Dokumentation från Mötesplats Funktionshinder 2 3 april 2014

Dokumentation från Mötesplats Funktionshinder 2 3 april 2014

U b NDER TVÅ SOLIGA OCH VÅRLIKA DAGAR i början av april besökte uppskattningsvis 3 000 personer Eriksbergshallen i Göteborg för att ta del av Mötesplats Funktionshinder 2014. Att summera årets Mötesplats Funktionshinder är inte enkelt men några ord som väl beskriver dagarna är delaktighet, kunskap och glädje. För en del blev det ett kärt återseende av tidigare kollegor, brukare och verksamheter men för många blev det också tillfälle att knyta nya kontakter och dela med sig av erfarenheter och idéer. Årets huvuföreläsningar, Östra Teaterns pjäs Churchill var inte heller klok och Eric Donells egenupplevda erfarenheter i Jag vill vara normal, var välbesökta och uppskattade. I denna dokumentation kan du läsa sammanfattningar av huvudföreläsningarna samt referat från några av de seminarier som arrangerades under Mötesplats Funktionshinder 2014. Planeringen inför nästa mötesplats drar igång inom kort och den värme, glädje och yrkesstolthet vi mött under dessa dagar inspirerar oss i det arbetet. Sist men inte minst, stort tack till alla medverkande och besökare! Väl mött på nästa Mötesplats Funktionhinder! Nicholas Singleton, projektledare, Mötesplats Funktionshinder Mötesplats Funktionshinder 2 3 april 2014

Teknik för aktivitet och upplevelse Eldorado David Vessby, musikpedagog på Eldorado, visade hur de använder ny teknik för att skapa aktiviteter för sina besökare. EELDORADO ÄR ETT aktivitetscenter för personer med grav intellektuell funktionsnedsättning. Den mentala åldern på besökarna är 0 2 år vilket kräver att aktiviteterna är lättstyrda. Det var också något man hade för ögonen när man startade projekt Interaktiv design, som syftar till att uppdatera och förnya utbudet av tekniska lösningar. Musik, rörelse, ljud och ljus är viktiga delar i aktiviteterna. Resultatet blev att man låter en Ipad vara navet i många av de aktiviter man utvecklat. Den har en stor pekskärm, vilket gör aktiviteten lättstyrd, och man kan också låta beröringen av skärmen aktivera många olika saker samtidigt, till exempel ljud och ljus. Medföljaren är en nyckelperson Det är alltid en medföljare med besökaren och den personen är viktig. Tillsammans med personalen på Eldorado försöker man ta reda på vilka aktiviteter besökaren gillar. Det är ett detektivarbete att upptäcka vad som fångar besökarnas intressen, sa David Vessby, musikpedagog på Eldorado. David visade filmer om flera av de nyutvecklade aktiviteter som finns på Eldorado. En av filmerna visade ett spel där medföljaren hjälper till att luta besökaren åt höger eller vänster för att styra spelet. En annan film visade en stor pekskärm, där besökaren kan peka på rutor som aktiverar olika filmer, musik och spel. På Eldorado kallar man detta trycka-händaprogram. Man har också gjort musikinstrument av en Ipad, en så kallad padofon. Besökaren sitter på en bashögtalare när han eller hon spelar på padofonen vilket inte bara ger en musikupplevelse utan också vibrationer när man rör instrumentet på pedskärmen. På Eldorado har man skapat olika rum för olika upplevelser och aktiviteter. En studsmatta i ett av rummen har fått liv genom tre sensorer där ett pålagt eko förlänger ljudupplevelsen. Till studsmattan har man också kopplat en projektor. En app som aktiveras av ljud ger då en visuell upplevelse på väggen när man slår på studsmattan. David visade också en wavedrum, som är en trummaskin som gör ljud av rörelser. Man fäster en klämma som är kopplad till maskinen, på exempelvis ett bord, och när man slår på bordet genereras ljud. Det går alltså att skapa musik och ljud bara genom att slå på det klämman är fäst på. Han visade också en LED-strålkastare, som växlar färg vid slag och vibrationer. Seminariet visade tydligt att tekniken verkligen kan berika den här gruppens tillvaro. De kan uppleva, stimuleras och njuta av musik, ljud, ljus och rörelse med hjälp av modern teknik och engagerade männsikors uppfinningsrikedom. Mer information finns på www.goteborg.se/ eldorado. Mötesplats Funktionshinder 2 3 april 2014 3

