Skolundersökningar Metaanalyser

DEN OFFICIELLA KRIMINALSTATISTIKEN

Polisanmälda brott i Sverige 1950-2012 1600000 1400000 1200000 Uppklarade brott 1000000 800000 600000 400000 200000 0

Den officiella brottsstatistik anmälda brott 2012 och 2003 2012 Anmälda brott 1 400 000 Misshandelsbrott 87 000 Rån 9 200 Olaga hot 48 500 Biltillgrepp 16 100 Bilbrott 121 000 Bostadsinbrott 21 300 Våldtäkter 6 300

Den officiella brottsstatistik anmälda brott 2012 och 2003 2012 2003 Anmälda brott 1 400 000 1 255 000 Misshandelsbrott 87 000 65 000 Rån 9 200 8 600 Olaga hot 48 500 41 000 Biltillgrepp 16 100 53 100 Bilbrott 121 000 242 500 Bostadsinbrott 21 300 17 300 Våldtäkter 6 300 2 600

OFFERUNDERSÖKNINGAR

Exempel på offerundersökningar ULF Undersökning om levnadsförhållanden (SCB) NTU Nationell Trygghetsundersökning (Brå) SUB Skolundersökning om brott (Brå)

Offerundersökningar NTU Nationell Trygghetsundersökning 2011 Utsatthet för våld 2,5% (motsvarar ca 184 000 personer) Utsatthet för hot 4,2% (motsvarar ca 304 000 personer) Utsatthet för trakasserier 3,8% (motsvarar ca 277 000 personer) Källa NTU 2012:2

Offerundersökningar (forts.) ULF Undersökning om levnadsförhållanden 2009 Utsatthet för hot eller våld 7% (motsvarar ca 525 000 personer) Utsatthet för stöld eller skadegörelse 22% av hushållen Utsatthet för bostadsinbrott 1% av hushållen Källa SCB 2009

Offerundersökningar (forts.) SUB Skolundersökning om brott 2011 (1995) Utsatthet för våld 21% (24%) Utsatthet för hot 9% (13%) Utsatthet för stöld 26% (30%) Källa Brå 2013

SPECIALSTUDIER

Exempel på specialstudier Sjukhussurvey Undersökningar bland hemlösa Undersökningar bland prostituerade Undersökningar bland intagna på anstalter Övriga

Sjukhussurvey från Södersjukhuset år 2008 ca 2 000 personer inkommer årligen p.g.a gatuvåld 61% tänker inte polisanmäla det inträffade 71% är påverkade av alkohol 49% har utsatts för misshandel tidigare

SÄRSKILT UTSATTA GRUPPER

Fyra grupper som är särskilt utsatta för brott (våld) Socialt exkluderade och marginaliserade grupper (t.ex. utslagna, bostadslösa, kriminella) Unga män Kvinnor (ensamstående med barn) Servicepersonal (t.ex. personal inom hälso- och sjukvården, väktare, ensamarbetare)

Offerundersökning omfattande Stockholm (n = 3 890) Antal gånger drabbad Andel svarande Andel brottshändelser 0 65 0 1 17 22 2 9 24 3 4 15 4 2 12 5+ 3 27

Offerundersökning omfattande hela Sverige (n = 24 000) Antal gånger drabbad Andel svarande Andel brottshändelser 0 71 0 1 17 30 2 6 22 3 2 12 4 1 8 5+ 2 28 Undersökning av levnadsförhållanden (ULF)

CENTRALA KRIMINOLOGISKA BEGREPP

Centrala kriminologiska begrepp Mörkertal Anmälningsbenägenhet Faktisk brottslighet Dold brottslighet Allmän- och individualprevention Social och situationell brottsprevention

Centrala kriminologiska begrepp (fort.) Hot spots Repeat Victimization Inkapacitering Reparativ rättvisa (restorative justice) Brottsuppklaring Teknisk uppklaring

5 min Vad har du lärt dig?

MIDDAG

Agenda Dag 2 Tid Aktivitet 08.00 09.00 Backspegel 09.00 10.30 Grundläggande kriminologiska teorier 10.30 11.00 Kaffe 11.00 12.15 Grundläggande kriminologiska teorier (forts.) 12.15 13.30 Lunch 13.30 14.00 Grupparbete 14.00 14.30 Redovisning 14.30 15.00 Kaffe 15.00 15.45 Introduktion eget arbete 15.45 16.00 Sammanfattning av första kurstillfället

Backspegel Hände Kände Lärde

Innehåll Vad är en teori och varför behöver vi teorier? ü Biologiska förklaringar till brottsligheten ü Den neuropsykologiska forskningen ü Socialekologiska teorier och inlärningsteorier ü Strain ü Stämpling ü Kontrollteorier och rutinaktivitetsteorin Strukturerat brottsförebyggande arbete

