INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare



Relevanta dokument
Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället?

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla

Alla människor har lika värde DET FINNS HJÄLP ATT FÅ OM DU BLIR ORÄTTVIST BEHANDLAD

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Samtal med Hussein en lärare berättar:

November Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Hur kan vi alla som bor här, i Sverige ta del av våra rättigheter? Hur ser våra rättigheter ut?

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Demokrati & delaktighet

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.

Innehåll. Förord 7 Vad menas med värdegrund? 9 Lagstiftning om värdegrund 25

Plan för likabehandling och kränkande behandling. Viby, Förskolan Läsåret 2014/2015

Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA

Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans

Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Förebyggande arbete mot diskriminering

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet

Mänskliga rättigheter i Sverige

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING

Manual för diskrimineringstester. En vägledning i hur du kan testa om du blir utsatt för diskriminering på bostadsmarknaden.

Likabehandlingsplan, plan mot kränkandebehandling

Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling. Gammelgårdens förskola

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

Rågsved Förskolors Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. Lännäsbacken 5

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

Likabehandlingsplanen

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan

Lättläst sammanfattning TOLERANSENS MEKANISMER: EN ANTOLOGI

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hållbar stad öppen för världen. Intraservice. Att arbeta i Dempatibranschen. Seroj Ghazarian

Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Murbergets förskola. Norra verksamhetsområdet Skolförvaltningen Härnösands kommun 2014/2015

Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut?

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Utdrag ur FN:s barnkonvention

Ängets förskola Härnösands kommun. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Nejlikans förskola 2019

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN

Bilaga D: Ledarguiden

Barnets rättigheter. Barnkonventionen

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Förskolan ska präglas av en kultur där vi pratar med varandra och inte om varandra

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal

Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling, Villekulla förskola 2018/2019

SOLHEMS FÖRSKOLA. Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling

KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK. Dokumentansvarig Pedagogista/bitr. förskolechef Charlotte Larsson

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Borggården

Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering?

Arealens Förskola Arealens Förskola A. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet

!!!!!!!!!!! LÄTTLÄST VÅR POLITIK 2014

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling Solbackens förskola

FINLAND I EUROPA 2006 UNDERSÖKNING

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket

Alla barn har egna rättigheter

Lidåkers skolområde DISKRIMINERINGSGRUNDERNA. Anna-Karin Florberger Rektor

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM

Styrdokument. Trakasserier och kränkande särbehandling. Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

Förskolan Pratbubblans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017

Förskolan Akvarellen

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Policy. mot kränkande särbehandling, diskriminering och sexuella trakasserier

Förstå språket NO/SO. ett material för nyanlända åk 7-9 och språkintroduktion. Innehåller provkapitel

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sensus inkluderingspolicy Fastställd av Sensus förbundsstyrelse Lättläst svenska

Mötesplats Inkludering

Sida 1(8) Likabehandlingsplan. Olympens förskola. Likabehandlingsplan. Upprättad i oktober 2011

Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Delfinen

Likabehandlingsplan - Plan mot kränkande behandling Sunne kulturskola

Diskriminering och fördomar. Alla skall ha rätt att bli behandlade lika.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pumpkällagårdens förskola upprättad

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Stenhagenskolan

Trygghetsplan 2015/2016 Järntorgets förskola

Landsorganisationen i Sverige 2013

Årlig plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Furuby förskola 2013/14

Likabehandlingsplan. Förskolan Draken

dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla

Transkript:

