Utvärdering av Socialstyrelsens tillsynsvägledning inom hälsoskyddsområdet

Transkript

1 Utvärdering av Socialstyrelsens tillsynsvägledning inom hälsoskyddsområdet

2 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Lägesbeskrivning. Det innebär att den innehåller redovisning och analys av kartläggningar och andra former av uppföljning av lagstiftning, verksamheter, resurser mm som kommuner, landsting och enskilda huvudmän bedriver inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, hälsoskydd och smittskydd. Den kan utgöra underlag för myndighetens ställningstaganden och ingå som en del i större uppföljningar och utvärderingar av t.ex. reformer och fördelning av stimulansmedel. Socialstyrelsen svarar för innehåll och slutsatser. Artikelnr Publicerad: september

3 Förord Socialstyrelsen är nationell tillsynsvägledande myndighet för frågor som rör hälsoskydd under miljöbalken. Det innebär att vi ger ut föreskrifter, allmänna råd samt övrig tillsynsvägledande information. Som ett led i vårt förbättringsarbete genomförde Socialstyrelsen under våren 2004 en intervjuundersökning för att utvärdera skriftligt tillsynsvägledande material inom området hälsoskydd i bostäder. I undersökningen intervjuades grupper av bostadsinspektörer samt andra aktörer inom bostadssektorn (brukare). Dessutom användes material från Tillsyns- och Föreskriftsrådets enkätundersökning i utvärderingen. Sammantaget visar resultaten från uppföljningen att det finns ett stort behov av tillsynsvägledning inom hälsoskyddsområdet. Det material som finns används i stor utsträckning av såväl de operativa tillsynsmyndigheterna som brukarna, men det finns stora behov av kompletteringar och förbättringar. De synpunkter som kommit fram i utvärderingen kommer att ligga till grund för Socialstyrelsens fortsatta arbete inom hälsoskyddsområdet. Projektet har genomförts av Iréne Andersson, Kristina Norberg och Ann Thuvander vid Enheten för Hälsoskydd, Socialstyrelsen. Vi vill tacka alla som deltog i intervjuerna för att ni bidrog med konstruktiva synpunkter. Ann Thuvander Enhetschef Enheten för hälsoskydd Tillsynsavdelningen 3

4 4

5 Innehåll Förord 3 Sammanfattning 7 Introduktion 8 Metod 9 Resultat från intervjuerna 10 Generella synpunkter 10 Användning 10 Förbättringar 10 Tillgänglighet 11 Spridning 11 Tillsyns- och Föreskriftsrådets tillsynsenkät 13 Socialstyrelsens kommentarer och slutsatser 14 Utformning av allmänna råd 14 Krav på tydligare riktlinjer 15 Kommunikation med verksamhetsutövare 15 Konsten att sprida information 16 Miljöhälsorapport Synpunkter från intervjuerna 18 Allmänt 18 Termiskt inomhusklimat - /hälsoskydd/, SOSFS 1988:2 18 Buller inomhus och höga ljud, SOSFS 1996:7 18 Tillsyn enligt miljöbalken Fukt- och mikroorganismer, SOSFS 1999:21 18 Tillsyn enligt miljöbalken Ventilation, SOSFS 1999:25 19 Ventilation och hälsoskydd (från svensk byggtjänst och Socialstyrelsen) 19 Miljöbalken Anmälningspliktiga lokaler, Meddelandeblad 15/99 19 Städboken (från Arbetsmiljöverket och Socialstyrelsen) 20 Miljöhälsorapport

