IT-infrastrukturprogram. för Ånge kommun 2004-2008

ÅNGE KOMMUN för Ånge kommun 2004-2008 Version 3.2 Fastställd av kommunfullmäktige 2005-05-16, 25

Innehållsförteckning 1 NULÄGE... 3 2 IT-INFRASTRUKTURPROGRAMMET... 3 2.1 TIDIGARE UTGÅVA... 3 2.2 SYFTE... 3 2.3 INNEHÅLL... 4 3 KOMMUNENS ORGANISATION FÖR IT-INFRASTRUKTURFRÅGOR... 4 4 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH BEHOV AV IT-INFRASTRUKTUR... 5 4.1 ALLMÄNT... 5 4.2 BEFOLKNINGSSTRUKTUR... 6 4.3 UTBILDNING... 6 4.4 NÄRINGSLIV... 6 4.5 LANDSTINGET... 7 4.6 MARKNADSBEDÖMNING... 7 5 BEFINTLIG IT-INFRASTRUKTUR... 7 5.1 ALLMÄNT... 7 5.2 BEFINTLIG NATIONELL OCH REGIONAL STRUKTUR... 8 5.3 BEFINTLIG LOKAL STRUKTUR... 9 6 MÅLET FÖR NÄTETS UTFORMNING PÅ LÅNG SIKT... 10 7 PRINCIPER FÖR NÄTENS UTBREDNING OCH PRISSTRUKTUR... 10 8 PRIORITERING AV UTBYGGNAD I ORTER... 11 8.1 ALLMÄNT... 11 8.2 PRIORITETSGRUPP 1... 11 8.3 PRIORITETSGRUPP 2... 11 8.4 PRIORITETSGRUPP 3... 12 9 MONOPOLISERING AV NÄTEN... 13 10 SAMVERKAN MED NÄRBELÄGNA KOMMUNER, REGIONALT SAMARBETE... 13 11 TOTALFÖRSVARETS KRAV... 14 Sida 2 av 14

1 Nuläge Genom version 2.1 av met har under åren 2003-2004 grunderna lagts för den framtida utbyggnaden av IT-infrastruktur. En sammanbindande huvudled har anlagts från Ånge tätort till kommungränsen i öster. Under 2005 ska sträckan ner till centrala Sundsvall och fiberstråken efter E4 färdigställas. Huvudstråket består av fyra rör, varav ett tagits i anspråk. De övriga tre finns tillgängligt för framtida behov. Samtliga skolor i Ånge tätort och öster ut har kopplats in på fibernätet. Genomförande av denna version av met gör det möjligt att under 2005 koppla in skolorna i Östavall och Alby. Flera av kommunens och landstingets arbetsplatser är anslutna till fibernätet. 14 företag och 130 privatpersoner har tecknat avtal om bredbandsuppkopping i kommunens fibernät. Samråd har skett med ÅFA för att möjliggöra bredbandsuppkoppling för dem som hyr lägenhet av ÅFA. Samtliga intresseföreningar i kommunen har kontaktats för att undersöka deras intresse för s.k. byaprojekt. Ett byaprojekt genomfördes 2004 i Parteboda och ytterligare ett är planerat 2005 i Finnsta-Viken. Utöver detta program har kontakter har tagits med Skannova för ett samarbete med syfte att med ADSL-teknik förbättra spridningen på landsbygden. Eftersom inga avtal är förhandlade kan en sådan lösning senare komplettera detta program. För att på bästa sätt ta tillvara de nu pågående investeringarna måste kommunen i samarbete med annan part eller i egen regi finna lösningar i de delar av kommunen där kundunderlaget är glest. 2 met 2.1 Tidigare utgåva Kommunstyrelsen uppdrog 2004-06-22 till utvecklingsenheten att komma med ett förslag till revision av befintligt. met ska fastställas av kommunfullmäktige och godkännas av länsstyrelsen. Tidigare fastställd utgåva har beteckningen version 2.1 och avsåg åren 2004-2006. Version 2.1 fastställdes av kommunfullmäktige 2001-11-26, 87 och godkändes av länsstyrelsen 2002-03-20. 2.2 Syfte mets övergripande målsättning är att Ånge kommun ska ha ett väl genomgånget och förankrat program för utbyggnad av IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet inom kommunen. met ska vara ett underlag för prioritering av utbyggnad av IT-infrastruktur. Sida 3 av 14

