Förslag till ett uppföljningssystem för inomhusmiljön

Förslag till ett uppföljningssystem för inomhusmiljön

Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Lägesbeskrivning. Det innebär att den innehåller redovisning och analyser av kartläggningar och andra former av uppföljning av lagstiftning, verksamheter, resurser mm. som kommuner, landsting och enskilda huvudmän bedriver inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, hälsoskydd och smittskydd. Innerhåller analys av insamlade data. Den kan utgöra underlag för myndighetens ställningstaganden och ingå som en del i större uppföljningar och utvärderingar av t.ex. reformer och fördelning av stimulansmedel. Socialstyrelsen svarar för innehåll och slutsatser. Artikelnr 2006-131-29 Publicerad www.socialstyrelsen.se, oktober 2006 2

Förord Inomhusmiljö och hälsa utgör ett viktigt område för Socialstyrelsens förebyggande arbete och vi anser att det finns ett behov av kontinuerlig uppföljning av området. Socialstyrelsen har fått ett anslag från Miljömålsrådet för att ta fram ett förslag till program för uppföljning av inomhusmiljöfaktorer som har betydelse för hälsan. I denna rapport redovisas hur ett sådant system skulle kunna läggas upp, med beskrivning av bakgrund och överväganden. Greta Smedje har varit utredare och Marie Becker projektledare. Synpunkter och erfarenheter har hämtats in från olika myndigheter samt experter och forskare inom inomhusmiljö och miljöövervakning. En förteckning över vilka institutioner som besökts finns i bilaga 1. Dessutom har uppläggningen av en tidigare undersökning, Elhushållning i bebyggelsen (ELIB) studerats noga, liksom det system för att kartlägga miljö och hälsa som sedan många år finns i Tyskland (Umwelt-Survey). Till utredningen har funnits en styrgrupp med följande personer: Marie Norell, Arbetsmiljöverket, Magnus Bengtsson och Hans-Olof Karlsson-Hjort, Boverket, Karin Eriksson, Folkhälsoinstitutet och Britta Hedlund, Naturvårdsverket. Gruppen har sammanträtt vid två tillfällen samt har lämnat synpunkter på ett utkast till förslaget. Ann Thuvander Enhetschef Enheten för hälsoskydd 3

Innehåll Förord 3 Sammanfattning 7 Aktuellt miljöarbete och koppling till inomhusmiljön 9 Socialstyrelsens arbete för en god innemiljö 9 Uppföljning av miljömål och folkhälsomål 10 Miljöövervakning och Hälsorelaterad miljöövervakning (HÄMI) 13 Nationella miljöhälsoenkäter 15 Miljöhälsoindikatorer 16 Elhushållning i bebyggelsen (ELIB) 17 Uppföljning av innemiljön i ett internationellt perspektiv 18 Syfte 20 Överväganden och avgränsningar 21 Påverkan på hälsan 21 Normkrav och riktvärden 23 Krav på rapportering 23 Lokal och regional uppföljning 23 Förslag till uppföljningssystem 25 Sammanfattning 25 Relation till andra aktiviteter på området 26 Urval 27 Intervall 27 Organisation och finansiering 28 Miljöfaktorer 29 Generella aspekter 29 Radon 30 Fukt och mögel 30 Ventilation 31 Kemiska ämnen 31 Partiklar 32 Buller 33 Legionella 34 Belysning 34 Generellt program Bostäder 35 Mer om undersökningarnas uppläggning 36 Generellt program Skolor och förskolor 38 4

Mer om undersökningarnas uppläggning 38 Riktat program 40 Referenser 41 Bilaga 1 Institutioner och myndigheter som vi besökt 43 Bilaga 2 Uppföljningssystemet och miljöhälsoenkäterna 44 Bilaga 3 Uppföljningssystemet och miljöhälsoindikatorerna 46 Bilaga 4 Uppföljningssystemet och HÄMI 47 5

6

Sammanfattning Innemiljö och hälsa är ett viktigt område för Socialstyrelsen. Vi anser att det finns ett behov av en kontinuerlig uppföljning av sådana faktorer i inomhusmiljön som kan bidra till ohälsa. Myndigheten har ansvar för tillsynsvägledning när det gäller hälsoskyddsfrågor under miljöbalken. För tillsynsvägledning och prioritering av insatser är det avgörande med god kunskap om hur situationen ser ut när det gäller brister i inomhusmiljöerna. Inom miljömålsarbetet har Socialstyrelsen det övergripande ansvaret för frågor som rör människors hälsa, i samtliga miljömål. Inom miljömålsarbetet berör främst miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö innemiljö och hälsa. I delmålet om inomhusmiljö finns särskilda målsättningar för ventilation och radon. Målsättningar för ytterligare faktorer, t.ex. fukt och mögel, kan komma. Även delmålen om buller och energianvändning kan ha betydelse för innemiljön. Miljöövervakningsdata används för att utveckla och följa upp miljökvalitetsmålen. Miljöövervakningsdata utgör också en väsentlig del av underlaget för officiell statistik och för rapportering till EU eller andra internationella organ. Naturvårdsverket ansvarar sedan många år för miljöövervakning med ansvarsområdet den yttre miljön. Den miljöövervakning som bedrivs idag täcker inte in förhållandena i inomhusmiljön. Det finns idag otillräckligt med data för att följa upp delmålen om innemiljön. Miljömålsrådet har påpekat att en effektivare uppföljning av de hälsorisker som förknippas med inomhusmiljön är särskilt angelägen. I denna rapport lämnas förslag till ett uppföljningssystem för inomhusmiljön. Systemet ska ge underlag för att långsiktig och fortlöpande följa faktorer i inomhusmiljön som har betydelse för hälsan. Systemet ska ge information om faktorns betydelse idag och om dess utveckling över tid. Resultaten ska också kunna ligga till grund för förebyggande åtgärder. Vi föreslår att uppföljningssystemet ska bestå av tre olika program: ett generellt och återkommande program för bostäder, ett liknande generellt program för skolor och daghem och ett riktat program för speciella frågeställningar. Systemet bygger på att det görs en basundersökning under 2006 2008 (vilket inte omfattas av detta förslag). 7

