Om valfrihet inom hälso- och sjukvård



Relevanta dokument
Valfriheten ur forskningssynvinkel. Pia Maria Jonsson Med. dr. Ledande sakkunnig THL /Reformer

Fritt val i vård och omsorg LOV

Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster

Kundens valfrihet inom social- och hälsovården ur tjänsteproducenternas och landskapets synvinkel

Patientens rättigheter

Styrning för en mer jämlik vård

SV lausuntopyyntö VaVa Syksy 2017

Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum EKM

Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv. Mats Brandt Kommundirektör i Malax

Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster

Regeringens proposition Kundens valfrihet inom social- och hälsovården

Grunderna för ersättning till producenterna i systemet med valfrihet inom social- och hälsovården

Regeringens proposition Kundens valfrihet inom social- och hälsovården

Box med. system som. tem mellan. tion, heten, förutsättningar: I:3. Telefonväxel Stockholm

Sjukgymnastik och arbetsterapi på primärvårdsnivå inom Västra Götalandsregionen. Vårdval Rehab

Remisspromemoria om förslag till ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

Remisspromemoria om förslag till ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor ÄNDRINGSFÖRSLAG 33-53

Styrning och vårdkonsumtion ur ett jämlikhetsperspektiv

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME MED BORGÅ MÅTT TILL SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSREFORMEN TIDNINGEN UUSIMAAS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSAFTON 1.3.

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSDIREKTÖR PIA NURME BORGÅ GÖR EN SEPARAT UTREDNING OM PRODUKTIONEN AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER

Patientens rättigheter

Språket inom social- och hälsovård

BORGÅS UTREDNING OM BOLAGISERINGAR I SAMBAND MED SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSREFORMEN SAMMANFATTNING AV PROJEKTPLANEN

Svenske erfaringer med fritt pasientvalg og fri etablering i primærlegemarkedet

Hälsa Sjukvård Tandvård

Privata företag inom skola, vård och omsorg i de nordiska länderna en översikt

Valfrihetssystem.

Stockholmsvården i korthet

Motion 59 Valfrihet i välfärdsystemen

Kriterier för pilotförsöken med valfrihet

SV lausuntopyyntö VaVa Syksy 2017

Konkurrensen i Sverige Kapitel 20 Vårdmarknaden RAPPORT 2018:1

Vad innebär valfriheten för mig?

BILAGA 3. FÖRDELNING AV ANSVAR OCH KOSTNADER MELLAN PRIMÄRVÅRD OCH SPECIALISERAD VÅRD BAKGRUND SYFTE DEFINITIONER

Kartläggning av behov ska underlätta planering

Vårdindikatorn primärvård

VEM ANSLUTER SIG TILL KANTA-TJÄNSTERNA Vem ansluter sig till Kanta-tjänsterna. Anvisning för aktörer som ansluter sig till Kanta

Vårdvalets konsekvenser

Socialdepartementet. Vårdval i Sverige Tobias Nilsson, politiskt sakkunnig Glesbygdsmedicin Hemavan

Likvärdiga villkor för utförare inom vårdvalssystem i Landstinget i Värmland

Regeringens proposition Kundens valfrihet i fråga om social- och hälsotjänster

Yttrande över motion 2017:35 av Susanne Nordling (MP) m. fl. om att stärka primärvårdens ansvar

Region Halland förfrågan angående valfrihetssystem

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET

Vårdval Stockholm och nytt ersättningssystem

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012

Sätt patienten i centrum inte i väntrum

Vårdval i primärvården Jämförelse av ersättningsprinciper och förutsättningar för konkurrens i sju landsting och regioner

Aktuellt inom vård- och landskapsreformen

Promemoria om avgifter för vård i serie/11 i förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården/december 2009

Hälsa Sjukvård Tandvård. Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Hälsa Sjukvård Tandvård. Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum

Kundens valfrihet. Enligt utkastet till regeringsproposition

Nätverksgruppsmöte i Nätverket Uppdrag Hälsa Stockholm

ATT ERSÄTTA INTERNETBEHANDLING. Workshop SKL Cecilia Svanborg, Stockholm och Jennie Österberg, Gävleborg

Tabell 1. Hälso- och sjukvårdsutgifter efter hälso- och sjukvårdsändamål , löpande priser, mn euro

Gränsöverskridande hälsovårdstjänster / den utländska personalens språkkunsskap (tjänster skaffas från ett annat land)

Konkurrensneutralitet m.m. i VG Primärvård - Landvetter

Tabell 1. Hälso- och sjukvårdsutgifter efter hälso- och sjukvårdsändamål , löpande priser, mn euro

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Patientmakt eller inte patientmakt - det är frågan

Kundens valfrihet ur landskapets och tjänsteproducentens synvinkel

Vårdvalsreformen några socialmedicinska aspekter

JÄMFÖRELSE, DEN SVENSKA MODELLEN (LOV) OCH DET FINSKA SYSTEMET (SERVICESEDEL)