Ett av länsstyrelsen godkänt är en förutsättning erhålla regeringens stödpengar för utbyggnad av IT-infrastruktur enligt förordningarna SFS 2000:1465, 2001:350, 2003:62 och 2004:619. Stöd kan fås för arbete som utförs före 2006-12-31. 2.3 Innehåll Enligt 2 i SFS 2001:349 ska ett kommunalt avse den kommunala IT-infrastrukturen de närmaste fem åren och innehålla en beskrivning av: Kommunens organisation för IT-infrastrukturfrågor Förutsättningarna inom hela kommunen för och behov av IT-infrastruktur Befintlig och planerad utbyggnad av IT-infrastruktur och utrymme för sådan samt dess tillgänglighet Målet för nätets utformning på lång sikt Principerna för de villkor som skall gälla för nätens utbredning, tidsperioder för nätens utbyggnad samt prisstruktur Hur monopolisering av näten skall kunna undvikas och hur nätkapacitet skall tillhandahållas på skäliga och icke diskriminerande villkor Hur samverkan med närbelägna kommuner och deltagande i regionalt samarbete skall ske Hur totalförsvarets krav skall beaktas met, sammanfattning met anger målsättningen för utbyggnaden av IT-infrastruktur inom kommunen. Programmet ska fastställas av fullmäktige, godkännas av länsstyrelsen och är en förutsättning för att få statbidrag till utbyggnaden. 3 Kommunens organisation för IT-infrastrukturfrågor All utbyggnads styrs av IT-infraprogrammet. Ansvaret för upprättande av ITinfrastrukturprogrammet och dess uppdatering ligger på utvecklingsenheten. Kommunfullmäktige fastställer met. Utvecklingsenheten ansvarar också för planering, upphandling och uppföljning av nät som byggs enligt SFS 2000:1465, 2001:350, 2003:62 och 2004:619. Till sin hjälp har utvecklingsenheten kommunens IT-samordnare och upphandlingssamordnare. Utbyggnaden leds av en samrådsgrupp med representanter från utvecklingsenheten, Ånge Tekniska Förvaltning och leverantören (ServaNet). Löpande beslut om utbyggnaden fattas av kommunstyrelsen. Efter upphandling uppdrog kommunen våren 2003 till Ånge Energi AB (ÅEAB) att genomföra den första delen av utbyggnaden, omfattande knappt 25 miljoner kronor. Ett ramavtal tecknades. ÅEAB, som skulle äga näten, uppdrog till ServaNet att genomföra utbyggnaden. Sida 4 av 14

Ånge kommun övertog all IT-infrastruktur från ÅEAB 2004-07-01. Köpet omfattade hela nätet, varumärket Mittnät samt ingångna avtal. Näten förvaltas av tjänstemän på Ånge Tekniska Förvaltning och beslutande organ är kommunstyrelsen. Ånge kommun har avtalat med ServaNet om att driva och administrera näten till utgången av 2006. Kommunens organisation för IT-infrastrukturfrågor, sammanfattning I Ånge kommun ansvarar utvecklingsenheten för met, planering, upphandling och uppföljning av utbyggnad av bredbandsnät med statsstöd. Beslutande organ är kommunstyrelsen. Utbyggda bredbandsnät ägs och av kommunen och förvaltas av tekniska kontoret. Beslutande organ är kommunstyrelsen. 4 Förutsättningar och behov av IT-infrastruktur 4.1 Allmänt I detta avsnitt beskrivs förutsättningar inom hela kommunen för och behov av ITinfrastruktur. Ånge kommun ligger i Västernorrlands län. Avståndet till de närmaste städerna Östersund och Sundsvall är 10 mil. Avståndet till Stockholm är ca 49 mil. Kommunens yta är 3 300 km 2. Antalet invånare per km 2 är knappt 4 st. Kommunikationsmässigt har Ånge goda järnvägsförbindelse till övriga delar av landet. Europaväg 14 mellan Sundsvall och Östersund och vidare mot Trondheim går genom kommunen, väg 83 mot Ljusdal/Bollnäs samt väg 314 och 315 mot Härjedalen. Närmaste flygplatser ligger i Sundsvall (Midlanda) och Östersund (Frösön). Kommunen befinner sig i slutfasen av en strukturomvandling, där en traditionell trygghet