För de generella programmen väljs 25 kommuner med hänsyn tagen till urbaniseringsgrad och, i viss mån, geografisk belägenhet. Bostadsprogrammet omfattar 500 bostäder belägna i 250 småhus och 250 flerbostadshus. Vid urvalet av bostäder stratifieras efter byggår. De boende får en enkät och konsulter genomför besiktning och vissa miljömätningar. För skolprogrammet väljs ca 80 förskolor, 70 grundskolor och 30 gymnasier. Programmet består av en enkät till personal och elever från årskurs 4, besiktningar och mätningar. Det riktade programmet omfattar undersökningar som är angelägna att göra men som av olika skäl inte bedöms vara lämpliga att genomföra i de generella programmen. Bostads- och skolprogrammen genomförs vartdera ca vart åttonde år. Undersökningarna inom det riktade programmet planeras och genomförs successivt. För att administrera uppföljningssystemet behövs ett mindre kansli. Det praktiska arbetet med de olika undersökningarna genomförs av olika uppdragstagare. Uppdragen bör upphandlas på sedvanligt sätt. När det gäller kansliets organisatoriska placering diskuteras flera olika alternativ i detta förslag. Till uppföljningssystemet knyts en styrgrupp med uppgift att närmare definiera uppdragen, besluta om upphandlingar och följa resultaten av uppföljningssystemet. Styrgruppen bör bestå av representanter för myndigheter med ansvar inom ämnesområdet. En referensgrupp bestående av oberoende experter kan behövas. Referensgruppens huvuduppgifter skulle vara att ge förslag till aktiviteter och delta vid bedömning av inkomna offerter. Föreliggande förslag anger huvuduppläggning av systemet och vilka typer av miljöfaktorer som det bör omfatta. Närmare detaljer kring utformning av enkätfrågor, besiktningsformulär och mätmetoder bör lösas i ett senare skede. Årskostnaden för programmet beräknas till ca 3,5 miljoner kronor. Det bygger på förutsättningen att merparten av arbetet utförs av forskningsinstitutioner. Om andra typer av konsulter skulle anlitas stiger framför allt arbetskostnaden. Möjligheter till finansiering behöver utredas vidare. 8

Aktuellt miljöarbete och koppling till inomhusmiljön Socialstyrelsens arbete för en god innemiljö Innemiljö och hälsa är ett viktigt område för Socialstyrelsen. Myndigheten har ansvar för tillsynsvägledning när det gäller hälsoskyddsfrågor under miljöbalken. Det innebär att vi tar fram normering och annan vägledande information till regionala och lokala myndigheter, samt följer upp och utvärderar hälsoskyddstillsynen. Socialstyrelsen är också expertmyndighet för frågor som rör miljö och hälsa och ger underlag till regeringen och är remissinstans. Inom miljömålsarbetet har Socialstyrelsen det övergripande ansvaret för frågor som rör människors hälsa i samtliga miljömål. Enligt hälsoskyddsreglerna i miljöbalken ska bostäder och lokaler för allmänna ändamål underhållas och brukas så att de inte orsakar olägenhet för hälsan. Med olägenhet för hälsan avses en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig. En bostad ska bl.a. ge skydd mot värme, kyla, drag, fukt, buller, radon, luftföroreningar och andra störningar, ha tillfredsställande luftväxling och medge tillräckligt dagsljus. Som vägledning vid bedömning av att inomhusmiljön är tillfredsställande utfärdar Socialstyrelsen allmänna råd som rör olika miljöfaktorer. Råden är viktiga redskap i det fortlöpande tillsynsarbetet. För närvarande finns allmänna råd om temperatur, buller, ventilation, radon, fukt och mikroorganismer. Det finns också några äldre råd om asbest och städning i skolor m.fl. lokaler. För tillsynsvägledning och prioritering av insatser är det avgörande med en god kunskap om hur situationen ser ut när det gäller brister i innemiljöerna. Som ett led i arbetet med att bevaka ämnesområdet tar Socialstyrelsen återkommande fram kunskapsunderlag för olika frågor. Under 2006 har en genomgång av den vetenskapliga litteraturen om partiklar i innemiljön och hälsoeffekter och ett kunskapsunderlag om kemiska ämnen inomhus publicerats (1, 2). År 2001 och 2005 har särskilda miljöhälsorapporter publicerats. Dessa utgör sammanställningar av befintlig kunskap (3, 4). I samband med detta arbete har också enkäter om miljö och hälsa i ett urval av befolkningen genomförts. Genom enkäterna får Socialstyrelsen kunskap om befolkningens upplevelse av bl.a. innemiljörelaterade hälsoproblem. För uppdraget att bevaka att innemiljön inte är ohälsosam och utfärda riktlinjer är det dock önskvärt med underlag som även inkluderar en mer specifik och objektiv bedömning av olika faktorer i innemiljöerna. För att ge underlag 9

för bedömning av effekten av insatta åtgärder är det också viktigt att sådana undersökningar upprepas med vissa tidsintervall. Enligt Socialstyrelsens uppfattning finns ett behov av att kontinuerligt följa upp sådana faktorer i inomhusmiljön som kan bidra till ohälsa. Uppföljning av miljömål och folkhälsomål Inomhusmiljö och hälsa omfattas av miljömålsarbetet främst genom miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Innemiljön omfattas även av folkhälsomålet om Sunda och säkra miljöer och produkter och arbetet med detta anknyter nära till miljömålsarbetet. Även andra miljökvalitetsmål, t.ex. Giftfri miljö, Frisk luft (utomhus) och Säker strålmiljö berör i viss utsträckning förhållandena i inomhusmiljön. Det nationella miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö lyder: Städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden skall tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Miljökvalitetsmålet innebär bl.a. Boende- och fritidsmiljön, samt där så är möjligt arbetsmiljön, uppfyller samhällets krav på gestaltning, frihet från buller, tillgång till solljus, rent vatten och ren luft. Människor utsätts inte för skadliga luftföroreningar, bullerstörningar, skadliga radonhalter eller andra oacceptabla hälso- eller säkerhetsrisker (5). Det finns sju delmål, varav ett särskilt om inomhusmiljön God inomhusmiljö. År 2020 skall byggnader och deras egenskaper inte påverka hälsan negativt. Därför skall det säkerställas att samtliga byggnader där människor vistas ofta eller under längre tid senast år 2015 har en dokumenterat fungerande ventilation, radonhalten i alla skolor och förskolor år 2010 är lägre än 200 Bq/m 3 luft, och att radonhalten i alla bostäder år 2020 är lägre än 200 Bq/m 3 luft. Delmålet om inomhusmiljö formuleras i regeringens proposition om mål för innemiljön (6). I propositionen påpekas också behovet av uppföljning för att komma till rätta med fukt, mögel, buller och kemiska ämnen samt för att förbättra luftkvaliteten inomhus i framför allt skolor och förskolor. Utöver delmålet om inomhusmiljö finns särskilda delmål om buller och energianvändning som kan ha betydelse för innemiljön. 10

