EXAMENSARBETE. Andraspråksinlärning med hjälp av sånger och ramsor. Jag hade en gång en båt och Pelle Plutt. Camilla Persson

EXAMENSARBETE Andraspråksinlärning med hjälp av sånger och ramsor. Jag hade en gång en båt och Pelle Plutt Camilla Persson Lärarexamen, grundnivå Lärarexamen 270/300/330 hp Luleå tekniska universitet Institutionen för konst, kommunikation och lärande

Institutionen för konst, kommunikation och lärande A0010P Examensarbete 2011 Handledare: Marja-Liisa Lejon Författare: Camilla Persson Andraspråksinlärning med hjälp av sånger och ramsor Jag hade en gång en båt och Pelle Plutt

Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts (Skolverket, 2011, s. 239).

Sammanfattning Denna uppsats tar en närmare titt på sångens inverkan på andraspråkinlärning och hur sånger/ramsor eventuellt påverkar inläraren i en positiv bemärkelse. Utgångspunkten är unga vuxna som har relativ kort vistelsetid i Sverige och som studerar på ett introduktionsprogram i Västerbotten. Studien, som är kvalitativ, genomfördes på en skola i Västerbotten. Informanterna arbetade djupgående med tre sånger och tre ramsor. Arbetet skedde framförallt på lektionerna i svenska som andraspråk (sva) men även på musiklektionerna. Informanterna läste in ett antal ord före projektets början och samma ord efter avslut. Observationer på sva-lektionerna och musiklektionerna och de två inläsningarna utgör den empiriska undersökningen och således basen för uppsatsen. Syftet med uppsatsen var att undersöka kopplingen mellan utveckling i andraspråk och sånger/ramsor samt att undersöka en eventuell koppling mellan förståelse av den svenska prosodin (ljudlära) och sånger/ramsor. Resultatet visar att sången påverkade informanterna och att informanternas vokal/konsonantkvantitet blev bättre och i vissa fall även ord/satsrytmen. Eftersom urvalet är begränsat går det dock inte att dra några generella slutsatser, men det ger en indikation om möjligheterna med sånger/ramsor som metod i andraspråkssammanhang. Det går att göra vissa kopplingar mellan denna undersökning och de studier som gjorts både i förstaspråks och andraspråkssammanhang, bland annat ökar intresse och motivation bland inlärarna. Nyckelord: sång/musik andraspråksinlärning prosodi

Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Bakgrund... 2 2.1. Svenska som andraspråk... 2 2.1.1. Prosodi... 2 2.1.2. Rytm... 2 2.1.3. Viktiga delar inom prosodi/rytm... 3 2.2. Styrdokument... 3 2.3. Eleverna... 4 2.4. Hjärnan... 4 2.5. Minnet... 5 2.6. Inlärning av språk... 5 3. Syfte... 7 4. Metod... 8 4.1. Kvalitativ metod... 8 4.1.1. Observationer... 8 4.1.2. Inspelningar... 9 4.2. Urval av informanter... 9 4.3. Sånger och ramsor... 10 4.4. IPA... 10 4.5. Vetenskapligt förhållningssätt och bearbetning... 10 4.6. Avgränsning och reliabilitet... 11 4.7. Invändningar mot metod... 11 4.8. Etik och reflexivitet... 12 5. Teori... 13 5.1. Människan och musik... 13 5.2. Förstaspråksinlärning och sånger/ramsor... 13 5.3. Andraspråksinlärning och sånger/ramsor... 15 6. Resultat... 17 6.1. Observationer... 17 6.1.1. Musiklektionerna... 17 6.1.2. Sva-lektionerna... 18 6.1.3. Avslutande kommentar... 19 6.2. Inspelningar... 20 6.2.1. Avslutande kommentar... 24 7. Diskussion... 26 7.1. Påverkan... 26 7.1.1. Kopplat till förstaspråksinlärning... 26 7.1.2. Kopplat till andraspråkinlärning... 26 7.2. Pedagogiska fördelar och nackdelar... 27 7.3. Uttalet... 28 7.4. Varför uttal?... 28 7.5. Reliabilitet och validitet... 29 7.6. Fortsatt forskning... 29 Litteraturförteckning... 30 Bilaga 1... 33 Bilaga 2... 34

1. Inledning Föreställ dig att du är sexton år och har rest tillsammans med en vän från Afghanistan till Sverige. Du har aldrig studerat och kan inte läsa. Det språk du talar och förstår är dari. Du har tagit dig från Afghanistan via Iran, till Turkiet, med båt till Grekland vidare till Italien. Därefter upp genom Europa till Frankrike, Tyskland och slutligen nått målet, Sverige. Innan du förstår vad som händer sitter du på ett flyg på väg mot Norrland och du tänker Hur ska jag klara av att lära mig tala detta språk? Var kan jag få jobb? Den målgrupp som denna uppsats har sin utgångspunkt hos är unga människor som ensamma (utan sin familj) flytt av olika anledningar. I dagsläget utgör majoriteten av dem pojkar från Afghanistan och Somalia. Enligt svensk lag ska alla barn gå i skolan och även dessa unga män, även om många av dem hellre vill arbeta än gå i skola. Skolverket har förändrat förutsättningarna för dessa elever och sedan 2011 ska de elever som inte har betyg från svensk grundskola läsa på ett av de fem Introduktionsprogrammen ett av dessa heter Språkintroduktionen. Språkintroduktionen ger eleven möjlighet att lära sig svenska och eleven studerar svenska som andraspråk plus minst sju andra ämnen. Dessa unga människor har en varierad erfarenhet av skola, de är allt från analfabeter till universitetsbehöriga. De måste lära sig svenska så bra som möjligt, för att så småningom klara av ett gymnasieprogram. De har olika förutsättningar för att lyckas och detta avgör också hur mycket framgång de röner i det nya språket och det nya samhället. Ålder, motivation och kontakt med infödda talare är faktorer som påverkar resultaten i andraspråket. En annan faktor som dessa ungdomar brottas med är svåra erfarenheter i hemland och under resan till Sverige, som gör att inlärningen kan försvåras. En av svårigheterna som alla måste tackla oavsett studiebakgrund i hemlandet eller traumatiska upplevelser är prosodin i det svenska språket längden på vokalerna och konsonanterna. Det är viktigt för andraspråksinläraren att ha ett bra uttal då tidigare studier visat att exempelvis arbetsgivare tvekar att anställa någon som talar svenska med allt för kraftig utomnordisk brytning. Platon lär ha sagt att konsten är grunden för all uppfostran. Rousseau, Dewey och Piaget har också hävdat vikten av att eleven själv får skapa och agera kreativt för att främja inlärning och för att nå kunskap. Detta är något som denna uppsats tar fasta på. Sång och musik är en skapandeform som alla människor mött och möter under livet och något som alla kan relatera till. Uppsatsen undersöker kopplingen mellan språkutveckling och sånger/ramsor. Tesen som uppsatsen vilar på är att det går att främja andraspråksutveckling med hjälp av sånger/ramsor. Detta arbetssätt används inom förskoleverksamheten i Sverige och även i grundskolan och det finns förstaspråksforskning som stödjer detta arbete. Uppsatsen lutar sig mot den forskning som finns inom andraspråksinlärning som framförallt Kjellin, Jederlund och Pelkonen bedrivit. Uppsatsen tar även fasta på den pedagogik som Grossman, efter 30 år inom andraspråksundervisning, utvecklat och som i korthet innebär att undervisa med fokus mot uttal och att en av de viktigaste delarna inom uttalsundervisning är förlängningen av ljud det vill säga kvantiteten hos vokaler och konsonanter. 1

