Miljöredovisning. SCA Graphic Sundsvall

1998 Miljöredovisning SCA Graphic Sundsvall

Innehåll Miljöpolicy 1 Ledningens ord 2 1998 i sammandrag 4 SCA Graphic Sundsvall 5 Måluppföljning för 1998 6 Mål för 1999 Miljöåret 1998 8 Certifierat miljöledningssystem Nya koncessionsvillkor Miljöorganisation Leverantörsbedömning Utbildning Miljömärkning Ackreditering Kommunikation Klagomål Arbetsmiljö, säkerhet Resursutnyttjande och miljöpåverkan 14 Miljöredovisning i siffror 1995-1998 Ordlista Layout & original: Areskoog Reklam AB Omslagsfoto: Leif Milling Tryck: Tryckeribolaget i Träriket AB, Sundsvall, maj 1999. Tryckt på EuroArt 240 gr och EuroArt 135 gr från SCA Fine Paper Regnr. 006.86 MILJÖMÄRKT 341 062

Miljöpolicy Vi skall tillverka våra produkter på ett sådant sätt att vi ständigt minskar påverkan på miljön. Resurshushållning skall vara vår ledstjärna. Det långsiktiga målet är slutna processer. Ovanstående kräver att: Vi tillverkar miljöanpassade produkter som uppfyller höga krav på produktsäkerhet och kvalitet. Vi hushållar med råvaror, undviker spill samt väljer råvaror som har minsta möjliga negativa påverkan på miljön. Vi minimerar vår förbrukning av vatten och energi, så långt det är processtekniskt möjligt. Vi är medvetna om hur viktigt det är att leva i harmoni med naturens kretslopp. Vi lever upp till kraven i gällande lagar, förordningar och andra bestämmelser mot vilka bolaget gjort ett åtagande. Vi arbetar med kontinuerliga förbättringar mot fastställda miljömål. Vi bedriver vårt miljöarbete långsiktigt. En grundförutsättning för detta är företagets lönsamhet. Vi engagerar och utbildar fortlöpande alla anställda i vårt miljöarbete, så att alla kan ta miljöhänsyn samt har en god beredskap i händelse av miljöolycka. Vi redovisar öppet vår miljöpåverkan och vårt miljöarbete. Foto: Leif Milling 1

Ledningens ord Två viktiga händelser har präglat miljöarbetet under året certifieringen av SCA Graphic Sundsvall enligt miljöledningssystemet ISO 14001 och de nya koncessionsvillkoren för Östrands massafabrik och Ortvikens pappersbruk. Foto: Leif Milling 2

Konsessionsvillkoren I koncessionsvillkoren fastställs de miljökrav samhället ställer på vår verksamhet och de blir därmed grunden för vårt miljöarbete, den ribba som alltid måste klaras innan vi kan ta ställning till våra egna prioriteringar. Koncessionsvillkoren fastställs i en dialog mellan myndigheten, företaget och andra intressenter. Glädjande nog har vi i denna process fått goda vitsord för vad vi redan lyckats åstadkomma. Vi upplever att myndigheterna har förtroende för vår vilja att fortsätta arbetet med att steg för steg minska de negativa miljöeffekterna av vår verksamhet. De koncessionsvillkor vi nu har fått är tuffa för några år sedan skulle vi ha tyckt att de var omöjliga att uppfylla. Idag upplever vi dem som rimliga och som en miniminivå för vad vi kan och skall klara. Miljöcertifieringen Miljöcertifieringen enligt ISO 14001 har engagerat ett mycket stort antal människor i företaget. Detta certifikat är inte ett bevis på att vi klarar vissa bestämda miljökrav, exempelvis att våra utsläpp av t ex syreförbrukande ämnen ligger under en viss nivå. Det är i stället en kontroll av att vårt miljöarbete är konsekvent och systematiskt, av att vi faktiskt och hela tiden gör vad vi påstår att vi gör. ISO 14001 ställer höga krav på dokumentation och på information. Det räcker inte med att vi i ledningen säger att vi försöker minska utsläppen av syreförbrukande ämnen. Vi måste tala om hur vi tänker åstadkomma detta och hur vi följer upp att vi lyckas. Därtill måste alla berörda anställda vara helt klara över sin uppgift i detta arbete. Miljöledningssystem Ett heltäckande miljöledningssystem för ett företag med tre fabriker och nästan 2.000 anställda är en mycket komplex historia och vi blev inte förvånade över att de revisorer som granskade systemet i november i fjol fann en del brister. Dessa brister är nu åtgärdade och i mars 1999 erhöll SCA Graphic Sundsvall sitt certifikat enligt ISO 14001. Minskande utsläpp Under lång tid har utsläppen från våra fabriker stadigt minskat, samtidigt som produktionen har ökat. I fjol slog vi produktionsrekord på samtliga fabriker och vi måste konstatera att utsläppen i absoluta tal av några ämnen har ökat, även om utsläppen per producerat ton fortsätter att minska. Det beror framför allt på att vår kapacitet för att använda biobränslen är fullt utnyttjad och vi för att klara produktionen måste öka användningen av fossila bränslen. Vi söker nu lösningar, som gör det möjligt att fortsätta utvecklingen mot ständigt lägre utsläpp. Utsläppen från våra fabriker är nu så låga, att andra moment i kedjan från råvara till kund framstår som viktigare att åtgärda. SCA Transforest beslöt i fjol att utrusta sina tre specialfartyg för transport av skogsindustriprodukter med katalytisk avgasrening. Denna kommer att reducera utsläppen av kväveoxider med 90%, d v s med 1.400 ton årligen. Det är nästan dubbelt så mycket som utsläppen från SCA Graphic Sundsvalls tre fabriker. Redan tidigare har fartygen gått över till lågsvavlig olja som bränsle, vilket reducerat utsläppen av svaveldioxid med över 1.000 ton per år, även det är betydligt mer än vad SCAs fabriker i Sundsvall släpper ut. Vi har också genomfört en omfattande och detaljerad kartläggning av miljöeffekterna av våra transporter. Vi har nu ett underlag för att tillsammans med varje kund finna den optimala transportmetoden med hänsyn till miljö, kostnad och transporteffektivitet. FSC-certifiering SCAs skogsbruk certifierades i fjol, dels enligt ISO 14001, dels enligt FSCs kriterier. Forest Stewardship Council är en internationell organisation, som vill främja ett ansvarsfullt skogsbruk. FSC har fastställt ett antal generella principer som sedan har utvecklats till konkreta och mätbara kriterier för svenska förhållanden, av en arbetsgrupp där bl a naturvårdsorganisationer, samer och skogsbolag deltagit. Den pappers- eller massatillverkare, som kan dokumentera att all eller en mycket stor del av råvaran kommer från ett FSC-certifierat skogsbruk, kan också sätta FSCs symbol på sina produkter. Även om en stor del av råvaran till SCA Graphic Sundsvalls fabriker kommer från SCAs stora skogsinnehav, så är andelen inte stor nog för att tillåta FSC-märkning. De privata skogsägare, som till helt övervägande del levererar resten av virkesråvaran, har hittills ställt sig kallsinniga till FSC. Att öka andelen råvara från SCAs egna skogar till de nivåer som FSC kräver skulle innebära att virke måste transporteras betydligt längre sträckor än idag. Den väsentligt ökade miljöbelastning som detta skulle innebära rimmar illa med en verksamhet som vill kalla sig miljövänlig. Det känns dock mycket tillfredsställande att för kunder och andra intressenter kunna visa att SCAs skogsbruk uppfyller de mycket högt ställda miljökrav som FSC anger. Kenneth Eriksson VD SCA Graphic Sundsvall 3