Arbetet med att ta fram system för uppföljning av miljökvalitets- och folkhälsomålen pågår. Boverket ansvarar för samordning, uppföljning och rapportering av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Socialstyrelsen ansvarar för att hälsofrågorna blir belysta i arbetet med miljömålen. Detta sker bl.a. genom att ta fram hälsorelaterade indikatorer för miljömålen. Indikatorerna bygger på att det finns tillgång till underlag med uppgifter om hälsa eller förhållanden i miljön. Den fördjupade utvärderingen av miljömålsarbetet har visat att det finns behov av att kvalitetssäkra och utveckla insatserna för att följa upp miljömålen. Flera myndigheter har påpekat att det finns stora brister i underlaget för uppföljning av mål och delmål. De ansåg att uppföljningssystemen var relativt outvecklade särskilt för de övergripande målområdena hälsa, kulturmiljö, fysisk planering och hushållning. Inom dessa områden behövs särskilt metoder för att ta fram data och indikatorer och myndigheterna ansåg att tillgången och tillängligheten till data behöver utvecklas av respektive miljömålsmyndighet. För en fungerande uppföljning krävs förutom beslut om vilka indikatorer som är relevanta, ett system för datainsamling på lokal, regional eller nationell nivå och rutiner för analys och utvärdering. Miljömålsrådet påpekade att en effektivare uppföljning av de hälsorisker som förknippas med inomhusmiljön är särskilt angelägen och föreslog att Boverket och Socialstyrelsen i samarbete med Statens folkhälsoinstitut skulle få i uppdrag att ta fram ett uppföljningsprogram för inomhusmiljö (7). På uppdrag av Miljömålsrådet gjorde Naturekonomihuset 2003 en genomgång av miljömålsuppföljningen med fokus på dess finansiering (8). I rapporten diskuteras på ett övergripande sätt mål, metoder, kostnader och finansiering av miljömålsuppföljningen. Man delar upp arbetet i att ta fram uppföljningssystemet och implementera det respektive att senare driva det. Att bestämma vilka indikatorer som ska användas och att definiera vilka data som behövs uppskattades dra ca 20 procent av kostnaderna i den första fasen. Arbetet med att ta fram undersöknings- och mätinstrument uppskattades utgöra ca en tredjedel av kostnaderna under planeringsfasen. När miljömålsuppföljningen väl är i drift beräknades arbetet med att genomföra mätningar stå för omkring hälften av kostnaderna. Att göra insamlade data tillgängliga i en lokal databas och att sammanställa data från den lokala databasen till den databas som är avsedd för miljömålsuppföljningen beräknades till sammanlagt 25 procent driftskostnaderna. Utredningen konstaterar alltså att den stora kostnaden för miljömålsuppföljningsarbetet utgörs av att planera och genomföra mätningar i miljön. Det finns i dag otillräckligt med data för att följa upp delmålet om innemiljön, det gäller både målsättningarna om radon och ventilation. Utredningen om radon i bostäder (9) sammanställde uppgifter om radonhalter. Uppgifterna bygger på en enkät till kommunerna, där uppgifter om radonmätningar efterfrågats. Uppgifterna gäller genomförda mätningar, vilket kan ge en överrepresentation av höga halter. I den s.k. ELIB-undersökningen genomfördes radonmätningar i ett slumpmässigt urval av bostäder, men dessa mätningar gjordes redan i början av 1990-talet med utgångspunkt från bygg- 11

nadsbeståndet år 1988. Målsättningen om ventilation innebär att en godkänd obligatorisk ventilationskontroll (OVK) är genomförd. Bland de bostäder som omfattas av OVK är uppföljningen otillräcklig och det finns ingen sammanställning av resultaten vare sig på lokal, regional eller nationell nivå (10). Det finns även andra inomhusmiljöproblem som behöver lösas för att det övergripande delmålet om en god innemiljö ska uppnås. Det gäller problem med t.ex. fukt, mögel, kvalster och buller. Byggnadsmiljöutredningen hade i uppdrag att utreda och föreslå nya delmål om fukt och mögel och buller under miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Utredaren konstaterade att kunskapen om fukt- och mögelskador och statusen i dagens byggnadsbestånd är bristfällig och att det därför är problematiskt att specificera delmål inom området. Utredaren föreslog (10) att en ny nationell kartläggning av den tekniska statusen i byggnader genomförs som en del i det fortsatta arbetet med att förbättra inomhusmiljön. I budgetpropositionen för 2006 har regeringen avsatt medel för detta. För arbete med åtgärder som syftar till att uppnå miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö överförs 10 miljoner kronor för 2006 och 20 miljoner kronor per år 2007-2008. Åtagandena avser att ta fram underlag om byggnaders tekniska status och eventuella kopplingar mellan brister i inomhusmiljön och upplevd ohälsa. För att ligga till grund för uppföljning av miljömålsarbetet och annat långsiktigt förebyggande arbete krävs dock att utvecklingen av inomhusmiljöerna inte kartläggs som en engångsföreteelse, utan att man följer utvecklingen över tid. Den undersökning som beslutats om, som här kallas ELIB 2, kommer att utgöra en värdefull grund för ett efterföljande uppföljningssystem för innemiljön. Tillsynsmyndigheterna får på olika sätt in uppgifter om byggnadsbeståndets skick och olika hälsobesvär och klagomål. Dessa uppgifter är av olika kvalitet och samlas inte in på ett sådant sätt att det ger ett tillfredställande underlag för en nationell bedömning. Det finns också system för frivillig deklaration av byggnader inklusive innemiljöfaktorer. Dessa system kan innehålla en del tekniska mätningar av t.ex. radon, buller och klimat. Ofta samlas också uppgifter in om vissa hälsobesvär via enkäter. Användningen och spridningen av dessa deklarationer varierar mellan fastighetsägare och över landet och uppgifterna är inte tillgängliga för tillsynsmyndigheterna. Olika forskningsprojekt tar också fram en del uppgifter om innemiljö och hälsa men inte heller dessa ger en representativ bild av tillståndet i landet. Riksdagen har beslutat om en lag om energideklaration av byggnader (11). Den innebär att fastighetsägaren ska se till att byggnader besiktigas och att vissa uppgifter om energianvändning och inomhusmiljö ska deklareras vid försäljning, uthyrning och nybyggnation och i vissa fall finnas ständigt tillgängliga. Deklarationerna kommer att innehålla information som kan vara till nytta även för uppföljning av tillståndet i inomhusmiljön, bland annat ska radonhalter och genomförd ventilationskontroll (OVK) redovisas, om sådana mätningar och kontroller gjorts. Boverket ska samla uppgifterna från energi- och byggnadsdeklarationerna i ett nationellt register som ska vara 12