2. Bakgrund 2.1. Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk (sva) är ett relativt nytt utbildningsämne inom det svenska skolväsendet (Tingbjörn, 2004). Det var egentligen först på 1960-talet i och med arbetskraftsinvandringen som ett behov kunde skönjas. Det var ofta studieförbunden som bedrev undervisningen, men även viss utbildning bedrevs som arbetsmarknadsutbildning. Forskning och annan högre utbildning inom andraspråk fanns inte i Sverige under denna period, men så småningom insåg ett fåtal att det krävdes utbildning för den komplexa undervisningssituation som andraspråksläraren befann sig i. Under 1970-talet kallades ämnet för svenska som främmande språk och redan 1979 föreslog och antog dåvarande Skolöverstyrelsen en handlingsplan eller ett förhållningssätt gentemot ämnet svenska som främmande språk. Bland annat föreslogs att svenska som främmande språk skulle bli ett eget ämne, lärare skulle kunna utbilda sig i ämnet och det skulle kunna ingå i en lärares tjänst inom skolans alla nivåer. Men Skolöverstyrelsen ändrade dock förhållningssätt och sade att handlingsplanen enbart var en färdriktning och att det därmed inte fanns en tidsplan för när detta skulle ske. Det dröjde ytterligare femton år innan de tidigare nämnda exemplen ur handlingsplanen var uppfyllda. Det har funnits och det finns fortfarande en stor misstro till ämnet, som idag heter svenska som andraspråk. Under 1990-talets första hälft blev svenska som andraspråk till och med en politisk stridsfråga. Denna diskussion och turbulens som rådde kring ämnet slutade sedan med att det 1995 blev ett eget ämne i hela det svenska utbildningsväsendet. Ämnet svenska som andraspråk innefattar många olika komponenter, precis som ämneskusinen svenska. Uttalet är endast en del av ett till synes ändlöst ämnesområde. 2.1.1. Prosodi Många forskare anser idag att uttal till stor del handlar om rytmen i språket, det vill säga prosodin. Prosodi handlar om ljudlära och tydliggör accentuering, kvantitet, rytm, klang, fördelning av vokaler och konsonanter och fördelning av betonade och obetonade stavelser (http:// www.ne.se). Prosodi har alla språk men den är olika i olika språk (Engstrand, 2007). Prosodin är det som avgör hur ett språk låter. Svenska exempelvis brukar i Mupparna illustreras av den svenska kockens uttalande Börk, börk, börk. Ehula hule de chokolad muus (Riad, 2008). Människor som talar svenska tycker kanske inte att det är en övertygande spegling av svenska och dess prosodi. Men det ger i alla fall en fingervisning om hur människor med engelska som förstaspråk kan uppfatta svenska. 2.1.2. Rytm Rytm är viktigt för alla talade språk (Kjellin, 2002). Det är viktigt att rytmen i språket blir så korrekt som möjligt för att åhörare som har målspråket som förstaspråk ska förstå det som sägs. Takt och tempo är två delar som båda ingår i detta begrepp rytm. Svenska har en betoningsbaserad rytm precis som till exempel engelska och arabiska. När svenska talas är det särskilt vissa delar som är särskilt viktiga. Dessa är bland annat längd och intonation, och framförallt att de betonade stavelserna är tydligare och mer artikulerade än de obetonade som gärna reduceras. För att det ska bli lättsamt för en åhörare med svenska som L1-språk (förstaspråk) att lyssna på en människa som har svenska som L2-språk (andraspråk) är det därför viktigt att längden mellan två hörbara förändringar i ljudstyrka/tystnad och ljudkvalitet är starkt markerad. Detta betyder att det är bra att överdriva längden på 2