1998 i sammandrag Samtliga tre fabriker Ortvikens pappersbruk, Östrands massafabrik och Wifstas finpappersbruk noterade rekordhög produktion under 1998. Trots detta minskade de totala utsläppen för flertalet miljöpåverkande ämnen. På Ortvikens pappersbruk ökade utsläppen av kväveoxider. Detta beror på att Ortvikens kapacitet för biobränsleförbränning utnyttjas fullt ut. Det ökade energibehov, som den högre produktionen medför, måste därför tillgodoses med ökad oljeförbränning. Oljeförbränning ger högre utsläpp av kväveoxider än förbränning av biobränslen. På Östrands massafabrik överskreds riktvärdet för utsläpp av syreförbrukande ämnen för november månad. De högre utsläppen orsakades av störningar i kokprocessen. På Östrands massafabrik har också utsläppen av stoft från barkpannan varit för höga vid fyra tillfällen. Efter överenskommelse med tillsynsmyndigheten har kontrollen av stoftutsläpp skärpts och fler mätningar utförs. Ökade utsläpp av det miljömässigt tämligen harmlösa, svagt basiska stoftet från barkpannan har ett samband med strävan att minska de allvarligare utsläppen av kväveoxider. De åtgärder som leder till minskade kväveoxidutsläpp, leder till ökade stoftutsläpp och tvärtom. Vid Wifstas pappersbruk överskreds riktvärdet för utsläpp av syreförbrukande ämnen för april månad. Det förhöjda utsläppet berodde på en försökskörning som genomförts i samråd med tillsynsmyndigheten. SCA Graphic Sundsvall ansökte i början av året om certifiering av företagets miljöledningssystem enligt ISO 14001. Revision genomfördes i början av november. Den resulterade i 89 mindre avvikelser, vilket medförde krav på efterrevision. Denna genomfördes i februari 1999 och den 15 mars erhöll SCA Graphic Sundsvall certifikat enligt ISO 14001. Miljöledningssystemet uppfyller även kraven i EUs miljöstyrningsförordning EMAS. I oktober fastställdes permanenta koncessionsvillkor för Ortvikens pappersbruk. Kraven innebär en skärpning jämfört med tidigare villkor. Bl a infördes restriktioner för utsläpp av kväveoxider från förbränning. Utsläppen från Ortvikens pappersbruk under 1998 låg väl under de nya koncessionsvillkoren. Östrands massafabrik fick i slutet av året preliminära koncessionsvillkor för de närmaste fyra åren. De nya villkoren medger en ökad produktion av sulfatmassa. De nya villkoren kräver en fortsatt kraftig reduktion av framför allt syreförbrukande ämnen, men lämnar stor frihet för företaget att finna det effektivaste sättet att nå detta mål. Koncessionsnämnden imponerades av Östrands konsekventa arbete med att reducera utsläppen vid källan i stället för att åtgärda dem genom reningsåtgärder efter processen. För att klara behovet av industrimark vid Ortvikens pappersbruk har en vik in i industriområdet av den intilliggande havsbukten vallats in. Där byggs nu ny mark med hjälp av i huvudsak vedaska, som produceras vid pappersbruket och vid Östrands massafabrik. Landbyggnaden innebär också att behovet av att föra avfall till deponi har reducerats kraftigt. Eloff flyger igen Berguven Eloff blev riksbekant när han i februari 1997 flög in i en kraftledning och orsakade ett omfattande strömavbrott i Sundsvalls-området. För Östrands massafabrik blev konsekvenserna särskilt allvarliga. Elavbrottet ledde till ett haveri, som medförde tre veckors stillestånd och kostnader på 50 miljoner kronor. Eloff själv överlevde, om än rejält svedd, och återfördes till den avelsstation där han fötts upp och släppts ut. Uppfödning och utsättning av berguvar ingår i ett projekt som syftar till att återfå en livskraftig berguvstam i norra Sverige. Projektet stöds av SCA. Under ett års konvalescens växte Eloffs fjäderdräkt sakta med säkert ut igen. Han presenterades också för en berguvshona och resultatet blev två präktiga ungar som kläcktes i maj. I september släpptes ungarna ut och de har etablerat sig väl i skogarna kring Sundsvall. Eloff själv tillbringar vintern med jakt- och flygträning. Avsikten är att han skall släppas fri på försommaren. Eloff kommer emellertid att förses med en radiosändare, så fabriksledningen på Östrands massafabrik kan försäkra sig om att han inte på nytt slår sina lovar för nära någon elledning. Naturvårdaren Nils Lundmark var den som tog hand om Eloff efter den fatala flygturen. Foto: Jan Olby, Sundsvalls Tidning 4