tillgängligt för tillsynsmyndigheterna. Det är positivt men ger inte tillräcklig information för uppföljning av miljömålen. Bland annat omfattas inte befintliga småhus av kravet på OVK. Inte heller ger deklarationen information om andra miljöfaktorer. Sammanfattningsvis kan alltså konstateras att de system vi har i dag för att samla in data om tillståndet i innemiljön inte är tillräckliga för en långsiktig uppföljning av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö och delmålet om innemiljön. Miljöövervakning och Hälsorelaterad miljöövervakning (HÄMI) Inom miljöområdet utgör miljöövervakningsdata en väsentlig del av underlaget för officiell statistik och för rapportering till EU eller annan internationell instans. Miljöövervakningsdata används också för att utveckla och följa upp miljökvalitetsmål och indikatorer. Naturvårdsverket ansvarar sedan många år för miljöövervakning med ansvarsområdet den yttre miljön. Det övergripande syftet med miljöövervakningen är att långsiktigt beskriva och följa tillståndet i miljön, bedöma hotbilder, lämna underlag för åtgärder, följa upp beslutade åtgärder, ge underlag för analys av olika utsläppskällors nationella och internationella miljöpåverkan. Miljöövervakningens kravställare är internationell rapportering (styr minst 60 procent av medlen), miljömålsuppföljning, utveckling av normer, bedömningsgrunder, underlag för målformuleringar samt utveckling av miljöarbetet. Den ska också ge en mer generell tillståndsbeskrivning. I dag finns ett program för hälsorelaterad miljöövervakning (HÄMI) inom ramen för detta miljöövervakningssystem. Programområdet tillkom 1993 och i dag har programområdet ca 5 procent av den totala miljöövervakningsbudgeten (ca sex miljoner kronor/år). Syftet med den hälsorelaterade miljöövervakningen är att långsiktigt övervaka faktorer i den omgivande miljön som kan påverka människors hälsa samt ge underlag för uppföljning av de miljökvalitetsmål som regering och riksdag beslutat om. Ett nära samarbete finns mellan Naturvårdsverket och Socialstyrelsen när det gäller den hälsorelaterade miljöövervakningen. Verksamheten omfattar periodiskt återkommande mätningar av upplagring av toxiska metaller och organiska persistenta ämnen hos vissa grupper av befolkningen mätningar av exponering för vissa cancerframkallande ämnen i luft studier av samband mellan variationer i dagliga luftföroreningshalter och luftvägssymtom beräkningar av antalet personer som utsätts för buller över en viss nivå samt kvävedioxidhalter över gränsvärdena. HÄMI ger också stöd till uppbyggnad av en exponeringsdatabas för miljörelaterade humanexponeringsdata. Databasen ska innehålla information om 13

människors exponering för toxiska metaller, luftföroreningar och svårnedbrytbara organiska ämnen. Miljöövervakning syftar till att följa utvecklingen av vissa parametrar över tid. Detta för att i ett tidigt skede få underlag till bedömning av behovet av förebyggande åtgärder och utvärdering av insatta åtgärder. Befintliga miljöövervakningsprogram berör dock i liten utsträckning de behov som finns i God bebyggd miljö med de antagna delmålen om inomhusmiljön. I den senaste miljömålspropositionen (5) konstateras att hälsorelaterad miljöövervakning på inomhusmiljöområdet i stort sett inte förekommer alls. Det som är aktuellt är delmålet om buller, samt en eventuell uppföljning av det övergripande målet. I den fördjupade utvärderingen anger Boverket att de behöver ytterligare data för att kunna följa upp miljökvalitetsmålet (12). Den hälsorelaterade miljöövervakningen har nyligen utvärderats. Uppdraget genomförs av Institutet för miljömedicin, som kommer att lämna sin rapport under 2006. Vid en work-shop inom utredningen, som hölls i september 2005, framhöll flera deltagare att övervakning av innemiljö är önskvärt. Det är troligt att man i utvärderingen kommer att konstatera att detta behov finns, men att man inte lämnar något förslag om hur behovet ska mötas, eftersom man uppfattar att det ligger utanför utvärderingsuppdraget (13). Statens strålskyddsinstitut har uppdrag att bedriva viss miljöövervakning och man har under de senaste åren arbetat med att vidareutveckla sitt program. Övervakningsprogrammet ska omfatta radioaktiva ämnen, UVstrålning och elektromagnetiska fält. Parallellt med detta arbete utvecklar institutet också en strålmiljödatabas. Naturvårdsverket har haft i uppdrag att åt regeringen utreda hur miljöövervakningen kan stärkas genom att sektorsansvaret för miljöövervakning förtydligas. Utredningen lämnades i slutet av 2005. Den visade bl.a. att många sektorsmyndigheter bedriver och bekostar egentlig miljöövervakning och att miljöövervakning vid sektorsmyndigheter har ökat sedan 1998 (14). I utredningen föreslås definitioner för egentlig miljöövervakning som undersökning som fortlöpande och regelbundet följer upp miljötillståndet i utomhusmiljön och de effekter som samlade miljöstörningar orsakar. Naturvårdsverket föreslår i utredningen att nuvarande ansvarsfördelning för miljöövervakning vidmakthålls då man inte ser något behov av större förändringar av befintlig miljöövervakning. I en bilaga till utredningen redovisas en sammanställning av miljöövervakningens bidrag till uppföljningen av miljökvalitetsmålens delmål. Man konstaterar att när det gäller delmålen under God bebyggd miljö om trafikbuller i bostäder samt ventilation och radon inomhus så är miljöövervakningen inte relevant som bas för uppföljning. Man konstaterar också att miljöövervakning och angränsande verksamheter hos kommuner, län och statliga myn- 14