Det är de speciella och unika som drivit utvecklingen framåt. Östra Teatern CCITATET ÄR HÄMTAT ur Östra Teaterns nya uppsättning Churchill var inte heller klok, som spelades under Mötesplats Funktionshinders första dag, den 2 april. Pjäsen handlar om hur svårt det kan vara att få eller behålla ett jobb när man har en funktionsnedsättning. Östra Teatern är fullbokade resten av året vilket visar på ämnets aktualitet. Skådespelet är övertygande och hela tiden närvarande. Föreställningen blir en verklighetsnära upplevelse och det är lätt att sätta sig in i och förstå de fördomar och svårigheter den funktionsnedsatte möts av i samhället. Ett exempel är när Anton, som har en lindrig utvecklingsstörning, är hos arbetsförmedlingen. Beskedet att han måste ha tålamod och att arbetsmarknadsutbildningar bara är till för prioriterade grupper kan få den mest inbitne optimist att tappa sugen. Men Anton svarar: Prioritera mig då! I pjäsen får vi följa de tre karaktärerna Anton, Hanna som har adhd, och Jonas som har Asperger och deras kamp för att få eller behålla ett arbete. Kampen står inte bara mot myndigheter och arbetsmarknaden, det är också en kamp mot fördomar och att få bli accepterad som den man är. I fallet med Jonas sätter det sociala samspelet krokben. Han förstår inte varför han måste prata med kunder och kollegor hela tiden vilket leder till att han antingen inte får eller vill vara kvar på sitt jobb. Jonas får så småningom hjälp av en engagerad jobbcoach och det visar sig att ett av Jonas stora intressen är potatischips. På frågan vilken sort som är hans favorit svarar han: Naturell, faktiskt. Man kommer tillbaka till det. Den här sortens komiska inslag lättar upp och gör både ämnet och föreställningen lätt att ta till sig. Det görs med glimten i ögat och utan att skoja bort budskapet. Jobbcoachen förstår att ett arbete i en livsmedelsaffär kan vara något för Jonas, som vid det här laget tröttnat på löften om att få ett jobb han kommer att trivas med. När Jonas efter en tid träffar sin jobbcoach igen förstår vi att han trivs i affären, både med sin chef och sina arbetskamrater och även med besvärliga kunder. Hannas problem är inte att få jobb utan att få vara kvar. Hon får jobb på en förskola och när hon förväntar sig förlängd anställning säger hennes chef att hon har svårt att passa tider och att hennes uppriktighet skapar dålig 4 Mötesplats Funktionshinder 2 3 april 2014

stämning i arbetslaget på förskolan. Hanna blir förstås besviken men söker sig istället till hemtjänsten, där hon tar sig an de mest krävande brukarna. Hennes engagemang tar tid, arbetssituationen blir stressad och till slut bränner hon ut sig, utan att själv riktigt förstå varför. Anton får jobb på en hamburgerrestaurang. Han trivs, mycket tack vare att han har en förstående chef som ser hans svårigheter men också hans styrkor. Han minns till exempel vad kunderna beställer vilket får dem att komma tillbaka. Detta ser Antons chef. Hon uppmuntrar honom och blir ett stort stöd. Allt fungerar bra ända tills den dag chefen säger att hon ska sluta för att byta jobb och flytta till en annan stad. Detta blir ett dråpslag för Anton och han säger upp sig. ~ Det är En pjäs att lära av En av de stora behållningarna när olika med Churchill var inte heller