Gymnasial lärlingsutbildning i Elteknikbranschen

Elektriska Installatörsorganisationen Gymnasial lärlingsutbildning i Elteknikbranschen Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 10 Från och med hösten 2011 är lärlingsutbildning ett valbart alternativ inom gymnasieskolans yrkesprogram. Lärlingsutbildning har samma behörighetsregler och examensmål som motsvarande skolförlagt program. Men minst halva studietiden ska eleven vara ute på en eller flera arbetsplatser. Det är företaget som svarar för att eleven får den utbildning som han/hon ska ha. Eleven tillbringar alltså ca 1,5 år te i företaget. Lärlingsutbildningen använder sig av samma ämnesplaner som skolförlagd yrkesutbildning. Även en elev som går en lärlingsutbildning har rätt att läsa in grundläggande högskolebehörighet. Sedan den 1 juli 2011 ska det finnas ett utbildningskontrakt för varje elev och företag inom den gymnasiala lärlingsutbildningen. Det är skolhuvudmannen som ansvarar för att utbildningskontraktet upprättas. 11 Inom yrkesprogrammen får det finnas gymnasial lärlingsutbildning, som börjar det första, andra eller tredje läsåret. Gymnasial lärlingsutbildning ska i huvudsak vara förlagd till en eller flera arbetsplatser. Lag (2011:877). 11 a Ett skriftligt avtal (utbildningskontrakt) ska upprättas för varje elev och arbetsplats och undertecknas av eleven, skolhuvudmannen och den juridiska eller fysiska person som tillhandahåller den arbetsplatsförlagda delen av den gymnasiala lärlingsutbildningen. Skolhuvudmannen ska se till att utbildningskontrakt upprättas. Om eleven är under 18 år och inte har ingått äktenskap, ska även elevens vårdnadshavare underteckna utbildningskontraktet. I utbildningskontraktet ska det anges 1. vilka delar av utbildningen som ska genomföras på arbetsplatsen och omfattningen av dessa delar, 2. hur kostnaderna för de skador som eleven kan orsaka under den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen ska fördelas mellan skolhuvudmannen och den juridiska eller fysiska person som avses i första stycket, 3. avtalstiden och grunderna för att avtalet ska kunna upphöra innan avtalstiden löpt ut, och 4. vilken lärare på skolenheten och vilken handledare på arbetsplatsen som ska vara kontaktpersoner för den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen. Lag (2011:877). 11 b Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om gymnasial lärlingsutbildning och utbildningskontrakt. Lag (2011:877). Utbildningskontrakt I skollagen (16 kap. 11a ) anges att det ska finnas utbildningskontrakt för gymnasial lärlingsutbildning. Skolverket arbetar med att ta fram föreskrifter för utformning av dessa och beräknas bli klara våren 2012. Tills vidare kan du få tips och idéer från Nationella Lärlings kommitténs stödmaterial. Bilaga 1