Vad är en teori? Ett paket med antaganden, förklaringar och beskrivningar Olika perspektiv olika teorier Varför behövs teorier? All forskning strävar efter att beskriva hur saker hänger ihop Alla kan vara överens om t.ex. beskrivningar av brottsutvecklingen eller hur rättsväsendet fungerar, men för att komma längre krävs teorier som tolkar funna samband eller formulerar hur olika företeelser hänger samman Strukturerat brottsförebyggande arbete

Vad är en teori? (forts) Exempel: Vi vet att: ü när alkoholkonsumtionen ökar, ökar våldet, ü när tillgången på varor ökar, ökar stölderna ü Men det säger egentligen ingenting om varför människor slåss eller stjäl. Det krävs en teori för att förklara det Strukturerat brottsförebyggande arbete

BIOLOGISKA FÖRKLARINGAR TILL BROTTSLIGHETEN Strukturerat brottsförebyggande arbete

Cesare Lombroso (1835-1909) Italiensk fängelseläkare Kriminella skiljer sig fysiskt från övriga asymmetriskt kranium, lutande panna, för stora öron, krulligt hår osv. Observationer och obduktioner av avlidna fångar Omfattande kritik ledde till att Lombroso nyanserade sina ståndpunkter Strukturerat brottsförebyggande arbete

DEN NEUROPSYKOLOGISKA FORSKNINGEN Strukturerat brottsförebyggande arbete

Strukturerat brottsförebyggande arbete

Phineas Gage 1948 inträffade en olycka vid ett järnvägsbygge i USA En järnstång som vägde sex kilo och var 109 cm lång, slungades med enorm kraft mot Phineas Gage. Stången borrades in genom hans vänstra kind och ut genom den främre delen av hjässan Från början trodde man att han inte fick några men alls efterhand förändrades personligheten starkt Före olyckan: lugn och trevlig Efter olyckan: starkt nedsatt impulskontroll Samband mellan hjärnans funktioner och personlighet Skador i frontallobens orbitala del påverkar bl.a. aggressionskontroll Strukturerat brottsförebyggande arbete

Bikupediskussion om neuropsykologi och kriminalitet Diskutera samband mellan neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och kriminalitet

SOCIALEKOLOGISKA TEORIER OCH INLÄRNINGSTEORIER Strukturerat brottsförebyggande arbete

Brottslighetens orsaker sett ur ett samhällsperspektiv Chicagoskolan kallas den inriktning som föddes på universitetet i Chicago under 1920-talet Socialekologi Differentiella associationer Strukturerat brottsförebyggande arbete

Socialekologisk teori Brottslighetens geografiska fördelning Burgess delade in staden i fem zoner: Zon 1: affärs- och industririkt belägna i stadens centrum Zon 2: stadens äldsta del som succesivt invaderats av affärer och industri. En övergångszon eller ett slumområde, där säsongsarbetare och fattiga bor Zon 3: bostäder med yrkesutbildade arbetare Zon 4: bättre bostadsområden med villor och lägenheter Zon 5: förstäder Den ekonomiska och sociala situationen hos människorna som levde i de olika zonerna visade på stora skillnader Strukturerat brottsförebyggande arbete

Bikupediskussion om socialekologi Om du skulle applicera den socialekologiska teorin på dagens Sverige vilka paralleller finns? Påverkas kriminaliteten av geografisk fördelning?

Differentiella associationer (Sutherland 1883-1950) Varför begår en individ brott? 1. Brottsligt beteende är inlärt 2. Inlärning av brottsligt beteende sker genom interaktioner med andra personer 3. Nära personliga relationer 4. a) tekniker att begå brott b) drivkraft och attityder 5. Drivkrafterna lärs in utifrån en definition av lagen som fördelaktig respektive ofördelaktig för individen 6. Individen begår brott om prokriminella definitioner får överhanden Strukturerat brottsförebyggande arbete

Differentiella associationer (forts) 7. Individens anknytningar (associationer) till individer med olika definitioner kan variera (vara olikartade: differentiella) med avseende på frekvens, intensitet osv. 8. Processen som leder till inlärning av brottsligt beteende fungerar på samma sätt som vid annan typ av inlärning 9. Eftersom brottsligt beteende är uttryck för generella behov och värderingar, kan det brottsliga beteendet inte förklaras med sådana eftersom ickebrottsligt beteende också är uttryck för samma sorts behov och värderingar Strukturerat brottsförebyggande arbete

Differentiella associationer Är brottsligt beteende inlärt i likhet med andra beteenden?