Patientlagen. Vid frågor kontakta:

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. under omvandling. Anna Manhem, Tillväxtverket Johanna Pauldin, Tillväxtverket

Välfärdsutredningen. Ilmar Reepalu Särskild utredare. Välfärdsutredningen

Kontaktperson Ert Datum Er referens Sigurd Lindvall ÅLR 2011/1837

Patientlag (SOU 2013:2)

Dagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård

Patientens valfrihet - välja utförare av offentligt finansierad vård

Tilläggsöverenskommelse mellan staten och SKL till Patientmiljarden 2018

Likvärdiga villkor för utförare inom vårdvalssystem i Landstinget i Värmland

Mobila närvård nuläge och framtid Karin Fröjd Regional projektledare

RP 34/2007 rd. Bestämmelserna om servicesedlar för hemservice trädde i kraft vid ingången av Lagarna avses träda i kraft vid ingången av 2008.

Ersättningen och e-hälsan

Spetsprojekt 1, Kundorienterad service ÅTGÄRD 4 FÖRSÖK MED SERVICESEDLAR

SV lausuntopyyntö VaVa Syksy 2017

Nytt hemsjukvårdsavtal 1 april. Information

Anvisning 10/ (6)

Hälsoval Jämtlands län

vårdfakta 2013 Fakta och statistik om den privata vård- och omsorgsbranschen i Sverige samt nordiska jämförelser.

Datum Dnr Policy och riktlinjer gällande vård för personer från andra länder

Kundens valfrihet. Enligt regeringens propositionsutkast och riktlinjerna för valfriheten

Vanliga frågor om valfrihet

Hälsa Sjukvård Tandvård. Vårdval Halland. fakta om modellen

Kommittédirektiv. Patientens rätt i vården. Dir. 2007:90. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007

Utökade Valmöjligheter i hälso- och sjukvården

Är framtidens sjukvård virtuell? Lund Göran Stiernstedt

HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården

Remissvar: Patientens rätt Några förslag för att stärka patienternas ställning (SOU 2008:127)

Kund- respektive patientbegreppen. Marknadsföring. Vad vill vi egentligen uppnå?

VALFRIHET OCH FÖRENKLING AV DEN FLERKANALIGA FINANSIERINGEN AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD Förslag

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning

ÖPPENVÅRD OCH INSTITUTIONSVÅRD SAMT GRÄNSDRAGNINGEN MELLAN PRIVAT OCH OFFENTLIG SERVICE

Samverkansrutin Demens

Transkript:

Om valfrihet inom hälso- och sjukvård Pia Maria Jonsson Med dr Chefsexpert pia.maria.jonsson@thl.fi Valfrihet varför? 1. Förstärker medborgarnas /konsumenternas /patienternas ställning (egenvärde) 2. Bidrar till positiv utveckling inom hälso- och sjukvården (instrument) tillgänglighet och kvalitet ökar utbud och efterfrågan möts produktionen blir mer mångsidig, kan bättre anpassas efter olika gruppers specifika behov globaliseringens krav 2 Kommunernas hus 10.10.2013 1

Valfrihetsreformer i primärvården Norge: Listläkarreform 2001 (Fastlegeordningen) Sverige: Valfrihet i primärvården 2010 (Lagen om valfrihetssystem, LOV, 2009) Lagstadgade reformer i decentraliserade, (till största delen) skattefinansierade hälso- och sjukvårdssystem Valfriheten gäller offentligt finansierade tjänster och hela befolkningen Omfattande utredningar, noggrann planering och politisk förankring Nationell uppföljning och utvärdering 3 Rätt att välja sjukhus Sverige: Valfrihet inom landstingsområdet, över landstingsgränserna om vårgarantitiderna överskrids Vårdvalssystem enl. LOV möjliga men inte obligatoriska inom specialistvården. Norge: Fritt sykehusvalg i hela riket Danmark: Frit sygehusvalg gäller offentliga sjukhus i hela landet. Utvidet frit sygehusvalg om väntetiden > 1 mån, gäller även privata kontraktssjukhus och vård utomlands. 4 Kommunernas hus 10.10.2013 2

Finsk lagstiftning Hälso- och sjukvårdslag (30.12.2010/1326) 47 Val av vårdenhet för icke-brådskande vård 1.5.2011 Val av hälsostation vid hemkommunens hälsovårdscentral Val av specialistmottagning /sjukhus inom specialupptagningsområdet. Vårdenheten ska väljas i samförstånd med remitterande läkare /tandläkare. 48 Utvidgat val av vårdenhet 1.1.2014 Gäller offentliga vårdenheter i hela landet. Gäller ej: skolhälsovård, studerandehälsovård, långvarig institutionsvård; hemsjukvård 5 Särdrag i den finska lagstiftningen Valfriheten gäller den offentligt finansierade och producerade vården Primärvård Utgångsläget utgörs av nuvarande situation. Byte av enhet ska meddelas skriftligt till nuvarande och blivande hälsostation, kan ta upp till 3 veckor Omval högst en gång per år + Vård enl individuell vårdplan kan erhållas även på annan ort (studier, semester etc.) Specialiserad sjukvård Förutsätter samförstånd med remitterande läkare + Vård kan erhållas även på annan enhet om motiverat pga arbete, studier mm el för att värna om språkliga rättigheter 6 Kommunernas hus 10.10.2013 3