Elektriska Installatörsorganisationen Sida 3 av 10 Utbildningskontraktet är en utgångspunkt för att säkerställa ett bra kvalitetsarbete. Oavsett form av APL, är det viktigt att klargöra vilka moment som eleven ska utföra i skola och vilka som ska utföras på en arbetsplats. För att säkra kvaliteten i utbildningen måste också ämnesplanernas mål brytas ner till konkreta utbildningsavsnitt och arbetsmoment och som kan omsättas i form av en studieplan på arbetsplatsen. SFS 2010:2039 Gymnasieförordningen Arbetsplatsförlagt lärande 12 Arbetsplatsförlagt lärande ska förekomma på alla yrkesprogram i minst 15 veckor. En elev som går på gymnasial lärlingsutbildning ska i stället genomföra mer än hälften av sin utbildning som arbetsplatsförlagt lärande. Varje vecka som genomförs på en arbetsplats ska anses motsvara 23 timmars garanterad undervisningstid. Huvudmannen får besluta att arbetsplatsförlagt lärande ska finnas på högskoleförberedande program och får då också besluta om i vilken omfattning. Huvudmannen ansvarar för att skaffa platser för det arbetsplatsförlagda lärandet och att detta uppfyller de krav som finns för utbildningen. Rektorn beslutar om hela eller delar av kurser ska förläggas till arbetsplatser och om hur fördelningen över läsåren ska göras. 13 Om arbetsplatsförlagt lärande inte kan erbjudas på ett yrkesprogram, får utbildningen anordnas bara om 1. planerade platser för arbetsplatsförlagt lärande inte kan tillhandahållas på grund av omständigheter som huvudmannen inte kunnat råda över, eller 2. utbildningen av säkerhetsskäl inte kan förläggas till en arbetsplats utanför skolan. Det arbetsplatsförlagda lärandet ska i de fall som avses i första stycket bytas ut mot motsvarande utbildning förlagd till skolan. Innan huvudmannen beslutar om detta ska samråd ske med det lokala programrådet. Om utbildning har skolförlagts på grund av vad som sägs i första stycket 1, ska huvudmannen vidta de åtgärder som behövs för att utbildningen så snart som möjligt ska förläggas till en arbetsplats. 14 För en elev som deltar i arbetsplatsförlagt lärande ska det utses en handledare på arbetsplatsen. Som handledare får bara den anlitas som har nödvändiga kunskaper och erfarenheter för uppdraget och som även i övrigt bedöms vara lämplig. El- och energiprogrammet är ett av 12 yrkesprogram. Efter examen från programmet ska eleverna ha de kunskaper som behövs för att arbeta med automatiserade produktionssystem, system för energi-, miljö- och vattenteknik eller dator- och kommunikationssystem, eller för att arbeta som elektriker inom eldistribution eller installation. Utbildningen ska utveckla elevernas kunskaper i att försörja och bistå samhällsviktiga basfunktioner som produktion, installation och distribution av el-, energi- och vattensystem. Den ska därför ge kunskaper om el- och energiteknik och automation samt färdigheter i att utföra arbetsuppgifter inom dessa arbetsområden. Dator- och kommunikationsteknik och samhällets IT-infrastruktur ska också vara centralt inom utbildningen. Säkerhetsfrågor är av yttersta vikt för arbete inom de olika yrkesområdena. Utbildningen ska därför leda till att eleverna blir väl förtrogna med nationella och internationella överenskommelser om teknologi, informationssäkerhet, standarder, arbetssäkerhet och arbetsmiljö.

Elektriska Installatörsorganisationen Sida 4 av 10 Poängutrymmet för el- och energiprogrammet fördelar sig så här: Gymnasiegemensamma ämnen 600 poäng Programgemensamma karaktärsämnen 400 poäng Inriktningar 400-500 poäng Programfördjupningar 700-800 poäng Individuellt val 200 poäng Gymnasiearbete 100 poäng Inriktningen Elteknik ska ge kunskaper i att installera, underhålla och reparera elanläggningar, eldistributionsnät, larm samt tv- och datanät. Inriktningen kan leda till yrken som elektriker verksam inom installation eller eldistribution. Andra möjliga yrken är till exempel hisstekniker och larmtekniker. I inriktningen elteknik finns 700 poäng som valbara programfördjupningskurser. Det är dessa kurser som man som lokal företagare kan påverka. I häftet Yrkesutgångar Elteknik har EIO tagit fram branschrekommendationer som kan användas i dialogen med skolan. Kurserna är framtagna utifrån de vanligast förekommande yrkesrollerna och kan givetvis ersättas med andra lämpliga kurser. Den diskussionen ska lämpligen föras i skolans program-/branschråd där företagen måste vara delaktiga. Lärlingsråd När en betydande del av utbildningen förläggs till ett företag finns det behov av att formalisera samverkan mellan skolan och arbetsliv. Ingående parter i lärlingsrådet måste ha både engagemang och kunskap inom yrkesområdet för att bland annat garantera kvaliteten på den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen. Den skolhuvudman som erbjuder gymnasial lärlingsutbildning ska inrätta ett lärlingsråd. Ett lärlingsråd kan vara ett redan väl fungerande programråd. Lärlingsrådet ska medverka till att utveckla samverkan mellan skola och arbetsliv bidra till ett lärande i arbetslivet med hög kvalitet ordna platser för den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen säkerställa att de arbetsplatser som tar emot elever har kompetenta handledare bedöma om den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen motsvarar de nationella målen för utbildningen samt även i övrigt svarar mot de krav som ställs i läroplan, kursplan och andra författningar. bedöma vilka karaktärsämnen eller delar av karaktärsämnen som kan behöva studeras i gymnasieskolan medverka vid uppföljning och utvärdering av den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen

Elektriska Installatörsorganisationen Sida 5 av 10 Exempel på rådets ansvarsområde Tips Långsiktigt trygga innehåll och utveckling av utbildningsprogrammet Påverka, kontrollera och utvärdera utbildningen Arbetsplatsförlagd utbildning Samverkan mellan skolan och arbetsliv Initiera och driva utvecklingsprojekt Kvalitetsutveckling och marknadsföring Fatta beslut för Företagen/verksamheterna och skolan Utbilda handledare Gör en företagsinventering där ni avstämmer vilka förväntningar som finns på alla inblandade parter. Vilka resurser behövs? Vilka kurser respektive kursmoment måste genomföras på annan utbildningsort? Det kan vara ett annat företag, i den egna skolan eller en annan skola respektive branschskola. Hur skall handledarutbildningen hanteras? Vad kräver branschen i respektive yrke för att han/hon ska accepteras? Vilka krav har branschen på företagen för att eleven ska kunna fullgöra sina eftergymnasiala lärlingsutbildningar för att till exempel kunna få ett yrkesbevis. Då 50 % av utbildningen ska ske i företag är det lämpligt att skola och företag för en dialog om ersättning för den utbildningsinsats som företag tar på sig. Belopp för ersättning bestäms mellan skola och företag. Statsbidraget för en elev/år är ca 100 000:- Insikt om att för elever i denna utbildning krävs individuell anpassning i större utsträckning. Se till exempel rena karaktärsdagar, individuellt val, intensifiering av undervisning (till vissa dagar för att frigöra andra för företagsförlagd undervisning). Möjligheten att lägga in dessa elever med andra elevers schema kan vara begränsad. Finns möjlighet att lägga speciella lärlingsklasser/grupper? Mycket viktigt att tydligt informera eleven innan valet görs eftersom det finns vissa missuppfattningar när det gäller denna typ av utbildning. Satsa på tydlighet och försäkra er om att elev/förälder förstått utbildningens upplägg och krav på engagemang och eget ansvar. Fall inte för frestelsen av "försäljning" av utbildningen. Kön kanske minskar men ni får de elever som verkligen har drivkraften för denna typ av utbildning vilket sparar tid för både er och eleven. Lärlingsutbildning är inte en väg för skoltrötta. Det ställs andra krav men höga krav. Eleven ska vara medveten om att den planerade skoltiden är längre. Den kan ligga på upp till 38 timmar per vecka vilket ska jämföras med "normal" skolvecka på 22-26 timmar

Elektriska Installatörsorganisationen Sida 6 av 10 Bilaga 1 Utbildningskontrakt tecknas mellan skolhuvudman och företrädare för den eller de arbetsplatser eleven gör sin utbildning på. Uppgift om handledare och yrkeslärare ska finnas i kontraktet. Eleven ska skriva på kontraktet och om eleven inte är myndig skrivs kontraktet på även av vårdnadshavare. Utbildningskontrakt för: Elevens namn på El- och Energiprogrammet, Skola Mål och innehåll Handledare Lärare Elev Utbildningen följer gymnasieskolans nationella kursplaner. Minst hälften av utbildningstiden skall vara arbetsplatsförlagd. Bifogad studie/poängplan anger vilka kurser och moment som utförs på arbetsplatsen. En stor del av elevens lärande sker på arbetsplatsen under handledares ledning. Handledaren lägger i samarbete med läraren (skolans representant/samordnare/yrkeslärare) upp utbildningen på arbetsplatsen, handleder eleven, för loggbok (skolan tillhandahåller) tillsammans med eleven och lämnar skriftligt underlag för bedömning och närvaro. Läraren (Skolan) bistår med eventuell teoretisk utbildning. Handledare deltar i handledarutbildning anordnad av skolan. Företaget/handledaren får inte lämna ut information som kan vara till nackdel för eleven (SFS1980:100) Lärare (skolans representant/samordnare/yrkeslärare) besöker regelbundet eleven på arbetsplatsen. Läraren följer i samverkan med handledaren elevens kunskapsutveckling och bedömer den enskilda elevens utveckling mot kunskapsmålen i ämnes-/kursplaner. Läraren sätter betyg. Eleven är inte anställd på företaget och får inte lön. Eleven skall aktivt delta i/utföra moment som krävs för att uppnå målen. Eleven följer sin handledares arbetsschema. För omyndiga sker detta i enlighet med AFS 1996:1. Eleven ska följa gällande ordnings- och säkerhetsföreskrifter. Eleven omfattas av sekretessbestämmelser som gäller anställda på företaget. Skolans ordningsregler skall också gälla på arbetsplatsen.