vokalerna och konsonanterna för att eleverna ska förstå/höra att det är en skillnad och för att tydligt visa att de inte ska välja ett ljud mellan de två ytterligheterna. 2.1.3. Viktiga delar inom prosodi/rytm Thorén (Thorén, 2008) menar att andraspråksinläraren måste lära sig förlänga rätt ljud konsonant eller vokal. Detta är viktigt för att eleven ska veta var betoningen i ordet eller satsen ska/kan ligga. För att lära sig rytmen i svenska språket så menar Thorén att det absolut viktigaste är att förlänga rätt ljud. Detta är ett av de vanligaste problemen för andraspråkstalare i svenska. Ordaccenten är sekundär menar Thorén detta eftersom sång neutraliserar accenterna och därför inte utgör ett hinder för förståelsen. På 1970-talet bedrevs det forskning i Lund av Bannert, Gårding och Kjellin. Deras forskningsresultat deklarerade att det viktigaste för att andraspråksinlärare ska få ett lyssnarvänligt uttal, är framförallt att de lär sig betona på rätt ställe (Bannert, 2004; Thorén, 2007). Detta i sin tur innebär att en betonad stavelse måste vara längre än en obetonad (Thorén, 2007). Bannert menar att många andraspråksinlärare har svårigheter med längdkvalitet och satsrytm. Han utvecklar det genom att slå fast att det viktigaste för en L2- inlärare är att lära sig rytmen i språket. Enligt Bannert (Bannert, 2004) är det inte ovanligt att andraspråksinlärare av svenska hamnar mellan kort och lång vokal. Kjellin hävdar till skillnad från Bannert att realiserandet av lång konsonant efter kort vokal som lika viktigt som rätt vokallängd i sig (Kjellin, 2002). Detta håller Thorén med om och menar till exempel att raket får rätt betoning om sista vokalen förlängs. Men det går inte att tala om vokalförlängning i racket utan snarare den komplementära konsonantlängden nämligen k- ljudet (Thorén, 2007). Grossman är av samma åsikt det vill säga eleverna måste tränas på att förstå förlängningen av ljud. Denna typ av undervisning ska sedan kompletteras av sång (www.prosodia.se/slutrapport_trycklag.pdf). Grossman har utvecklat en metod för uttalsundervisning som hon kallar för prosodia-metoden. I denna metod ingår det en rad moment som innebär sång bland annat får eleverna lära sig att sjunga Broder Jakob (http://www.prosodia.se). 2.2. Styrdokument De styrdokument som undervisande lärare på språkintroduktionen har att tillgå är de samma som grundskolan. Eleverna ska studera mot målen i årskurs nio. I grundskolans läroplan från 2011, under rubriken Svenska som andraspråk och efterföljande rubrik Syfte, står det att eleverna ska ges möjlighet att utveckla sitt språk både muntligt och skriftligt (Skolverket, 2011). Vidare anser Skolverket att eleverna måste få tilltro till sina språkliga förmågor ( )undervisningen ska ge eleverna rika möjligheter att kommunicera på svenska utifrån sin kunskapsnivå ( ).Under rubriken Centralt innehåll för årskurs tre går det bland annat att läsa att eleven ska förstå sambandet mellan ljud och bokstav, ( )ha kunskap om uttal, betoning och satsmelodi samt uttalets betydelse för att göra sig förstådd. Eleverna ska även ha bekantat sig med olika typer av texter tillexempel sång, rim och ramsor. Den kunskap som eleven ska ha i årskurs tre vad gäller regler för uttal kommer igen i årskurs sex. I årskurs nio ska eleven arbeta med språkets prosodi och förstå vikten av uttalets betydelse för att göra sig förstådd. Däremot finns det inga kunskapskrav gällande uttal. 3

2.3. Eleverna De elever som befinner sig i situationen att de måste lära sig svenska som andraspråk har kommit hit av olika anledningar och på olika sätt. Enligt migrationsverket har det skett en ökning av framförallt ensamkommande barn till Sverige (även vuxna asylsökande ökar) (Migrationsverket, 2011). Många ensamkommande ungdomar/unga vuxna är drabbade av trauman (McGrath Klasén, 2011). Trauman kan utvecklas till posttraumatisk stress, vilket innebär att personen återupplever det hemska igen. Det upplevs som verkligt och kan liknas vid att en film av händelsen spelas upp framför ögonen på personen. Detta försvårar inlärningssituationen väldigt mycket och gör att eleverna/informanterna kan prestera olika från en dag till en annan (Ett exempel; en av informanterna delgav en historia från hemlandet, som handlade om hur han som barn spelat fotboll med en död människas huvud.). Ahmad, docent vid Uppsala Universitet har i sina studier funnit att de som lider av PTSD ofta får stora språksvårigheter (Skolverket, 2006). Det innebär tillexempel att minnet påverkas och förmågan att hantera information. De elever som studerar på Språkintroduktionen ska lära sig ett nytt språk, samtidigt som de ska klara av betyg i minst åtta ämnen från grundskolan för att få påbörja ett gymnasieprogram. Det är bra att kraven blivit högre, så att eleverna har en rimlig chans att så småningom klara en gymnasieutbildning. Men det ställer stora pedagogiska och kunskapsmässiga krav på lärarna som undervisar inom Språkintroduktionen. 2.4. Hjärnan Språkcentrat är en relativt väl kartlagd del av hjärnan (Fagius, 2001). Språkförmågan finns i de allra flesta fall i vänster hemisfär om du är högerhänt. Om du är vänsterhänt finns språkförmågan dock också i det flesta fall i den vänstra. Människor som drabbas av afasi (en försämrad språkfunktion) har ofta fått en skada på den vänstra hemisfären. Den högra hemisfären styr över språkmelodin/prosodin och musiken emedan den vänstra hemisfären styr över talet och språket (Centerheim-Jogeroth, 1988). När barnet föds fungerar de två hemisfärerna var för sig. Det är först när barnet når cirka två års ålder som hjärnbalken börjar fungera som en förbindelselänk mellan de två. Forskare tror att hjärnan är färdigutvecklad först när barnet uppnått en ålder av 10-12 år. Prosodin styr vi delvis över och det som ligger utanför viljan är känsloläget som kan påverka prosodin (Fagius, 2001). Den del av prosodin som människan kan styra över är semantisk, den har med budskapet att göra, och kontrolleras av vänster hemisfär. Den del som människan inte kan kontrollera, den känslomässiga, styrs av den högra hemisfären. Eftersom musik lätt väcker känslor är det ofta den högra hemisfären som styr när vi sjunger eller spelar musik. Det innebär alltså inte att den vänstra i detta läge är passiv hela hjärnan är aktiv men med olika styrmän, även Kjellin hävdar att så är fallet (Kjellin, 2002). Hjärnan kräver ett hjälpmedel för att kunna skicka rätt signaler till talapparatens muskler, nämligen hörseln. Hörseln är den främsta källan till kunskap om hur ett språk talas (Kjellin, 2002). Enligt Kjellin innebär detta att hörselsinnet och känsel- och positionssinnen måste tränas tillsammans, för att åstadkomma de rätta ljuden. 4