6 6

7 Sammanfattning Under våren 2004 genomförde Socialstyrelsen en intervjuundersökning för att utvärdera skriftligt tillsynsvägledande material inom området hälsoskydd i bostäder. Totalt intervjuades 24 personer (bostadsinspektörer från kommuner och andra aktörer inom bostadssektorn). Alla som intervjuades menade att de använder det material som givits ut, men i skiftande omfattning. De synpunkter som kom fram i undersökningen var tämligen samstämmiga trots att inspektörerna som intervjuades kom från kommuner av varierande storlek och med stor spridning i geografiskt läge. Sammantaget visar resultaten från uppföljningen att det finns ett stort behov av tillsynsvägledning inom hälsoskyddsområdet. Framför allt framkom det önskemål om uppdaterat, konkret och praktiskt användbart material. Inom vissa områden, t.ex. elkänslighet och vård i hemmet, är tillsynsvägledningen otillräcklig. Ett ytterligare underlag som användes i utvärderingen var Tillsyns- och Föreskriftsrådets enkät som riktade sig till alla operativa tillsynsmyndigheter under miljöbalken. Totalt 107 kommuner framförde synpunkter på Socialstyrelsens tillsynsvägledning inom hälsoskyddsområdet. Dessa stämmer väl överens med synpunkterna från intervjuundersökningen. Kommunerna efterlyser mer utförliga material, uppdaterade allmänna råd och tydligare krav riktade till verksamhetsutövarna. De synpunkter som kommit fram i undersökningarna kommer att ligga till grund för Socialstyrelsens fortsatta arbete inom hälsoskyddsområdet. 7

8 Introduktion Socialstyrelsen ansvarar för frågor som rör hälsoskydd och miljömedicin. Det övergripande uppdraget är att upptäcka, förebygga och undanröja hälsorisker i miljön. Socialstyrelsen har två roller i detta arbete: dels att vara ett nationellt expertorgan, dels att vara nationell tillsynsmyndighet enligt de lagar som ligger inom Socialstyrelsens ansvar. Sedan arbetet med de nationella miljökvalitetsmålen inleddes har Socialstyrelsen fått ytterligare en roll att ha det övergripande ansvaret för frågor som rör människors hälsa inom samtliga miljömål. I och med att miljökvalitetsmålen fastställdes har miljöbalkens övergripande vision, att säkerställa en hållbar utveckling, konkretiserats. Socialstyrelsen anser att det är angeläget att arbetet med miljömålen och tillsynen under miljöbalken bedrivs i nära samarbete såväl på central, regional som lokal nivå. Som nationellt expertorgan följer Socialstyrelsen utvecklingen av hälsorisker i miljön och miljörelaterad ohälsa, värderar hälsorisker och lämnar förslag till åtgärder. Vi sammanställer kunskap som underlag både för vårt eget och andra myndigheters tillsynsarbete, bevakar hälsoaspekter i utredningar och lagförslag samt utarbetar underlag för regeringen, särskilt i internationella frågor. En viktig del i vår roll som expertorgan är att sammanfatta utvecklingen inom miljöhälsoområdet vart fjärde år i form av Miljöhälsorapport, som i sin tur är ett viktigt underlag i utvärderingen av de nationella miljökvalitetsmålen. Som nationell tillsynsmyndighet inom hälsoskyddsområdet arbetar Socialstyrelsen med stöd till kommuner, länsstyrelser och landsting för att öka lagstiftningens effektivitet. Vi utreder och reviderar också författningar på hälsoskyddsområdet och utfärdar vid behov nya föreskrifter eller allmänna råd. Dessutom ingår det i vårt ansvar att följa upp och utvärdera tillämpningen och effekten av lagstiftningen inom hälsoskyddsområdet. I den här rapporten presenteras resultaten av en utvärdering av Socialstyrelsens tillsynsvägledande material inom hälsoskyddsområdet. Projektet utfördes för att ta fram information som kan bidra till att tillsynsvägledningen inom området på sikt förbättras. 8