klok är att ensambeln på människor möts som ett träffande sätt fångar de svårigheter som olika funktionsnedsättningar medför. kreativiteten frodas. Det är lätt att känna igen sig i karaktärernas personligheter utan att det känns överspelat. Titeln på föreställningen kommer sig av att man i en scen talar om att vi ska vara glada att Churchill var bipolär och lite galen. Hans envishet och galenskap gjorde att han lyckades mobilisera England i kriget mot nazityskland. I scenen konstateras att det är de speciella och unika som drivit utvecklingen framåt och avslutas med: Det är när olika människor möts som kreativiteten frodas. Det är tänkvärt. Kanske ligger framgångarna med pjäsen inte bara i att det är ett aktuellt ämne. Möjligtvis väcker titeln och ämnet nyfikenheten. Det finns något att lära för alla i Antons, Hannas och Jonas berättelser. Ökad tolerans och förståelse för att en del människor behöver en anpassad arbetsmiljö för att fungera är en sak, en insikt om den funktionsnedsattes problematik en annan. Det handlar också om att synliggöra fördomar förknippade med funktionsnedsättningar. Churchill var inte heller klok lär sin publik många viktiga saker; uppmärksamma funktionsnedsatta i arbetslivet, föregå med gott exempel och avdramatisera funktionsnedsättningar. Mer information om Östra Teatern finns på www.ostrateatern.se. Mötesplats Funktionshinder 2 3 april 2014 5

6 Mötesplats Funktionshinder 2 3 april 2014

Att bedriva tillsyn och om vad lex Sarah innebär Inspektionen för vård och omsorg (IVO) INSPEKTIONEN FÖR VÅRD OCH OMSORG är den myndighet som ansvarar för tillsyn och tillståndsprövning inom hälso-och sjukvård, socialtjänst och verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Syftet med tillsynen är att granska att alla människor får vård och omsorg som är säker, har god kvalitet och bedrivs i enlighet med lagar, förordningar och föreskrifter. Lars-Erik Gotthard, inspektör på IVO, berättade om vad som styr myndighetens arbete och hur man arbetar med tillsyn. Hur sker tillsynen? Granskningen av verksamheter kan initieras på tre sätt; regeringens regleringsbrev pekar ut ett antal områden eller verksamheter att inspektera. IVO kan också påbörja ett tillsynsärende på eget initiativ. Det kan exempelvis handla brukare som har svårt att klaga eller anmäla själva. Den vanligaste anledningen till att IVO granskar en verksamhet är emellertid att man får in en amälan eller ett klagomål från brukare eller anhörig. I de klagomålsärenden man granskar tar man in dokumentation från den anmälda verksamheten. För IVO handlar det inte om att sätta dit eller hänga ut enskilda kommuner eller verksamheter. Granskningen görs för att brukaren ska få bästa möjliga kvalitet på omsorgen. Mycket av arbetet går ut på att informera om vad som gäller så att verksamheterna vet. Framför allt inom daglig verksamhet kan lagar och regler vara svårtolkade. Det är mycket sällsynt att man stänger verksamheter. Det gäller både kommunala och privata aktörer, enligt Lars- Erik Gotthard. Missförhållanden enlig lex Sarah ska alltid anmälas Lex Sarah gäller inom socialtjänsten och i verksamheter enligt lagstiftningen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), med andra ord personal inom hälso- och sjukvård, äldreomsorg och funktionsnedsättning. Lena Almvik från IVO, berättade om vilka fall som kan vara föremål för en anmälan enligt lex Sarah. Lagen har förändrats och säger numera att personalen ska vaka över vårdtagarna. Det ska finnas påtagliga risker för missförhållanden, såväl privata som offentliga verksamheter omfattas och anmälningsskyldigheten gäller både i handläggning och utförande, sa Lena Almvik. Det är viktigt att tänka på att alla