och större arbetsplatser med många anställda håller på att försvinna. Nyföretagandet ökar liksom tjänstesektorn. De senaste åren har ett antal kundserviceföretag/contactcenters etablerat sig i kommunen. Behovet av kostnadseffektiv data- och telekommunikation i Ånge kommun är stort. Inom kommunen verkar ett antal expansiva företag som inom en snar framtid har tillgången till bandbredd som sin främsta flaskhals. Kommunen bedriver verksamhet på ett tjugotal enheter i kommunen där behovet av elektronisk kommunikation är stort. Till detta kommer hushållens krav och behov av effektiv Internetaccess och andra bredbandstjänster. Det finns inget som säger att kapacitetsbehovet kommer att vara lägre i Ånge än i övriga delar av landet. Om de visioner som utmålats där IT spelar rollen som en möjlighet för distansarbete och övrig distansöverbryggande teknik ska vara relevanta så borde tillgången till snabb kommunikation vara viktigare i glesbygd än i övriga mer tätbefolkade delar av landet. Sida 5 av 14

Enligt Åtgärd 2.1 Utvecklingspotentialer i länets kommunikationsstråk i det regionala tillväxtprogrammet för åren 2004-2007 konstaterar länsstyrelsen att fortsatt utbyggnad av IT-infrastrukturen i länet är angelägen inte minst för att inlandets mindre orter ska ges förutsättningar för tillväxt. Man har ett åtgärdsmål på en vidmakthållen investeringstakt avseende IT-infrastruktur med cirka 100 miljoner kronor per år under planperioden i länet. Vidare finns ett antal konkreta aktiviteter för länets fortsatta ITutbyggnad identifierade. 4.2 Befolkningsstruktur Befolkningen i Ånge kommun har minskat stadigt sedan början av 1960-talet, bl a till följd av den ökade användningen av maskiner i skogsbruket och minskat behov av arbetskraft inom industrin. År 1955 uppgick befolkningen till 19 220 personer, den 31/12 2003 var den nere i 10 897 personer. Befolkning i tätorter (> 200 personer) per 31/12. Ort 1990 2003 Ånge 3 323 2 953 Fränsta 1 403 1 308 Ljungaverk 1 160 870 Torpshammar 615 453 Alby 589 455 Östavall 308 263 4.3 Utbildning I kommunen finns en gymnasieskola med ca 400 elever, två högstadieskolor och åtta låg- och mellanstadieskolor. Ångströmsenheten i Ånge erbjuder utbildning till företag och privatpersoner. I kommunen finns Ålsta Folkhögskola med allmän linje med olika tillval, bl a data och turism. Mittuniversitetet i Sundsvall/Östersund/Härnösand är det universitet som finns i kommunens närområde. Utbildningsnivån i kommunen är lägre än i länet i genomsnitt och markant lägre när det gäller eftergymnasial utbildning. 4.4 Näringsliv I kommunen finns ca 400 små och medelstora företag. Dessutom finns ett stort antal enskilda firmor. De större företagen är verksamma inom kemisk processindustri, träförädling och verkstadsindustrin. Tjänstesektorn, med bland annat flera contact centers, är också betydande arbetsgivare. Näringslivskoncentrationer finns i orterna Ånge (403 st arbetsställen), Fränsta (129 st), Ljungaverk (46 st) och Torpshammar (46 st). Med arbetsställe menas fysisk Sida 6 av 14