Finsk lagstiftning Lag om servicesedlar inom social- och hälsovården (24.7.2009/569) / 1.8.2009 Kommunen fastställer de social- och hälsovårdstjänster för vilka den använder servicesedlar Kommunen kan godkänna endast serviceproducenter vars tjänster åtminstone motsvarar den nivå som krävs av motsvarande kommunala verksamhet De krav som kommunen ställer ska vara icke-diskriminerande och grunda sig på faktorer som kan bedömas objektivt Uppgifter om serviceproducenterna, de tjänster de tillhandahåller och priset på tjänsterna ska finnas offentligt tillgängliga på internet och på annat lämpligt sätt 7 Valfrihet nödvändiga förusättningar 1. Patienten är medveten om sina rättigheter 2. Det finns flera realistiska valalternativ 3. Patienten har tillgång till adekvat och tillförlitlig information om alternativen 4. Pengarna följer patienten på ett flexibelt och rättvist sätt -> det lönar sig att producera vård -> det lönar sig att investera i kvalitet och säkerhet -> patienten är alltid välkommen 15.10.2013 8 Kommunernas hus 10.10.2013 4

Valfrihet praktiska frågor som ska lösas 1. Vad gäller valfriheten avgränsade /omfattande servicehelheter 2. Producenterna offentliga /privata /tredje sektorn 3. Regler för godkännande (och hur producenter lämnar marknaden). Konkurrensneutralitet 4. Ersättningsmodell och ersättningarnas storlek 5. Patientens ställning konsumentinformation, stöd till svaga grupper 6. Tillsynsfrågor 7. Nationella och /eller regionala lösningar 15.10.2013 9 Vilken /vilka tjänster gäller valfriheten? Omfattande servicepaket i finsk primärvård hela verksamheten vid en hälsostation Specifika delar av verksamheten t.ex. läkarmottagning och mödravårdscentral väljs separat 15.10.2013 10 Kommunernas hus 10.10.2013 5

Val av ersättningsmodell Kapitering (justerad för ålder, socioekonomi, vårdtyngd) Prestationsbaserad (besök, undersökning) Patientavgifter Kvalitetsbonus /-avdrag (mätbara resultat) Särskilda tillägg (tolk, hembesök, glesbygd mm) 15.10.2013 11 Ersättningsmodeller Mall Huvudsaklig ersättningsgrund P4P Halland Per capita (>80%) Patientavgifter Avdrag, om man inte når uppställda mål Stockholm Per capita (55%) Besöksersättning Kvalitetsbonus eller avdrag Skåne Per capita (>90%) Bonus eller avdrag 15.10.2013 12 Kommunernas hus 10.10.2013 6

Patientens ställning, konsumentinformation Öppna jämförelser av vårdens tillgänglighet och kvalitet hos olika producenter Uppföljning av vårdens tillgänglighet och kvalitet regionalt /socioekonomiskt /långtidssjuka och friskare individer Mekanismer för att garantera icke-autonoma patienters rättigheter 15.10.2013 13 Kommunernas hus 10.10.2013 7

Nationella /regionala /lokala lösningar Nationell tillsyn kvalitet och säkerhet, konkurrensneutralitet, marknadsföring Gemensamma nationella spelregler riktlinjer för godkännande, ersättningsförfarande Men: det kan behövas regionalt /lokalt spelutrymme Det nationella systemet fungerar inte isolerat från Europa konsekvenser av Patientdirektivet? 15.10.2013 15 Valfrihet vad ska hända 1.1.2014 -> Vårdutnyttjandet kommer delvis att bestämmas utifrån nya utgångspunkter patientcentrerad vård Servicestrukturen börjar successivt att ändras. Kan initialt upplevas som jobbigt av dem, som ansvarar för planering och budgetering När pengarna följer patienten: nödvändigt att få igång smidiga rutiner och gemensamma spelregler Om det finns realistiska valalternativ och relevant konsumentinformation, kan konkurrensen om patienterna börja utveckla vårdens kvalitet 16 Kommunernas hus 10.10.2013 8

Valfrihet framtida utsikter Genom auktorisation och ersättningsförfarande uppstår nya möjligheter att styra och påverka producenternas beteende Forskning,uppföljning och utvärdering behövs för att kunna styra och vidareutveckla valfriheten! THL:s initiativ för att stärka primärvården: Öppna på lika villkor den offentligt finansierade primärvården även för privata och tredje sektorns producenter Valfrihet och kvalitetskonkurrens centrala drivkrafter Kommunernas hus 10.10.2013 9