Dokumenttyp Fastställd Utbildningschef Beslutsdatum Reviderat Handlingsplan Utbildningschef 2014-08-15 Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Relevanta dokument
BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER

Handlingsplan För mottagande och utbildning av nyanlända elever på Domarringens skola

Lagersbergsskolan Handlingsplan för Nyanlända elever

Plan för mottagande och lärande för nyanlända Riktlinjer anpassas till aktuell skolform

Riktlinjer och rutiner för mottagande av nyanlända elever

Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun

Handlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun.

Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever

Mottagande och lärande för nyanlända Anpassas till aktuell skolform

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever,

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever i förskoleklass grundskola och gymnasieskola

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever på Skäggetorpsskolan

Rutin för mottagande av nyanlända barn och ungdomar i förskola och skola

Reviderade Nösnäs, Skola och Barnomsorg Namn. Födelsedatum/personnr. Telefonnummer hem. Mobil... Vårdnadshavare 2 tel/mobil

Rutiner. för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun

Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr Gäller fr.o.m

Utbildning av nyanlända elever. - organisation i Nordmalings kommun

VÄLKOMSTEN STENUNGSUND ARBETSGÅNG

Riktlinjer för mottagande och utbildning av nyanlända elever

Riktlinjer för mottagandet av nyanlända barn och elever. till förskolor och skolor i Oskarshamns kommun

Stödmaterial för samverkan kring studiehandledning på modersmålet i grund- och gymnasieskolan

Riktlinjer för modersmålsundervisning i för-, grund- och gymnasieskola i Strängnäs kommun

Rutiner för mottagande av nyanlända elever GRÖ NKULLASKÖLAN. Lokal plan för Grönkullaskolan VT / HT 2014

Arbetsplan för nyanlända elever

Nyanlända elever i Hässleholms kommun Barn- och utbildningsförvaltningens riktlinjer

Nyanlända elevers integrering och lärande centrala faktorer ur ett språkpedagogiskt perspektiv

Undervisning för nyanlända vid Hedlundaskolan

Välkomstcentrum RUTINER OCH RIKTLINJER FÖR. Mottagande och utbildning av nyanlända elever i Borlänge kommuns grundskola och gymnasium

Elever med annat modersmål än svenska Kvalitetsrapport November 2014

Handlingsplan för mottagande av nyanlända

RUTINER FÖR UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER I HANINGE KOMMUN GFN 2016/268 och GVN 2017/47

Elevers rättigheter i skolan -enligt Skolverket. Malmköping 2 juni 2014

VÄLKOMSTEN STENUNGSUND ARBETSGÅNG

Kommunala anvisningar för modersmålsundervisning inom grundskolans åk 1 9 i Sigtuna kommun

Plan för att öka nyanländas måluppfyllelse i grundskolan

Strategiprogram för mångfald och likvärdighet

Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända barn och elever

Kontaktinformation Språkcentrum Mölndal

Kontaktinformation Språkcentrum Mölndal

Mottagnings- och Överföringsrutiner Hedlundaskolans förberedelseklasser

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning.

Barn- och utbildningsförvaltningens riktlinjer för mottagande av nyanlända barn och elever i förskola, grundskola och gymnasium

RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA ELEVER I SKOLAN

BARN OCH UTBILDNING Strategiprogram för mångfald och likvärdighet

Verksamhetsbeskrivning

Utbildning för nyanlända elever

Strategiprogram för mångfald och likvärdighet

Rutiner & Riktlinjer. Rutiner för inskrivning, kartläggning och överlämning.

Kontaktinformation Språkcentrum Mölndal

Handlingsplan för mottagande av nyanlända barn och elever,

Hur gör ni pedagogisk kartläggning?

Riktlinjer för modersmålsundervisning. Hedemora kommun

Karlsborgs kommun Storgatan 16, Karlsborg ,

START Stockholm träffar elevens vårdnadshavare eller i förekommande fall familjehem/god man/kontaktperson på HVBhem.