SCA Graphic Sundsvall Foto: Torbjörn Bergkvist LWC-maskin 4 på Ortvikens pappersbruk SCA Graphic Sundsvall består av Ortvikens pappersbruk och Östrands massafabrik. Ortviken producerar på två pappersmaskiner tidningspapper och på två maskiner bestruket tryckpapper LWC för tidskrifter och kataloger. Råvaran utgörs av färsk granmassaved, som mals i raffinörer till mekanisk massa. Tillverkningen av mekanisk massa är resurssnål vad gäller virkesförbrukning, men förbrukar stora mängder elektrisk energi. I tillverkningen av LWC-papper används också en viss andel sulfatmassa från Östrand, för att det tunna tidskriftspapperet skall bli tillräckligt starkt. LWC-papper bestryks med en smet bestående av finmald vit lera och lim, som ger papperet dess goda tryckegenskaper. Östrands massafabrik producerar blekt sulfatmassa, som i stor utsträckning används i andra SCA-enheters papperstillverkning. Råvaran består av massaved av barr och löv samt sågverksflis. Massan bleks helt utan klorhaltiga kemikalier TCF (Totally Chlorine Free). Den färdiga massan består av nästan hundra procent cellulosafiber. Övriga vedämnen, framför allt lignin, löses ut i processen och används sedan för energiproduktion. Sulfatmassatillverkning kräver hög vedförbrukning men ger ett överskott av energi, som i Östrands fall används för att försörja den egna fabriken, Wifstas pappersbruk och Timrå samhälle med ånga och varmvatten. Östrand producerar också kemisk termomekanisk massa, CTMP, som bl a används i SCAs tillverkning av hygienprodukter. Nära Östrand finns Wifstas finpappersbruk, som ingår i SCA Fine Paper. Wifsta försörjs med massa och ånga från Östrand via rörledningar. På grund av den höga graden av integration är miljöorganisationen gemensam för de tre bruken Ortviken, Östrand och Wifsta. Därför presenteras även Wifsta i denna rapport, trots att pappersbruket operativt ingår i SCA Fine Paper. Eftersom såväl massa som ånga produceras utanför Wifsta, blir brukets egna utsläpp till luft och vatten mycket begränsade. I SCA Graphic Sundsvalls Miljöredovisning för år 1997 beskrevs fabrikernas tillverkningsprocesser och miljöpåverkan mer utförligt. SCA Graphic Sundsvall SCA Graphic Sundsvall omsätter ca 5 miljarder kronor och har ca 1.800 anställda (inklusive 300 anställda vid Wifstas pappersbruk). Företaget har en produktionskapacitet på 340.000 ton tidningspapper, 400.000 ton bestruket journalpapper, 365.000 ton blekt sulfatmassa och 70.000 ton CTMP-massa. Wifsta har en produktionskapacitet på 150.000 ton obestruket finpapper. SCA Graphic Sundsvall ingår i SCA Graphic Paper, som också omfattar SCA Graphic Laakirchen i Österrike med produktion av obestruket journalpapper (SC) och SCAs andel (50%) av Aylesford Newsprint Ltd. i Storbritannien, som producerar tidningspapper av 100% returpapper. Försäljningskontor finns i 11 länder i Europa. SCA Graphic Paper omsätter ca 9 miljarder kronor och har 2.500 anställda. Produktionskapaciteten uppgår till totalt ca 1.440.000 ton tryckpapper och ca 435.000 ton massa. 5

Måluppföljning för 1998 Övergripande mål: Att SCA Graphic Sundsvalls miljöledningssystem formellt certifieras enligt ISO 14001. Resultat: I november 1998 genomfördes revision enligt ISO 14001. Revisionen visade på 89 mindre avvikelser. Två kravpunkter, Miljöaspekter (8 st) och Övervakning och mätning (13 st), befanns ha så många mindre avvikelser att de graderades upp till större avvikelser, vilket kräver efterrevision. Denna genomfördes 16-17 februari 1999 och resulterade i att SCA Graphic Sundsvall den 15 mars erhöll certifikat enligt ISO 14001. Se vidare avsnittet Certifierat miljöledningssystem, sid 8. Ortviken Mål: Att minska bullret från Ortvikens pappersbruk till en nivå som de närboende uppfattar som störningsfri. Målet är högst 4 klagomål p g a buller under 1998, vilket är en tredjedel av mängden klagomål under 1997. Resultat: Två klagomål registrerades under 1998 vilket innebär att målet uppnåddes med god marginal. Östrand Mål: Att minska utsläppen av syreförbrukande substans (COD) från sulfatfabriken till 32 kg per ton massa eller lägre. Resultat: Utsläppsnivån blev i genomsnitt 37,5 kg per ton. Målet uppnåddes inte på grund av problem med att den biologiska kondensatreningen inte fungerade tillfredsställande och på grund av att finjusteringen av vissa andra processteg inte lyckats så väl som planerat. Mål: Att minska utsläppen av syreförbrukande substans (COD) från CTMPfabriken till 30 kg per ton massa eller lägre. Resultat: Genomsnittliga utsläppsnivån blev 26,7 kg per ton massa. Målet uppnått. Wifsta Mål: Att minska utsläppen till recipient vid rengöringsstopp, så att riktvärdena som månadsmedelvärde inte överskrids dygnsvis. Riktvärden: Suspenderade ämnen COD < 2,0 ton/dygn < 2,0 ton/dygn Resultat: Kvartal 4 1998, 4 stoppdygn Suspenderade ämnen 0,67 ton/dygn COD 1,89 ton/dygn Målet uppnått. Wifsta finpappersbruk 6

Mål för 1999 Ortviken Övergripande mål 1999-2001: Att uppnå en god balans i Ortvikens vattenomsättning så att fiber- och närsaltutsläpp samt energiförbrukning reduceras. Detta skall ske genom att totalt minska processvattenflödet från 24 m 3 per min till 22 m 3 per min, motsvarande en minskning från 12,6 miljoner m 3 till 11,5 miljoner m 3 per år, mätt som överskottsprocessvatten efter rening. Mål LWC: Att under åren 1999-2001 reducera processvattenflödet till avlopp med minst 1,5 m 3 per min, jämfört med basåret 1998. Mål tidningspapper: Att under åren 1999-2001 reducera processvattenflödet till avlopp med minst 0,5 m 3 per min, jämfört med basåret 1998. Mål massa: Att minska elenergiförbrukningen i kwh per ton med 4% under en femårsperiod från januari 1997. Mål underhåll, mek och bygg: Max 40 ton avfall per månad till deponi. Östrand Mål: Högst 90% av tillståndsgivet stoftutsläpp från ångpanna 1. Mål: Minska luktstörningarna från fabriken antalet klagomål skall minska jämfört med 1998. Mål: Högst 32 ton COD per dygn från sulfatmassafabriken, räknat som månadsmedelvärde. Mål: Högst 30 kg COD per ton massa från CTMP-fabriken, räknat som månadsmedelvärde. Wifsta Mål: Att minska utsläppen av COD och suspenderade ämnen vid planerade rengöringsstopp. Utsläppen under dessa dygn, beräknat som månadsmedelvärden, skall understiga Suspenderade ämnen: < 1,35 ton/dygn COD: < 1,7 ton/dygn Mål: Minska användningen av sträckfilm per ton producerat ark med 5% jämfört med 1998. Foto: Ulf Areskoog 7