9 Metod Synpunkter på Socialstyrelsens tillsynsvägledande material samlades in med hjälp av fem gruppintervjuer. Vi valde att utvärdera skriftligt material inom området hälsoskydd i bostäder. De skrifter som ingick i utvärderingen var: Termiskt inomhusklimat - /Hälsoskydd/ (SOSFS 1988:2) Buller inomhus och höga ljud (SOSFS 1996:7) Tillsyn enligt miljöbalken - Fukt och mikroorganismer (SOSFS 1999:21) Tillsyn enligt miljöbalken - Ventilation (SOSFS 1999:25) Ventilation och hälsoskydd Miljöbalken - Anmälningspliktiga lokaler. Meddelandeblad 15/99 Städboken Miljöhälsorapport 2001 Socialstyrelsens webbplats Vid intervjuerna fick deltagarna fyra teman att utgå från: Användning (hur och när används skrifterna, politiskt och rättsligt genomslag) Förbättringar (vad vill man få ut av en skrift, förslag på förbättringar, mindre goda exempel) Tillgänglighet (tillgänglighet, språkbruk, webbplats) Spridning (fungerar den? förslag på förbättringar) Information om dessa teman skickades ut före intervjuerna. Sammanlagt intervjuades 24 personer, varav 20 var miljöinspektörer och 4 brukare. Bland de intervjuade fanns ungefär lika många kvinnor som män. Miljöinspektörerna kom från 20 kommuner från norr till söder och såväl små som medelstora och stora kommuner var representerade. Inspektörernas inriktning var framför allt hälsoskydd i bostäder och andra inomhusfrågor. Brukarna kom från Uppsalahem AB, HSB Stockholm, Astma- och allergiförbundet och Hyresgästföreningen Region Skåne. Brukarnas inriktning var praktiskt arbete med klagomål rörande bostäder. Representanter från länsstyrelserna lämnades medvetet utanför studien. Utöver material från intervjuerna användes uppgifter från Tillsyns- och Föreskriftsrådets (ToFR) enkätundersökning som genomfördes under våren 2004 i uppföljningen. För detaljerad information om enkätundersökningen hänvisar vi till ToFR. 9

10 Resultat från intervjuerna Generella synpunkter Alla som intervjuades menade att de använder det tillsynsvägledande material som givits ut, men i skiftande omfattning. Många ansåg att materialet borde delas upp i konkreta allmänna råd som kompletteras med praktiska handböcker. Handböckerna skulle då innehålla bakgrundsmaterial till de råd som ges, samt annan information som kan användas vid bedömning av olägenhet för människors hälsa. Inspektörer från mindre kommuner uttryckte generellt ett större behov av exakta angivelser (riktvärden m.m.) i allmänna råd eller föreskrifter jämfört med inspektörer från större kommuner. Behovet av tillsynsvägledande material var också större i de mindre kommunerna. En annan synpunkt var att man inte tar tillräcklig hänsyn till geografiska skillnader i tillsynsvägledningen. Ett exempel är hur låg luftfuktigheten påverkar olika golvmaterial. Nedan följer en sammanställning av de synpunkter som kom fram under de fyra teman som diskuterades. Användning Materialet används i ärendehantering, som kunskapsunderlag och vid föreläsningar. Inspektörerna använder också materialet i samband med tillsynsbesök. Miljöhälsorapport 2001 används av både miljönämnder och miljökontor för prioriteringar i verksamhetsplaneringen. Allmänna råd har inte alltid tillräcklig tyngd för att få rättsligt genomslag. Eftersom det endast finns allmänna råd inom hälsoskyddsområdet ges inte heller området alltid tillräcklig tyngd i den politiska prioriteringen. I mindre kommuner har man relativt sett ett större behov av strikta regler för att få genomslag för frågor på den politiska nivån. Allmänna råd ses endast som (icke bindande) rekommendationer. Stöd från centralt håll, t.ex. från Socialstyrelsen, är viktigt för att frågor ska få genomslagskraft. Förbättringar Tydligare regler skulle öka möjligheten till att ställa krav på verksamhetsutövare. Detta skulle bli möjligt om man gav ut korta allmänna råd som kompletterades med detaljerade handböcker. Allmänna råd borde i högre grad rikta sig till verksamhetsutövaren, inte till tillsynsmyndigheten. 10