digheter ger kompletterande underlag för nästan alla delmål, bortsett från flera av delmålen för God bebyggd miljö. Boverket lämnade ett särskilt yttrande där de noterar att miljöövervakning i den mening som presenteras här omfattar inte all den övervakning som behövs för att följa upp alla miljökvalitetsmål. Således exkluderas inomhusmiljön och strukturella frågor och hushållningsfrågor som är centrala i God bebyggd miljö. Sammanfattningsvis gäller alltså att den miljöövervakning som bedrivs i dag inte täcker in förhållandena i inomhusmiljön. Nationella miljöhälsoenkäter På uppdrag av regeringen tar Socialstyrelsen vart fjärde år fram en miljöhälsorapport som ger en översikt och sammanställning av aktuell kunskap när det gäller miljöfaktorer och ohälsa. Som ett underlag görs i samband med rapporten en enkät om miljö och hälsa. Den första enkäten gjordes 1999 och besvarades av drygt 11 000 slumpmässigt valda vuxna. Resultatet publicerades i Miljöhälsorapport 2001 (3). Under 2003 genomfördes en enkät riktad till barn, som besvarades av totalt drygt 29 000 föräldrar och barn; resultatet publicerades i Miljöhälsorapport 2005 (4). För närvarande pågår förberedande arbete inför en ny enkät till vuxna som ska genomföras under 2007. Miljöhälsoenkäterna innehåller frågor om vissa sjukdomar och besvär, störning och exponering för olika miljöfaktorer och miljöföroreningar. Ett antal av frågorna berör innemiljön, främst i bostaden. För barnen finns även några frågor om innemiljön i skolan. Resultaten från den nationella miljöhälsoenkäten har legat till grund för arbetet med att ta fram indikatorer för uppföljning av miljömålen. Enkäterna ger värdefull information om efterfrågade förhållanden. De ger dock inte tillräckligt omfattande och specifik information för att man ska kunna följa upp enskilda miljöfaktorer, vilket är viktigt som underlag för förebyggande åtgärder. På uppdrag av Naturvårdsverket gör Socialstyrelsen för närvarande en utredning om möjligheterna till viss samordning av den hälsorelaterade miljöövervakningen och de nationella miljöhälsoenkäterna. Syftet är att undersöka möjligheterna att samla in, lagra, analysera och utvärdera biologiska prover i anslutning till kommande nationella miljöhälsoenkäter. Utredningen är inte slutförd ännu, men fokuserar framför allt på exponering via livsmedel och dricksvatten. Resultatet av utredningen är av intresse även för hanteringen av biologiska prover inom t.ex. ett uppföljningssystem för innemiljön. Sammanfattningsvis gäller alltså att de uppgifter om innemiljö som samlas in genom miljöhälsoenkäterna inte är tillräckliga som underlag för förebyggande åtgärder i innemiljöerna. 15

I bilaga 2 redovisar vi vilka av de aktiviteter i förslaget till uppföljningssystem för inomhusmiljön som också kan ge fördjupad information till miljöhälsoenkäterna. Miljöhälsoindikatorer För att följa upp miljömålen har olika indikatorer tagits fram. Indikatorerna ska förmedla information om miljöutvecklingen och ge hjälp i uppföljning och utvärdering. De kan vara inriktade på förhållanden i miljön eller på någon konsekvens av brister i miljön. Socialstyrelsen har tagit fram indikatorer som berör hälsan. Av dessa berör följande innemiljön (15): Besvär av inomhusmiljön Besvär av trafikbuller Sömnstörda av trafikbuller Besvär av vedeldningsrök Bostäder med fukt och mögel Exponering för miljötobaksrök Radon i småhus Radon i flerbostadshus Radon i skolor. Merparten av indikatorerna som berör innemiljön har definierats så att dataförsörjning sker via den nationella miljöhälsoenkäten. Det innebär alltså att ett slumpurval av befolkningen tillfrågas om upplevd störning eller liknande av faktorn i fråga. Det vore värdefullt att även ha data som mer objektivt och specifikt beskriver innemiljön. Dessa data skulle kunna ligga till grund både för uppföljning av befintliga indikatorer och för framtagande av fler indikatorer. När det gäller de tre indikatorer som handlar om halten radon i flerbostadshus, småhus respektive skolor och förskolor har data hämtats från utredningen om radon i bostäder (9). Uppgifterna bygger på en enkät till kommunerna, där uppgifter om genomförda radonmätningar efterfrågats. Detta kan ge en överrepresentation av höga halter, då det är troligt att radonmätningar i större utsträckning genomförts där det finns anledning att misstänka höga halter. Ett mer slumpmässigt urval av byggnader skulle behövas för att ge en rättvisande bild av problemets omfattning. Det behövs också upprepade mätningar för att följa utvecklingen över tid. Utöver de indikatorer som listats ovan finns under miljömålet Giftfri miljö några indikatorer som belyser förekomsten av hälsoskadliga ämnen i kemiska produkter. Idag är dessa indikatorer definierade utifrån användning enligt Kemikalieinspektionens produktregister. Förekomsten av hälsoskadliga kemiska produkter, i t.ex. byggnadsmaterial eller konsumentprodukter, skulle kunna ha relevans även för innemiljön. 16

Arbets- och miljömedicin vid Stockholms läns landsting har föreslagit ytterligare några indikatorer inriktade mot barns miljö och hälsa (16): Exponering för tobaksrök under graviditeten Andel barn som exponeras för tobaksrök i bostaden eller i andra miljöer Andel barn som ofta besväras av luftföroreningar Andel barn som har öronsus Andel barn som störs av trafikbuller Andel barn som störs av buller i skolan Andel bostäder med fukt, mögel eller mögellukt Andel barn med nickelallergi. För den första indikatorn föreslår Arbets- och miljömedicin att data hämtas från det medicinska födelseregistret. För övriga frågor föreslår man att data inhämtas via den återkommande miljöhälsoenkäten. I rapporten för man också resonemang om utveckling av andra indikatorer. Bland annat konstaterar man att sensibilisering mot husdammskvalster har samband med förhöjd fukthalt inomhus och att kvalsterallergi skulle kunna vara en möjlig indikator bland barn. Sammanfattningsvis gäller alltså att det finns behov av ytterligare dataförsörjning till indikatorerna för miljö och hälsa när det gäller innemiljön. I bilaga 3 redovisar vi vilka av de undersökningar i förslaget till uppföljningssystem för inomhusmiljön som också kan ge fördjupad information till indikatorerna. Elhushållning i bebyggelsen (ELIB) Den senaste landsomfattande studien av innemiljön i bostäder i Sverige gjordes inom ramen för forskningsprogrammet ELIB (elhushållning i bebyggelsen). Programmet bestod av tre olika projekt, varav ett gällde bostadsbeståndets inneklimat. Övriga projekt gällde bostadsbeståndets tekniska egenskaper respektive energihushållningspotentialer i bostadsbeståndet. En stor mängd data samlades in, men främst uppgifterna om innemiljörelaterade hälsobesvär, ventilation, klimat och koncentration av vissa föroreningar inomhus har fått stor spridning. Det kan vara intressant att kort rekapitulera hur ELIB-programmet var upplagt. För programmet valdes 60 kommuner stratifierade efter temperaturzon och H-region. (H-region är en indelning som tar hänsyn till urbaniseringsgrad och, i viss mån, geografisk belägenhet.) I dessa kommuner valdes ca 5 000 bostadsfastigheter, stratifierade på småhus respektive flerfamiljshus och byggnadsår (fyra klasser). 17

