IT-infrastrukturprogram för Älvkarleby kommun

Transkript

1 IT-infrastrukturprogram för Älvkarleby kommun

2 Innehållsförteckning IT-infrastrukturprogram för Älvkarleby kommun Inledning... 2 Bakgrund... 2 Älvkarleby kommuns policy för IT-frågor... 3 Kommunens roller... 4 Kommunens organisation för IT-infrastrukturfrågor... 5 Samverkan vid framtagande av IT-infrastrukturprogram... 5 Förutsättningarna inom hela kommunen för och behov av IT-infrastruktur... 6 Allmänt... 6 Befolkning... 6 Näringsliv Offentlig verksamhet Älvkarleby kommun Landstinget Statlig verksamhet Orter där utbyggnad bedöms komma till stånd på kommersiella grunder Orter där utbyggnad inte bedöms komma till stånd på kommersiella grunder... 8 Befintlig och planerad utbyggnad av IT-infrastruktur och utrymme för sådan samt dess tillgänglighet Skanova Vattenfall Banverket Utfors och Song Networks Teracom Master Målet för nätens utformning på lång sikt Målnät som bör etableras inom fem år Principerna för de villkor som skall gälla för nätens utbredning, tidsperioder för nätens utbyggnad samt prisstruktur Hur monopolisering av näten skall undvikas och hur nätkapacitet skall tillhandahållas på skäliga och icke- diskriminerande villkor Hur samverkan med närbelägna kommuner och deltagande i regionalt samarbete skall ske 16 Hur totalförsvarets krav skall beaktas Förverkligande av programmet Konkurrensutsättning Förvaltningsnät Ortsammanbindande nät Områdesnät Prioritering av orter och områden Kartor W:\WP\DOKUMENT\Bredband\ITinfrastrukturprorgram.doc Sidan 1 (21)

3 1 Inledning Bakgrund Staten agerar för att utveckla IT-infrastrukturen i landet och uppnå de nationella målen om hur informationstekniken ska användas för samhällsbyggandet. Staten stödjer utbyggnaden av bredband i de delar av Sverige där sådant inte kan tillkomma på helt igenom kommersiella villkor inom en femårsperiod. För att Älvkarleby kommun skall ha möjlighet att söka statligt stöd för bredbandsutbyggnad måste kommunen ha upprättat ett av länsstyrelsen godkänt IT-infrastrukturprogram enligt 2 förordningen (2001:349) om stöd till kommuner för upprättande av IT-infrastrukturprogram. I 2 förordningen (2001:349) finns definierat 8 punkter som måste utvecklas och beskrivas i IT-infrastrukturprogrammet för att kommunens program skall godkännas av länsstyrelsen. En löpande dialog med länsstyrelsen under arbetet med IT-infrastrukturprogrammet är viktig för att undvika tolkningstvister när programmet skall godkännas. IT-infrastrukturprogrammet är en viktig del av upphandlingsunderlaget vid upphandling av tillhandahållandet av IT-infrastruktur enligt 6 förordningen (2001:350) och 6 förordningen (2000:1469). Det är då av högsta vikt att redan i IT-infrastrukturprogrammet ange krav på nätägaren för utvecklingen av den IT-infrastruktur som byggs med allmänna medel. Då nätutbyggnaden föregås av en upphandling av nätoperatör/nätägare är det viktigt att kommunens intentioner för nätets utbredning och är formulerade så att nätoperatören får en klar uppfattning om dessa i detta IT-infrastrukturprogram. I Uppsala län har ett samarbete pågått i flera år, för närvarande i det s.k. C-nätsprojektet, i syfte att underlätta för samhället att få en tillräcklig IT-infrastruktur och verka för öppna lösningar. Samarbetspartners i C-nät är länets kommuner, landstinget och länsstyrelsen. Detta samarbete rapporteras till bland annat LänsLAKO (politisk samverkan mellan landsting och kommuner i C-län). I C-nätsprojektet har ett antal målsättningar uttalats, vilka LänsLAKO ställt sig bakom. W:\WP\DOKUMENT\Bredband\ITinfrastrukturprorgram.doc Sidan 2 (21)