11 Materialet borde innehålla standardiserade mätmetoder och riktvärden för att underlätta tillsyn och efterlevnad. Källhänvisningar borde ges så att man kan fördjupa sig inom området och OH-material borde tas fram för att underlätta vid föreläsningar och öka kunskapsspridningen. Vissa dokument kunde kompletteras med broschyrer som lätt kan delas ut till verksamhetsutövare m.fl.. Vissa broschyrer borde översättas till flera språk. Det är viktigt att materialet uppdateras. Nu finns det material som inte är anpassat till gällande lagstiftning. Inom vissa områden behövs det fortbildning som är riktad till miljöinspektörer och övriga intressenter som komplement till det tillsynsvägledande materialet. Det finns områden där tillsynsvägledningen är otillräcklig. Det gäller t.ex. ambulerande verksamhet, 3G och elöverkänslighet, skällande hundar, vedeldade badkar, partiklar i inomhusmiljön, asbest, floating, mögel, vård i hemmet och egenkontroll (exempel på egenkontrollprogram vore önskvärt). Sammanställningar av rättsfall saknas. Tillgänglighet Språket är enkelt och lätt att förstå och skrifterna är överskådliga. De allmänna råden är svårast att ta till sig. Korta ner dem så att de blir lättare att förstå. Eventuellt borde allmänna råd som inte gäller längre sparas på hemsidan. Det är bra att hemsidan finns, men den är svår att använda. Allt som är publicerat finns på hemsidan, vilket är bra, men det borde finnas en bättre sökfunktion. Dessutom borde dokumenten sorteras efter dokumenttyp. Remissversioner borde läggas ut på hemsidan så att den som vill kan lämna synpunkter. Den personliga kontakten med handläggarna på Socialstyrelsen är bra. Man får information och tips om hur man kan gå vidare. Spridning Nytt material når inte alltid ut till alla - och framför allt inte till rätt person. Den interna kommunikationen inom kommunerna fungerar ibland inte som den ska. Genom E-postnytt nås många och framför allt rätt person. E-postnytt är ett e-postmeddelande, som går ut till dem som anmält intresse när något nytt läggs ut på hälsoskyddets hemsida. Det är ett bra sätt att sprida information. Aktuelltsidan på webbplatsen är ett bra forum för information, men det kräver att man själv håller sig uppdaterad. 11

12 Information om nytt material och om vad som i övrigt är nytt och aktuellt borde kunna spridas via länsstyrelseträffar. Länsstyrelsen borde kunna sprida mer information till kommunerna och ha en mer aktiv roll som sammankallande. Pressmeddelande gör att andra intressenter kan nås, t.ex. brukarna. Det är viktigt att även de som ska leva upp till lagstiftningen nås av nyheter inom området! Information om egenkontroll borde spridas direkt till verksamhetsutövarna. Det skulle underlätta tillsynsarbetet. Branschorganisationer är en viktig del när det gäller informationsspridning. De når i sin tur ut till många - framför allt till verksamhetsutövarna. I dagsläget nås inte verksamhetsutövare av nyutkommet material om de inte själva söker reda på det. Eventuellt borde även de nås av utskick från Socialstyrelsen. För ytterligare synpunkter från intervjuerna se bilaga 1. 12