vårdinsatser är frivilliga från brukarens sida. Tvång räknas alltså som fysiskt övergrepp. Utgångspunkten är att den enskilde brukaren alltid befinner sig i underläge. Brister i utförande av insatseter kan exempelvis vara att personalen sover på natten trots att man ska vara vaken, hantering av rullstolar etc. Missförhållande kan alltså handla om sådant som har utförts men också om det som inte utförts. Alla rapporter enligt lex Sarah ska utredas och rutiner för hur det görs ska finnas. Utredningen ska visa om det rapporterade ska skickas vidare till IVO eller inte. Mer information och en handbok om lex Sarah hittar du på IVO:s webbplats, www. ivo.se. Läs mer om IVO och lex Sarah på www.ivo.se Mötesplats Funktionshinder 2 3 april 2014 7

Den som har lim i handen kastar inte frisbee. Eric Donell ERIC DONELL ÄR ett energiknippe i ordets rätta bemärkelse. Med över 30 olika jobb på sitt CV är det tydligt att han har massor av energi och driv. Men det är inte alltid denna energi har uppfattats som något positivt. Som barn möttes hans energiska sätt av tillsägelser om att sitta still och uppföra sig som andra barn. Skolan var en jobbig tid eftersom stillasittandet blev som ett fängelse. Själv förstod han inte vad det var som kliade i kroppen och gjorde honom så rastlös. I föreställningen Jag vill vara normal får vi följa med Eric Donell på en resa i hans liv, som till stor del handlat om sökandet efter svaret på frågan: Vad är det för fel på mig? Sent i livet, alldeles för sent enligt honom själv, får han diagnosen Tourettes syndrom, adhd och ocd. De är relativt vanliga neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (npf:er, som Eric säger) men som odiagnostiserade påtagligt försämrar livssituationen för den som drabbats. Eric Donell berättar om hur han som liten vaknade varje morgon och hoppades att han blivit symtomfri. Han beskriver det som en klåda som han inte förstod vad det var och hur han skulle hantera. Skoltiden var plågsam för Eric. Han blev retad och utstött och hamnade ofta i slagsmål. Som den optimist han är vände han det till sin fördel genom att bli klassens clown och upptåg och påhitt blev ett sätt att kanalisera energin: Utanförskapet gör att man går sin egen väg. Det för också med sig en kreativ drivkraft, berättade Eric Donell. Hans uppfinningsrikedom och driv gör att han i tonåren startar diskotek och arbetar som städare och vaktmästare på Folkets Hus. Via ett uppträdande på en talangtävling blir han sångare i ett synthband och så småningom även sångare i ett dansband. Han skriver också manus för byrålådan men bestämmer sig en dag för att manusen borde bli en tv-serie och beger sig till Hollywood för att söka lyckan. Två veckor senare står han ensam på en bakgata i Los Angeles, utan pengar och utan planer. Och upptäcker något nytt: Jag upptäckte att vacuum är något bra. Helt plötsligt hade jag inget att göra. Jag fick tid att stanna upp och få nya impulser. Det är 8 Mötesplats Funktionshinder 2 3 april 2014

något jag rekommenderar alla att göra då och då. Allt kan förändras! Ge dig själv en ofylld kalender och tid att reflektera, uppmanar Eric Donell. När han kommer tilbaka till Sverige har han bestämt sig; han ska bli skådespelare. Han söker till Calle Flygares teaterskola i Stockholm och möts vid antagningsprovet av: Du är för gammal varpå Eric kontrar: Det är jag inte alls. Äldre skådespelare behövs också. Under sin USA-vistelse har han kommit i kontakt med en fotograf som tar porträttbilder av skådespelare och kändisar och tänker att det borde ju fungera även i Sverige. Kamraterna på teaterskolan håller med och under studietiden startar han en fotoateljé som specialiserar sig på porträttbilder. Eric Donell är