17 Människor flyttar från ett land till ett annat av olika anledningar. När nya människor kommer till ett land uppstår möjligheter, men också problem. Olika kulturer och åsikter ska leva sida vid sida. För att öka förstå elsen mellan grupper i samhället behövs integrat ion. Om integrat ionen fungerar väl innebär den att invandrare får lika goda möjligheter som den som är född i ett land att leva ett gott liv. Alla kan då vara med och utveckla samhället. Man kan inte säga att det bara är invandrare som ska integrera sig. När ett samhälle är integrerat gäller det hela samhället, det vill säga alla grupper. Alla måste hjälpa till. Både de som bor i landet sedan tidigare och de som flyttar dit måste samarbeta för att samhället ska bli integrerat. Invandrarna måste lära sig att förstå det nya samhället som de har kommit till och de som r edan bor där måste välkomna de nyinflyttade. är alltså inte något som sker av sig självt. Människor måste aktivt arbeta för integration. Tolerans Tolerans är att acceptera och respektera att männ iskor och grupper inte är exakt likadana. Det är viktigt om integrationen ska fungera. I ett mångkultur ellt samhälle som Sverige, där 1,4 miljoner människor är födda i ett annat land, är det nödvändigt att vi alla tolererar att vi är olika. måste lära sig förstå, respektera och ta hänsyn till majoritetssamhället som de har flyttat till och lever i. Samtidigt har de också rätt att bemötas med tolerans från samhället. Samhällets tolerans går till en viss gräns. Det finns förstås också sådant som det svenska samhället inte kan tolerera. kan aldrig betyda att någon tvingas bli e xakt likadan (när det gäller till exempel kultur, religion och åsikter) som människorna i sitt nya hemland. I ett demokratiskt land har alla rätt till sin religion, sin åsikt och så vidare. Samtidigt kan den som har invandrat inte bara fortsätta att leva sitt liv som om han/hon fortfarande vore kvar i sitt hemland. I ett mångkulturellt land måste alla anstränga sig för att leva med och förstå varandra. Det krävs ett långsiktigt arbete. Svenska samhället INTEGRATION Både samhället och invandrarna måste anpassa sig till varandra för att integrationen ska fungera. Majoritetssamhället Den del av samhället som är klart flest. Anpassa sig Förändra sig för att bättre passa ihop med andra.

18 - vad kan vi göra? Hur stora olikheter kan vi tillåta i Sverige? En hel del kan tillåtas i demokratins namn, men det finns gräns er. Det vi inte tolererar måste vi också tydligt visa att vi tar avstånd ifrån så att alla förstår var gränserna går. Vi kan exempelvis inte tolerera att en minoritet i Sverige vill leva sina liv på ett sätt som inte passar ihop med svensk demokrati. Alla människor i Sverige har lika rättigheter. Vi kan inte göra undantag ens om alla i gruppen är överens om det. Ett exempel är sim undervisningen i skolan. V issa muslimska grupper i samhället tycker inte att pojkar och flickor ska simma samtidigt. Det s venska sam hället kan dock aldrig accept era att flickorna inte får simundervisning. Varför just flickorna? Sverige är ett jämställt land där män och kvinnor har samma rättigheter. Det är en viktig del av demokratin. En kompromiss kan då bli att man delar upp simundervisningen i två g rupper. På likn ande sätt kan man oftast kompromissa i de flesta fråg or, men det finns även frågor där det s venska samhället aldrig kan kompromissa. Ofta är det sådana frågor som diskuteras mycket i massmedia, efter som massmedia lyfter fram konflikter (se s idan 124). Du som läser det här har kanske kommit från ett a nnat land. Vad kan du göra för att bli bättre integrerad? Det Alla barn i Sverige ska få chansen att lära sig simma. avgörande är viljan. Den som vill lära sig att förstå och bli en del av Sverige kommer att få färre problem. Den som inte vill integreras kommer där emot aldrig att integreras. Utöver viljan behöver du också kunskap om språket, om samhället och om människorna som bor här. Följande platser är viktiga om du som invandrare vill känna s törre delaktighet i det svenska samhället: Skolan som ger kunskaper om det svenska språket och det svenska samhället. I skolan träffas också människor från olika samhällsgrupper. Arbetsplatsen som ger träning i det svenska språket och möjlighet att träffa människor från olika samhällsgrupper. Bostaden och då särskilt om den ligger i ett område med både etablerade svenskar och invandrare. Där ges möjlighet att lära mer om samhället, träna på språket och känna gemenskap. Föreningar där man kan engagera sig och träffa människor som alla har samma intresse oavsett bakgrund. Om du är född och uppvuxen i Sverige är det bra om du kan vara öppen för kontakter med männi skor som har invandrat genom att prata med dem på jobbet eller i skolan, bjuda hem dem eller ta med dem till din förening. Man bör lyssna på människor innan man bildar en åsikt om hur de är. Det kan låta som en självklarhet, men det tål att tänkas på. Ta avstånd från Visa tydligt att man tycker illa om något. Kompromiss Båda sidor ger upp något för att hitta en väg framåt som båda accepterar. Delaktighet Att vara del av något tillsammans med andra. Etablerad När man har varit eller gjort något en längre tid.