I ELIB-programmet ingick en enkätundersökning som omfattade ett större antal personer, besiktning och mätningar i ett urval bostäder samt ytterligare mätningar i ett mindre antal bostäder. Samtliga boende i valda bostadshus fick en enkät om hälsobesvär och upplevelse av innemiljön i bostaden. Totalt fick ca 33 500 personer i åldern 1 75 år enkäten. Bortfallet var relativt stort och man har redovisat svaren från drygt 17 000 personer. Besiktning av bostaden och mätning av ventilation, rumstemperatur, relativ luftfuktighet och radon genomfördes i ca 700 småhus och 700 lägenheter belägna i 350 flerfamiljshus. Dessutom mättes kemiska ämnen (formaldehyd och flyktiga organiska ämnen) i totalt ca 200 bostäder. Erfarna byggnadsinspektörer gjorde tämligen omfattande byggnadsinspektioner. Uppgifter relaterade till elanvändningen utgjorde en stor del av uppgifterna. Inspektörerna satte också ut provtagningsutrustning som de boende sedan skickade tillbaka. Genomförandet av ELIB-programmet leddes av Statens institut för byggnadsforskning, SIB. Enligt uppgift var kostnaden totalt ca 17 miljoner kronor. En stor del av kostnaden bestod av ersättning till konsulterna som gjorde byggnadsinspektionerna. Resultaten har presenterats i en serie rapporter från SIB. Speciellt rapporterna nr 3 och 7 behandlar innemiljön i bostäderna (17, 18). Uppföljning av innemiljön i ett internationellt perspektiv I hela världen finns ett ökande intresse för innemiljö och hälsa. I många utvecklingsländer utgör matlagning inomhus över öppen eld ett allvarligt hälsoproblem men även i mer utvecklade länder finns ett ökande intresse för innemiljön, t.ex. för fukt- och mögelproblem i bostäder och dålig ventilation i skolor. I olika delar av världen pågår arbete med att göra kartläggningar av tillståndet i miljön, inklusive innemiljön. I många länder finns olika nationella program för att kartlägga och minska specifika innemiljöproblem såsom tobaksrökning och radon. På initiativ av WHO Europa har de europeiska länderna beslutat om att ta fram nationella planer för barns miljö och hälsa, CEHAPE, och genomföra dessa under åren 2004 2010. Fyra prioriterade målområden har angetts, varav ett gäller luftkvalitet inomhus och utomhus. I samband med detta har man även tagit fram miljöhälsoindikatorer varav flera berör innemiljön, t.ex. Andel barn som bor i bostäder med fuktproblem, Andel barn som exponeras för förbränningsprodukter från uppvärmning och matlagning och Andel barn som exponeras för miljötobaksrök. Liknande indikatorer har redan tidigare tagits fram för vuxna. 18

Tyskland är det europeiska land som arbetat längst med miljöövervakning som även belyser innemiljön. Man har sedan mitten av 1980-talet genomfört undersökningar av befolkningens miljöexponering och hälsoutfall. För närvarande pågår den fjärde undersökningsomgången. Både barn och vuxna ingår i programmet. Ursprungligen fokuserade man på upplagring av kemiska ämnen i kroppen. Man har genomfört omfattande mätningar av metaller och kemiska ämnen i kroppsvätskor samt i luft inne och ute, i mark och i vatten. Exponering via hushållsprodukter och bekämpningsmedel inomhus har varit viktiga delar, liksom exponering för miljötobaksrök. I den senaste undersökningsomgången har man även börjat kartlägga överkänslighetsbesvär och miljöfaktorer kopplade till detta, t.ex. kvalsterallergen och mögel. Man gör speciella undersökningar kopplade till inomhusmiljöfaktorer, såsom mätning i kroppsvätska av t.ex. nikotin, kotinin, kortisol och IgE mot mögel. Miljöövervakningen är kopplad till en nationell hälsokartläggning med läkarundersökning och intervjuer. I den senaste undersökningsomgången undersöktes ca 18 000 barn och ungdomar boende i 150 kommuner. Man hade tre team som reste runt i landet och gjorde undersökningar under två veckor på varje plats. Inspektion och miljömätningar gjordes i 600 bostäder. Miljöundersökningarna genomförs av olika forskningsinstitutioner på uppdrag av den tyska motsvarigheten till Naturvårdsverket (Umveltbundesamt, UBA) med finansiering från miljödepartementet. Undersökningarna beskrivs ytterligare på UBA:s hemsida (19). 19

Syfte Uppföljningssystemet för inomhusmiljö avser att ge underlag för att långsiktigt och fortlöpande följa inomhusmiljöfaktorer av betydelse för hälsan. Systemet ska ge information om faktorns betydelse idag och om dess utveckling över tid. Resultaten ska också kunna ligga till grund för förebyggande åtgärder. Programmet ska ge underlag för utvärdering av arbetet med att nå vissa delmål inom miljömålet God bebyggd miljö och folkhälsomålet Sunda och säkra miljöer och produkter vara ett stöd i det löpande tillsynsarbetet ge underlag för fortlöpande bedömning av behov av förebyggande miljöåtgärder och utvärdering av effekten av sådana vara åtgärdsinriktat och därmed särskilt belysa möjliga källor till exponeringen och effekten av olika åtgärder som vidtas för att minska exponeringen. 20

Överväganden och avgränsningar Vid framtagande av förslaget till uppföljningssystem har följande överväganden och avgränsningar gjorts: Uppföljningssystemet ska fokusera på miljöfaktorer med visad påverkan på hälsan. Miljöfaktorer där det finns riktvärden/normer ska särskilt belysas. Miljöfaktorer där det finns/kan komma att finnas krav på internationell rapportering ska ingå. Uppföljningssystemet inkluderar inte miljöföroreningar där huvudsaklig exponeringsväg är via föda inklusive dricksvatten. Uppföljningssystemet ska ge grund för en uppföljning på nationell nivå. Uppföljning på lokal/regional nivå ligger utanför förslaget. Påverkan på hälsan Ett uppföljningssystem för miljö och hälsa bör belysa utvecklingen genom långsiktig och återkommande undersökning av strategiskt valda indikatorer för hälso- och miljöförhållanden. Dessa faktorer bör väljas utifrån tydliga kriterier och utifrån etablerad kunskap om samband mellan miljö och hälsa. Ett uppföljningssystem bör vara åtgärdsinriktat. Frågan om vilka miljöfaktorer som ska väljas och in- och utfasning av faktorer är väsentlig. Inom miljömedicinen utgår man ifrån tankekedjan: förekomst av en miljöfaktor i miljön, befolkningen exponeras/utsätts för miljöfaktorn, kan leda till ohälsa hos delar av befolkningen. Förekomsten av ohälsa påverkas av bl.a. individuella egenskaper hos befolkningen och hur mycket och på vilket sätt befolkningen exponeras för miljöfaktorn. Förekomsten av miljöfaktorn i miljön är endast en förutsättning för exponering. Genom t.ex. ett undvikandebeteende skulle exponeringen och därmed sjukligheten kunna minska, utan att förekomsten av miljöfaktorn alls påverkats. Sjukligheten skulle också kunna minska genom bättre medicinsk vård eller stärkande av individuell motståndskraft, återigen utan att förekomsten av miljöfaktorn påverkats. Vad som ska studeras i ett uppföljningssystem, om det är effekten/sjukligheten, exponeringen eller förekomsten av miljöfaktorn, är inte alls självklart. Målet med uppföljningssystemet är att minska den miljörelaterade ohälsan. Detta mål kan nås genom insatser på olika delar i den miljömedicinska tankekedjan. Insatser på effektsidan görs inom hälso- och sjukvården t.ex. genom medicinsk behandling av sjuklighet. Dessa insatser är naturligtvis viktiga men vi anser att uppföljningssystemet ska fokusera på de miljöfaktorer som bidrar till ohälsan. Förändringar i exponeringsmönster, t.ex. levnadsvanor och hur stor andel av tiden befolkningen vistas i olika miljöer, kan också vara viktigt att belysa då även det ger information som är 21