Rutiner & Riktlinjer. Rutiner för inskrivning, kartläggning och överlämning

Slutrapport. Nyanländas lärande. år stockholm.se. Viktor Engström och Anita Fagervall Utbildningsförvaltningen Stockholms Stad

Riktlinjer för mottagande av nyanlända barn och elever. Melleruds Kommun 2018

Nyanlända barn i Stockholms skolor. Till dig som är förälder eller vårdnads havare med annan skolbakgrund än svensk

ÄLVDALEN Handlingsplan för mottagande av nyanlända elever i skolor och förskolor i Älvdalens kommun.

Granskning av utbildning för nyanlända

Riktlinjer för Studiehandledning på modersmålet. Borlänge grund- och gymnasieskola

Mottagning av nyanlända elever i Norrköpings kommun

Nyanlända elevers lärande

Riktlinjer för mottagande av och undervisning för nyanländ elev i Strängnäs kommuns utbildningsväsende

Riktlinjer för nyanlända elevers utbildning

Rutin för mottagande och skolgång för nyanlända elever på Norrtullskolan år 7-9

Mottagningsrutiner för barn och elever från andra länder än Sverige till förskolor, grundskolor och gymnasieskola i Ängelholms kommun

STORUMANS KOMMUN HANDLINGSPLAN. för mottagande av nyanlända elever med annat modersmål än svenska i Storumans kommun

Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever i Mölndal.

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning.

Kommittédirektiv. Modersmål och studiehandledning på modersmål i grundskolan och motsvarande skolformer. Dir. 2018:38

Plan för introduktionsprogram i

Plan för inskolning och överlämnande 2016

RIKTLINJER FÖR FÖRBEREDELSEGRUPP Grundskola Enligt beslut i Kommunstyrelsen , reviderad

RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I STENUNGSUNDS KOMMUN

Svenske erfaringer med integration af nyankomne elever i Malmö kommune Sverige

Nyanländas lärande inget för eldsjälar. Jennypher Löfgren Åsa Önander

En välorganiserad modersmålsundervisning ger skolframgång

Nyanländas lärande. Linda Castell, Lund 16 september 2016

Beslut om att undervisning i svenska som andraspråk upphör

SMEDJEBACKENS KOMMUN Familje- och utbildningsnämnden

Enheten för Mottagande och Kartläggning av nyanlända elever i Katrineholms grundskolor. Bryggan

Dagens program. SMS-frågor VÄXA FÖR FRAMGÅNG. Nyanlända elever i fokus. Stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande. Allmänna råd Bedömning

Nyanlända i Piteå. Utbildningsförvaltningen

Augusti Tyresö kommun

Språkcentralen Malmö Stads kraftkälla för nyanlända elever i grundskolan. Stockholm april 2016 Ability Partner

Studiehandledning på modersmål, från teori till praktik

Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt?

Nyanlända elever. Örebro kommun. Jennypher Löfgren tel

Studiehandledning. Utmaningar och möjligheter

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan

2018/2019. Mottagnings- och integreringsplan för nyanlända elever i Munkedals kommun

Utbildning av nyanlända elever i Hallstahammars kommun. Kommungemensamma riktlinjer för förskolan till gymnasium

Riktlinjer för utbildning av nyanlända barn och elever

Beslut. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av studiehandledning på modersmålet vid Breviksskolan i Oxelösunds kommun.

Utbildning av nyanlända elever

Lärarsamverkan i undervisning av elever med annat modersmål än svenska

Välkommen till skolan!

Arbetsplan åk 1-6. Utveckla samverkan mellan undervisande pedagoger och studiehandledare genom projektet Nyanländas lärande.

Transkript:

Dokumenttyp Fastställd Utbildningschef Beslutsdatum Reviderat Handlingsplan Utbildningschef 2014-08-15 Dokumentansvarig Förvaring Dnr Anette Persson Castor Dokumentinformation Mottagande och