Miljöåret 1998 Certifierat miljöledningssystem SCA Graphic Sundsvall började bygga upp sitt miljöledningssystem 1995. Genom en extern förrevision och ett antal interna revisioner har brister identifierats och åtgärdats. I början av 1998 tog företagsledningen beslut om tredjepartscertifiering av miljöledningssystemet. Efter beslutet om certifiering finslipades alla delar av systemet för att motsvara såväl kraven i den internationella standarden ISO 14001 som i EUs förordning om miljöstyrning, EMAS. För att undvika parallella system för verksamhetsstyrning, fogades vårt kvalitetssystem, certifierat sedan 1991, ihop med miljöledningssystemets alla delkrav. Under 1999 kommer vi också att infoga vårt arbetsmiljösystem. I början av november genomfördes den externa revisionen av vårt miljöledningssystem. För att möjliggöra framtida gemensamma revisioner valde vi samma leverantör som för kvalitetssystemet, SIS SAQ Certifiering AB. Revisionen genomfördes under fyra dagar av tre revisorer. Vid revisionen granskades även vår miljöutredning och vår miljöredovisning för 1997, detta för att få klarhet i om vi även uppfyller EMAS krav. Den revision som genomfördes var till omfattningen den största som SIS SAQ genomfört, eftersom den omfattade tre fabriker med ett gemensamt system. Där utdelades såväl ris som ros. En väsentlig kritik gällde miljöaspekter. Vi har genomfört en grundlig genomgång av på vilka sätt vår verksamhet påverkar miljön, det vill säga verksamhetens miljöaspekter. Däremot hade inte denna genomgång på ett konsekvent sätt påverkat vårt miljöarbete. Vi hade i stället en tendens att utgå från de krav som lagar och villkor ställer på verksamheten. Genom att i stället utgå från miljöaspekterna, blir det lättare att rikta förbättringsarbetet mot de områden där effekten blir som störst. Denna brist i miljöledningssystemet är nu åtgärdad och information om våra viktigaste miljöaspekter finns nu med på dagordningen vid produktionsmöten och arbetsplatsträffar. Vi fick också alltför många avvikelser på vårt sätt att mäta och utvärdera miljöarbetet för att bli godkända vid en första granskning. För att åtgärda dessa avvikelser har vi nu infört ett antal nya rutiner. Dessutom har vi sett till att resultatet av utförda mätningar rapporteras och dokumenteras på ett konsekvent sätt. Våra miljömål för 1999 uppfyllde väl kraven på ständiga förbättringar. Däremot fanns vid revisionen inga fastställda program för att nå målen. Dessa måste sättas på pränt för att systemet skall vara godkänt Riskanalys är en viktig komponent i systemet. Vid revisionen saknades en förteckning över vilka riskområden vi har på respektive fabrik. Rutiner saknades också för uppdatering av förteckningen samt även rutiner för hur och när ny värdering görs. Det innebär inte att riskbedömningar och katastrofplaner har saknats för fabrikerna, bara att de inte har utförts på ett konsekvent sätt på samtliga områden som har anknytning till miljö. Under december genomfördes en grovanalys av tänkbara risker på alla tre fabrikerna. Med dessa analyser som grund kommer grundligare riskbedömningar att göras, vilka sedan skall ligga till grund för vår nödlägesberedskap avseende miljö. Inköpsavdelningen har en viktig roll i vårt miljöarbete. Våra rutiner för inköp av insatsvaror, kemikalier, ved och massa fick godkänt. Våra kemikaliegrupper fick idel beröm för sitt sätt att arbeta med bedömning av kemikalier. Det som vi måste bli bättre på är att följa upp våra leverantörers förbättringsarbete vad gäller miljöprestanda. Redan i början av tillämpningen av vårt verksamhetssystem gjordes en utvärdering av våra interna revisioner vid ett årligt möte med samtliga interna revisorer. Det har vi fortsatt att göra även med miljöledningssystemet. Detta sätt att följa upp verksamheten bedömdes mycket positivt av de externa revisorerna. Sammanfattningsvis fick vi för alla tre enheterna 89 mindre avvikelser. Tyvärr föll det allför många på kravpunkterna Miljöaspekter (8) och Övervakning och mätning (13) varför dessa uppgraderades till var sin stor avvikelse. Detta gjorde att vi fick Arbetet med att utveckla ett miljöledningssystem, certifierat enligt ISO 14001, har engagerat ett stort antal av företagets anställda. Kraven på dokumentation är höga. Här är det Björn Larsson och Michael Hjärpe som kontrollerar att systemets rutiner efterlevs. genomföra en efterrevision av systemet. Samtliga avvikelser har under november, december och januari korrigerats och rapport lämnades till SIS SAQ den 20 januari om vilka åtgärder som vidtagits. Den 16-17 februari genomfördes efterrevision. För att tala i bilbesiktningstermer så fick vårt miljöledningssystem godkänt efter ombesiktning. Den 15 mars erhöll SCA Graphic Sundsvall certifikat enligt ISO 14001. Miljöledningssystemet uppfyller även kraven i EUs miljöstyrningsförordning EMAS. Nya koncessionsvillkor Ortviken Den 15 oktober 1998 fattade Koncessionsnämnden för miljöskydd beslut om nya utsläppsvillkor för Ortvikens pappersbruk. Efter investeringar i bl a en ny maskin för bestruket journalpapper har Ortviken under tre år verkat under preliminära villkor. Under denna prövotid har företaget sökt de effektivaste metoderna för att reducera utsläppen till luft och vatten. Efter en offentlig koncessionsförhandling den 25 mars fastställdes de nya, permanenta villkoren. Foto: Leif Milling 8