2.5. Minnet Minnet är ett forskningsområde som många arbetat med och forskare tycker sig veta relativt mycket om hur minnet fungerar (Fagius, 2001). Minnet brukar delas in i två delar korttidsminnet och långtidsminnet. Musik och språk lagras i två olika minnen, musik i vad forskarna kallar episodiskt minne och språk i vad de kallar semantiskt minne. Att människan kan minnas saker som händer eller som hon lär sig tror forskarna beror på att det bildas proteiner i nervcellsmembranet så att jonkanalerna i särskilda synapser blir specialiserade på ett särskilt minnesfragment. Att sjunga är ett relativt enkelt sätt att minnas något (Mora, 2000). Melodier verkar fungera som en stigfinnare till kunskap som vi vill minnas. Varför det är på detta sätt vet forskarna inte, men det förklaras ibland med att det är vårt undermedvetna som styr eller att musikperception startar tidigt i livet och kräver därför mindre av oss när vi ska minnas. Därför kan L2-läraren med fördel överdriva intonationen, för då blir språket mer rytmiskt. 2.6. Inlärning av språk Många av de teorier som går att finna gällande andraspråksinlärning har sin utgångspunkt i förstaspråksinlärning. Forskarna Klein och Dittmar har kommit fram till att det finns vissa faktorer som påverkar språkinlärningen och hur duktiga vi blir på ett språk. Dessa faktorer är: ålder, interaktion med infödda och vistelsetid i landet (påverkar endast de första två åren) (Hammarberg, 2004). Gibbons hävdar att muntlig produktion är ( ) den mest fundamentala aktiviteten som försiggår i alla klassrum. (Gibbons, 2002, s.35) Att kunna och våga tala på ett främmande språk är nyckeln till framgång och lärdom inom det nya språket. Talet påverkar individen vid all typ av inlärning. Även Gibbons betonar vikten av att inläraren själv får producera begripligt utflöde. Chomsky lade fram en teori i slutet av 1950 talet som talade om en language acquisition device. Detta menade Chomsky är en mekanism hos människan som gör att hon kan lära sig sitt modersmål utan större svårigheter (Hammarberg, 2004). Denna mekanism vägleder människan även när hon ska lära sig ett andraspråk. Chomsky valde att kalla denna mekanism för universell grammatik (UG). Chomskys utgångsläge var att förklara hur barnet kan lära sig ett språk utan att ha särskilt mycket språklig input. Följdfrågan blev hur ser andraspråksinlärningen ut för andraspråksinlärare? Är UG intakt eller har mekanismen gått förlorad? Denna typ av forskning är framförallt inriktad mot grammatisk utveckling och syntax. Chomsky kopplas ofta samman med teorin om den kritiska perioden (Lightbown & Spada, 2006). Denna teori menar att djur, även människor inräknat, efter en viss ålder inte har möjlighet att ta del av vissa kunskaper. Fall som styrker denna teori är historierna om Victor och Genie (Två barn som saknade språklig input under de första 10-12 levnadsåren.). Tvärspråklig transfer var ett begrepp och ett synsätt som på 1950-talet hade stort inflytande på synen av andraspråksinlärning (Hammarberg, 2004). Denna innebar att forskare ansåg att förstaspråket hos en individ påverkar andraspråket i stor utsträckning och att det går att förutsäga misstag och felaktigheter hos inläraren i andraspråket utifrån förstaspråket. Den kontrastiva hypotesen lanserades och forskare tyckte sig kunna visa på pedagogiska vinningar genom att jämföra språken förstaspråket med andraspråket. I Europa fick den kontrastiva analysen stor genomslagskraft. 5

Det tidigare beskrivna brukar kallas för grammatikteori, men det finns även teoribildning med ett funktionellt perspektiv. Det funktionella perspektivet har sin utgångspunkt i tanken att språkinlärning sker när människan har behov av det. Språkutvecklingen tenderar också att avstanna när individen upptäcker att språkbehovet är täckt och då kan det uppstå vad man tidigare kallade för pidginspråk, men som i ett funktionalistiskt perspektiv skulle kallas för basvarianten i ett språk. Ett annat perspektiv, det kognitiva, handlar om hur människan processar information för att förstå och minnas saker (Hammarberg, 2004). Det kognitiva perspektivet undersöker det som sker inom människan när hon lär sig ett nytt språk och det är delvis mot detta perspektiv som denna uppsats vilar på. Detta perspektiv tittar på inläraren och vad som händer när denna mottar information, går framåt i sina språkliga kunskaper och när språket automatiseras. Chomskys teori är delvis kognitivt men skiljer sig ändå eftersom UG förutsätter en särskild språkförmåga det kognitiva perspektivet tänker sig språkinlärning som övrig inlärning av kunskap. Slutligen det interaktionella perspektivet som anser att språkutveckling sker vid interaktion människor emellan och det är detta möte som driver språkutvecklingen framåt (Hammarberg, 2004). Detta perspektiv har blivit allt mer populärt under 1990 talet och fram till idag. Det står att finna betydligt mer litteratur och även studentuppsatser med detta perspektiv än vad det gjorde för 20 år sedan. Begreppet input är ett populärt begrepp bland interaktionella teoretiker. Ett begrepp som framförallt fördes fram av Stephen Krashen (Krashen, 1985) Denna teori hävdar i huvudsak att inläraren måste få del av begripligt input för att gå vidare i sin språkutveckling. 6

3. Syfte Syftet med uppsatsen är att undersöka om det går att se några positiva effekter av andraspråkinlärning i kombination av sånger/ramsor. Uppsatsen ska också undersöka sångens påverkan av uttal och om sång kan medföra positiva effekter på andraspråksinlärares rytm och prosodi i talat språk. 1) Hur påverkas andraspråksinläraren i en undervisningssituation med sånger/ramsor och vilka pedagogiska fördelar/nackdelar finns? 2) Går det att påvisa positiva uttalseffekter av sång, exempelvis ett förändrat uttal av vokaler/konsonanter i talat språk? 7

4. Metod Metoden som ligger till grund för denna uppsats är kvalitativ. Den består av observationer och inspelningar av elever som studerar på språkintroduktionen i en skola i Västerbotten. I detta avsnitt står det att läsa hur det empiriska materialet hanterats och bearbetats samt forskarens roll i denna typ av undersökning. 4.1. Kvalitativ metod Enligt svenska nationalencyklopedin står kvalitativ metod för ett samlingsbegrepp där forskaren är en del av det som ska studeras (http://www.ne.se). Det betyder att datainsamling och analys sker samtidigt eller i nära anslutning till varandra (Patel & Davidson, 2003) Det finns olika varianter av kvalitativa metoder de kan skilja sig vad gäller hur forskaren samlar in data, intresse och hur analysen av materialet går till (Hartman, 1998). Ordet kvalitativ indikerar dock att forskaren är intresserad av att undersöka hur något är beskaffat. Patel och Davidson menar att varje kvalitativ forskare måste själv komma fram till den metod som passar hans/hennes studie (Patel & Davidson, 2003). Kvalitativt material består ofta av intervjuer, observationer eller en text som ska analyseras. Men det kan även bestå av ljudinspelningar (Patel & Davidson, 2003). Använder forskaren sig av ljudinspelningar, då transkriberas vanligen det som sägs för att få en text att arbete med. Observationerna transkriberas även de. 4.1.1. Observationer När forskare använder sig av observationer handlar det främst om att observera vad människor gör, inte så mycket vad de säger (även om det också kan noteras) (Arvidsson, 2001; Persson, 2011). När observationerna skulle genomföras för denna uppsats deltog observatören i de aktiviteter som eleverna gjorde och utgjorde ibland även ledaren i klassrummet. Det kallas ofta för deltagarobservationer (Linnarud, 1993). Detta var för att skapa ett förtroende för elever och för att undvika en onaturlig situation. Eleverna som deltagit i denna studie är bekanta med observatören sedan tidigare och skulle troligen uppleva situationen som konstig om denna enbart satt vid sidan av och antecknade. Deltagarobservationer gör att forskaren kan vara en i mängden och därigenom förstå attityder och hur informanterna talar till varandra (Hartman, 1998). Det är viktigt att observatören noggrant antecknar det som observeras, inte bara det som sägs, utan även kroppsspråk informanterna emellan. Observationerna består av två delar. Dels de observationer som gjordes när eleverna hade musik på schemat och dels de observationer som gjordes när eleverna hade ämnet svenska som andraspråk. Att det blev två typer av deltagandeobservationer beror på att musik enbart var schemalagd en timme i veckan och eleverna behöver mer tid för att verkligen arbeta med sångerna/ramsorna. När observationer genomförs kan dessa göras på olika sätt, omedelbar dokumentation, anteckningsblock eller i efterhand skrivna noteringar (Arvidsson, 2001). Observationerna gjorda för denna uppsats har antecknats i samband med observation och även i efterhand. När dessa sedermera presenteras längre fram i resultatavsnittet är det ett urval av samtliga observationer. Observationsmaterialet innehåller vissa värderingar som skrivits in i direkt anslutning till det observerade och är därmed en del av observationen och ska inte uppfattas som en del av diskussionsmaterialet. 8

