Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik. Riktlinjerna kallas vardagligt för Västbus. Västbus arbete sker i det konkreta arbetet med och runt det enskilda barnet. Västbus strategiska utvecklingsarbete sker inom ramen för respektive kommuns lokala samarbete och i delregionala ledningsgrupper. För att hålla samman den länsvisa utvecklingen och uppföljningen av Västbus arbete finns en Västra Götalands gemensam styrgrupp. Styrgruppen lämnar årligen en rapport till huvudmännen Västra Götalandsregionen och Västkom. Inledning Två huvudsyften med Västbus särskilda riktlinjer för familjehemsplacerade barn är att - förbättra livsvillkoren för familjehemsplacerade barn och unga - förtydliga vilket ansvar skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård har i sina respektive uppdrag för familjehemsplacerade barn. Riktlinjerna tydliggör ansvarsfördelningen mellan placeringskommun/avlämnande skola vistelsekommun/mottagande skola Hälso- och sjukvårdshuvudmannens specialist- respektive primärvård, tandvård olika involverade yrkesgrupper.
Riktlinjerna omfattar alla familjehemsplacerade barn och skolverksamhet från förskola t.o.m. gymnasieskolan. Familjehemsplaceringar ska som andra insatser i socialtjänsten bygga på evidensbaserad praktik d.v.s. bästa tillgängliga kunskap. I evidensbaserad praktik integreras här barnets behov av insatser, barnets perspektiv, bästa vetenskapliga kunskap om insatsers effekter och de professionellas expertis. Forskning visar bl.a. att skolan är den mest normaliserande aktiviteten för alla barn bra skolresultat, bra utbildning är den starkast skyddande faktorn för utsatta barns långsiktiga utveckling som forskningen känner till på vikten av systematiskt arbete med läs-, skriv- och sifferfärdigheter det är viktigt att satsa på att förbättra främst den psykiska men även den somatiska hälsan för att motverka den ökade utsattheten sammanbrott d.v.s. avbrutna familjehemsplaceringar ökar risken för dåliga utfall Av Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn framgår att familjehemsplacerade barn och ungdomar särskilt ska uppmärksammas inom socialtjänst, skola, sjukvård och tandvård. Chefer och personal som möter familjehemsplacerade barn och unga ska ha kunskaper om de särskilda riskerna familjehemsplacerade barn och unga är utsatta för. Det är lika viktigt som att familjehemsföräldrarna får kunskap om dessa särskilda risker. Placeringskommunens ansvar - Socialtjänsten Socialtjänsten i placeringskommunen ska utreda, bedöma och underrätta sig i ärendet inför beslut om att godkänna familjehemmet. Socialtjänsten ska - inhämta samtycke om uppgiftsöverlämnande från vårdnadshavare - informera socialtjänsten i vistelsekommunen om placeringen - fortsättningsvis följa upp det placerade barnet och familjehemmet - informera avlämnande och mottagande skola om att barnet familjehemplaceras - informera tandvården i placeringskommunen om att barnet familjehemsplaceras. Socialtjänsten i placeringskommunen ska tillsammans med avlämnande skola ansvara för - att information överlämnas till mottagande skola - att möte sker i mottagande skola med rektor och övrig involverad personal I familjehemsplaceringsärenden ska en hälsoundersökning (somatisk, psykisk och tandhälsa) enligt intentionerna i BBiC (utredningsmodellen Barns Behov i Centrum) göras av Hälso- och sjukvården i placeringskommunen. Se bilaga
och http://www.socialstyrelsen.se/barnochfamilj/bbic/grundernaibbic. Se även under rubrik Hälso- och sjukvårdens ansvar, fjärde punkten. Vid akut familjehemsplacering kan det bli aktuellt att Hälso- och sjukvården i vistelsekommunen genomför hälsoundersökningen. Resultatet av hälsoundersökningen rapporteras av sjukvården till socialtjänsten i placeringskommunen. Socialtjänsten överlämnar resultatet av hälsoundersökningen till elevhälsans medicinska del i mottagande skola. Rutiner för bevakning av det familjehemsplacerade barnets hälsa ska ingå i uppföljningen enligt BBiC. Särskild uppmärksamhet på den unges sociala situation ska iakttas inför att barnet fyller 18 år. Socialtjänsten i placeringskommunen ska utifrån barnets ansökan fatta beslut om bistånd enligt SoL (socialtjänstlagen), för att kunna bo kvar i familjehemmet så länge som behov av bistånd föreligger. Dock minst till dess att gymnasieskolan avslutats. Socialtjänsten i placeringskommunen ansvarar för att det ska finnas en lokal samtyckesblankett för att förenkla