Riktvärde per månad är den nivå vid vilken SCA måste vidta åtgärder. Gränsvärde är den nivå som inte får överskridas. Ortvikens pappersbruk kan alltså för en enskild månad ligga över gränsvärdet, men som genomsnitt för året måste det underskridas. Ortvikens pappersbruk har tillstånd att producera ton per år LWC-papper 440.000 Tidningspapper 340.000 Termomekanisk massa 610.000 Varav peroxidblekt 150.000 Villkoren medger en utbyggnad till 300.000 ton peroxidblekt massa t o m år 2001. Utsläppsvillkor Ortviken Riktvärde per månad Gränsvärde per år COD 13 ton/dygn april-oktober 12 ton/dygn 16 ton/dygn november-mars Fosfor 15 kg/dygn 13 kg/dygn Kväve 320 kg/dygn 280 kg/dygn Suspenderade ämnen 2,8 ton/dygn 2,1 ton/dygn Processvatten 40.000 m 3 /dygn Kväveoxider från oljeeldning 130 mg/mj bränsle Kväveoxider från eldning med biobränsle 75 mg/mj bränsle Svaveloxider 0,4% svavel i eldningsolja Stoftutsläpp 65 mg per nm 3 torr gas vid 13% CO 2 efter elfilter 320 mg per nm 3 torr gas vid 13% CO 2 efter cyklonrening Buller 60 db (A) dagtid, 55 db (A) kvällstid, 50 db (A) nattetid. Tillfälliga nivåer upp till 60 db (A) får förekomma Östrand Den 24 november utfärdade Koncessionsnämnden för miljöskydd provisoriska villkor för Östrands massafabrik. Senast den 1 juli 2003 skall permanenta villkor fastställas. De nya villkoren medger en ökning av produktionen av sulfatmassa till 420.000 ton per år. Upp till 90.000 ton CTMP får produceras. Detta innebär en minskning jämfört med tidigare villkor, men är ändå mer än den mängd CTMP som hittills producerats under ett år. Koncessionsnämnden konstaterade att Östrand leder utvecklingen när det gäller att reducera utsläpp redan vid källan. Villkoren lämnar därför stor frihet när det gäller val av teknik för att uppnå förbättringar. Nämnden anger i stället en målsättning för den fortsatta utvecklingen och föreskriver att företaget skall hålla tillsynsmyndigheterna löpande informerade om utvecklingen. När det gäller den kanske viktigaste parametern, syreförbrukande ämnen från sulfatmassatillverkningen, vill koncessionsnämnden se en utveckling där Östrand går från fjolårets 37 kg per ton massa till 27 kg per ton 1999, 21 kg per ton 2000 och 12 kg per ton år 2003. Utsläppsvillkor Östrand Riktvärde per månad Gränsvärde per år COD, sulfatfabriken 35 ton/dygn från 1 apr 1999 25 ton/dygn från 1 jul 2000 COD, CTMP-fabriken 8 ton/dygn från 1 jan 1999 6 ton/dygn från 1 jan 2001 Svavel 0,7 kg/ton massa Komplexbildare 0,5 kg/ton massa Stoft från ångpanna 1 250 mg/nm 3 250 mg/nm 3 NO X från ångpanna 1 120 mg/mj Suspenderade ämnen 1,5 ton/dygn 1 ton/dygn Buller 50 db (A) Östrands massafabrik. Foto: Leif Milling 9

Miljöorganisation SCA Graphic Sundsvalls miljöfrågor hanteras i första hand av Miljöavdelningen. Denna sorterar under företagets Tekniska avdelning, där också ansvaret vilar för företagets verksamhetssystem, inkluderande miljöledningssystemet. SCA Graphic Sundsvalls Miljöråd ansvarar för samordningen av frågor som berör miljö, hälsa och säkerhet och har följande sammansättning: Solveig Eriksson, ordförande, chef Verksamhetssystem Roine Morin, miljöchef, ordförande i SCA Graphic Papers Miljöråd Morgan Blixt, stf miljöchef Christer Fält, miljöingenjör Görgen Loviken, miljöingenjör Catarina Ljungberg, miljöingenjör Jan Waluszewski, chef Hälsa och säkerhet Cay Näslund, skyddsingenjör Matts Edström, skyddsingenjör Leverantörsbedömning Ett viktigt inslag i vårt miljöarbete är att bedöma leverantörernas miljöprestanda. Vi har under 1998 skickat ut enkäter till våra viktigaste leverantörer och entreprenörer. Med svaren som underlag och med leverantörernas miljöredovisningar och miljömål i hand, har vår grupp för leverantörsbedömning granskat och godkänt eller underkänt leverantörer. Detta arbete är vårt första steg på vägen mot att ställa tydliga miljökrav på våra leverantörer. Vårt nästa steg blir att begära in leverantörernas förbättringsmål vad avser miljö och sedan följa upp i vilken utsträckning de uppfylls. Våra olika entreprenörer har också i förekommande fall fått redovisa gällande tillstånd. Vi har också varit i kontakt med olika tillsynsmyndigheter för att få klarhet i om entreprenörer har giltiga papper. Detta gäller framför allt företag som tar emot vårt avfall eller transporterar farligt gods och farligt avfall för vår räkning. Ett projekt för att upprätta ett register över våra godkända leverantörer har påbörjats. När det är i drift kommer vi att ha ett aktuellt register, lätt tillgängligt för framför allt inköpsavdelningen, men även för t ex transportavdelningarna när dessa snabbt behöver anlita en godkänd transportfirma. Vi har under året deltagit i ett utvecklingsprojekt anordnat av ALMI Företagspartner för att där delge det stora företagets krav på i första hand vårt läns mindre leverantörer. Vårt system för leverantörsbedömning har där använts som bas för krav på leverantörerna. Under året har en leverantörsbedömning på plats gjorts hos Ragnsells. Två av våra miljörevisorer följde en leverans av motorolja från Ortviken till Ragnsells. Samtliga dokument och tillstånd granskades liksom hantering och transport. Allt var i sin ordning. Inga avvikelser noterades. SCA Graphic Sundsvalls internrevisorer har haft en nyckelroll i arbetet med att införa ISO 14001. Utbildning och kontinuerlig uppföljning har borgat för ett konsekvent arbetssätt. 10