4 Älvkarleby kommuns policy för IT frågor Älvkarleby kommun upprättade år 1999 ett dokument Vision Övergripande mål och strategi för IT utvecklingen i Älvkarleby kommun. Några citat: Alla anställda skall behärska och tillämpa den vid varje tillfälle mest relevanta och effektiva informationstekniken (data, telefon, fax, post, videokonferens). Ett effektivt användande av informationstekniken skall bidra till en kostnadseffektivare kommunal verksamhet med förbättrade planerings- och beslutsunderlag. Ett effektivt användande av informationstekniken skall bidra till att kvalitén i kommunens verksamhet höjs genom förbättrad kommunikation, informationsspridning och problemlösning. Kommunmedborgarna skall ha tillgång till aktuell information om kommunens verksamhet som skapar intresse och dialog. Samtliga bibliotek och parti expeditioner i kommunen skall ha tillgång till kommunens alla diarier och kommunens hemsida med bland annat aktuell ekonomisk ställning och övergripande statistiska uppgifter om verksamheten. Kommunen skall kunna erbjuda förtroendevalda i nämnder och styrelser sådan utbildning att de på ett effektivt sätt skall kunna utnyttja den nya informationsteknikens möjligheter. Kommunen som geografiskt område skall ha bra telefonförbindelser med utbyggd AXE och ett väl utbyggt datakabelnät med möjlighet för även mindre företag och organisationer att få tillgång till Internet. Kommunen skall kunna erbjuda näringslivet en samordna service inom områdena IT rådgivning, kommuninformation och näringslivsservice. Denna vision och strategi från 1999 är under omarbetning under år W:\WP\DOKUMENT\Bredband\ITinfrastrukturprorgram.doc Sidan 3 (21)

5 Kommunens roller Kommunen har flera olika roller när det gäller utbyggnad av IT - infrastruktur: I översiktsplaneringen beaktar kommunen IT infrastrukturens utbyggnad och integrering med övrig samhällsplanering. Kommunen förfogar över ett nät för eget bruk ett kommunalt förvaltningsnät Kommunen beviljar bygglov till tele- och datakommunikationsanläggningar och master Kommunen dokumenterar och samordnar åtgärder enligt ledningsrättslagen Kommunen samordnar grävning för olika slags ledningar inklusive tele och datakommunikationsledningar Kommunen upplåter egen mark för tele och datakommunikationsanläggningar. Kommunens organisation för IT-infrastrukturfrågor W:\WP\DOKUMENT\Bredband\ITinfrastrukturprorgram.doc Sidan 4 (21)

6 2 Kommunens organisation för IT-infrastrukturfrågor I Älvkarleby kommun är det kommunstyrelsen som ansvarar för den övergripande ITstrategins genomförande, uppföljning och utvärdering. Kommunstyrelsen ansvarar vidare för uppbyggnaden av infrastruktur och för kommungemensamma system och att en säkerhetspolicy formuleras och efterlevs. IT-enheten svarar även för beredningsarbetet för olika delbeslut för ITinfrastrukturprogrammets genomförande. Detta beredningsarbete omfattar precisering och konkretisering av principer fastlagda i IT-infrastrukturprogrammet. Beredningsarbetet leder till t ex delbeslut av kommunstyrelsen inom ramen för processen för det statliga bredbandsstödet. Här ingår också nödvändigt samråd och remissförfarande med berörda parter. Kommunens förvaltningsnät har en Alcatel 4400 som data- och telekommunikationsplattform med Telias tjänster i nätet. I samband med dessa delbeslut kan det övervägas om en revidering av ITinfrastrukturprogrammet skall ske. Kommunen tar i och med framtagandet av IT-infrastrukturprogrammet på sig ett tydligare ansvar för planeringen av IT-infrastrukturutvecklingen i kommunen. Därigenom blir ITinfrastrukturprogrammet en del av kommunens politiska visioner om hur kommunen skall utvecklas. Kommunen samarbetar med kommunala bolagen, Älvkarleby Fjärrvärme och Älvkarlebyhus som har eget behov av infrastruktur som är viktig del i bolagens verksamhet. Samverkan vid framtagande av IT-infrastruktur program IT cheferna för samtliga kommuner i länet har löpande hållits informerade om arbetet med IT infrastrukturprogrammet. Länsstyrelsen har startat ett samarbete mellan länets kommuner när det gäller standardisering av kartmaterial och statistik som används för att presentera behovsbilden och befintlig infrastruktur på ett översiktligt sätt på kartor. Resultatet av detta arbetet kommer att arbetas in i kommande versioner av programmet. Samtliga kommunala förvaltningar och kommunala bolag har kontaktas och har haft möjlighet att bidra med underlag för IT infrastrukturprogrammet. W:\WP\DOKUMENT\Bredband\ITinfrastrukturprorgram.doc Sidan 5 (21)