både inspirerande och fascinerande. I föreställningen blandas ett innehållsrikt arbetsliv med berättelser om svårigheterna med att leva med Tourettes och adhd men också om de möjligheter som finns i livet. Och han har ett konkret råd: Gör det bara! Låt kreativiteten flöda! Under mitt liv har jag uppfunnit ett ordspråk: Den som har lim i handen kastar inte frisbee. Ägna dig inte åt självcensur, det finns tillräckligt många andra som tycker att din idé är dålig. Ängslan över vad andra ska tycka stoppar många. Jag säger: Skit i dem! säger Eric Donell. Efter teaterskolan arbetar han som radiopratare och radioreklamspeaker, får en roll i TV 4:s dokusåpa Vänner och Fiender och ger röst åt ankan Plumse i den tecknade tv-serien Orsons farm. Livet rullar på i högt tempo men Eric blir aldrig av med känslan av att något är fel. Hans tics gör sig ständigt påminda, även om symtomen avtar när han står i rampljuset. En kväll i slutet av 1990-talet när Eric sitter vid datorn får han ett infall att söka information om de problem han upplever. Det visar sig att han har Tourettes syndrom, en åkomma som varit känd sedan 1885 och som han delar med 70 miljoner andra världen över. Trots åtskilliga besök hos barnpsykologer, terapeuter, barnläkare, psykoterapeuter, läkare och psykologer är det ingen som kunnat ställa en diagnos. Eric känner en stor lättnad över den nyvunna kunskapen men samtidigt en stor frustration över att fler i hans situation kan gå odiagnostiserade ett helt liv. Ett av resultaten av frustrationen blir filmen Utanför din dörr, där han spelar en ung man som, i likhet med Eric, har Tourettes. Erics Donells föreställning har två tydliga budskap: diagnostisera mera och öka kunskapen om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Fördomarna är många och med kunskap kan man råda bot på många felaktiga uppfattningar. För Erics del blev diagnosen en uppenbarelse som förändrade livet. En upplevelse han önskar att fler får dela. Mer information om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar finns på riksförbundet Attentions webbplats: www.attention-riks.se och www.sjalvhjalppavagen.se Mötesplats Funktionshinder 2 3 april 2014 9

Ung med funktionsnedsättning. Exempel på anhörigstöd. Göteborgs Stad och Partille kommun SEDAN ÅR 2009 är anhörigstödet reglerat i lag. Två tredjedelar av all vård och omsorg ges av anhöriga och för många är det självklart att hjälpa till att vårda en anhörig eller släkting. Stöd till anhöriga är till för alla som stödjer, hjälper eller vårdar en familjemedlem, släkting, vän eller granne. Ofta är det påfrestande och den anhörige som vårdar kan själv vara i behov att få stöd. Därför finns anhörigstöd som en avlastning, såväl socialt som fysiskt och psykiskt. Astrid Sælen från anhörigstöd i SDF Lundby i Göteborg berättade om hur en del av anhörigstödet ser ut i Göteborgs Stad: Biståndet kan ske i form av service eller ekonomiskt bistånd. Göteborgs Stad har anhörigkonsulenter som hjälper de anhöriga med detta. Konsulenterna ger stöd i form av samtal och stödet gäller både äldreomsorg och funktionshinderområdet, berättade Astrid Sælen. Stöd till barn och unga i Partille Kerstin Tell, anhörigkonsulent barn och unga, Partille kommun, berättade om hur hon arbetar med anhörigstöd till barn och ungdomar upp till 18 år. Den som har ett syskon eller en förälder med en funktionsnedsättning, exempelvis adhd, autism, utvecklingsstörning eller psykisk sjukdom kan få träffa en anhörigkonsulent. Träffarna sker enskilt eller i grupp tillsammans med andra som har en liknande situation. I dag finns två syskongrupper; en för barn i åldrarna 5 8 år och en för barn 9 12 år. När familjen träffar Kerstin Tell samtalar hon först med