13 Tillsyns- och Föreskriftsrådets tillsynsenkät Tillsyns- och Föreskriftsrådet genomförde under våren 2004 en enkätundersökning som riktade sig till samtliga operativa tillsynsmyndigheter enligt miljöbalken. I den framkom det bl.a. önskemål om fler allmänna råd, uppdaterade allmänna råd och vägledning i samband med uppdatering och ändring av allmänna råd. Dessutom fanns det önskemål om lättlästa broschyrer, bättre stöd från miljömedicinsk expertis, endagskurser, årligt riksprojekt och tydligare krav på den enskilde verksamhetsutövaren. Totalt svarade 223 kommuner på enkäten. Av dessa efterlyste 105 mer tillsynsvägledande material från Socialstyrelsen. 28 kommuner var generellt missnöjda med det tillsynsvägledandet materialet inom hälsoskyddsområdet. 14 kommuner efterfrågade fler och bättre uppdaterade allmänna råd. Två kommuner önskade föreskrifter från Socialstyrelsen. De områden där kommunerna ville ha mer tillsynsvägledning var: Hygienlokaler (21 kommuner) Anmälningsplikt, 38 (11 kommuner) Egenkontroll (9 kommuner) Buller (både inom- och utomhus, 9 kommuner) Andra områden som enstaka kommuner önskade mer vägledning inom var elektromagnetiska fält, sjuka hus, ventilation, dricksvatten, bassängbad, bostadsfrågor, hästhållning och tillfälligt boende. 13

14 Socialstyrelsens kommentarer och slutsatser Det är uppenbart att det finns ett stort behov av tillsynsvägledning från Socialstyrelsen inom hälsoskyddsområdet. Det material som finns i dag kan i många fall förbättras, men det finns också områden där det saknas vägledning. Många efterlyste dessutom sammanställningar av rättsfall. Det behövs också ett bättre utbud av utbildning, gärna i samband med att ny tillsynsvägledning publiceras. Inom vissa områden finns det behov av fortbildning som är direkt riktad till verksamhetsutövare. Stöd från centralt håll, t.ex. från Socialstyrelsen, är viktigt för att frågor ska få genomslagskraft. Generellt sett är behovet av tillsynsvägledning större i de mindre kommunerna. Utformning av allmänna råd Socialstyrelsens äldre allmänna råd upplevdes av många som pratiga och oprecisa samtidigt som man uppskattade att de innehåller mycket information. En lösning som föreslogs var att dela upp materialet i korta och konkreta allmänna råd som kompletteras med mer praktiskt inriktade handböcker som innehåller underlagsmaterial för bedömningar av olägenhet för människors hälsa. Detta förslag är väl i linje med Socialstyrelsens nuvarande arbetssätt, som innebär att allmänna råd ska vara så konkreta som möjligt och endast innehålla råd som anger hur lagstiftningen bör tolkas. Övrigt vägledande material, t.ex. sammanställningar av kunskapsläget inom ett område, mätmetoder eller översikter över angränsande lagstiftning, ska publiceras i form av kunskapsöversikter, handböcker m.m. Några inspektörer ansåg att allmänna råd i högre grad borde rikta sig till verksamhetsutövaren och inte till tillsynsmyndigheten. I dag riktar sig några av Socialstyrelsens allmänna råd främst till den operativa tillsynsmyndigheten, eftersom de är framtagna som ett stöd i tillsynsarbetet. Vi har emellertid börjat utforma allmänna råd och annan vägledning så att de riktar sig både till myndigheter och verksamhetsutövare se till exempel Socialstyrelsens allmänna råd om försiktighetsmått för dricksvatten (SOSFS 2003:17). Många av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd inom hälsoskyddsområdet är gamla och behöver omarbetas. Enligt vår planering ska flertalet vara reviderade vid årsskiftet 2005/2006. För att göra de nya råden så användbara som möjligt är det viktigt att representanter för de operativa myndigheterna tar aktiv del i arbetet. På så sätt kan även t.ex. mindre kommuners behov, eller skillnader i förhållanden mellan olika delar av landet, belysas bättre. 14