7 3 Förutsättningarna inom hela kommunen för och behov av ITinfrastruktur Allmänt Behovet av IT infrastruktur kommer från människor som nyttjar nätet hemifrån, från sin arbetsplats eller skola. En grundläggande kunskap om var människor bor och verkar är därför ett viktigt underlag för planering och dimensionering av nya nät. Dessa uppgifter hämtas främst från befintlig statistik men även från kommunledning och företag i kommunen. Redovisningen av statistik är till stor del uppbyggd kring begreppet samlad bebyggelse inom Älvkarleby kommun. Detta är Älvkarleby kommuns statistikunderlag som även används vid annan typ av planering. Samlad bebyggelse från 2001 i Älvkarleby kommun presenteras på Karta 1 samt i tabell 1 nedan. Befolkning Tabell 1: Befolkningsstatistik för samlad bebyggelse inom Älvkarleby kommun Antal invånare per 31/12 ( SCB:statistik 2003) Tätort Skutskär Älvkarleby Gårdskär Marma Glesbygd Totalt Orterna är markerade på karta 1 Näringsliv Tabell 2: Större arbetsplatser i Älvkarleby kommun Större arbetsplatser Verksamhet Antal anställda Stora Cell Massatillverkning 550 Älvkarleby kommun Kommunal service 921 Vattenfall Vattenkraft Kraftverk m.m. 35 Hemköp Varuhus 25 Exellan Arbetskläder 40 Vattenfall Utveckling Energiforskning 110 Skutskärs Vårdcentral Sjukvård 35 Postkontor Postservice 30 Skutskärs Hyvleri Trävaror 35 De större privata arbetsställen som finns inom kommunen är markerade på karta 2 W:\WP\DOKUMENT\Bredband\ITinfrastrukturprorgram.doc Sidan 6 (21)

8 Offentlig verksamhet Älvkarleby kommun Älvkarleby kommun har närmare 720 anställda fördelade på ca 36 kommunala arbetsställen. Av dem återfinns ca 2 arbetsställen i mindre orter och ca 1 utanför orterna på landsbygden (se karta 3) Kommunens arbetsställen har behov av att förbättra befintlig infrastruktur för förvaltningsnät för administration och undervisning. Förvaltningsnätet kommer att upphandlas/avropas under våren Landstinget Landstingets arbetsplatsställen sysselsätter drygt 40 personer i Älvkarleby kommun. Arbetsplatserna Antal anställda Distriktsmottagning Älvkarleby och Skutskär 4 Distriktstandläkarklinik 13 Vårdcentral. 23 Statlig verksamhet Statliga arbetsställen sysselsätter drygt 170 personer i Älvkarleby kommun. Arbetsplatserna Antal anställda Vattenfall utveckling 100 Älvkarleby kraftverk 30 Posten 20 Fiskeriverket 10 Försäkringskassa 5 Arbetsförmedling 5 W:\WP\DOKUMENT\Bredband\ITinfrastrukturprorgram.doc Sidan 7 (21)