hanteringen av sekretessbelagd information. Exempel finns att hämta på Västbus hemsida under respektive ledningsgrupp/dokument. Socialtjänsten i placeringskommunen ansvarar för att en lokal uppföljningsmall överlämnas till ansvarig rektor i mottagande skola för att använda vid mottagandet av familjehemsplacerad elev. Exempel finns att hämta på Västbus hemsida under respektive ledningsgrupp/dokument. Socialtjänsten i placeringskommunen ansvarar för att familjehemsplaceringen övervägs minst var sjätte månad. Placeringskommunens ansvar avlämnande skola: Socialtjänsten i placeringskommunen ska tillsammans med avlämnande skola ansvara för att information överlämnas till mottagande skola att möte sker i mottagande skola med rektor och övrig involverad personal Avlämnande skola ansvarar för att upprättade medicinska/psykologiska journaler, social utredning samt individuell utvecklingsplan/studieplan, och i förekommande fall åtgärdsprogram lämnas till rektor i mottagande skola. För de handlingar som innehåller sekretessbelagda uppgifter ska vårdnadshavares samtycke inhämtas. Vistelsekommunens ansvar mottagande skola
Rektor i mottagande skola ska besluta om åtgärder utifrån befintlig medicinsk/psykologisk journal, social utredning, individuell utvecklingsplan/studieplan, och i förekommande fall åtgärdsprogram. Rektor ansvarar för att möte genomförs tillsammans med familjehemsföräldrar, socialtjänsten från placeringskommunen och avlämnande skola. Målsättningen är att mötet äger rum innan barnet börjar skolan. Vårdnadshavare ges möjlighet att delta om socialtjänsten gör bedömning att det är för barnets bästa. Ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. Åtgärdsprogrammet beslutas av rektorn (3 kap 9 SL). Barnets individuella utvecklingsplan och åtgärdsprogram ska fortlöpande följas upp och utvärderas. Rektor ansvarar för att skolan genomför uppföljningsmöten, där både vårdnadshavare (om socialtjänsten i placeringskommunen gör bedömning att det är för barnets bästa), familjehemsföräldrar och socialtjänsten medverkar. Elevhälsan har ett särskilt ansvar för uppföljning för att undanröja hinder för familjehemsplacerade barns lärande och utveckling. I riktlinjerna definieras begreppet elevhälsa enligt nya skollagen (2010:800) som trädde i kraft från och med 1 augusti 2010 och ska börja tillämpas från och med 1 juli 2011. Definition i skollagens mening av elevhälsa enligt Skollagen 2 kap 25: Elevhälsa för eleverna i förskoleklass, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Observera ovan omfattar både offentlig och fristående skolverksamhet. Hälso- och sjukvårdsinstans ansvar Enligt Västra Götalands regionens (VGR) riktlinjer för ansvarsfördelning mellan barnpsykiatrin, barnmedicin, habilitering och primärvård har
VG Primärvård/Vårdcentral (där vårdnadshavare/familjehemsförälder/barnet är listad) ansvar för basal hälsovård för somatisk och psykisk hälsa inom första linjens hälso- och sjukvård Specialistnivån inom Barnmedicin respektive Barn- och ungdomspsykiatrin ansvar för måttliga till svåra/allvarliga fysiska respektive psykiska tillstånd, För barn under sex år ska vistelsekommunens BVC underrättas av den BVC där barnet är listad. Tandvården i placeringskommunen ska efter socialtjänstens information om att barnet har blivit familjehemsplacerat underrätta tandvården i vistelsekommunen I familjehemsplaceringsärenden ska en hälsoundersökning (somatisk, psykisk och tandhälsa) enligt intentionerna i BBiC (utredningsmodellen Barns Behov i Centrum) göras av Hälso- och sjukvårdens primärvård i placeringskommunen. Se under rubrik Placeringskommunens ansvar Socialtjänsten, tredje punkten. Vid akut familjehemsplacering kan det bli aktuellt att Hälso- och sjukvården i vistelsekommunen genomför hälsoundersökningen. Se under rubrik Placeringskommunens ansvar Socialtjänsten, fjärde punkten Övriga rekommendationer Vid rekrytering av nya familjehem är det av största vikt att socialtjänsten betonar och värderar familjehemmets förmåga till gott samarbete med skolan. Personalen inom hälso- och sjukvård inklusive ungdomsmottagningar ska ha kunskaper om de särskilda risker som familjehemsplacerade ungdomar lever under. I de fall det sker en omplacering till annat familjehem tillämpas riktlinjerna på nytt i alla sina delar. Uppföljning och utvärdering av dessa riktlinjer Västbus Västra Götalandsgemensamma styrgrupp har ansvar för uppföljning av riktlinjerna.