15 Krav på tydligare riktlinjer Många inspektörer efterlyste tydligare regler inom hälsoskyddsområdet, gärna i form av föreskrifter i stället för allmänna råd. Man menade att allmänna råd saknar tyngd i den rättsliga processen och att den politiska nivån inte tar tillräcklig hänsyn till råden. Därmed riskerar hela hälsoskyddsområdet att få lägre status än föreskriftstäta områden som livsmedel eller miljöskydd. Det är viktigt att miljöbalkens grundläggande krav på verksamhetsutövaren när det gäller kunskap, ansvar och egenkontroll beaktas i tillsynen. Det är inte tillsynsmyndigheternas ansvar att sätta upp bindande, detaljerade regler för alla tänkbara verksamheter eller situationer som kan uppkomma. Socialstyrelsen har idag endast föreskriftsrätt under miljöbalken när det gäller regler för visst avfall enligt 49 avfallsförordningen (2001:1063), användning av bekämpningsmedel enligt förordningen (1998:947) om bekämpningsmedel samt för regler om egenkontroll enligt 9 förordningen (1998:947) om tillsyn enligt miljöbalken. För att kunna ge ut föreskrifter inom andra områden krävs att Socialstyrelsen begär föreskriftsrätt av regeringen. Tillsyn inom hälsoskyddsområdet ställer höga krav på kunskap hos inspektörerna eftersom bedömningen av vad som kan anses acceptabelt ofta måste göras från fall till fall. Enligt Socialstyrelsens uppfattning skulle några allmänna råd eventuellt kunna ersättas av föreskrifter - om tillräckliga skäl förelåg för regeringen att bevilja föreskriftsrätt. Det gäller t.ex. radon i inomhusluft, buller inomhus och höga ljud, dricksvatten, mögel, ventilation, hantering av avfall (redan delvis i föreskriftsform), bassängbad samt vissa aspekter av yrkesmässig hygienisk behandling. Socialstyrelsen avser att se över frågan om allmänna råd kontra föreskrifter. Exempel på områden där föreskrifter kan vara svåra att utfärda är hälsoskydd vid lägerverksamhet, i fritidsbostad för uthyrning, hotell, pensionat och liknande lokaler. Inom dessa områden kommer de nuvarande råden att ersättas med en handbok, Tillfälligt boende, som bl.a. innehåller vissa riktlinjer som branschorganisationerna tagit fram. Anledningen är att vi bedömer att detta är en mer heltäckande form av tillsynsvägledning. Ett område som ofta kom upp vid intervjuerna var gränsdragningen för vad som ska räknas som anmälningspliktiga lokaler. Socialstyrelsen har efter diskussioner med representanter från kommuner och berörda centrala myndigheter nyligen lämnat in ett förslag till regeringen där anmälningsplikten enligt 38, förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, begränsas. Enligt förslaget ska endast verksamheter som är förenade med uppenbara hälsorisker, särskilt verksamheter som omfattar barn och unga, anmälas. Förslaget kommer sannolikt att minska osäkerheten angående vad som ska betraktas som anmälningspliktigt. Kommunikation med verksamhetsutövare En vanlig synpunkt vid intervjuerna var att Socialstyrelsen borde arbeta mera aktivt för att informera verksamhetsutövare om de krav som lagstiftningen ställer, gärna via branschorganisationer. I dagsläget nås inte verk- 15