9 Orter där utbyggnad bedöms komma till stånd på kommersiella grunder Den del av Älvkarleby kommun som inom en femårsperiod förväntas nås på marknadsmässiga villkor är den ort som har mer än invånare. Endast tätorten Skutskär förväntas få en utbyggnad av infrastrukturen av marknadens aktörer utan offentligt stöd. Övriga tätorter är små och jämnt fördelade över hela kommunens yta. Eftersom Älvkarleby kommun är liten och även har ett litet marknadsunderlag bör kommunen ses som en helhet och inte delas upp i flera olika delar. Kommunens bedömning är att ingen marknadsaktör är villig att investera i en utbyggnad av nät endast utanför Skutskär. En konkurrensutsättning bör därför göras som omfattar hela kommunen inklusive Skutskär. Det är tveksamt om ens tätorten Skutskär kan anses vara intressant för någon marknadsaktör och därmed kan det finnas behov av statligt stöd även för Skutskär. Utbyggnad av Telia ADSL finns i norra Skutskär och radiolänk finns till mindre orter och ombesörjs av InterWave men överföringskapaciteten är ej lillräckliga på lång sikt. Orter där utbyggnad inte bedöms komma till stånd på kommersiella grunder Stora delar av kommunen kommer inte att nås av bredbandsanslutningar på marknadsmässiga villkor eftersom underlaget bedöms vara för litet för att privata aktörer skall satsa på en utbyggnad utan att erhålla ett ekonomisk bidrag. I Älvkarleby kommun finns det tre olika typer av områden varav två är orter med närliggande tät bebyggelse. Det tredje området är glest belägna offentliga arbetsställen och boende utanför samlad bebyggelse dvs. ensamt belägna fastigheter. Grupp 0: Tätorter som bedöms byggas ut av marknadens aktörer utan offentligt stöd. Centrala Skutskär Grupp 1: Tätort med stort antal boende, stort antal arbetande inom en begränsad yta samt offentlig verksamhet av något slag Övriga delar av Skutskär Grupp 2: Orter med medelstort antal boende, medelstort antal arbetande inom en begränsad yta samt offentlig verksamhet av något slag Älvkarleby (Östanån) Marma Gårdskär Älvkarleöbruk (Västanån) Långsand W:\WP\DOKUMENT\Bredband\ITinfrastrukturprorgram.doc Sidan 8 (21)

10 4 Befintlig och planerad utbyggnad av IT-infrastruktur och utrymme för sådan samt dess tillgänglighet I Älvkarleby kommun känd IT infrastruktur presenteras på kartorna 4, 5, 6 Den infrastruktur som presenteras nedan är en sammanställning av den information som nätägarna delgivit kommunen. Det finns dock ingen information om var det finns ledig kapacitet som i praktiken är tillgänglig för annan operatör än ägaren. Informationen kan alltså främst användas för att identifiera områden som helt saknar tillgång till infrastruktur med hög kapacitet. Skanova Den infrastruktur som Televerket/Telia byggt upp i hela Sverige disponeras nu av Skanova formellt en bifirma 1 till Telia AB. I kommunen finns Skanovas telenät baserat på koppartråd från slutkund till närmaste telestation. Detta kopparnät är en viktig resurs för att ge tjänster till användare i glesare delar av kommunen såväl på landsbygden som i villaområden i tätorter. För att nyttja kopparnätet för att ansluta en användare krävs elektronisk utrustning dels hos användaren och dels i anslutning till den telestation som användaren är ansluten till. Detta gör att telestationerna i kommunen är en viktig strategisk resurs. Skanova har tillhandhållit information om var dessa stationer är belägna för att underlätta planeringen av IT infrastrukturen. Av säkerhetsskäl publiceras denna information inte i detta program. Skanova disponerar även en fiberstruktur som finns översiktligt presenterad på karta 4. Observera att det krävs en utgreningspunkt (nodpunkt) för att det skall vara tekniskt möjligt att ansluta en användare till ett fibernät. Ett sätt att göra tjänster tillgängliga för användare via befintligt koppartrådsnät är tekniken ADSL Asymmetric Digital Subscriber Line. Skanova installerar ADSL i telestationer med stort kundunderlag utan att få något marknadsbidrag och i mindre stationer med bidrag t ex från Telia och/eller en kommun. Vattenfall Vattenfall har inom kommunen ett fibernät i vissa delar av kommunen (se karta 5). Dessutom är det tekniskt möjligt att installera fiber i en del av Vattenfalls kraftledningsnät. Banverket Banverket har ett fibernät förlagd längs järnvägen i Älvkarleby kommun (se karta 6A). Med jämna mellanrum finns s.k. teknikbodar där det är tekniskt möjligt för olika operatörer att erhålla en anslutning till Banverkets fibernät. F n erbjuder Banverket ej s k svart fiberanslutning utan endast anslutningar av typ bandbredd. Banverket har under de senast åren byggt ett nytt tågradiosystem och för detta byggt master med teknikbodar och fiberanslutning med ca 2 mils mellanrum utmed järnvägarna. 1 Skanova är en del av moderbolaget Telia AB W:\WP\DOKUMENT\Bredband\ITinfrastrukturprorgram.doc Sidan 9 (21)