BILAGA till Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn sid 1(2) Grunderna i BBiC (Barns Behov i Centrum) För mer information: http://www.socialstyrelsen.se/barnochfamilj/bbic Grunderna i BBIC (Barns behov i centrum) illustreras med hjälp av en triangel. Triangeln visar hur viktig helhetssynen är för att förstå barnets situation och för att uppnå resultat. BBIC ger stöd i att kartlägga de tre sidorna och se hur de samspelar med varandra. Utgångspunkten för utredningen är att ta reda på barnets behov, om föräldrarna kan tillgodose behoven och hur föräldrarnas eventuella problem påverkar barnet. I BBIC betonas också omgivningens betydelse, det vill säga familj- och miljöfaktorerna. Dessa påverkar såväl barns och ungas utveckling som föräldrarnas möjligheter att tillgodose barnens behov. Triangelns tre sidor är barnets behov föräldrarnas förmåga familj och miljö. Barnets behov Barnets behov är utgångspunkten. Nedanstående behov beskrivs med hjälp av barnet/den unge, föräldrar och andra personer som har kunskap om barnet: hälsa utbildning (inklusive fritid) känslo- och beteendemässig utveckling identitet familj och sociala relationer socialt uppträdande klara sig själv. Föräldrarnas förmåga Föräldrarnas förmåga att tillgodose sitt barns behov och stödja hans eller hennes utveckling på ett lämpligt sätt är avgörande för barnets hälsa och utveckling. Att bedöma föräldrarnas
BILAGA till Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn sid 2(2) omsorgsförmåga är ofta en central del av utredningarna. Föräldrarnas förmåga att tillgodose barnets/den unges behov beskrivs utifrån följande områden: grundläggande omsorg säkerhet känslomässig tillgänglighet stimulans vägledning och gränssättning stabilitet. Familj och miljö I BBIC betonas även omgivningens betydelse, det vill säga familje- och miljöfaktorerna. Dessa påverkar såväl barns och ungas utveckling, som föräldrarnas möjligheter att tillgodose dessa behov. De faktorer som identifierats som viktiga är: familjens bakgrund och situation familjenätverk boende arbete ekonomi familjens sociala integrering lokalsamhällets resurser. I utredningen ska handläggaren identifiera såväl resurser som brister. Grundprinciper genomsyrar stödsystemet BBIC tar sin utgångspunkt i ett antal grundprinciper framtagna inom ramen för det engelska forsknings- och utvecklingsarbetet. Grundprinciperna bygger på en värdegrund, teori och metodsyn som är i linje med aktuell svensk barnavårdsforskning, lagstiftning och praxis. BBIC:s grundprinciper utgår från: barn och unga i centrum teoretiska utgångspunkter utvecklingsekologisk syn och andra teorier om barns och ungas utveckling likvärdiga möjligheter för alla barn samarbete med barn och deras familjer samverkan mellan myndigheter vid utredning och bedömning av insatser identifiera resurser och brister insatser under utredningens gång utredningen som utgångspunkt för planering och uppföljning av insatser kunskap och beprövad erfarenhet. Principen om barn och unga i centrum ska ses som överordnad utifrån syftet med BBIC. Barnets bästa ska alltid beaktas, utredas och redovisas i arbetet. Arbetet ska dokumenteras Triangeln och grundprinciperna genomsyrar BBIC:s dokumentationssystem, som består av olika formulär och stöddokument som följer förloppet i ett barn- eller ungdomsärende, se http://www.socialstyrelsen.se/barnochfamilj/bbic/documents/bbic_oversikt.pdf