Utbildning Under 1998 har vi genomfört en intern utbildning för alla som hanterar farligt gods och farligt avfall. Eftersom nya lagkrav har kommit under året, som inneburit nya rutiner hos oss, har utbildningen verkligen behövts. Samtidigt informerades deltagarna om vilka rutiner som gäller för inköp av kemikalier och för hantering av kemikaliebehållare. Många förbättringsförslag kom fram under utbildningen som nu lett till översyn av bl a rutiner, förrådshållning m m. Miljörevisorerna har genomgått en utbildning i revisionsteknik, kemikalielagstiftning och ISO 14001. Miljörådet har under två dagar genomgått en utbildning i nya Miljöbalken, speciellt inriktad på det som gäller vår bransch. Under hösten utbildades under en dag 16 särskilt utvalda personer från Ortviken och Östrand i vårt miljöledningssystem och vår miljöpåverkan. De har sedan till uppgift att i sin egen verksamhet informera om policy, miljöpåverkan och ledningssystem. Wifsta deltog inte i den utbildningen eftersom informationen där genomförts i ett tidigare skede. Miljömärkning Wifstas finpappersproduktion uppfyller även de nya krav för det nordiska miljömärket Svanen, som kommit under året. Licensen har förnyats och gäller nu fram till februari år 2001. Många av Ortvikens kunder har under 1998 sökt Svanen för sina produkter. Det har inneburit att vi har levererat underlag för både LWC och News till SIS Miljömärkning. Våra externa massaleverantörer har också granskats utifrån Svanenkriterierna för att säkerställa att vi lever upp till kraven för våra produkter. Miljöackreditering av våra laboratorier Ortvikens och Östrands laboratorier har efter granskning av Swedac och även via interna revisioner visat att man väl uppfyller kraven för att få vara ackrediterade och därmed utföra vissa miljöanalyser i egen regi. Foto: Leif Milling 11

Kommunikation Vår miljöredovisning för 1997 distribuerades i fjol även till närboende, eftersom vi vill sprida information om vårt miljöarbete till en vidare krets än bara våra anställda och kunder. Många högskolor och universitet har efterfrågat miljöredovisningen. För att underlätta den interna informationen om vårt miljöledningssystem togs ett enkelt informationsmaterial fram under början av året. Materialet lades ut på vårt Intranet och har använts vid arbetsplatsträffar på alla tre fabrikerna. Under början av december visades vårt bildspel som inledning till en konferens om Grön Handel anordnad av Svenska Handelskammaren. Bildspelet valdes ut för att det har en genomgående miljöprofil och för att vårt miljöarbete anses vara av hög klass. I samband med en internationell konferens om miljöfrågor i Slovakien presenterades vårt miljöledningssystem och vårt miljöarbete. Stort intresse fanns för vår TCF-massa och för vårt arbete med NO X -reduktion och åtgärder för att minska lukten från sulfatfabriken. Våra kunder har under året ställt allt fler frågor om miljöledningssystem och miljöprestanda. Våra säljkontor har också vidarebefordrat många frågor som rör miljömärkning, miljömål och miljöledningssystem. Men även frågor om specifik miljöpåverkan har kommit in. Vi har utvecklat bra rutiner för dessa förfrågningar och kunderna lotsas nu i stort sett alltid till rätt person med sina frågor. Under året besöktes Östrand av representanter för tyska Greenpeace. Flera massafabriker byggs eller projekteras just nu i Tyskland och där pågår en debatt om att blekning med klordioxid (ECF) är minst lika miljövänlig som blekning helt utan klor. Vissa intressenter hävdar också att TCF-massa har sämre kvalitetsegenskaper. Greenpeace deltar i denna debatt och ville ha konkreta belägg för att TCF innebär väsentliga fördelar för miljön och att blekning utan klor kan förenas med hög massakvalitet. Foto: Torbjörn Bergkvist SCA Graphic Sundsvall producerar papper och av naturliga skäl tror vi att det tryckta ordet är ett effektivt sätt att sprida information. På några år har det blivit en försvarlig hög trycksaker som behandlar miljöfrågor, spridda till kunder, anställda, närboende och andra målgrupper. 12

Klagomål Ortviken Ortvikens pappersbruk hade som miljömål för 1998 att reducera bullret från fabriken och därmed minska antalet klagomål från kringboende. Ett åtgärdsprogram som omfattade de största enskilda bullerkällorna slutfördes under året. Kontrollmätningar visade att bullernivån i den omgivande bebyggelsen halverades genom dessa åtgärder. Antalet klagomål rörande buller minskade i motsvarande grad till två stycken under året. En person klagade vid några tillfällen under året på en obestämd dålig lukt i närområdet till fabriken. Såväl SCA som kommunens miljökontor gjorde utryckningar utan att finna vare sig lukten eller dess orsak. Östrand Tio klagomål på miljöstörningar har förekommit. Sex av dem gällde lukt och tre stoftnedfall. Orsaken till luktproblemen stod att finna i sulfatkokarens flisficka och berodde på störningar i kokprocessen. Stoftnedfall förekom i samband med att fabriken startades efter underhållsstopp. De resulterade i att företaget fick bekosta tvätt av ett mindre antal bilar. Stoftutsläppen har ett samband med försöken att reducera utsläpp av kväveoxider från förbränning. Minskade NO X -utsläpp ger ökade stoftutsläpp och tvärtom. Eftersom kväveoxider bedöms som mer miljöpåverkande än stoft, som är svagt basiskt, har reduktionen av NO X prioriterats. Arbetsmiljö och säkerhet 70 60 50 40 30 20 10 Genomsnitt Östrand Wifsta Ortviken 0 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 Arbetsskador / miljon arbetstimmar Östrand är det av de tre bruken som har den lägsta nivån på arbetsskadorna. 1998 var ett mycket bra skyddsår för Östrand med endast 3 arbetsskador (4 arbetsskador per miljon arbetstimmar) registrerade. För Wifsta har året inneburit en ökning av antalet arbetsskador, från 3 i fjol till 7 (14 arbetsskador per miljon arbetstimmar). Ingenting tyder på att ökningen beror på brister i skyddsorganisationen, men under 1999 kommer utbildning i skyddsarbete att genomföras för alla chefer och skyddsombud på bruket. Även för Ortviken har en mindre ökning av antalet arbetsskador ägt rum, från 21 i fjol till 27 (14 arbetsskador per miljon arbetstimmar). Vid Ortviken har man av tradition en mycket hög benägenhet att rapportera arbetsskador. Detta framgår av en analys som Försäkringskassan gjort omfattande åren 1989-1995 där endast 3,5% av det totala antalet rapporterade arbetsskadorna också blivit föremål för anmälan till AMF-Trygghetsförsäkring, d v s har föranlett mer än 8 dagars sjukskrivning. Olycksfallsstatistiken från de tre bruken är sammanställd för hela bolaget i diagrammet ovan. Här ser man den tydliga positiva trenden till förbättring som hållit i sig sedan mitten av 80-talet, men där kurvan för Wifsta och Ortviken fått ett hack uppåt. Hela företaget har i genomsnitt haft 12 arbetsskador per miljon arbetstimmar. Den 12 november genomfördes en stor gasövning vid Östrands massafabrik, en av de största som ägt rum i regionen med närmare 200 personer direkt inblandade. Förutom Östrands egen beredskapsorganisation deltog bl a räddningstjänst och polis. Övningen gällde ett omfattande gasutsläpp och syftet var att öva samverkan mellan företagets och samhällets organisation. Wifsta Klagomål på buller har förekommit. Mätningar visar dock att bullernivåerna legat under gällande villkor. Under året har bullerdämpande åtgärder vidtagits på pappersbrukets fläktar. Räddningspersonalen var klädd i speciella dräkter som skydd mot den läckande gasen. Foto: Per-Anders Sjöquist 13