Segregation 19 Motsatsen till ett integrerat samhälle är ett segregerat samhälle. I ett segregerat samhälle lever olika samhällsgrupper utan att mötas. De bor kanske i olika stadsdelar, går i olika skolor, har olika typer av arbeten, går till olika kyrkor, talar olika språk och så vidare. Det är viktigt att komma ihåg att segregation inte bara handlar om svenskar och invandrare. Det kan också gälla exempelvis fattiga och rika. Ofta är det dubbel segregation. I fattiga områden med hög arbetslöshet är andelen invandrare ofta stor. Vissa tycker inte att segregationen är ett problem. De menar att människor själva måste få välja hur och med vem de vill leva. Den vanligaste åsikten är dock att vi måste försöka minska segregationen, av flera skäl: I Sverige är samhället organiserat så att alla tar ansvar för varandra genom att betala s katt som går till allas behov. Om segregation en blir stor finns en risk att olika grupper i samhället inte kommer att visa varandra tolerans. Då finns också en risk att det svenska systemet med gemensamt ansvar inte heller kommer att fungera. I ett segregerat samhälle blir det fler konflikter, vilket kan betyda våld mellan olika grupper. Krimin aliteten ökar dessutom bland de grupper som upplever sig som utanför. Skolverket har visat att barn till invandrare som bor i segregerade områden med hög arbetslöshet har sämre skolresultat än andra barn, vilket är allvarligt för framtiden. Svenskar kan också bli segregerade Det är inte konstigt att många människor från samma land med samma språk och kultur bosätter sig i samma stadsdel. På en ny plats där man känner sig osäker k änns det tryggt att få bo nära människor som man förstår sig på. Det är däremot inte bra för integrationen. Svenskar är precis likadana som alla andra när de kommer till ett nytt land. På den spanska solkusten Costa del Sol bor idag cirka 25 000 svenskar. Här finns hel svenska stadsdelar med svenska matbutiker, svenska läkare och svenska skolor. Journalisten Daniel Velasco har skildrat svenskarna i Spanien i sin radiodokumentär Jävla vitskallar!. Spanj orerna i Costa del Sol tycker att svenskarna inte integrerar sig i det spanska samhället. Många av de svenska ungdomarna i de segregerade svenska områdena lär sig ingen ordentlig spanska. Det är samma kritik som många invandrare får höra i Sverige. I en internationell jämförelse har Sverige ganska små problem med segregation. Trots det diskuteras ofta bostads segregation i Sverige. Olika grupper i Sverige bor på helt olika platser och på helt olika sätt. Det finns också tecken som tyder på att skolsegregationen har ökat, särskilt i storstäderna. Sedan år 1994 kan föräldrarna välja vilken skola deras barn ska gå i. Svenska och högutbildade föräldrar väljer andra skol or för sina barn än lågutbild ade föräldrar och föräldrar som nyligen har kommit till Sverige. En del tycker att valfriheten är bra medan andra är oroliga för utvecklingen. Svenskar SEGREGATION Skola Arbetsplats Bostad Föreningar Kriminalitet Brottslighet, de brott mot lagen människor gör. Skildra Berätta, gestalta. Dokumentär Exempelvis tv- eller radioprogram som berättar om verkligheten.