11 Utfors och Song Networks Utfors och Song Networks har förlagt egen infrastruktur längs väg 76 i Älvkarleby kommun. Se karta 7 Teracom Teracom AB har ett nät utbyggt med radiolänkar inom Landstingets arbetsplatsställen i Älvkarleby kommun. Master De master som finns i Älvkarleby kommun utgör en tänkbar resurs vid utbyggnad av bredbandsnät dels som bärare av sändare för radiobaserade nät och dels eftersom en del av masterna är anslutna till fibernät. De master som utgör ett flyghinder finns kartlagda och presenteras på karta 6. W:\WP\DOKUMENT\Bredband\ITinfrastrukturprorgram.doc Sidan 10 (21)

12 5 Målet för nätens utformning på lång sikt Näten som etableras skall vara utformade som moderna IP nät med noder/knutpunkter och sammanbindande kommunikationslänkar. Till noderna/knutpunkterna ansluts områdesnät till vilka kunder ansluts via fastighetsnät. Noder/knutpunkter med många anslutna kunder skall anslutas med flera skilda framföringsvägar för att nå redundans i näten. Näten utformas för att på sikt kunna täcka hela kommunens yta. Inledningsvis är det av stor vikt att befintligt kopparnät som når alla hushåll och företag kan nyttjas på ett öppet och neutralt sätt för att nå slutanvändare och därmed öppna marknaden för nya tjänster. Speciellt i glesa delar av kommunen är nyttjandet av kopparnätet det enda ekonomiskt rimliga alternativet under lång tid framåt. Detta gör att tillgången till koppartrådsnätet måste säkerställas för operatörerna på icke diskriminerande villkor. Dessutom måste kapacitet, främst baserad på optisk fiber, finnas fram till telestationer/teknikytor/teknikbodar där fibernäten möter kopparnäten. Skanovas telestationer i kommunen är därmed strategiskt viktiga punkter i näten. Kommunen förutsätter att telestationerna utvecklas till neutrala knutpunkter där flera operatörer kan samverka och utnyttja anslutna nät på lika villkor. På lång sikt kommer tjänsterna att kräva kapaciteter som idag inte kan levereras över kopparnätet. Även om tekniken för dataöverföring på kopparnätet utvecklas snabbt kommer det inte att räcka för till överföring av multipla kanaler med rörliga bilder eller tidskritiska överföringar av stora filer. Det är därför strategiskt viktigt att påbörja en utbyggnad av fibernät till slutanvändare i tätare delar av kommunen samtidigt som kopparnätet utnyttjas i de glesare delarna. Det bör särskilt noteras att i detta sammanhang kan ett villaområde i en tätort betraktas som ett glest område. Radioteknik är en idag etablerad teknik som även kan nyttjas för att skapa spridningsnät i områden där det är oekonomiskt att förlägga nya fasta nät. Näten består av dels områdesnät och dels ortssammanbindande nät. Denna uppdelning avspeglar både ett faktiskt sätt att bygga näten och de statliga förordningarna för bredbandsstöd. Det är olika stöd som utgår för de olika typerna av nät och därmed är det viktigt att hänsyn tas till detta vid planering och byggnation av nät. W:\WP\DOKUMENT\Bredband\ITinfrastrukturprorgram.doc Sidan 11 (21)