2 (7) Mottagande och introduktion av nyanla nda Skolverkets Allmänna råd (2008) Kommunen bör ha riktlinjer för mottagande av nyanlända elever se till att riktlinjerna är kända av skolans personal se till att informationen om hur anmälan till skolan ska ske finns lätt tillgänglig för elever och elevens vårdnadshavare verka för att samarbetet mellan olika berörda parter i närsamhället utvecklas Skolan bör ha rutiner för hur mottandet ska gå till så snart som möjligt skapa goda och förtroendefulla relationer med elevens vårdnadshavare ha fastställt vilket innehåll skolintroduktionen ska ha ha rutiner för nyanlända elevers introduktion i klassen återkommande ge eleven och elevens vårdnadshavare information om skolans värdegrund, mål och arbetssätt Individuell planering Skolan bör kartlägga elevens läs-och skrivförmåga samt kunskaper i modersmålet, i svenska och i andra språk kartlägga elevens kunskaper i olika ämnen beträffande begrepp, förståelse och förmåga till problemlösning ha rutiner för hur och av vem kartläggningen ska genomföras och dokumenteras genomföra kartläggningen fortlöpande genom återkommande strukturerade samtal med eleven och om möjligt elevens vårdnadshavare överväga vilka för- respektive nackdelar undervisning i klass elelr särskild grupp innebär för den aktuella eleven ha beredskap för att förändra organisation

3 (7) Första kontakten Kontakten ser olika ut beroende på om du är asylsökande: utbildningsförvaltningens kontaktperson får information av Migrationsverket. Kontaktpersonen kontaktar respektive skola/ rektor i upptagningsområdet du är nyanländ med anknytning: du tar själv kontakt med skolan du är i Etableringen: Arbetsförmedlingen eller socialtjänsten meddelar utbildningsförvaltningens kontaktperson som kontaktar respektive skola/ rektor i upptagningsområdet ensamkommande: information från socialtjänsten till utbildningsförvaltningens kontaktperson som kontaktar respektive skola/ rektor i upptagningsområdet samt handläggare för barnomsorg och fritids. Kontaktsamtal Rektor/ förskolechef, eller den rektor/ förskolechef utser, skolsköterska, pedagog och tolk deltar i samtalet. Syftet med mötet är att få en bild av elevens skolbakgrund eller tid i förskola. I mötet ges information om: schema, ämnen och skoldagens längd skolmåltid Fritidshem Förskola kontaktuppgifter till lärare, skolsköterska, rektor och sjukanmälan modersmålsundervisning samverkan med vårdnadshavarna - utvecklingssamtal skolhälsovården och vaccination Vårdcentralen och hälsoundersökning Oxelösund grundskolor/ förskolor Peterslundsskolan, Ramdalsskolan och D-skolan har elever från förskoleklass till åk 5. Till varje skola finns flera förskolor knutna. Breviksskolan har elever från åk 6-9. De flesta nyanlända går på D-skolan eller Breviksskolan beroende på elevens ålder. Gymnasieskolan Oxelösund har ingen egen gymnasieskola men samverkar med Nyköpings kommun. D-skolan Basen utgår ifrån inkluderingen via delaktighet och socialt samspel, vikten av relationer och att ingen blir marginaliserad. Arbetet utvärderars ständigt. Om problem uppstår med de nyanlända kontaktas föräldrarna via tolk om så behövs.