viktig i det förebyggande arbetet. Kartläggning av sjuklighetens förekomst i befolkningen görs med fördel i andra sammanhang. En miljöfaktor kan ge effekter i form av olika typer av sjuklighet eller besvär, från mycket allvarlig sjuklighet till lätta besvär. Ofta sammanhänger prevalensen med effektens svårighetsgrad så att den allvarligaste sjukligheten berör en mindre del av befolkningen, medan lätta besvär kan beröra en mycket stor andel. Vi föreslår att uppföljningssystemet kartlägger miljöfaktorer som kan ge sjuklighet oberoende av dess svårighetsgrad för den enskilde. Genom att en stor andel av hela befolkningen berörs av olika innemiljöproblem kan den sammantagna betydelsen för folkhälsan bli mycket stor även när det gäller miljöproblem som inte ger allvarlig sjukdom för den enskilde. Förslaget innebär att systemet fokuserar på miljöfaktorer som kan ge ohälsa. Faktorer som möjligen mer kan karaktäriseras som komfortproblem, såsom upplevelse av drag, ingår inte. Men var gränsen mellan ohälsa och komfort går är inte alls självklar, och kan dessutom förflyttas med tillgång till ny kunskap. Vi föreslår att uppföljningssystemet ska fokusera på faktorer som utgör problem. Ett annat förhållningssätt vore att fokusera på goda förhållanden, t.ex. andel av befolkningen utan miljörelaterad ohälsa, miljöer med låg förekomst av någon viss förorening eller andel bostäder med tillfredsställande ventilation eller stimulerande visuell miljö. Ett sådant förhållningssätt förefaller i stor utsträckning sympatiskt. Svårigheten att särskilja faktorer av betydelse för hälsan respektive komfortproblem blir dock än större. För flera innemiljöfaktorer med betydelse för hälsan saknas detaljerad kunskap om mekanismer för hälsoeffekt och samband mellan dos och effekt. Även inom andra ämnesområden är sådan detaljerad kunskap ofta bristfällig. Inom miljöövervakningen har man tagit fram bedömningsgrunder för miljökvalitet för att underlätta tolkningar av miljödata. Med dess hjälp ska man kunna bedöma om uppmätta värden är låga eller höga, antingen jämfört med genomsnittet för landet eller jämfört med ursprungliga nivåer. Naturvårdsverkets nuvarande bedömningsgrunder för miljökvalitet anger om det uppmätta tillståndet kan befaras ha effekter på ekosystemet eller på människors hälsa. Om tillräcklig kunskap för en tillförlitlig effektbedömning saknas anges i stället en skala som visar om uppmätta nivåer är låga eller höga i förhållande till det nutida genomsnittet i Sverige. Bedömningsgrunderna ger i många fall underlag för bedömningen av det uppmätta tillståndets avvikelse från ett s.k. jämförvärde. Jämförvärdet utgår i allmänhet från en uppskattning av ett ursprungligt eller av människan obetydligt påverkat tillstånd. Motsvarande förhållningssätt skulle kunna användas när det gäller inomhusmiljörelaterad exponering och ohälsa. Det är viktigt att konstatera att förebyggande åtgärder ofta kan vidtas även utan detaljerad kunskap om mekanismer för hälsoeffekterna. Genom att kartlägga vilka exponeringar och koncentrationer och dylikt som är vanliga i 22

inomhusmiljön kan förebyggande åtgärder styras mot de mest belastade miljöerna. Systemet ska i första hand omfatta miljöfaktorer som belagts utgöra hälsorisker. Nya, nyupptäckta eller möjligen ökande, risker kartläggs i särskilda mer orienterande kartläggningar kopplade till uppföljningssystemet. Efter det kan man bedöma om riskerna bör införlivas i de återkommande kartläggningarna. Normkrav och riktvärden För vissa miljöfaktorer har samhället utfärdat normer eller riktvärden. När det gäller inomhusmiljöer finns i grunden en tydlig skyldighet för fastighetsägare och verksamhetsutövare att se till att sådana normer uppfylls. Man skulle kunna resonera som så att uppföljningssystemet därför inte skulle behöva omfatta sådana faktorer, utan fokuseras på dem där inga normer ännu finns. Normuppfyllelse skulle kontrolleras inom berörda myndigheters ordinarie tillsyn på lokal och nationell nivå. Det är självfallet viktigt att myndigheternas tillsyn fungerar tillfredsställande. Ett uppföljningssystem för innemiljön ska samtidigt ses som ett led i en övergripande tillsyn av förhållandena inom berört område. Det är då naturligt att det omfattar sådana faktorer, t.ex. luftomsättning, där normer finns. Krav på rapportering Sverige deltar i internationellt samarbete kring miljö och hälsa inom och utom EU. Genom internationella direktiv och olika samarbetsprojekt krävs ibland att vissa uppgifter tas fram och rapporteras. Krav på sådan rapportering finns inte ännu när det gäller inomhusmiljön men kan komma framöver. Det pågår f.n. ett arbete med att ta fram ett datoriserat informationssystem för miljö och hälsa i Europa och det finns redan flera förslag till indikatorer för miljö och hälsa som berör innemiljön, t.ex. om förekomst av fukt- och mögelskador eller av vedeldning i bostäder. Om Sverige ska kunna delta i arbetet och leverera uppgifter till den gemensamma statistiken krävs att vi också själva tar reda på dessa uppgifter. Det förefaller naturligt att ta in även aspekten om internationell rapportering som ett kriterium när man väljer vilka faktorer som uppföljningssystemet bör omfatta. Lokal och regional uppföljning Inom miljömålsuppföljningen är lokal och regional uppföljning viktig, liksom i miljöövervakningen av den yttre miljön, beroende på stora variationer inom landet. Inomhusmiljön är dock relativt likartad över landet. De regionala skillnaderna i byggnadsskick eller levnadsmönster är inte sådana att de ger väsentlig påverkan på innemiljöerna. Olikheter i klimat i olika delar av landet ger vissa skillnader, t.ex. när det gäller relativ luftfuktighet och uppvärmningssäsongens längd. Skillnaden mellan stadsbebyggelse och bebyggelse på landsbygden, och mellan olika hustyper, har sannolikt större betydelse för innemiljön än belägenhet i t.ex. nordliga och sydliga delar av lan- 23