13 Tabell 3 presenterar hur stor privat och kommunal insats som krävs för att erhålla maximalt statligt stöd för att nyanlägga nät inom Älvkarleby kommun. Tabell 3: Statligt stöd till Älvkarleby kommun Områdesnät Ortssammanbindande nät Totalt Maxbelopp Procent Maxbelopp Procent Staten % % Kommunen % % Privat aktör % % Total investering Kalkylen ovan är gjord utgående från att en privat aktör anlägger nät och erhåller ett offentligt stöd till investeringen. Kostnaden för att skapa nya teknikytor i anslutning till alla telestationer och utrusta dessa med stöd för DSL teknik för att nyttja kopparnätet till slutkund uppskattas till 1,9 MSEK för att nå alla boende i Älvkarleby kommun. Detta är beräknat utgående från alla att 5 telestationer i Älvkarleby kommun förses med DSL teknik och fiber till telestationen. W:\WP\DOKUMENT\Bredband\ITinfrastrukturprorgram.doc Sidan 12 (21)

14 6 Målnät som bör etableras inom fem år Det önskvärda målet är att näten skall nå alla telestationer i hela kommunen. På fem års sikt är bedömningen att målnätet skall utformas enligt illustrationen i Figur 1 nedan. Målnätet för Älvkarleby kommun är även en del i ett nät som täcker hela länet och visar på möjligheterna att nå redundans genom att samverka med andra kommuner och län. Ä l v k a r l e b y Illustration av målnät för Uppsala län T i e r p Ö s t h a m m a r Grupp 5 Grupp 4 Grupp 3 Grupp 2 Grupp 1 Grupp 0 E n k ö p i n g U p p s a l a H å b o W:\WP\DOKUMENT\Bredband\ITinfrastrukturprorgram.doc Sidan 13 (21)

15 7 Principerna för de villkor som skall gälla för nätens utbredning, tidsperioder för nätens utbyggnad samt prisstruktur Kriterier som kommunen anser vara viktiga vid utbyggnad av nät: nätutbyggnad skall ske efter behov. samarbete mellan nätägare. att nå strategiska punkter vid nätutbyggnad till exempel telestationer, master och höga byggnader för etablering av radiolänkskommunikation. att beakta strategiska fastigheter, företag, företagskoncentrationer och offentlig verksamhet samarbete med lokala intressenter till exempel villaföreningar, byalag, företagarorganisationer och fastighetsägare. W:\WP\DOKUMENT\Bredband\ITinfrastrukturprorgram.doc Sidan 14 (21)

16 8 Hur monopolisering av näten skall kunna undvikas och hur nätkapacitet skall tillhandahållas på skäliga och icke- diskriminerande villkor Det är av stor betydelse att näten realiseras på ett öppet och neutralt sätt och undvika att nya monopol bildas. Neutralt och öppet nät Ett neutralt och öppet nät karakteriseras av: Nätägaren har inga egna innehållstjänster. Nätet bör erbjuda ett varierat utbud av såväl stora som små leverantörer av innehållstjänster och Internetaccess. Kunderna skall fritt kunna välja såväl ISP som leverantör av innehållstjänster. Kunden skall kunna ha: flera parallella abonnemang val av leverantör per session Alla tjänsteleverantörer skall beredas tillgång till nätet på lika villkor Vid realiseringen av nät med statligt och kommunalt stöd i Älvkarleby kommun skall nätägaren i avtal acceptera denna syn på öppenhet och neutralitet. Nätägaren kan dock ingå i en koncern där andra bolag/affärsområden producerar innehållstjänster. Finns särskilda skäl kan tidsbegränsade avsteg accepteras. W:\WP\DOKUMENT\Bredband\ITinfrastrukturprorgram.doc Sidan 15 (21)