4 (7) Tolk hjälper till att skriva brev eller att ringa. De flesta nyanlända vill ha modersmålsundervisning och detta understöds. Modersmålet är viktigt dels ur den aspekten att man bygger ett nytt språk utifrån sitt eget modersmål. Det allra viktigaste i organisationen är att ALLA är ansvariga för våra nyanlända och det är ingenting som bara "specialister" sysslar med. Kompetensen höjs via pedagogiska konferenser som baseras på forskning och beprövad erfarenhet. Mottagandet och introduktionen utvecklas ständigt utifrån beprövade modeller och uppkomna behov. Skolans framtida fokus och mål är att fortsätta på den linje som påbörjats. Fler möten och mer kontakt med elevernas föräldrar för att få till det viktiga samarbete som gynnar oss alla. Oftast finns elever med samma modersmål i klasserna och dessa elever blir brobyggare i den första relationen och kontakten. De sitter ofta bredvid varandra och via detta samarbete lär sig också den eleven som förklarar mer i sitt eget lärande. Introduktionssamtal En eller två veckor efter att elev/föräldrar har hört av sig eller att vi fått ett meddelande från Migrationsverket sammankallar rektor berörda personer till introduktionssamtal. Rektor, skolsköterska, respektive lärare och biträdande rektor tillika speciallärare/ sva lärare deltar. Skolan meddelar via telefon eller brev vilket datum vårt första samtal ska äga rum. Mötet sker alltid på rektorsexpeditionen. Vi går igenom uppgifter kring elevens situation, skolbakgrund, nationalitet, religion och ankomstdatum till Sverige och Oxelösund. Rektor dokumenterar uppgifterna på en särskild blankett. Skolsköterskan ställer frågor om elevens hälsa, vaccinationer samt om de varit på läkarundersökning. Läraren presenterar sig och den klass eleven ska gå i. Klasskamrater och lärare presenteras genom skolkatalogen vilken de också får med sig. Ofta känner de igen någon i klassen från sitt eget hemland. Lärarens ansvar är också att i slutet av mötet visa elev/föräldrar klassrummet, dela ut schema, tider och annan information. Material delas ut till föräldrarna på deras modersmål angående det svenska skolsystemet och dess styrdokument. Eleven får sedan med sig böcker, penna, målarpennor, pennvässare och sudd hem. Kartläggning En första kartläggning av elevens kunskaper sker i introduktionssamtalet. Specialläraren säkerställer elevens utbildningsnivå utifrån material i svenska, engelska och matematik. När eleven gått en tid i skolan och en ny bedömning görs kan det visa sig att elevens nivå förändras. Skolstart Eleven får alltid börja skolan samma vecka eller i början på kommande vecka beroende på vilken veckodag det är, så snabbt som möjligt. Klassplaceringen utgår alltid efter elevens ålder. Alla nyanlända inkluderas i klass. D-skolans arbetssätt Klassläraren har det största ansvaret men har stöd av sva/ specialläraren (samma person). Arbetssättet är flexibelt och alla i organisationen har ansvar för

5 (7) att utbilda de nyanlända. SvA/ specialläraren hjälper till i klassrummen utifrån de behov som finns. I enskilda fall eller i grupp arbetar eleverna i språkrummet tillsammans med SvA/specialläraren. Eleven arbetar utifrån den nivå som kartläggningen visar och med material på rätt nivå. Breviksskolans arbetssätt På Breviksskolan arbetar vi med att direkt inkludera de nyanlända eleverna. Det innebär att vi efter en kartläggnings- och introduktionsperiod på 4-8 veckor ska ha hittat lämplig klasstillhörighet för eleven. Hur snart en elev börjar i klass och i vilka ämnen eleven börjar sker utifrån individuella bedömningar beroende på elevens tidigare skolbakgrund och i vilken årskurs denne anländer. Vi jobbar i hög utsträckning med studiehandledning på modersmålet för att eleven inte ska bli stillastående i sin kunskapsutveckling inom olika ämnen. Vi stödjer vårt undervisningssätt på Skolverkets rekommendationer Att bana väg för nyanlända elever mottagande och skolgång och har valt att satsa på det som lyfts fram som framgångsfaktorer i den utredningen: Valet av undervisningsform lyfts fram som en tydlig framgångsfaktor, vilket också ställer stora krav på kunskap och kompetens när det gäller flerspråkighet och andraspråkutveckling. I skrivelsen framförs att det är lärarna som ansvarar för att eleverna lär sig svenska och som måste ha specialistkompetens i vad det innebär att lära sig ett nytt språk, att lärarna måste ha kunskap om hur andraspråksinlärning går till och känna till förutsättningarna för en gynnsam språkutveckling. Utöver dessa kompetenser ska lärare ha grundläggande kunskaper när det gäller språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Lärarna på Breviksskolan som i första hand möter de nyanlända eleverna har utbildning i svenska som andraspråk. En fortbildningsinsats för att öka kunskaperna om hur språkinlärning i alla ämnen går till påbörjades under vårterminen 2014. En elev ska få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det. 5 kap.4 skolförordningen. Den nyanlända eleven erbjuds modersmålsundervisning 60 minuter/vecka. På Breviksskolan arbetar våra modersmålslärare för närvarande som studiehandledare i språken thai, urdu, arabiska och persiska/dari. Studiehandledare i andra språk rekryteras vid behov. Studiehandledarna och ämneslärarna samarbetar kring de nyanlända eleverna och studiehandledning kan ges på tre olika sätt, antingen förberedande, i klass eller efter lektionstid.