Observationsmaterialet måste presenteras på ett sådant sätt att det blir tillgängligt för läsare (Patel & Davidson, 2003). Faktiska anteckningar av det som sker tillsammans med analys av observationerna, måste varvas för att läsaren ska kunna bilda sig en egen uppfattning. Observationerna tillsammans med inspelningarna utgör en helhet, för att illustrera sångens inverkan på eleverna. Man brukar tala om internala relationer de olika delarna förutsätter varandra och bildar en helhet. Inspelningarna och observationerna svarar för att förklara och analysera syftet i uppsatsen. 4.1.2. Inspelningar Inspelningar skedde vid två olika tillfällen. Första tillfället skedde innan projektet mellan musik och svenska som andraspråk hade påbörjats och det bestod av att eleverna fick läsa in 13 ord/fraser (Se bilaga 1). Anledningen till att det blev ord eller korta fraser var svårigheten att transkribera (med hjälp av IPA-systemet) längre stycken och att det skulle ha blivit mer ansträngt för eleverna. Prosodi finns inte bara i längre yttranden utan även i enstaka ord, så kallad ordbetoning (Engstrand, 2007). Därmed går det även att studera andraspråksinlärares enstaka yttranden. Innan inspelningen startade fick eleven läsa igenom orden. Efter fyra observerade musiktillfällen fick eleverna läsa in de 13 orden igen. Ett urval av det inlästa materialet kommer att finnas med i resultatkapitlet. Anledningen till att enbart ett urval kommer att finnas med är bristen på utrymme i uppsatsen. Det är en del av avgränsningen i arbetet. Eleverna blev inte informerade om när inspelningstillfällena skulle äga rum detta för att de skulle bli mindre nervösa och för att de inte skulle kunna förbereda sig hemma (särskilt inför inspelning nummer två för om de kunde minnas orden kunde de även träna hemma). 4.2. Urval av informanter Val av informanter vid en kvalitativ undersökning är viktig. Kvalitativa undersökningar till skillnad från kvantitativa undersökningar undersöker betydligt färre individer eller platser, detta för att kunna tränga in på djupet hos informanterna (Hartman, 1998). Denna uppsats använder sig av ett så kallat bekvämlighetsurval. Detta innebär att informanterna var kända före undersökningens början. Detta kan vara en fördel, men även en nackdel. Fördelen ligger i att informanterna blir mindre nervösa och kan agera mer naturligt, nackdelen är att forskaren i sin analys har så kallad tyst kunskap om informanterna som inte kommer fram i uppsatsen och därmed påverkar analysen och resultatet. Deltagarna i denna uppsats består av fem individer som har sitt ursprung i Afghanistan (två elever), Somalia (två elever) och Sudan (en elev). De har bott i Sverige mellan fyra och tio månader och samtliga studerar på språkintroduktionen i en kommun i Västerbotten. De är i åldrarna 16-18 år. De har för avsikt att avsluta Språkintroduktionen så snart som möjligt för att senare kunna påbörja en gymnasieutbildning. Fyra vill studera på ett yrkesförberedande program och en vill studera på ett universitetsförberedande program. Samtliga elever har permanent uppehållstillstånd och måste därmed inte hantera den stress som kan uppstå i en asylprocess. En av informanterna har dari som modersmål, en pastho, två somali och en arabiska. Tre av eleverna har bristfällig skolgång från sina tidigare bostadsländer (två var analfabeter när de först kom till skolan i Sverige), de resterande har studerat i cirka åtta år i någon skolform (ej koranskola). 9