både barn och föräldrar. Efter det genomför hon samtal och aktiviteter med barnen och mötet avslutas med ett familjegemensamt samtal igen. Till sin hjälp under samtalet med barnen har Kerstin bland annat en nätverkskarta, nallekort och en luftballong. Med luftballongen Kerstin Tell och Astrid Sælen berättade om hur en del av anhörigstödet ser ut i deras respektive kommuner. kan barnet visa vad som höjer eller sänker känslorna, vad som känns jobbigt eller bra. De barn som Kerstin Tell möter i sitt arbete har många kloka tankar. Samtalen är viktiga för barnen och för många är det första gången de pratar med någon annan än familjen om det man tycker är jobbigt och i många fall skäms för; att ha ett syskon med funktionsnedsättning. Några citat om vad barnen tycker är bra med att komma till samtalen illustrerar detta: Att vuxna får veta hemlisar, om nå t varit jobbigt. Bra att kunna snacka med andra om sitt syskon. Kunna vara ärlig om vad man känner och tycker om den funktionshindrade. Att man lär sig att man inte ska bli sur om man har en adhd-syster eller brorsa. Syskongrupperna har olika teman, exempelvis Att känna sig olik, att ha ett olikt syskon, Att skämmas för sig själv och andra, adhd, utvecklingsstörning och autism. Grupperna träffas en gång i månaden under en och en halv timme. 10 Mötesplats Funktionshinder 2 3 april 2014

Litteraturtips om funktionsnedsättning, familj och syskonskap: Jonathan på måsberget av Jens Ahlbom, Pricken av Margret Rey, Tio tankar i huvet, men ingenting på pappret av Lisbeth Iglum Rønhovde, Litet syskon av Christina Renlund, Jippie! Jag har ADHD av Jessica Stigsdotter Axberger Fredrik Holm berättade om föräldrastödsprojektet 16 25 som pågår i Majorna-Linné. Föräldrastödsprojekt i Göteborg Fredrik Holm, projektledare för föräldrastödsprojektet 16 25 i SDF Majorna-Linné tog över stafettpinnen och presenterade det stadsdelsövergripande projektet om anhörigstöd som pågår i Göteborgs Stad. Syftet med projektet är att undersöka behov och utforma stödinsatser till föräldrar till ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning i åldrarna 16 25 år. Föräldragruppen är en mycket viktig grupp, som ofta är bortglömd. De har en tuff situation med både högre sjukfrånvaro och ofrivillig frånvaro än andra föräldrar. När projektet startade började man med att bjuda in föräldrar till samtal i fokusgrupper för att fånga deras åsikter och synpunkter. Det föräldrarna framför allt efterlyste var kunskap och information. Många föräldrar uttryckte också frustration över det tomrum som infinner sig när deras barn nått en viss ålder: Så länge de går i skolan finns det någon att slåss mot. Det saknas sedan, då finns det ingen. Det är en kamp., säger många förädrar till ungdomar med funktionsnedsättningar. Även myndighetsåldern är komplicerad och jobbig att hantera för många föräldrar. Från att ha varit involverad blir man plötsligt utesluten. De professionella vänder sig ofta till den unge, vilket gör att man inte tar till vara föräldrarnas kunskaper. För många undomar infinner sig också ett ingemansland när de slussas från barnpsykiatrisk mottagning till vuxenpsykiatrisk. Genom att bjuda in föräldrarna och lyssna till deras synpunkter fick man en bild av vilka insatser som behövs. Det handlar bland annat om utbildning för föräldrar, fortsatta mötesplatser mellan föräldrar och andra professionella, exempelvis socialtjänst, Försäkringskassan, arbetsförmedlingen och andra aktörer. För att inte tappa föräldrarnas viktiga kunskaper står föräldraperspektivet i fokus för projektet. Vi behöver synliggöra relationen mellan föräldrar, professionella och de unga, sa Fredrik Holm. Projektet RiFS, Riktat Föräldrastöd, har gjort en första kartläggning inom området och identifierat samverkanssvårigheter. Det man kan göra vidare är att skapa mötesplatser mellan föräldrar och professionella men också mellan professionella och professionella. Föräldrastödsprojektet 16 25 bedrivs i nära samverkan med anhörigstödscentrum och i samarbete med anhörigkonsulenter. Läs mer om anhörigstöd: Anhörigstöd, Göteborgs Stad. Stöd till barn och unga under 18 år, Partille kommun. Föräldrastödsprojektet 16 25. Mötesplats Funktionshinder 2 3 april 2014 11