Resursutnyttjande och miljöpåverkan Definitioner och förklaringar till tabellen på nästa uppslag. Produktion/råvaror Produktion i tusental ton produkter. Ortviken producerar tidningspapper (News) och bestruket journalpapper (LWC) i ungefär lika delar. Östrand producerar blekt sulfatmassa och kemisk termomekanisk massa (CTMP). Wifsta producerar obestruket finpapper. Ved i tusental kubikmeter. Ortviken använder frisk, färsk granmassaved. Östrand använder barrmassaved, framför allt tall, och lövmassaved, framför allt björk. Östrand använder också betydande mängder sågverksflis. Wifsta har ingen egen vedförbrukning. Inköpt massa i tusental ton. Ortviken producerar sin egen mekaniska massa men i produktionen av bestruket papper sker en inblandning av en viss andel blekt sulfatmassa från Östrand. Wifsta köper merparten av sin massa från Östrand och större delen av denna massa pumpas från Östrand till Wifsta i rörledning. Fyllmedel och bestrykningssmet i tusental ton. På Ortviken bestryks journalpapper med en smet som till största delen består av lera och lim. Vid produktionen av finpapper på Wifsta sker en inblandning av fyllmedel, bland annat krita, som ger papperet de rätta egenskaperna. Elektricitet Mottryckskraft i Gigawatt-timmar (GWh), miljoner kilowattimmar. Genom förbränning produceras ånga med högt tryck och hög temperatur. Denna driver en turbin som genererar elektricitet. Ångan förs vidare som lågtrycksånga och utnyttjas i processerna. Från elnätet i GWh. Produktionen av mekanisk massa är mycket energikrävande och Ortviken är en av landets största elförbrukare. Bränsle Biobränslen i TeraJoule bränsle (TJ), biljoner Joule. Energiinnehåll i ett bränsle mäts i dess effektiva värmevärde. Ortviken bränner bark, skogsbränsle och slam från produktionen. I Östrands stora sodapanna förbränns de vedämnen, nästan hälften av veden, som lösts ut i samband med sulfatkokningen. Wifsta har ingen egen produktion av ånga och därmed ingen förbränning. Fossila bränslen i TJ. Såväl Ortviken som Östrand utnyttjar, jämfört med biobränsleanvändningen, mindre mängder olja. Elpanna i TJ. Elpannor används i begränsad utsträckning för värmeproduktion. Utsläpp till luft Kväveoxider (NO X ) i ton. Alla utsläpp till luft härrör från förbränning, till största delen från energiproduktion. Förbränning av olja ger högre utsläpp av kväveoxider (NO X ) än förbränning av biobränslen. Eftersom Wifsta inte har någon egen energiproduktion har fabriken inte heller några utsläpp till luft. Svaveldioxid (SO 2 ) i ton. Förbränning av framför allt olja ger upphov till försurande utsläpp av svaveldioxid. Mindre mängder av andra svavelföreningar förekommer också, men har räknats om till svaveldioxid. Bland dessa finns de mycket små mängder svavelhaltiga, organiska ämnen som orsakar lukten från Östrands massafabrik. De är ofarliga, men luktar otrevligt. Stoft i ton. Med rökgaserna följer också vissa mängder aska i form av stoft. Fossil koldioxid CO 2 i kiloton (tusen ton). Koldioxid från 14

förbränning av fossila bränslen ger ett nettotillskott av koldioxid till atmosfären. Biogen koldioxid (CO 2 ) i kiloton. Koldioxid från biobränslen ger inget nettotillskott av koldioxid eftersom de växter som utnyttjas som bränsle en gång tagit upp koldioxid från atmosfären. Koldioxid (CO 2 ) totalt i kiloton. Summan av fossil och biogen koldioxid. Utsläpp till vatten Syreförbrukning, COD i ton. Organiska ämnen från veden bryts ned av bakterier och andra mikroorganismer. Denna nedbrytning förbrukar syre, vilket påverkar annan biologisk aktivitet på botten utanför fabrikerna. COD är ett mått på denna syreförbrukning, närmare bestämt på den mängd syre som förbrukas när organiska ämnen bryts ned på kemisk väg. Syreförbrukning, BOD i ton. BOD är ett annat mått på syreförbrukande substans, närmare bestämt den mängd syre som förbrukas vid biologisk nedbrytning under en viss tid. Ju större andelen BOD är jämfört med COD, desto mer lättnedbrytbara är de utsläppta ämnena. Suspenderade ämnen i ton. Suspenderade ämnen är uppslammade partiklar, framför allt fiberrester. Klor, AOX i ton. AOX är ett mått på mängden organiska klorföreningar. Dessa har pekats ut som de farligaste bland de ämnen som släppts ut från skogsindustrier. Sedan Östrand övergått till helt klorfri blekning använder ingen av SCA Graphic Papers enheter längre några klorkemikalier i sin produktion. Att klorhaltiga ämnen ändå uppmäts i avloppsvattnet beror på att processoch kylvatten liksom vanligt dricksvatten är klorerade. Fosfor (P) i ton. Fosfor är ett näringsämne som växter behöver. För höga halter av fosfor kan leda till övergödning och t ex till algblomning Kväve (N) i ton. Även kväve är ett näringsämne och ett överskott av kväve kan leda till förhöjd biologisk aktivitet. Vatten i miljoner kubikmeter. Sundsvallsindustrin tar sitt vatten från Indalsälven. Det innebär att en blygsam andel av älvens vatten leds förbi sitt normala flöde under några kilometer och sedan återförs till Bottenhavet. Avfall Till deponi i ton. Detta är det avfall som deponeras på tipp. Det rör sig om slam och aska, som normalt inte ger upphov till någon större miljöpåverkan. Till återvinning i ton. Detta är avfall för vilket vi har hittat möjligheter till återanvändning. Det kan röra sig om energiproduktion, tillverkning av jordförbättringsmedel och för Ortviken nu även utbyggnad av landområde runt fabriken. Farligt avfall i ton. Detta är det avfall som i lag klassas som miljöfarligt och som därför är föremål för speciella restriktioner. Den helt övervägande delen farligt avfall utgörs av smörj- och hydrauloljor. Foto: Leif Milling 15