det. Det är viktigt att utforma systemet, t.ex. genom stratifiering av urvalet av objekt och vilka faktorer som ska övervakas, så att man belyser dessa olika förhållanden. Genom uppföljningssystemet ska fler uppgifter om miljön tas fram än de som kan fås genom enkät till brukarna. Det måste ske genom besiktningar och tekniska mätningar på plats. Detta är tämligen resurskrävande och det är nödvändigt att begränsa antalet sådana besök och aktiviteter. Det är inte möjligt att inom ramen för det här föreslagna uppföljningssystemet genomföra sådana besiktningar i alla län och kommuner. Uppföljningen bör dock kunna leverera sådana data som man på den lokala och regionala nivån kan använda som utgångspunkt för sitt förebyggande arbete. Systemet ska kunna visa t.ex. om det i byggnader av en viss konstruktion eller årgång är vanligt med något visst innemiljöproblem. Lokalt kan man då beräkna hur många sådana byggnader man har och bedöma behovet av insatser. Man har naturligtvis också möjlighet att på eget initiativ genomföra motsvarande undersökningar inom den egna regionen. 24

Förslag till uppföljningssystem Sammanfattning Uppföljningssystemet föreslås bestå av tre olika program: ett generellt och återkommande program för bostäder, ett liknande generellt program för skolor och förskolor och ett riktat program för speciella frågeställningar. Systemet bygger på att det görs en basundersökning under 2006 2008 (omfattas inte av förslaget). För de generella programmen väljs 25 kommuner med hänsyn tagen till H- regionerna. Bostadsprogrammet omfattar 500 bostäder belägna i 250 småhus och 250 flerbostadshus. Vid urvalet av bostäder stratifieras efter byggnadsår. De boende får en enkät, bostäderna besiktigas och vissa miljömätningar görs. För skolprogrammet väljs ca 80 förskolor, 70 grundskolor och 30 gymnasier. Programmet består av en enkät till personal och elever från årskurs 4, besiktningar av skollokalerna och vissa miljömätningar. Det riktade programmet omfattar undersökningar som är angelägna att göra men som av olika skäl inte bedöms vara lämpliga att genomföra i de generella programmen. Bostads- och skolprogrammen genomförs vartdera ca vart åttonde år. Undersökningarna inom det riktade programmet planeras och genomförs successivt. För att administrera uppföljningssystemet behövs ett mindre kansli. Det praktiska arbetet med de olika undersökningarna genomförs av olika uppdragstagare. Uppdragen bör upphandlas på sedvanligt sätt. När det gäller kansliets organisatoriska placering diskuteras flera olika alternativ i detta förslag. Till uppföljningssystemet knyts en styrgrupp med uppgift att närmare definiera uppdragen, besluta om upphandlingar och följa resultaten av uppföljningssystemet. Styrgruppen bör bestå av representanter för myndigheter med ansvar inom ämnesområdet. En referensgrupp bestående av oberoende experter kan behövas. Referensgruppens huvuduppgifter skulle vara att ge förslag till aktiviteter och bedöma inkomna offerter. Förslaget anger huvuduppläggning av systemet och vilka typer av miljöfaktorer som uppföljningssystemet bör omfatta. Närmare detaljer kring utform- 25

ning av enkätfrågor, besiktningsformulär och mätmetoder bör lösas i ett senare skede. Årskostnaden för programmet beräknas till ca 3,5 miljoner kronor. Bostadsprogrammet. 9,0 milj. vart 8:e år årskostnad 1,1 milj. kr Skolprogrammet 7,1 milj. vart 8:e år årskostnad 0,9 milj. kr Riktat program 12,0 milj. successivt årskostnad 1,5 milj. kr Summa årskostnad 3,5 milj. kr Möjligheter till finansiering behöver utredas vidare. Relation till andra aktiviteter på området Förslaget bygger på att det görs en basundersökning under åren 2006 2008. Vi syftar då på att regeringen har anslagit 50 miljoner kronor för en undersökning av bebyggelsens tekniska egenskaper, en undersökning som t.v. ibland kallas ELIB 2. Uppläggningen av ELIB 2 är inte ännu bestämd, men vi anser att det vore en fördel om den kan utgöra en god grund för ett efterföljande uppföljningssystem. Vi förutsätter att ELIB 2 omfattar fler bostäder och skolor än uppföljningssystemet och att den även rymmer viss utprovning av metoder och rutiner. En annan förutsättning är den miljöhälsoenkät som Socialstyrelsen återkommande genomför. Samordning av uppföljningssystemet med miljöhälsoenkäten har övervägts men vi föreslår inte detta. Motiven är att det behövs olika urvalskriterier för vilka individer som ska ingå i respektive undersökning och att uppföljningssystemet kräver fler frågor om innemiljön än vad som bedöms kunna rymmas i miljöhälsoenkäten. Mot bakgrund av att miljöhälsoenkäten finns bedömer vi att det inte är lämpligt att dessutom, inom uppföljningssystemet, ge en särskild enkät om innemiljö till ett stort urval av befolkningen. I stället föreslås att endast de vars bostäder inspekteras inom systemet besvarar en enkät. Denna enkät är inriktad på miljöfaktorer och omfattar inte uppgifter om förekomst av olika typer av sjuklighet som eventuellt kan vara miljörelaterad. Uppgifter om förekomsten av sådan sjuklighet i befolkningen kan man bl.a. få genom miljöhälsoenkäterna. Det är också önskvärt att de frågor om innemiljö som ryms i miljöhälsoenkäten samordnas med uppföljningssystemet. Vissa av de undersökningar som vi föreslår kan med fördel samordnas med projekt som idag drivs inom den hälsorelaterade miljöövervakningen. Det gäller främst befolkningens exponering för vissa kemiska ämnen. I bilaga 4 redovisas de undersökningar som ingår i det här föreslagna uppföljningssystemet som kan ge fördjupad information till projekt som drivs inom HÄMI. 26