Så funkar sex! forum SKILL Jos Rossling och Erika Gustafsson från Forum Skill FFORUM SKILL STÅR FÖR Samarbete, Kompetens, Intersektionalitet, Lärande och Lust. Det är en ideell förening som drivs med utgångspunkt i de mänskliga rättigheterna. Forum Skill arbetar för ökad samverkan mellan olika aktörer, till exempel föreningar och organisationer, kommun, landsting, forskning, universitet och utbildningar. Man vill också vara en länk mellan forskning och praktik och arbetar för ökat socialt entreprenörskap. Jos Rossling och Erika Gustafsson från Forum Skill berättade om projektet Så funkar sex. Det riktar sig till personer som har intellektuella funktionsnedsättningar och/eller kognitiva svårigheter. Syftet är att ta fram ett tillgängligt, lustfyllt och normkritiskt metodmaterial om sex, samlevnad och sexualitet för denna grupp. Forum Skills tidigare projekt Fördom och Stolthet, som även det vände sig till personer med intellektuella funktionsnedsättningar, handlade om hbtq-frågor och om att väcka normkritiska diskussioner. Projektet resulterade i ett medtodmaterial i två delar; dels ett informationsmaterial, dels ett samtalsmaterial med övningar. Under den turné man gjorde med Fördom och Stolthet mötte man många frågor om sex för intellektuellt funktionsnedsatta. Det fanns ett stort behov av ett material som tar upp frågorna kring sex och samlevnad, vilket resulterade i Så funkar sex. I det material man tagit fram har det varit viktigt att bilderna ska ha ett vuxet och moget uttryck för att bilderna inte ska bli barnsliga. Det utbildningsmaterial inom sex och samlevnad som finns i dag är lätt för funktionsdugliga att ta till sig och därför behövs ett material för de som inte har samma förutsättningar. I materialet, som kommer att bestå av en bok, en handledning till personal och en novellfilm, får målgruppen fakta om bland annat hur man kan lära sig mer om sin kropp, sina känslor och att sätta ord på olika kroppsdelar. Det är bättre att få saklig information i ämnet än att man får leta upp informationen själv, vilken ofta är felaktig, för barnslig eller för grov. Tillgänglig information är viktigt för att lära sig att sätta gränser och bejaka eller neka det man tycker om, sa Erika Gustafsson. För att undvika eldsjälar efterlyser Forum Skill en handlingsplan för sex- och samlevnadsfrågor i de verksamheter där intellektuellt funktionsnedsatta vistas. Ett öppet förhållningssätt är viktigt när man diskuterar sex och samlevnad. Några tips i arbetet med målgruppens frågor kring sex och sexualitet är att undvika pekpinnar, göra sociala berättelser, låta personerna få fatta sina egna beslut och inte avvisa eller skuld- och skambelägga frågor. Läs mer om Forum Skill och Så funkar sex på: http://forumskill.com/sa-funkar-sex. 12 Mötesplats Funktionshinder 2 3 april 2014