16 samhetsutövare av nyutkommet material om inte de själva söker reda på det. Särskilt viktigt skulle det vara att informera om krav på egenkontroll. Socialstyrelsen har bl.a. skickat ut information och gjort en enkät till olika branschorganisationer inom hälsoskyddsområdet i samband med att miljöbalken trädde i kraft. Numera samarbetar Socialstyrelsen med branschorganisationer vid utformning av tillsynsvägledande material. Socialstyrelsen instämmer i att kontakten med verksamhetsutövare är viktig, men det gäller samtidigt att hitta resurssnåla sätt att bedriva den på. Ett sätt kan vara att på ett ännu tydligare sätt än tidigare involvera branschorganisationer i referensgrupper i samband med att nya råd eller kunskapssammanställningar tas fram. Ett annat sätt är att uppmana branschorganisationer att prenumerera på E-postnytt och i sin tur sprida relevant information till verksamhetsutövarna. Konsten att sprida information Överraskande många av de intervjuade menade att det var svårt att hålla sig informerad om vilket tillsynsvägledande material som finns inom hälsoskyddsområdet. Det beror delvis på att den interna kommunikationen inom kommunerna inte alltid fungerar tillräckligt väl. Dessutom är det svårt att hitta material på Socialstyrelsens webbplats, där en bättre sökfunktion efterlystes. Det finns också behov av att kunna få information om allmänna råd som har upphävts. Dessutom ville många att remisser skulle läggas ut på webbplatsen, vilket vi också börjat göra under våren Att information inte når kommunernas hälsoskyddsinspektörer är uppenbarligen ett problem. Vi tror att den enklaste lösningen för närvarande är att komplettera utskicken till kommunerna med information på Socialstyrelsens webbplats, som sprids till prenumeranterna på E-postnytt. Ett drygt år efter starten når nu E-postnytt 730 personer, som i sin tur representerar 250 kommuner och 17 länsstyrelser. Det motsvarar 86% av kommunerna och 81% av länsstyrelserna. Ett antal brukare är också representerade. Att ta fram OH-material och målgruppsanpassade broschyrer i samband med att nya tillsynsvägledande material presenteras är bra och konstruktiva förslag, liksom att översätta viss information till andra språk. Vi kommer att ta hänsyn till dessa önskemål i vårt kommande arbete. Länsstyrelsernas roll som samordnare och informationsförmedlare, liksom kontakten med de miljömedicinska klinikerna, kom också upp vid flera tillfällen under intervjuerna. Länsstyrelserna och de miljömedicinska klinikerna har en viktig funktion att fylla, och i de län där det regionala samarbetet är välutvecklat minskar kommunernas behov av tillsynsvägledning från centrala myndigheter. Det här är ett område där det finns möjlighet till förbättringar. Miljöhälsorapport 2001 Samtidigt som många uppgav att de använde sig av Miljöhälsorapport 2001 särskilt i samband med tillsynsplanering och prioriteringar - var det flera 16

17 som menade att rapporten är för omfattande och ingående. Dessutom upplevdes kapitlet om inomhusmiljö som alltför knapphändigt. Nästa miljöhälsorapport kommer att publiceras under För att i någon mån göra den mera tillgänglig avser vi att göra kopplingarna till de nationella miljökvalitetsmålen tydligare i den här rapporten, samt komplettera den med ett lättillgängligt presentationsmaterial (t.ex. OH-bilder). I samverkan med Skolutvecklingsmyndigheten kommer också en komplettering/bearbetning av miljöhälsorapporten att göras för att öka möjligheten att den även används i undervisningen inom grundskolan. 17

18 Synpunkter från intervjuerna Bilaga 1 Här återger vi några av de synpunkter, frågor och påståenden som kom fram under intervjuerna i så obearbetad form som möjligt. Allmänt När slutar fastighetsägarens undersökningsskyldighet? När är en åtgärd åtgärdad? När är man så känslig att man ska försvaras? Vilka krav kan man ställa på egenkontrollprogram? Måste alla skriva egenkontrollprogram? Vad är olägenhet? Vad är oskäligt dyrt? Hur konstaterar man att en byggnad är frisk? Vilka hälsosymtom kan man relatera till inomhusmiljö (skulle underlätta att veta det vid bedömningar)? Det vore önskvärt om visst material fanns översatt till flera olika språk. Termiskt inomhusklimat - /hälsoskydd/, SOSFS 1988:2 Rådet är för avancerat, det blir inte tillgängligt. I vilka fall behövs så avancerad utrustning som nämns i det allmänna rådet? Det vore bra att veta var man ska mäta och hur. Buller inomhus och höga ljud, SOSFS 1996:7 Buller inomhus och höga ljud är ett bra allmänt råd, men innehåller för mycket information för att vara ett allmänt råd. Det är bra att det börja med definitioner och sen gå in mer på vad som gäller. Lågfrekvent buller är svårbedömt. Vissa ljud kan vara störande trots att de klarar riktvärdet för lågfrekvent buller. Vad ska anses som störande? Hur får man ägaren att åtgärda störning trots att riktvärdet underskrids? Det är svårt att veta om riktvärdena gäller allt buller. Det borde vara lägre högsta tillåtna riktvärden. Rådet gäller enbart fasta installationer, men det finns ju andra källor till buller som man missar, t.ex. barn. Tillsyn enligt miljöbalken Fukt- och mikroorganismer, SOSFS 1999:21 Tillsyn enligt miljöbalken Fukt- och mikroorganismer har bra koppling till kraven och är ett bra dokument. 18