6 (7) Introduktionssamtal Så snart som möjligt när det tillkännagivits att en elev ska börja hos oss bokar skolan en tid för inskrivningssamtal tillsammans med eleven, vårdnadshavare, SvA-lärare, studiehandledaren på modersmålet/alternativt tolk samt skolsköterska. Inskrivningssamtalet sker i det vi kallar för studiegården SvA. Vi fyller i en blankett och får en första bild av elevens skolbakgrund, migrationsstatus, modersmål, undervisningsspråk, nationalitet, religion, hälsostatus. Om betyg och vaccinationsintyg finns med från hemlandet kopierar vi dessa. Vi berättar lite om det svenska skolsystemet, delar ut informationsskriften: Information till nyanlända och ser introduktionsfilmen på elevens modersmål eller i de fall elev och vårdnadshavare kan engelska på det språket. Förberedelsegrupp kartläggningstid Eleven börjar skolan i en förberedelsegrupp så snart som möjligt efter inskrivningssamtalet. I förberedelsegruppen påbörjas grundläggande språkinlärning i svenska och kartläggning av elevens tidigare kunskaper. De första dagarna gör eleverna olika matematiktest och intervjuas om kunskaper i engelska eller andra språk. Om eleven är nybörjare i engelska så placeras han/hon i en särskild undervisningsgrupp för nyanlända. Klassplacering SvA-läraren tar när det blir dags fram ett förslag till klassplacering som sen presenteras för, och diskuteras i arbetslaget. Placering av elever sker i första hand åldersadekvat men individuella hänsynstaganden görs utifrån elevens tidigare skolbakgrund och chansen till att hinna bli behörig till gymnasiet under sin tid på Breviksskolan. Om vi tror att detta möjliggörs genom ett års extra studietid för vi diskussioner med vårdnadshavarna kring nedplacering ett år. Klassplaceringen är inte statisk utan kan omprövas vid behov. När elevens klassplacering är fastställd har vi ett första samtal tillsammans med mentor där vi upprättar en individuell studieplan för nyanländ elev där vi beskriver elevens bakgrund, specificerar ansvarsfördelningen mellan elev, vårdnadshavare, mentor, SvA-lärare och studiehandledare. Målsättningen är att studieplanen sedan ska uppdateras en gång per termin i samband med elevens utvecklingssamtal. Efter inskrivnings- och IUP-samtalet med den nyanlända eleven tar mentor över ansvarat för eleven men erbjuds stöd från SvA-lärarna vid behov. Svenska som andraspråk Undervisning i svenska som andraspråk ska, om det behövs, anordnas för elever som har ett annat språk än svenska som modersmål, elever som har svenska som modersmål och har tagits in från skolor i utlandet, och invandrarelever som har svenska som huvudsakligt umgängesspråk med en vårdnadshavare. Rektorn beslutar om undervisning i svenska som andraspråk för en elev.

7 (7) På Breviksskolan arrangeras i första hand undervisningen i svenska som andraspråk som språkval. I de fall där eleven är helt nyanländ kan även undervisning i SvA ske på svensklektionerna. Undervisningen i svenska som andraspråk ersätter undervisning i svenska. Svenska som andraspråk är ett eget ämne och organiseras därför som ett sådant. Kunskapskraven i svenska och svenska som andraspråk är väldigt lika, det är undervisningen som skiljer de två ämnena åt. I svenska som andraspråk får eleverna en möjlighet att träna svenska på en grundläggande nivå tillsammans med andra elever som inte är förstaspråkssvenskar. Skolans bedömning är att i inledningsskedet få träna uttal i en SvA-grupp där närhet till en modersmålslärare finns, stärker elevens identitet och förbättrar dennes integration i övriga ämnen. Svenska som andraspråk har också ett annat fokus på svenska traditioner än vad undervisningen i svenska har. På Breviksskolan ser vi stora fördelar med att arbeta i nära samarbete med modersmålslärarna. Dels för att vi kan arbeta parallellt med nya begrepp på svenska och modersmålet och dels för att forskning visat på att ett starkt och nyanserat modersmål underlättar inlärningen av andraspråket.