STRAIN Strukturerat brottsförebyggande arbete

Strainteorin (Merton 1910-2003) Strainteorin är en strukturell teori samhällsstrukturen är roten till uppkomsten av avvikande beteende Motsättningen mellan mål och medel kan leda till strain som ökar risken för avvikande beteende hos människor som är underpriviligierade Fem anpassningsstrategier 1. Konformitet: avser individer för vilka samhällets etablerade mål för ett bra liv överensstämmer med de medel som individen förfogar över. Denna typ av individer utsätts inte för strain, risken för brottsligheten är alltså liten 2. Innovation: individer som omfattar de etablerade målen i samhället, men som saknar medel att uppnå dessa. Individen uppfinner alternativa medel för att uppnå målen = brott Strukturerat brottsförebyggande arbete

Strainteorin (forts) 3. Ritualister: använder de etablerade medlen, men förlorar målen i sikte. Utvecklar i regel inte kriminalitet 4. Tillbakadragande: människor som står utanför samhället. Omfattar varken de etablerade målen eller medlen socialt utslagna individer 5. Uppror: individer som gör revolt mot det aktuella normsystemet både när det gäller mål och medel. Vill ha en ny social ordning vilket i vissa fall innebär att de begår brott Strukturerat brottsförebyggande arbete

STÄMPLING Strukturerat brottsförebyggande arbete

Stämpling Fokuserar på betydelsen av omgivningens reaktioner på en avvikande handling Tannenbaum: Samhällets utpekande av en brottslig individ som ond kan leda till att individen till slut accepterar denna syn på sig själv uppfattar sig som ond- och beter sig därefter Lemert: Primär och sekundär avvikelse. Om individens primära avvikelse leder till stark samhällelig reaktion, där individen avviker på nytt och får en ännu starkare reaktion kan leda till att individen får en negativ identitet och börjar avvika i linje med sin nya syn på sig själv = sekundär avvikelse Strukturerat brottsförebyggande arbete

Bikupediskussion om strain och stämpling Diskutera fenomenet självuppfyllande profetior utifrån strain och stämpling

KONTROLLTEORIER OCH RUTINAKTIVITETER Strukturerat brottsförebyggande arbete

Teorin om sociala band (Hirschi 1935-) Utgångspunkt: Durkheim och anomi Relationer inom grupper = sociala band Frihet från dessa band ger individen möjligheter att begå handlingar som ligger i personens intresse, men som strider mot samhällsnormer, t ex brott Hirschi fokuserar på fyra element som avhåller individer från att begå brott

Teorin om sociala band (forts) Anknytning till konventionella personer Åtaganden i förhållande till den konforma samhällsordningen Delaktighet i konventionella aktiviteter Övertygelse om samhällsordningens legitimitet

Rutinaktivitetsteorin Cohen och Felson (1979) menar att följande element skapar förutsättningar för att ett brott ska kunna begås: Motiverad förövare Lämpligt objekt Avsaknad av kapabla väktare Det räcker att en av dessa inte finns för att brottet inte ska kunna begås En strukturell teori: handlar om förändringar i brottsnivåer

Rutinaktivitetsteorin (forts) Lämpligt objekt kan handla både om människor och egendom Värde: objektets värde sett ur gärningspersonens perspektiv Tröghet: fysiska egenskaper hos objektet som förminskar dess lämplighet Synlighet: i vilken mån objektet är lätt att urskilja Tillgänglighet: huruvida objektet är lättåtkomligt

Rutinaktivitetsteorin Diskutera rutinaktivitetsteorin kopplat till olika typer av brott ge exempel på brottstyper där rutinaktivitetsteorin kan appliceras

GRUPPARBETE 2

Grupparbete 2 Ta fram artikeln som ni arbetade med igår, diskutera utifrån given teori: Tid 30 minuter - orsaker till denna typ av brott? - hur kan man förebygga brottet?

Gruppredovisning 1. Vad har ni svarat? 2. Hur har ni resonerat? Tid ca 10 minuter/ grupp

Introduktion eget arbete Välj ett brott/ordningsstörning som är ett problem i din kommun eller för din verksamhet. Gör en kartläggning av problemets omfattning samt ta fram ett brottsförebyggande program med föreslag till åtgärder för att minska den aktuella brottsligheten/ ordningsstörningen Ta i sammanhanget även höjd för uppföljning och utvärdering av genomförda åtgärder. Koppla åtgärdsförslagen till en grundläggande kriminologisk teori Maila arbetet till johanna.nivala@tryggaresverige.org

Introduktion eget arbete (forts.) Spontant - vilken typ av brott/ordningsstörning kan vara aktuell att arbeta med för dig? Metod - tillvägagångssätt? - varför? - fallgropar? Hålltider - kartläggning av problemets omfattning klar till kurstillfälle två (oss tillhanda senast fredagen den 29 november) - det brottsförebyggande programmet klart till kurstillfälle tre (oss tillhanda senast tisdagen den 14 januari) Strukturerat brottsförebyggande arbete

10 min Skriv ner några rader om det första kurstillfället vad var bra och vad kan förbättras?