4.3. Sånger och ramsor Sångerna till denna uppsats valdes tillsammans med musikläraren. Valet föll på Vreeswijks visa Jag hade en gång en båt och en annan visa som heter Den som inte sjunger med i denna sång (se bilaga 2 för kompletta vistexter). Textmässigt är dessa relativt svåra sånger. Många nya ord och abstrakta begrepp som informanterna måste tolka och förstå. Informanterna arbetade oftast med dessa förklaringar under sva-lektionerna. Anledningen till att valet föll på Den som inte sjunger med i denna sång var att musikläraren tyckte att det var en rolig sång (och det kan ibland vara nog så viktigt). Tyvärr startade arbetet en vecka för sent vilket innebar att arbetet med de två valda sångtexterna inte sträckte sig mer än två veckor på musiklektionerna, men på sva-lektionerna fortsatte arbetet. Sångerna byttes därefter ut till Tomtarnas julnatt som även den har en svår sångtext. Ramsorna valdes ut med tanke på svårighetsgrad och nyttighet. En av de ramsor som användes flitigast under denna period var Pelle Plutt (se bilaga 2 för ramsor). Pelle Plutt valdes ut för att eleverna skulle träna på att läsa/tala rytmiskt. En annan ramsa blev månadsramsan, som valdes ut med tanke på nyttighet. Den tredje ramsan var en räkneramsa för att tala om deras erfarenheter på respektive modersmål (se bilaga 2). Ramsorna syftade även till att vi skulle tala om ord som rimmar, som också förkom i visorna de sjöng på musiklektionerna. De ord som eleverna läste och som spelades in, utgick från visorna Jag hade en gång en båt och Den som inte sjunger med i denna sång. Orden eleverna fick läsa in kommer inte alla från dessa två visor, men vokalljuden/konsonatljud är desamma som vissa av orden i sångerna. Ord/fraserna en såg, jag rodde och du är sann finns med i uppsatsen, som exempel på informanternas läsning av orden. En såg kopplas mot fonemet /o/ eftersom det förekommer i båda visorna bland annat i orden sång och gång. Jag rodde kopplas konsonantlängden till jag trodde som finns med i Jag hade en gång en båt. Jag hade en gång en båt tillåter informanten att vid upprepade tillfällen träna på ordet du. Detta lilla ord kan vara mycket svårt för andraspråksinlärare att producera på rätt sätt (Engstrand, 2007). Av den anledningen fanns frasen Du är sann med i inläsningsmaterialet. Ordet sann förekommer dessutom i Jag hade en gång en båt men då lyder frasen Jag trodde att den var sann. 4.4. IPA IPA är det system som använts för att transkribera informanternas uttal av inläsningen av de tretton orden. För denna uppsats har Engstrands tolkning av IPA använts. Systemet kallas för IPA-alfabetet och systemet har särskilda tecken för särskilda ljud (Engstrand, 2007). Det finns alltså regler kring vilka tecken som ska representera vilka ljud. Det är inte alltid som tecknet överensstämmer med det förväntade ljudvärdet, till exempel sol skrivs som. Ordbetoning och satsbetoning illustreras på följande sätt (solig) där den lilla apostrofen före /s/ visar var betoning i normalfallet placeras. Ord kan ha två betoningar, huvudbetoning och bibetoning, men i denna uppsats ligger fokus på huvudbetoning. 4.5. Vetenskapligt förhållningssätt och bearbetning Det vetenskapliga förhållningssätt som ligger till grund för denna uppsats är en så kallad Grounded Theory (Patel &Davidson, 2003). Grounded Theory innebär att forskaren utgår från empirin som ska studeras och anpassar sin forskningsfråga och metod allt eftersom arbetet 10

fortskrider. Målet är att skapa en lokal teori som är anpassad till en specifik forskning. Förhållningssättet i Grounded Theory är ett resultat av att stora övergripande teorier länge fått råda inom vetenskapen och att kritiker till detta hävdat risk för utarmning eftersom syftet i forskningen kunde bli att enbart verifiera de redan befintliga teorierna. Den vetenskapliga ansats som används vid observationerna och som motiverar observationerna är etnometodologi. Etnometodologi handlar om att studera människor i sin vardag, hur de är och handlar, vad de säger eller inte säger (Hartman, 1998). Det insamlade materialet har transkriberats från observation till text och från ljudinspelningar till text (IPA-text). Därefter har texterna analyserats utifrån tidigare forskning för att studera sångens påverkan. Ljudinspelningarna har avlyssnats vid upprepade tillfällen för att noggrant kunna transkribera dessa enligt IPA och för att kunna dokumentera eventuella förändringar i uttal hos informanterna. Svårigheten i bearbetning av material av detta slag är framförallt att transkriberingen är subjektiv eftersom uttal i sig är subjektivt. 4.6. Avgränsning och reliabilitet Uppsatsen är avgränsad att studera hur språkinlärningen utvecklar sig under sångens inflytande i ett andraspråksperspektiv. Enligt Linnarud kan det vara en fördel att vara tydligt avgränsad (Linnarud, 1993). Fördelen ligger i att forskaren lättare kan komma fram till slutsatser och slipper förklara hela inlärningsprocessen vid en tydlig avgränsning. Dock kan det ligga en nackdel i fördelen, nämligen den att delar av den komplexa processen som språkinlärning är går förlorad. Fokus ligger på andraspråksinlärning, men då Kjellin (2002) hävdar likheter med förstaspråkinlärning finns även detta perspektiv med i relation till sånger och ramsor. I teoriavsnittet finner läsaren en beskrivning av de rön som forskare och verksamma pedagoger nått inom första- och andraspråksinlärning i relation till sånger och ramsor. Denna uppsats hävdar ingen ny och revolutionerande upptäckt, snarare är den ytterligare ett inlägg om sångens och ramsans funktion vid andraspråksinlärning kopplat till uttalsundervisning. De allra flesta pedagoger som idag använder sig av sånger och ramsor som en medveten metod gör så för att elevernas uttal ska bli bättre (Persson, 2011). Reliabiliteten är relativt säkerställd i och med att informanterna deltagit både i konstgjorda situationer i form av inspelningar och både en något mer naturlig miljö vid observation. Det ligger även viss reliabilitet i att informanterna spelats in, även om avlyssningen ytterst är subjektiv. Informanterna blev heller inte informerade om när inspelningarna skulle äga rum, för att förhindra att de tränade på orden (inför andra inspelningen) hemma. Vad som därefter kan klassas som rätt uttal eller gott uttal beror av åhörarens förkunskaper och vana av att lyssna på andraspråksinlärare. 4.7. Invändningar mot metod Kvalitativa metoder brukar generera visst motstånd framförallt från forskare som använder sig av kvantitativa forskningsmetoder (Kvale, 1997). Detta kan bero på att den kunskap som en kvalitativ undersökning genererar har svårt att vinna objektiv sanning. Den objektiva kunskapen ställs ofta mot den subjektiva. Objektivismens förespråkare menar att det finns en absolut oberoende sanning och denna kan forskaren finna. Relativisterna däremot hävdar att synen på verklighet och kunskap är just relativ och måste tolkas utifrån detta perspektiv. 11