Elektriska Installatörsorganisationen Sida 7 av 10 Säkerhetsföreskrifter Arbetsmiljö Företaget ska informera om gällande ordnings- och säkerhetsföreskrifter redan den första veckan av elevens praktiktid på företaget. Elev likställs med arbetstagare vid tillämpning av arbetsmiljölagen med tillhörande förordning om minderårig i arbetslivet. (AFS 1996:1) Försäkringsskydd Byte av lärlingsplats Skolan ansvarar för att eleven omfattas av ett fullgott försäkringsskydd avseende person och sakförsäkring samt försäkring om tredje man under utbildningstiden. Detta gäller under förutsättning att skadan inte orsakats av grov oaktsamhet eller avsiktlig förstörelse samt att skolan är huvudman för utbildningen och att eleven inte är anställd. Arbetsplats, skola och elev ska samråda om eventuellt byte av lärlingsplats. Om företaget anser att elev genom olämpligt uppförande, olämplighet för yrket eller av andra skäl bör flytta, skall företaget hos skolan begära om sådan flyttning. Byte av plats sker också om svårighet uppstår att få adekvat träning enligt kursmålen. (Är eleven omyndig deltar också målsman). Följande handledare ansvarar för eleven på företagen: Namn på handledare Företagets namn Namn på handledare Företagets namn ansvarar för utbildningen på ovanstående företag. Lärare/samordnare Ort Företag Företag Elevens namnteckning Datum Rektor Vårdnadshavares namnteckning för omyndig elev Bilaga Studie/ Poängplan

Elektriska Installatörsorganisationen Sida 8 av 10 Bilaga 2 Följande avtal har träffats mellan Skolan och om gymnasial lärlingsutbildning. Företag Avtalet reglerar förhållandet mellan parterna på El- och Energiprogrammet på (kallad skolan) och Skola (kallad företaget). Företag 1. Definition Gymnasial lärlingsutbildning ingår i gymnasieskolans utbildning och ska följa Skollag och förordningar från Statens Skolverk. Skolan är huvudman och utbildningsanordnare. Delar av lärlingsutbildningen är förlagd till företaget med villkor enligt nedanstående. 2. Utbildning på företag Lärlingsutbildning omfattar antal veckor/dagar per vecka/läsår etc. och motsvarar antal gymnasiepoäng. Specifikation på kurser/ innehåll som görs på arbetsplatsen finns i individuell studieplan/poängplan som bifogas utbildningskontraktet för respektive elev. Elevens lärlingstid är fördelad på minst två företag (Önskvärt). 3. Arbetsmiljö Företaget ska gentemot eleven uppfylla sina skyldigheter enligt gällande arbetsmiljölagstiftning. Elev likställs med arbetstagare vid tillämpning av arbetsmiljölagen och förordning om minderårig i arbetslivet. (AFS 1996:1 med ändringar i AFS 2000:31). Såväl skola som företag ska se till att eleven har nödvändiga kunskaper i arbetsmiljöfrågor. 4. Säkerhetsföreskrifter - Ordningsregler Det åligger företaget att informera om där gällande ordnings- och säkerhetsföreskrifter. Informationen ska ske de första dagarna av elevens utbildningstid i företaget. Skolans ordningsregler ska också gälla på arbetsplatsen. 5. Kvalitetssäkring Skolan äger rätt att på arbetsplatsen utöva tillsyn av såväl elevens verksamhet som själva arbetsplatsen. Lärlingsutbildning ingår i skolans ordinarie utvärderingssystem.