lokalisering av företag eller enskild firma, med eller utan anställda. Siffrorna är från 1999. 4.5 Landstinget Landstinget i Västernorrland har ett stamnät som knyter samman verksamheten i länet. Nätet levereras av TeliaSonera och har en kapacitet från 0,5 Mbit/s upp till 10 Mbit/s. I Ånge och Fränsta är respektive vårdcentral och folktandvården ansluten. 4.6 Marknadsbedömning Enligt SFS 2001:349 ska en bedömning göras vilka delar av nätet som inte kommer att byggas på marknadsmässig grund de närmaste fem åren. Marknadsmässighet ska ses ur ett företagsekonomiskt perspektiv där kapitalkostnader på gjorda investeringar i kombination med driftskostnader ska täckas av de intäkter nätet genererar. Med en penetration på 100 % av hushållen inom respektive område torde det vara möjligt att finna marknadsmässiga grunder i de större områdena. Till detta ska också läggas det faktum att kostnaden för att anlägga ortssammanbindande nät samt huvudstråk i områdesnäten i stort sett är den samma oavsett hur många slutanvändare som ansluter sig. Detta innebär att marknadsmässighet inom fem år knappast kommer att infinna sig någonstans inom Ånge kommun. Förutsättningar och behov av IT-infrastruktur, sammanfattning Ånge kommun är en relativt liten kommun med små befolkningskoncentrationer. Ingen ort har 3 000 invånare eller mer. Därför görs bedömningen att utbyggnad på kommersiell basis ej kommer att ske inom 5 10 år någonstans i kommunen. Behoven, påkallade av såväl näringsliv som offentlig verksamhet, är dock stora. 5 Befintlig IT-infrastruktur 5.1 Allmänt I detta avsnitt beskrivs befintlig IT-infrastruktur, utrymme för sådan samt dess tillgänglighet. I avsnitt 8 beskrivs kommunens prioritering av den lokala utbyggnaden. Vid upprättandet av föregående utgåva av met ställdes en fråga till ägare av IT-infrastruktur med önskemål om att redovisa befintlig och planerad IT-infrastruktur samt dess tillgänglighet. Inkomna svar redovisas nedan. Sammantaget är informationen av översiktlig karaktär och utgör inte ett bra underlag för planering. Sida 7 av 14

5.2 Befintlig nationell och regional struktur Norrsken Svenska Kraftnät har under år 2001 färdigställt fiberförbindelse i kraftledningar i sträckningen Stockholm - Enköping - Gävle - Sundsvall - Sollefteå - Östersund Ånge - Borlänge Örebro Enköping - Stockholm. Norrsken är en konsortium av kommuner och stadsnätsägare i aktuella städer som tillsammans har tecknat rätt till ett fiberpar. I ett gemensamt bolag kommer det att vara möjligt att erbjuda t.ex. privat näringsliv transport- och transmissionskapacitet inom och mellan länen eller till tjänsteleverantörer/operatörer anslutna till STOKAB:s nät i Stockholm. Syftet är att minska det avståndshandikapp som verksamhet i vår region har idag. En annan effekt av Norrsken är en ökad samverkan mellan aktörerna i projektet, gemensamma upphandlingar samt teknisk samverkan. Örebro Östersund Borlänge Banverket Ånge utgör en viktig järnvägsknutpunkt. Banvallens sträckning genom kommunen tangerar samtliga större samt merparten av de mindre orterna. Enligt uppgift kan Banverket erbjuda punkt till punkt access baserad på transmissionstekniken PDH. Banverket uppgraderar för närvarande sitt nät till en nyare teknik vid namn SDH för att öka tillgänglighet och säkerhet. Färdiga anslutningsnoder finns i Ånge, Fränsta, Ljungaverk (Johannisbergs station), Torpshammar, Alby, Östavall, Erikslund och Viskan. Ånge Sollefteå Sundsvall Gävle Enköping Stockholm TeliaSonera / Skanova I Västernorrland utgör Ånge en knutpunkt i TeliaSoneras fiberstruktur. En redovisning över fibersträckningen har skett men den är sekretessbelagd och kan ej redovisas i detta program. Dock sägs att kapaciteten och tillgång till fiber längs E14 är mycket god. Detta torde innebära att TeliaSonera kan erbjuda kapacitet i paritet med Banverket även om tjänst för detta inte är definierad. I