Ansatsen kvalitativ och kvantitativ forskningsmetod har båda kunskaper att förmedla, men på olika sätt, och därför har de lika stort sanningsvärde. Kvalitativa undersökningar brottas ständigt med funderingar kring hur mycket forskaren kan/ska/får påverka sitt studieobjekt (Linnarud, 1993). Är det den naturliga verkligheten som ska observeras eller ska de som observeras få en specifik uppgift? När observatören går in i ett klassrum för att studera elever/beteenden eller annat är det oundvikligt att denna påverkar det som ska studeras. Om forskaren enbart ska behandla material som naturligt uppstår i klassrummet skulle ett sådant projekt behöva sträcka sig över mycket lång tid och det skulle därmed betyda att vi idag hade mycket lite kunskap om just språkinlärning. 4.8. Etik och reflexivitet Forskningsetik är ett område där synen på objekten som ska studeras förändrats över tid. Det hände ibland att forskare på 1960-talet placerade ut mikrofoner under bänkarna för att studera viss språkutveckling, men i dag är detta förbjudet (Linnarud, 1993). Idag ska forskare ta hänsyn till informanternas integritet och säkerställa deras anonymitet (när så önskas). Informanterna i denna uppsats har blivit tillfrågade och informerade om syftet med arbetet. De har därefter accepterat deltagande och även informerats om att de blir avidentifierade i uppsatsen. Eftersom uppsatsen har ett begränsat antal informanter har inte orten för studien specificerats mer än att vara i Västerbotten, detta för att ytterligare säkerställa att informanternas identiteter förblir skyddade. Reflexiviteten i ett forskningsarbete är viktigt att diskutera och medvetandegöra även för läsaren. Reflexivitet innebär att diskutera källmaterialets tillkomst och forskarens påverkan av materialet. Observatören eller etnologen påverkar det som observeras och det kan påverka resultatet av materialet (Arvidsson, 2001). Men verkligheten blir alltid den människan väljer att skapa och så även i detta fall. Det är dock viktigt för forskaren att ha detta i beaktande vid analys av insamlat material. Uppsatsens källmaterial är av en viss sort eftersom observatören/den som analyserat det inspelade materialet känner informanterna sedan fem månader. Fördelen med denna situation är att en naturligare undersökningssituation är möjlig och den är även mer vardagsnära. 12

5. Teori I detta avsnitt presenteras olika forskares syn på sång som metod/medel vid språkinlärning. Det står att läsa om både förstaspråksinlärning, där forskningen har kommit längre och beläggen är fler, och om andraspråksinlärningen där forskningsrönen är något mer sporadiska. Det finns en koppling mellan Kjellins (2002) syn på språkinlärning med fokus på uttalet och de resultat Pelkonen (2008) m.fl. har nått i sina studier eller verksamheter. Kopplingen står att finna i prosodin, som gör språket rytmiskt och som Kjellin m.fl. hävdar bör komma tidigt vid andraspråksinlärning. Om människan till naturen är en rytmisk varelse bör sång/musik/ramsor därmed underlätta den inlärningen. 5.1. Människan och musik Människan har ett naturligt och inneboende förhållande till musik, i alla fall enligt Fagius (Fagius, 2001). Alla människor, menar Fagius, har förmåga att finna nöje i att lyssna på musik och detta betyder att alla har en musikalisk förmåga. En förutsättning för musik är hörseln och hörseln är väl anpassad till det talade språket. Några av de mest betydelsefulla konsonanterna befinner sig just på den frekvens där människan hör bäst. Om en elev lyssnar på en sång ( )förenas bokstavligen musikförmågan och språket. (Fagius, 2001, s.30). Det finns forskare (Gardiner, Fox, Jeffery och Knowles) som hävdar att det finns vissa pedagogiska vinningar i aktiv musikträning. Forskning som indikerat att barn med aktiv musikträning lyckas bättre i skolan. Bland annat så drog forskarna slutsatsen att musikträning medförde att eleverna fick en bättre attityd till inlärning och att man eventuellt tränade upp elevernas förmåga till matematiskt tänkande. 5.2. Förstaspråksinlärning och sånger/ramsor Jederlund nämner en rad studier och forskare som arbetat med sång, rim och ramsor. Bland annat lyfter han fram Arnqvist som i sin forskning har visat att barn som får arbeta med rim och ramsor i förskola/skola ger möjlighet för barnen att öka den språkliga medvetenheten och läsfärdigheten( ) (Jederlund, 2002, s.99 se även Arnqvist, 1993). Dock går åsikterna isär här, det finns de som menar att läsningen i sig ökar den språkliga medvetenheten (Arnqvist, 1993). En annan forskare som Jederlund menar styrker Arnqvists resultat är McGuinness som studerat skriv- och läskunnighet i Sverige, Storbritannien och USA (Jederlund, 2002). Det råder stor skillnad länderna emellan där Sverige ligger i framkant. McGuinness svar på varför resultatet skiljer sig till Sveriges fördel är att hon anser det bero på förskolans utbildade personal och att det resulterade i att det fanns ett pedagogiskt innehåll i förskolornas verksamhet. McGuinness ansåg att förskolornas arbete med musik, rim och ramsor ger barnen en ökad språklig medvetenhet, en fonologisk medvetenhet. Ruud (musikterapeut) menar att sång kan vara ett redskap för att träna barn på att uttrycka svåra ord (Ruud, 1990). Ruud har i sin forskning kommit fram till att sång utvecklar barns ordförråd, tränar satsbyggnad, tränar svåra grammatiska avsnitt och tränar förståelse av svåra begrepp. Rauscher (från USA, celist och doktor i psykologi) redogjorde i tidningen Fotnoten hur viktig musik är för barn (Rauscher, 1998. Rauscher är kanske mest känd och omdiskuterad för sin teori om den s.k. Mozarteffekten. Den innebär i korthet att barn blir klokare av att lyssna på musik skriven av Mozart). Där påtalade hon studier som visat att en förändrad pedagogik kan 13