19 Begreppet känsliga personer borde klargöras bättre. Det finns en formulering i texten som får det att låta som om tillsynsmyndigheten har bevisbördan. Rådet är lite tunt. Ta bort provtagningsdelen eftersom det inte är tänkt att tillsynsmyndigheten ska utföra detta. Man nämner tillsynsplaner i detta råd, det känns lite inkastat och varför har man prioriterat det just vid fukt och mikroorganismer? Lukt är en viktig aspekt när det gäller problem med fukt och mikroorganismer. Det skulle man kunna nämna i detta råd. Råd borde kompletteras med en fortbildning för inspektörer. Tillsyn enligt miljöbalken Ventilation, SOSFS 1999:25 Tillsyn enligt miljöbalken Ventilation har en bra koppling mellan allmänna rådet och handboken. Det borde kunna användas som mall vid framtagandet av nytt material. Ventilation och hälsoskydd (från svensk byggtjänst och Socialstyrelsen) Enorma krav ställs på tillsynsmyndigheten i Ventilation och hälsoskydd, de har inte resurser till att följa upp detta. Det är ett bra dokument, använd den som mall för kompletterande handbok när ni tar fram nya råd. Boken nämner inget om geografiska skillnader i luftfuktighet i Sverige. Saknar riktvärden för inomhusmiljön. Återluftssystem borde inte få finnas och man borde använda finare filter. Miljöbalken Anmälningspliktiga lokaler, Meddelandeblad 15/99 Många verksamheter i Miljöbalken Anmälningspliktiga lokaler liknar varandra, men man kan inte kräva att alla ska anmälas, det blir rörigt med alla dessa lokaler. Vilka omfattas inte? Ambulerande verksamhet ingår inte. Det får inte vara fritt för bedömning av vad som är anmälningspliktigt. När räknas något som en förändring av verksamheten? 19

20 Städboken (från Arbetsmiljöverket och Socialstyrelsen) Det är svårt att göra bedömningar utifrån Städboken eftersom den inte innehåller några klara riktlinjer. Den är bra som uppslagsbok. I boken hänvisas det till två myndigheter och det gör att det är lätt att frågan hamnar mellan dessa myndigheter. Det är för mycket information om arbetsmiljö. Den nämner inget om hur olika material kan reagera vid olika luftfuktighet. Städboken borde kompletteras med information om vad som kan ingå vid upphandling av städning. Miljöhälsorapport 2001 Vi har ingen större nytta av Miljöhälsorapport 2001, den är för lång och är mer till för chefer vid prioriteringar. Vissa kommuner använder den för att utforma sina tillsynsplaner. En utveckling av miljöhälsorapporten vore bra - ange hur man kan använda den lokalt (hur kan man göra egna undersökningar), koppla den till lokala och nationella miljömål. Det finns dåligt med information om inomhusmiljön. Miljöhälsorapporten är bra för att se helheten kring miljö och hälsa. Den skulle kunna kompletteras med OH-bilder som kan användas vid föreläsningar och en kortversion (broschyr) som kan delas ut. 20