Lean inom vård- och omsorg Partille kommun Marie Jonsson och Eva Björneskog från Partille kommun berättade om hur de arbetar med Lean. HUR KAN LEAN anpassas till vård- och omsorg? Det berättade representanter från Åsvägens serviceboende under sitt seminarium på Mötesplats funktionshinder. Lean, som har sitt ursprung i den japanska bilindustrin, är en metod för att hitta nya bättre och effektivare sätt att arbeta på. Det handlar om att använda verktyg på rätt sätt, även inom vårt yrke, sa Eva Björneskog, enhetschef på Åsvägens serviceboende. Arbetet med att implementera Lean som arbetsmetod började 2011 då delar av personalen utbildades inom metoden, för att sedan gå vidare och börja introducera metoden inom sina arbetsgrupper. Även om vägen inte varit spikrak har flera specifika förändringar genomförts som underlättar arbetet för personalen. Det handlar mycket om att se hur processer och händelser påverkar varandra, även små förändringar kan göra stor skillnad på en arbetsplats, sa Marie Jonsson, stödpedagog på Åsvägen. Vi har sett att kommunikation och samarbete är väldigt viktiga delar när vi arbetat med förändringsarbetet, berättade Marie. Lean är nu en del av verksamheten där chef och personal möts på särskilda Leanmöten för att lyfta och diskutera möjliga förbättringar på arbetsplatsen. Sagt om Mötesplats Funktionshinder 2014 ~ Det har varit så otroligt roligt att få berätta om vår verksamhet samt att träffa alla dessa människor!! Vi i Cabarén skapade oss många nya kontakter för samarbete. Christell Heikka och Birgitta Ulriksson, Partille kommun, utställare och medverkande på speakers corner Vi tycker det var en välordnad mässa, det var lätt att vara utställare och seminariehållare. Lars-Erik Gotthard, IVO, Inspektionen för vård- och omsorg, utställare och seminarium För oss var detta ett riktigt bra tillfälle att få möta vår målgrupp och vi är så tacksamma för den respons vi fick under dessa dagar. Anette Lind, Villa Arelid, utställare på mötesplatsen Är alldeles uppfylld av dagarna på Eriksberg! Och de av mina medarbetare som kunde besöka mötesplatsen var väldigt nöjda och även de brukare som var med. Annika Olofsson, enhetschef Öckerö kommun Mötesplats Funktionshinder 2 3 april 2014 13

~ Manilla Vad har du fått ut av Mötesplats Funktionshinder 2014? Forsberg och Nathathai Sitthad, Göteborgs Stad Det är viktigt att känna till hur funktionsnedsättningsverksamheten fungerar då den liknar den verksamhet vi arbetar inom. Det finns mycket att lära av varandra. Vi var även på Mötesplats Äldreomsorg och det var också väldigt bra. Nemat Iqbali, studerar till personlig assistent Jag har fått en annan syn på hur funktionsnedsatta personers situation på arbetsmarknaden ser ut. Jag tycker att det är svårt för ungdomar att ta sig in på arbetsmarknaden över huvud taget och när man jämför deras förutsättningar med ungdomar som har funktionsnedsättningar så inser man hur svårt det kan vara för dem. Helene Krantz och Helene Lindblom, kontakt och stöd, SDF Majorna-Linné Vi tyckte att teatern var bra! Det var också kul att se hur de olika verksamheterna arbetar och det är något man kan ta med sig i sitt eget arbete. Patricia Miranda och Aloma Svensson, studerar till aktiveringspedagoger Vi har lärt oss om hur olika verksamheter kan möjliggöra vardagsaktiviteter för funktionsnedsatta genom tydlig kommunikation och struktur. Vi har även tagit mycket fina bilder. Sam Kerr, studerar till assistent Jag har blivit upplyst! Det finns många bra verksamheter och behandlingar. Teatern var fantastisk och det har varit en trevlig och inbjudande atmosfär. Jag har även samlat på mig en hög broschyrer som jag ska läsa igenom. Läs mer om Mötesplats Funktionshinder på www.grkom.se/motesplatsfunktionshinder. Följ oss gärna på Facebook: www.facebook.com/motesplatsfunktionshinder, och Twitter: @mpfh2014 Text och foto: Jacob Bucht, Amanda Hammarström och Mathias Stenback, GR. Layout: Mathias Stenback, GR. Göteborgsregionens kommunalförbund Gårdavägen 2, 402 22 Göteborg Tel. 031-335 50 00, Fax 031-335 51 17 gr@grkom.se www.grkom.se/valfard