ge resultat på kort tid. Då handlade det om en grupp sexåringar som med två rytmikpass i veckan under fyra veckor, bättre kunde resonera kring ting som var avskilda och distinkta eller beroende av omgivningen. Rauscher menar att det går att dra slutsatsen att små barn utvecklas snabbare i en positiv riktning med hjälp av långsiktig musikpedagogisk inriktning. Via musiken tränas motorik, social kommunikation och språk (Rauscher, 2000). Även Centerheim-Jogeroth rekommenderar föräldrar att så tidigt som möjligt lära barnen rim och ramsor. Hon anser även att det är språkutvecklande att sjunga, dansa och klappa i händerna (Centerheim-Jogeroth, 1998). Norén skriver i sin uppsats Musikterapi och logopedi i samverkan hur musik/sång främjar användandet av båda hjärnhalvorna (Norén, 1986). Detta gör, menar Norén, att det finns anledning att spekulera i om det kan finnas en koppling mellan kommunikation ( )och språklig aktivering med hjälp av sång och instrumentalspel (Norén, 1986, s. 5). Noréns uppsats tar fasta på sångens möjlighet att hjälpa språkstörda barn och ungdomar att utveckla sitt språk. Hon beskriver en patient som lyckades utveckla sin kommunikativa förmåga genom sång och musik. Vid en föreläsning om språkstörning delgav en representant, från Specialpedagogiska skolmyndigheten, lärarna de senaste rönen inom området. Dessa kriterier och problem som språkstörda barn/ungdomar uppvisar ser ut på samma sätt som för en individ som inte befunnit sig särskilt länge i Sverige. Ett omfattande projekt i Schweiz genomfördes 1989-92 i ett stort antal skolklasser, undersökningen skulle studera eventuella pedagogiska vinster med att öka musikundervisning (Fagius, 2001). Man valde ut klasserna slumpvis. Resultatet av studien visade att eleverna inte fick bättre provresultat, men eleverna som deltagit i musikundervisning utvecklade sin sociala förmåga och motivationen för inlärning var högre. Detta förklarades med att hänvisa till fyra delar inom musiken: väcker känslor, kognitiv stimuli, socialgemenskap genom musiken och kunskaper inom musik. Nämnas bör också att ramtimplanen inte förändrades utan eleverna som deltog i projektet fick mindre undervisningstid i andra ämnen, men klarade av dem i alla fall. Enligt Jederlund finns det inte många studier som direkt gör kopplingen mellan musikundervisning och språkutveckling. Däremot finns det studier som ser sammanband mellan annan typ av mänsklig utveckling och musik vid inlärning (Jederlund, 2002). Waterson har genomfört en studie om barnramsans betydelse för barns språkutveckling och där funnit att barn lyckas få rätt prosodi långt innan alla segmenten är på plats (Waterson, 1991). Waterson exemplifierar sitt eget barns språkutveckling och hur detta barn fokuserat på prosodin före segmenten (Så var fallet även för barnet till författaren av denna uppsats. Barnet sjunger exempelvis gärna Eric Saades sånger med rätt prosodi, men segmenten har ej fallit på plats ännu). Waterson kom även fram till i sin studie att barn som lär sig ramsor har lättare med läs- och skrivinlärning. Detta är forskning som studerar små barn och deras förstaspråksutveckling, men Jederlund hävdar även koppling till andraspråksinlärning ( )det prosodiska kan på goda grunder antas komma före det segmentella även i andraspråksinlärning (Jederlund, 2002, s. 85). Jederlund fortsätter och menar att den prosodiska utvecklingen är så viktigt och grundläggande för att en människa ska kunna lyssna, förstå och tala. Även barnramsan tränar människan för att kunna hantera längre yttranden. Det finns vissa studier som visar att kopplingen mellan sång och musik och språkutveckling kan vara begränsad (Jederlund, 2002). En avhandling som Gustafsson skrivit studerar språkutvecklande metoder hos barn med språkstörningar. Gustafsson menar att det finns två 14

sätt att lära sig att avkoda vid läsning, den ena är fonologisk avkodning som innebär att orden avkodas genom fonemen (ofta små barn) och den andra ortografisk avkodning som innebär att orden lärs in som bilder. De empiriska studierna som genomfördes visade att barn som använde sig av ortografisk avkodning haft mycket liten nytta av ljudlekar. 5.3. Andraspråksinlärning och sånger/ramsor Olle Kjellin hävdar att det bästa och mest effektiva sättet att lära sig ett andraspråk på, är att i störst möjliga mån efterlikna förstaspråksinlärning (Kjellin, 2002). Med detta menar Kjellin att uttalsundervisning är den viktigaste delen inom andraspråksinlärning, eftersom barnet börjar med det i sin förstaspråksinlärning. Kjellin fortsätter med att hävda att stavelser är det första pedagogen bör börja med. Han menar att när en andraspråkslärare möter en nybörjargrupp bör denna framförallt träna hörselsinnet och hörselåterkopplingen. Av denna anledning kan man hävda att övningar i kör är att föredra och även att låta eleverna lyssna på och sjunga sånger tillsammans. Kjellin påpekar att om andraspråksinläraren har enstaka vokalljud eller konsonantljud som är felplacerade är det inte ett lika stort hinder som om prosodin är felaktig. Detta eftersom prosodi är stötestenen i det talade språket. Till prosodin hör språkrytmen och det är framförallt den som bär upp språket. Om rytmen ligger på fel plats är det mycket svårt eller tröttsamt för åhöraren att lyssna till talaren. Kjellin menar vidare att även om många är oense hur själva L2-inlärningen sker så borde vi inte låta oss hindras från att använda några av förstaspråksinlärningens mer uppenbara metoder för språkinlärning (som exempelvis sång). Pelkonen har i sin avhandling undersökt sångens inverkan på andraspråksinlärning (Pelkonen, 2008). I den tar Pelkonen bland annat upp Pasanen, en forskare från Finland (Pasanen, 1992, ref. Pelkonen, 2008). Pasanen har studerat musik i kombination med språkundervisning i USA och där funnit att musiken bland annat är en motivationshöjande faktor. Skolor som har valt att integrera musik och språk har kunnat uppvisa ett resultat där elevernas intresse och aktivitet ökat. Pasanen hävdar även att musik kan bidra till ökade kunskaper vad gäller uttal och kommunikation. Hon menar vidare att artikulationen förbättras och L2-inläraren får ett ledigare uttal. Om L2-språkets ljud är nya för inlärare kan sången bidra till att andraspråksinläraren hittar de rätta ljuden. Sången kan hjälpa eleverna att minnas ord lättare, men då måste inläraren förstå det som sjungs. Pelkonen fann i sin undersökning att hennes informanter med hjälp av sången utvecklat sin hörselförmåga det vill säga känslighet för det nya språket och det därmed främjat deras uttal (Pelkonen 2008). En av hennes informanter ansåg att hon lättare kunde känna igen nyanser mellan vokaler, tack vare sången. Vad detta berodde på spekulerade informanterna om och ansåg att det kunde ha att göra med förmågan att härma, men även att de var tränade i att lyssna aktivt på andra (när de sjöng). En indikation som kom fram i Pelkonens avhandling var att det var svårare att sjunga på ett andraspråk än att tala, då vissa fonem till exempel var svåra att sjunga högt. Informanterna Pelkonen använde sig av var alla överens om att det var viktigt att känna till innehållet i en sång om språket var främmande. En annan forskare som kopplat ihop andraspråksinlärning med sång är Jolly. Hon beskriver hur hon i sin undervisning (japanska som andraspråk) har kompletterat mer traditionell språkundervisning med sång (Jolly, 1975). Jolly anser att resultatet pekar på att sången medför en positiv språkutveckling för hennes elever. Jolly menade precis som efterföljande forskare att sång och språk hör ihop. Hon hävdade att sång och tal använder sig av samma redskap för att verbalt producera mänskligt ljud. Både sång och tal har inslag av rytm och 15