TeliaSoneras IT-infrastruktur är följande stationsområden inom Ånge kommun fiberanslutna per den 1/5 2000: Alby, Byberget, Djupröra, Erikslund, Fränsta, Holmsnäs, Johannisberg, Kölsillre, Nordanede, Holmsjö-Nybodarna, Torpshammar, Torptjälen, Ånge och Östavall. Se bild nedan. Fiberanslutna stationer är en förutsättning för att snabbt kunna etablera nya stora kapaciteter (mer än ett par Mbit/s). Fiber till telestationer är dock inget krav för att kunna driftsätta tekniker som ADSL. Dock begränsas antalet kundanslutningar till ca 40 st om telestationen inte är fiberoptiskt ansluten. Sida 8 av 14

Fiberanslutna områden Ej fiberanslutna områden Stationer med ADSL-utrustning Ånge, Erikslund, Ljungaverk, Fränsta o Torpshammar DPA GIF NDE ÅG PTB BSDE ELD BYBG ALBY JBG FSTA THR ÖTN YTN HVL KSE HLSS NYBO ÖTV JUL LMS TJ MUNK FÖTP TFL GÖP HJTP NGG Fiberanslutna områden Skissen redovisar vilka telestationer som är fiberanslutna. Mörka områden är fiberanslutna, ljusare har annan anslutning. Rutade områden har ingen anslutning. Teracom Ånge är en nod i Teracoms stamnät där SDH och ATM tjänster erbjuds. Främst förknippas företaget med luftburen kommunikation över mikrovågslänkar eller satellit via dotterbolaget NSAB. I paketerade tjänster kan även markbaserad teknik användas. Främsta styrkan med Teracom är att en etablering av högkapacitetsförbindelser går snabbt samt att täckningen är i det närmaste total. Maximal erbjuden kapacitet ligger i linje med andra operatörer. 5.3 Befintlig lokal struktur I Ånge kommun finns i realiteten endast två lokala IT-infrastrukturnät, det ena tillhandahålls av kommunen och det andra av TeliaSonera/Skanova. Kommunen äger en ortsammanbindande fiberkabel från Ånge tätort till kommungränsen i öster mot Sundsvall. Begränsade fineroptiska områdesnät kommer vid utgången av 2004 finnas i Ånge, Hallsta, Parteboda, Erikslund-Borgsjöbyn, Östby, Ljungaverk, Fränsta och Torpshammar. TeliaSonera har hösten 2004 driftsatt ADSL-utrustning i stationerna i Erikslund, Fränsta, Ljungaverk, Torpshammar och Ånge. Befintlig IT-infrastruktur, sammanfattning De ortsnät med fiber som har byggts är begränsade och med syftet att tillfredställa näringslivets och offentlig sektors behov. Ytterligare utbyggnad behövs för att ge hushåll möjligheter att ansluta sig. ADSL finns i och kring de tre största orterna samt Torpshammar. Ingen utbyggnad har hittills skett väster om Ånge tätort. Sida 9 av 14

6 Målet för nätets utformning på lång sikt Nationellt är målsättningen att nätet som växer fram med hjälp av statsbidragen ska bli ett rikstäckande öppet nät med hög kapacitet och säkerhet. Nätet ska möjliggöra att det i alla situationer ska finnas ett antal olika vägar för informationen att färdas mellan två givna punkter (redundans). De konkreta målen på 10 års sikt framgår i rutan nedan. Målet för nätets utformning på lång sikt, sammanfattning Konkreta mål på 10 års sikt är: Områdesnät bör etableras i varje by över 50 invånare om tillräckligt intresse, lokalt engagemang finns och finansiering finns. Ortsnät ska etableras i större orter. Näringslivets och den offentliga servicens behov utgör grund för prioritering. Nätet som växer fram ska vara öppet, operatörsneutralt, främja konkurrens och innebära att slutkund får möjlighet att välja tjänsteleverantör. 