20 Assimilering I svensk invandringspolitik betyder integration mötet och blandningen mellan olika grupper i samhället, som fortfarande tillåts vara olika. Assimilering blir då motsatsen, det vill säga att invandrare helt ska anpassa sig till dem som redan bor i Sverige. En person från ett annat land ska då inte bara lära sig det nya språket och hur det svenska samhället fungerar. Personen ska även bli svensk och göra allt som svenskarna gör och glömma de erfarenheter som han/hon har med sig från sitt tidigare liv. Med den här betydelsen av assimilering kan man verkligen ifrågasätta om assimilering kan tillåtas i en demokrati. De mänskliga rättigheterna ger varje människa rätt att tro, tycka och tänka som hon vill. Dessutom kan man fundera på om en fullständig assimileringen ens är möjlig. Kan en människa lämna sina tidigare erfar enheter bakom sig och tvätta bort sitt förflutna? Troligtvis inte. Assimilering lägger mycket större ansvar på invandrarna än vad integration gör. Det är bara invandrarna som ska anpassa sig till samhället när det handlar om assimilering. spolitiken betonar däremot det gemensamma ansvaret. Det är samhället som helhet som ska integreras. Det finns dock risk att länder med integrationspolitik, som till exempel Sverige, ändå l ägger det största ansvaret på invandrarna. Då blir integr ation mer och mer lik assimil ering. Svensk kultur och värderingar ASSIMILERING Kultur och värderingar från hemlandet Assimilering innebär att den som exempelvis har en avvikande kultur ska lämna den bakom sig för att bli en del av majoritetssamhället. Kameleonten är ett djur som byter färg för att anpassa sig till omgivningen. I ett samhälle som betonar assimiler ing gör vissa människor som kameleonten - anpassar sig för att inte synas. Assimilering behöver inte vara negativt Ovanstående betydelse av ordet assimilering är väldigt negativ. Ibland används ordet mer neutralt. Man kan till exempel mena att efter en tid, när samhället har genom gått integration, blir invandrarna assimilerade, det vill säga uppblandade i befolkningen. Man menar då inte en negativ process, utan snarare ett fredligt slutresultat. Ordet assimilering har också blivit aktuellt i den politiska debatten när det politiska partiet Sverigedemokraterna började använda det. Vad partiet menar med assimilering kan man läsa i deras partiprogram. Helt klart är i alla fall att de övriga politiska partierna i S veriges riksdag inte vill samarbeta med Sverigedemokraterna när det gäller invandringspolitiken. Sverigedemokraterna har givit ny energi åt diskussionerna om invandring och integration. Omkring sex procent röstade på dem i valet år 2010. Partiets framgång beror dock på flera saker, till exempel deras politik på områd en som välfärd och lag och rätt. Erfarenhet Vad man har upplevt i sitt liv. Process En ganska lång tid då en förändring pågår. Partiprogram Ett dokument där ett politiskt parti skriver hur de vill förändra samhället.

Diskriminering 21 Diskriminering betyder att en person behandlas negativt enbart på grund av hans/hennes identitet eller bakgrund. En kvinna blir till exempel diskriminerad om hon får lägre lön än en man med samma arbete, bara för att hon är kvinna. En viktig del av integrationen i ett samhälle är att alla behandlas lika och att ingen blir diskriminerad. Diskriminering och missgynnande är inte tillåtet i Sverige enligt lag. Det är till exempel inte tillåtet i skolan, på arbetsmarknaden eller på bostadsmarknaden. Lagen säger att man inte får diskriminera eller missgynna någon på grund av: kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet religion funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. som blir diskriminerade blir oftast det på grund av sin etniska tillhörighet (kultur och språk) eller sin religion. Anmäla till DO Den som upplever att han/hon har blivit diskriminerad kan anmäla det till Diskriminer ingsombudsmannen (DO). DO gör då en bedömning om det är möjligt att gå vidare med fallet till domstol. Domstolen kan tvinga den som har diskriminerat att betala kompensation, om det visar sig att den som anmälde hade rätt. Antalet anmälningar till DO ökar. Anmälningar av etnisk diskriminering är vanligast. Många upplever att de till exempel inte har fått ett arbete på grund av sitt Lika kvalificerad, men olika bakgrund DISKRIMINERING Missgynnad Fördel En man tjänar oftast mer än en kvinna med lika arbetsuppgifter. Det är diskriminering på grund av kön. namn, utseende, bakgrund eller religion. Det är naturligtvis ett allvarligt problem och det är bra att man kan anmäla det till DO. En anmälan till DO måste vara saklig. Man kan inte bara känna en bitterhet av att ingenting är som det var i det gamla hemlandet och tro att det som att hela det svenska samhället är diskriminerande. En sådan anmälan kommer DO aldrig att ta till domstol. En anmälan till DO kommer inte heller att innebära mer integration, men kanske ett erkännande att man faktiskt är diskriminerad. Missgynnande Att bli missgynnad, att inte få något som man egentligen har rätt till. Könsöverskridande identitet Person som varken vill vara man eller kvinna eller vill vara båda samtidigt. Funktionshinder Handikapp som gör det svårt att leva ett vanligt liv utan hjälp. Ombudsman Person som hjälper männ iskor att försvara sina intressen. Kompensation Pengar, ungefär som skadestånd, som man kan få av dem som gjort fel. Saklig Hålla sig till fakta, inte blanda in känslor. Bitterhet Känsla av ilska och besvikelse när något inte blev så som man hade hoppats.