Miljöredovisning i siffror 1995-1998 Fabrik Ortviken Östrand År 1995 1996 1997 1998 1995 1996 1997 1998 Produktion / råvaror Produktion kton 577 561 657 692 376 373 392 401 Ved 1.000 m 3 1.099 1.046 1.106 1.163 1.680 1.679 1.782 1.843 Inköpt massa kton 60 64 79 89 Fyllmedel och bestrykningssmet kton 53 73 99 116 Energi Electricitet Mottryckskraft GWh 62 68 80 105 179 140 186 163 Från elnätet GWh 1.519 1.491 1.582 1.635 198 242 194 213 Totalt GWh 1.581 1.559 1.662 1.740 377 381 380 376 Bränsle Biobränsle TJ bränsle 2.852 3.247 3.047 3.070 8.150 8.309 8.434 8.661 Fossila bränslen TJ bränsle 411 421 415 661 1.162 920 1.064 982 Elpanna TJ bränsle 28 2 37 120 139 165 72 75 Totalt TJ bränsle 3.291 3.670 3.498 3.851 9.451 9.393 9.570 9.717 av vilket mottryckskraft TJ bränsle 261 288 338 442 893 711 915 778 Utsläpp Till luft NO X ton 236 217 227 270 864 774 670 621 SO 2 ton 48 49 38 78 601 513 695 462 Stoft ton 117 36 34 36 424 221 268 207 CO 2 fossil kton 32 33 31 51 92 73 84 78 CO 2 biogen kton 274 312 292 295 782 798 810 831 Totalt CO 2 kton 306 344 324 346 874 870 894 909 Till vatten COD ton 1.642 2.002 1.811 1.632 19.881 18.137 14.359 14.661 BOD ton 135 252 142 117 6.013 5756 5334 4978 Suspenderade ämnen ton 262 972 280 201 875 351 205 212 AOX ton 0,9 0,1 0,0 0,0 90,6 26,0 6,8 11,0 P ton 2,0 3,5 3,1 3,0 22,0 16,0 22,0 19,8 N ton 39,3 42,5 55,9 68,0 147,0 183,0 147,0 137,7 Vatten Mm 3 10,7 12,5 12,4 12,8 36,5 22,1 13,3 20,0 Avfall Till deponi ton 8.185 2.688 6.260 1.052 11.732 10.980 9.604 12.874 Till återvinning ton 35.478 39.536 39.407 46.945 19.551 29.592 30.527 30.228 Farligt avfall ton 270 201 152 152 77 82 147 86 16

Wifsta Totalt 1995 1996 1997 1998 1995 1996 1997 1998 142 143 139 145 1.094 1.077 1.187 1.238 2.779 2.726 2.888 3.007 110 107 101 105 170 172 180 193 24 34 33 30 76 107 132 146 32 29 31 22 274 237 297 289 61 66 62 76 1.778 1.799 1.838 1.923 93 95 94 97 2.052 2.035 2.135 2.213 11.002 11.555 11.481 11.731 1.573 1.341 1.478 1.643 168 166 108 195 12.743 13.063 13.068 13.568 1.154 998 1.253 1.220 1.100 992 897 890 649 562 734 540 541 256 302 243 124 105 115 128 1.056 1.109 1.102 1.126 1.180 1.215 1.218 1.254 298 328 334 318 21.821 20.467 16.504 16.611 154 215 213 165 6.302 6.223 5.689 5260 166 219 85 121 1.303 1542 569 534 0,4 0,5 0,5 0,5 91,9 26,6 7,3 11,5 0,6 1,3 1,1 1,1 24,6 20,8 26,2 23,9 1,6 1,9 7,0 14,8 187,9 227,4 209,9 220,5 1,7 1,8 2,0 2,0 48,9 36,5 27,8 34,8 927 1.822 1.867 1.531 20.844 15.490 17.731 15.457 598 708 786 977 55.627 69.836 70.720 78.150 23 14 11 26 370 296 310 264 Ordlista Aerob process En biologisk process som sker i en miljö där det finns syre. Anaerob process En biologisk process som sker i en syrefri miljö. ECF står för Elementary Chlorine Free och betyder massa som blekts utan klorgas. I stället har klordioxid, som inte ger upphov till lika mycket skadliga klorföreningar som klorgas, använts vid blekningen. Recipient Det vatten som tar emot utsläpp från en anläggning. För SCAs industrier i Sundsvall är recipienten Sundsvallsbukten, som är en del av Bottenhavet. ph är ett mått på surhetsgrad. Neutralt vatten har ph 7, medan surt vatten har ph under 7 och basiskt vatten har ph högre än 7. Skalan är logaritmisk så vatten med ph 6 är tio gånger surare än vatten med ph 7. TCF står för Totally Chlorine Free och betyder massa som blekts helt utan klorföreningar. Östrand tillverkar TCF-massa och använder i stället syrgas, ozon och väteperoxid som blekkemikalier. Dessa ger inte upphov till några skadliga restprodukter. I tillverkningen av mekanisk massa på Ortviken och CTMP-massa på Östrand har man aldrig använt några klorhaltiga kemikalier för blekning.

För ytterligare information om SCA Graphic Sundsvalls miljöarbete, kontakta GRUPPFÖRSÄNDELSE Roine Morin Miljöchef SCA Graphic Sundsvall 861 81 TIMRÅ Tel: 060-16 41 09 Fax: 060-57 64 50 e-post: roine.morin@graphic.sca.se Solveig Eriksson Chef Verksamhetssystem SCA Graphic Sundsvall 861 81 TIMRÅ Tel: 060-16 41 23 Fax: 060-57 49 90 e-post: solveig.eriksson@graphic.sca.se SCA Graphic Papers övriga enheter SCA Graphic Laakirchen i Österrike och Aylesford Newsprint i Storbritannien producerar årliga miljörapporter. Därtill producerar SCA en övergripande miljörapport för hela koncernen. Även dessa rapporter kan beställas. Titta gärna också på vår hemsida, www.graphic.sca.se. SCA GRAPHIC SUNDSVALL AB Ortvikens pappersbruk Box 846 851 23 SUNDSVALL Tel 060-19 40 00 Fax 060-12 97 08 Östrands massafabrik 861 81 TIMRÅ Tel 060-16 40 00 Fax 060-57 43 28 Wifsta pappersbruk 861 81 TIMRÅ Tel 060-16 40 00 Fax 060-57 31 52