7 Principer för nätens utbredning och prisstruktur Principerna för de villkor som ska gälla för nätens utbredning, tidsperioder för nätens utbyggnad samt prisstrukturer beskrivs i detta och följande avsnitt. Principerna för nätens utbredning styrs av målsättningen på lång sikt, d.v.s. att områdesnät ska etableras i varje ort över 50 invånare om intresse och lokalt engagemang finns. Ortsnät ska etableras i större orter där näringslivets och offentliga servicens behov utgör grund för prioritering. Statligt stöd och kommunens budget utgör begränsning för utbyggnaden. Vilka konkreta orter som kommunen prioriterar framgår av avsnitt 8. Syftet med bredbandsutbyggnaden är att åstadkomma ett öppet och operatörsoberoende nät med ej diskriminerande prissättning. Nätet ska byggas så att det kan nyttjas och byggas vidare på under lång tid, 10 20 år. Vald leverantör ska genomföra utbyggnaden av ett operatörsneutralt nät och tillhandahålla detta nät under lång tid (10-15 år). Tillhandahållandet omfattar drift, underhåll och marknadsföring av nätet. Principer för nätens utbredning och prisstruktur, sammanfattning Nätens utbredning styrs av prioriteringen i detta program och begränsas av tillgängliga statliga och kommunala medel. Vald leverantör ska genomföra utbyggnaden av ett operatörsneutralt nät och tillhandahålla detta nät under lång tid (10-15 år). Tillhandahållandet omfattar drift, underhåll och marknadsföring av nätet. Sida 10 av 14

8 Prioritering av utbyggnad i orter 8.1 Allmänt Orterna är prioriterade i tre grupper: 1. Mer än 350 anställda i privata företag samt högstadieskola. 2. Övriga nedan namngivna orter i Ljungans dalgång med större näringslivskoncentrationer, skola och/eller annan offentlig service. 3. Övriga orter med mer än 50 invånare. Utifrån denna modell har följande prioriteringslista tagits fram. Prioriteringen grundar sig på känd information utifrån dagsläget och kan komma att förändras om något extraordinärt inträffar som föranleder en omprioritering. För att utbyggnad ska påbörjas ska orten kunna visa på: Ett faktiskt intresse till anslutning av ett större antal hushåll eller företag. Om företag på orten har vilja/möjlighet till viss medfinansiering. Medverkan vid utbyggnad av områdesnät. På lägsta nivå i form av planeringsassistans, på högsta nivå i form av faktiskt arbete. De ekonomiska ramarna begränsar utbyggnadstakten. Under åren 2003-2005 har 25 miljoner anslagits för utbyggnaden. Ytterligare 2 miljoner kommer att kunna disponeras för utbyggnad åren 2005-2006. Medlen består av statligt stöd, bidrag från EU:s strukturfonder, kommunala medel samt privat medfinansiering av Ånge Energi AB. 8.2 Prioritetsgrupp 1 I denna grupp återfinns kommunhuvudorten Ånge (2 953 invånare) samt näst största tätorten Fränsta (1 308 invånare). Områdesnät är till viss del färdigställda i dessa orter men kompletteringar behövs för att nå fler abonnenter. I båda orterna finns såväl större företag som småföretagskoncentrationer. Utöver högstadium finns gymnasiet i Ånge och Ålsta folkhögskola i Fränsta. I orterna finns också väl utbyggd offentlig verksamhet, såväl kommunal som landstingets. ADSL via telenätet finns i båda orterna. 8.3 Prioritetsgrupp 2 Denna grupp omfattar Östavall, Alby, Hallsta, Erikslund, Borgsjöbyn, Östby, Ljungaverk och Torpshammar. Östavall: I Östavall bor 263 personer, det finns en grundskola, största arbetsplats är sågen NWP Östavall med 90 anställda. Dessutom finns flera mindre företag. Inom projektet planeras utbyggnad med ADSL-teknik år 2005. Alby: I samhället bor 455 personer, det finns en grundskola, största arbetsplats är EKA Chemicals Albyfabriker med 110 anställda samt Elkapsling AB med 100 anställda. Utbyggnad med fiber planeras år 2005. Sida 11 av 14