Elektriska Installatörsorganisationen Sida 9 av 10 6. Handledare Lärlingsutbildningen genomförs av en för ändamålet utsedd handledare. Handledare lägger i samverkan med skolan upp utbildning på arbetsplatsen samt lämnar underlag för betygsättning och närvaroredovisning. Handledare ska ha nödvändig kunskap och erfarenhet och i övrigt bedömas lämplig för uppdraget. Handledare deltar i handledarutbildning anordnad av skolan. 7. Elevstatus Skolan har huvudansvar för eleven, även under lärlingsutbildningen. Härav följer att eleven ej är anställd av företaget och ej har rätt till lön. 8. Arbetstider Företagets/arbetsplatsens arbetstider skall tillämpas med hänsyn till Arbetsmiljölagen. Skolhuvudmannen får besluta om utbildningen ska bedrivas på andra tider än som gäller i Gymnasieförordningen 3 kap 1 och 2. Eleven följer sin handledares schema där så är möjligt. Ledigheter och lov följs i övrigt enligt skollag och skolans planering. 9. Utrustning Företaget tillhandahåller lokaler, verktyg, utrustning/ ev. arbetskläder enligt överenskommelse. 10. Försäkringsskydd Skolan ansvarar för att eleven omfattas av ett fullgott försäkringsskydd avseende person och sakförsäkring samt försäkring om tredje man under utbildningstiden. Detta gäller under förutsättning att skadan inte orsakats av grov oaktsamhet eller avsiktlig förstörelse. Försäkringsinformation bifogas i bilaga till detta avtal. (Efterfrågas hos varje kommuns försäkringsbolag) 11. Byte av plats För att byte av lärlingsplats ska kunna vara möjlig, ska samråd äga rum mellan företag, skola och elev (för omyndig elev ska målsman delta). Byte kan ske p.g.a. svårighet att på företaget få adekvat träning enligt kursmålen, olämplighet för yrket, olämpligt uppförande. 12. Utbildningskontrakt Utbildningskontraktet skrivs mellan skolhuvudmannen, företrädare för den eller de företag eleven gör sin utbildning på och elev (för minderårig elev skriver målsman under). Där specificeras antal kurser/delar av kurser och omfattning av utbildningen som ska genomföras samt ansvar hos respektive part för att detta utförs. I kontraktet ska framgå vilken lärare och vilken handledare som är ansvarig för lärlingsarbetsplatsen. (Utbildningskontraktet kan krävas för att försäkringar kopplade till avtalet ska gälla). 13. Sekretess Företaget ska följa gällande regler för personuppgifter särskilt sådana som är av känslig art. Företaget/handledaren får inte lämna ut information som kan vara till nackdel för eleven (SFS1980:100).

Elektriska Installatörsorganisationen Sida 10 av 10 14. Lärlingsråd/ Programråd Lärlingsrådet består av arbetsmarknadens organisationer d v s företrädare för arbetstagare och arbetsgivare samt ansvarig rektor och företrädare för skolans personal och elever. 15. Anskaffning av lärlingsplatser på företag Skolan ansvarar för anskaffning av praktikplatser. 16. Samverkan gymnasiegemensamma ämnen - karaktärsämnen En gemensam målsättning ska finnas, att arbeta med samverkan mellan gymnasiegemensamma ämnen, karaktärsämnen och arbetsplatslärande, för att öka elevernas motivation att lära sig kärnämnen och att se utbildningen, som en helhet. 17. Avtalsperiod Avtalet är giltigt fr.o.m. tom Avtalet förnyas efter år. 18. Avtalets upphörande Avtalet kan sägas upp med uppsägningstid. 19. Åtagande Skolan förbinder sig att uppfylla policy och regler enligt detta avtal. Företaget förbinder sig att uppfylla policy och regler enligt detta avtal samt att ställa elevplats till gymnasieskolans förfogande och tillhandahålla lämplig handledare. Ort Datum För Kommun Skola För Företaget Rektor Adress Organisationsnummer Firmatecknare Bilaga: Kommunens försäkringsavtal Utbildningskontrakt Skolans ordningsregler