Hallsta: Ett mindre områdesnät för i första hand företagen och kommunens äldreboende anlades 2004. I Hallsta bor 115 personer. Erikslund-Borgsjöbyn: Ett mindre områdesnät för i första hand företagen, turistinformationen och grundskolan i Erikslund anlades 2004. Telestationen i Erikslund, som inte täcker Borgsjöbyn, förses med ADSL-utrustning hösten 2004. I området bor 294 personer. Östby: Ett mindre nät anlades 2004 för i första hand Callans Trä AB med 55 anställda. I området bor 234 personer. Telestationen i Erikslund, som täcker Östby, förses med ADSL-utrustning hösten 2004. Ljungaverk med sina 870 invånare är kommunens tredje största ort. Här finns grundskola och flera stora arbetsgivare, bl a kommunens största privata företag Permascand AB med 170 anställda. Ett områdesnät anlades 2003 och det behöver utökas. ADSL finns tillgängligt. Torpshammar har 453 invånare, flera småföretag, grundskola och en filial till gymnasiet i Ånge tätort. Ett områdesnät anlades 2003. ADSL finns tillgängligt. Munkbysjön har 221 invånare och inga möjligheter att få ADSL. En förutsättning för utbyggnad är minst 25 beställda anslutningar samt att intresseföreningen engagerar sig med eget arbete för att hålla kostnaderna nere. 8.4 Prioritetsgrupp 3 I Överturingen finns skola, IT-center och 175 invånare. I Kölsillre finns äldreboende, antalet invånare är 98, varav 43 stycken år 65 år och äldre. Kommunen avsätter 1,2 miljoner för IT-infrastrukturutbyggnad i dessa orter. Kommunens ambition är att samtliga orter och områden med mer än 50 invånare ska ges möjlighet till bredband. Vägledande för detta är främst det intresse som orten kan påvisa, det incitament till eget bidrag i form av finansiering och/eller eget arbete samt var orten geografiskt är belägen i förhållande till redan etablerad eller påbörjad utbyggnad. Kommunen är villig att vara med och medfinansiera utbyggnaden i ej prioriterade orter som engagerar sig. Den kommunala medfinansieringen är 10 kkr/beställt abonnemang i såväl områdesnätet som den ortsammanbindande förbindelsen. Abonnenten betalar överskjutande kostnader samt anslutningsavgift, f.n. 7.250 kr inkl moms. Erbjudandet förutsätter att utrymme finns i projektets budget. Prioritering av utbyggnad av orter, sammanfattning Områdesnäten i orterna i grupp 1, d.v.s. Ånge och Fränsta, behöver kompletteras. I grupp 2 återstår det att ansluta Östavall, Alby och Munkbysjön. Några av de redan anlagda områdesnät behöver kompletteras och byggas ut. I grupp 3 finns Överturingen, Kölsillre samt ej namngivna orter med än 50 invånare där intresse och lokalt engagemang gör det möjligt att anlägga ett bredbandsnät. Sida 12 av 14

9 Monopolisering av näten I detta avsnitt beskrivs hur monopolisering av näten ska kunna undvikas och hur nätkapacitet skall tillhandahållas på skäliga och icke diskriminerande villkor. Sett ur slutanvändarens synpunkt är en mångfald av tjänsteleverantörer ur konkurrenssynpunkt av godo. Hur vald tjänsteleverantör levererar sin tjänst är av underordnad betydelse. Statsbidraget ska stimulera marknaden och bidra till att slutanvändaren ges möjlighet att välja mellan olika leverantörer som i sin tur har likvärdiga möjligheter att leverera sin tjänst. Statsbidraget har inte som främsta mål att främja en mångfald av ägare av grundläggande IT-infrastruktur. Eftersträvansvärt är istället att nyttja bidraget på ett sådant sätt att maximal nytta för samhället uppnås. PTS har möjlighet att med stöd av telelagen ingripa mot operatörer med betydande inflytande på marknaden för tillhandahållande av förbindelser om dessa erbjuds till priser som inte är kostnadsbaserade, t.ex. på orter där factomonopol eller oligopol råder. Vid upphandlingen av näten ställs krav på att näten ska vara öppna och tillhandahållas såväl tekniskt som ekonomiskt likvärdigt för alla tjänsteleverantörer. Monopolisering av näten, sammanfattning Genom villkor i avtal vid upphandlingen undviks risker för monopol och diskriminerande villkor. Lagstiftning finns att tillgå för att undvika riskerna. 10 Samverkan med närbelägna kommuner, regionalt samarbete Utvecklingsenheten följer utbyggnaden i samtliga angränsande kommuner, dvs Bräcke, Sundsvall, Ljusdal, Härjedalen och Berg. Överläggningar har skett genom besök eller per telefon. Inom länet sker löpande samarbete med samtliga kommuner. Länsstyrelsen är värd för regelbundna möten för information och erfarenhetsutbyte mellan kommunernas handläggare av bredbandsutbyggnaden. På uppdrag av länsstyrelsen gjordes 2004 en regional IT-infrastrukturutredning. Syftet med utredningen var att beskriva befintlig IT-infrastruktur, ange målbilden för ett robust regionalt nät, beskriva hur detta nät ska utformas inklusive kopplingar till omgivande nät samt precisera och kostnadsberäkna de åtgärder som behövs för att uppnå målbilden. Länets samtliga kommuner har deltagit aktivt i arbetet med den regionala IT-infrastrukturutredningen. Samverkan med närbelägna kommuner, regionalt samarbete, sammanfattning Löpande samarbete sker med länsstyrelsen, kommunerna i länet och angränsande kommuner i andra län. Sida 13 av 14

11 Totalförsvarets krav I detta avsnitt beskrivs hur totalförsvarets behov ska beaktas. Funktionsmål enligt totalförsvarsbeslut år 1996 är följande: Verksamheten inom funktionen Telekommunikationer m.m. skall bedrivas så att totalförsvarets behov av teletjänster under höjd beredskap tillgodoses. Verksamheten skall även bedrivas så att de resurser och den beredskap som skapas också skall kunna utnyttjas vid svåra påfrestningar på samhället i fred. 1 ÖCB konstaterade 1999 att en konsekvens av centraliserad styrning och övervakning av nätet ökar risken för att delar av landet telemässigt kan bli avskurna vid skador på näten. Särskilt nämns Norrland och Gotland. 2 Lösningen på problemet enligt ÖCB och som PTS svarar i sin delutredning 3 att en fortsatt satsning på mångfald och skydd i transmissionsnät som, långsiktigt är en förutsättning för säkerhet åt alla slag av telekommunikationer. D.v.s. man efterfrågar högre grad av redundans i stam- och regionnät. Kommunens roll i detta är att planera den framtida nätstrukturen på sådant sätt att redundans kan etableras så långt som det är ekonomiskt försvarsbart. Här synes det allt viktigare att en fortlöpande dialog med såväl angränsande kommuner som Länsstyrelsen hålls. Se föregående kapitel. Totalförsvarets krav, sammanfattning Totalförsvarets krav tillgodoses dels genom att så långt det är ekonomiskt försvarsbart tillse redundans. I detta ingår också krav på fysisk säkerhet i de teknikutrymmen som etableras. 1 ÖCB Rapport från en genomgång av funktionen Telekommunikationer, Dnr 6-1096/99, s. 15. 2 ÖCB Infrastrukturuppdraget, Dnr 5-183/99, s 16. 3 PTS Information om funktionen Telekommunikationer, 2000-05-01, s. 14. Sida 14 av 14