17 9 Hur samverkan med närbelägna kommuner och deltagande i regionalt samarbete skall ske Målet med samverkan är att stämma av infrastrukturens utbredning och funktion samt att säkerställa att näten kommer att ingå som en del i en regional/nationell struktur. Näten skall byggas upp på ett sätt som stimulerar både lokala, nationella och internationella tjänsteleverantörer att erbjuda tjänster i hela länet. I Uppsala län har två samverkansgrupper verkat under de senaste åren: C-nät 2000 för samverkan mellan kommuner och landsting i Uppsala län och länsstyrelsen CU gruppen för samverkan mellan Uppsala och Västmanlandslän Samarbete har även etablerats med Stockholms och Gävleborgs län. Genom länsstyrelsen sker ett samråd med övriga län i Mellansverige inom ramen för Bredband Mitt samarbetet. Samtliga länsstyrelser samverkar i ett nationellt samverkansprojekt kring bredbandsfrågor där projektledning ligger på länsstyrelsen i Uppsala län. Genom samarbetet inom länet har en gemensam syn på den regionala nätstrukturen etablerats. Detta innebär att strukturen byggs upp utgående från knutpunkter/huvudnoder i kommunhuvudorterna med möjlighet till regionalt trafikutbyte i Uppsala. Det skapas en neutral mötesplats skapas i Uppsala där operatörer kan byta trafik med varandra och därmed minska behovet att trafikväxling i Stockholm. Därmed kan även tjänsteleverantörer från en regional punkt nå hela länet. C-nät 2000 projektet har under ett antal år samtalat med operatörer och nätägare kring trafikutbyte och angränsande frågor. Inom ramen för denna samverkan har en nätplan på länsnivå även börjat utvecklas. Speciellt beaktas bra förbindelser mellan huvudknutpunkterna, lokala förbindelser över kommungränser samt förbindelser för att uppnå god redundans. Det krävs särskilda åtgärder i de glesare delarna av länet för att uppnå detta. W:\WP\DOKUMENT\Bredband\ITinfrastrukturprorgram.doc Sidan 16 (21)

18 10 Hur totalförsvarets krav skall beaktas Den nya näten som byggs är en del av en nationell infrastruktur och måste uppfylla mycket högt ställda säkerhetskrav såväl för avseende fysisk utformning som för skydd mot intrång och sabotage. PTS, Post och Telestyrelsen, har det övergripande nationella ansvaret för säkerheten i telenäten och ställer krav på nätoperatörerna enligt telelagen. Ett arbete pågår med ett nytt nationellt regelverk för att säkerställa säkerheten i telenäten och i detta sammanhang kommer nya lagar, riktlinjer och nya centrala organisationer som kommer att ställa nya krav på kommunen. I samband med att kommunen upphandlar nya nät kommer relevanta krav att ställas på leveranstörna av de nya nät som byggs. Det är även av mycket stor vikt att uppnå driftssäkerhet genom att den nätstruktur som bygga är så redundant som möjligt samt att ha en trygg elförsörjning. Ett kvalitetskrav när det gäller säkerheten är att näten är tillgängliga 24 timmar per dygn under hela året. Näten blir beroende av att personal för drift och underhåll finns tillgänglig även i händelse av kris och krig. Kommunen kommer att verka för att nyckelpersoner, såväl hos operatörer som inom kommunen, krigsplaceras i driftsorganisationen för näten. I samband med upphandlingar av nättjänster skall leverantörerna redogöra för personalförsörjningen vid kris och krigssituationer. Enheter inom totalförsvaret som skall anslutas till näten förtecknas på särskild lista som av säkerhetsskäl ej publiceras i detta program. W:\WP\DOKUMENT\Bredband\ITinfrastrukturprorgram.doc Sidan 17 (21)

19 11 Förverkligande av programmet Konkurrensutsättning Upphandlingen som genomfördes under år 2002 ställde krav på öppenhet och neutralitet i enlighet med de krav som gäller för att erhålla statligt stöd. I ett första steg ville kommunen komma i kontakt med leverantörer som är intresserade av att medverka i ett projekt för publikt kommunät och inkomma med en intresseanmälan. Utifrån inkomna intresseanmälan träffade kommunen 5 stycken leverantörer för vidare diskussioner och lämnade ytterligare information om projektet med ett detaljerat förfrågningsunderlag. En leverantör valdes ut att förhandla vidare med som uppfyllde kraven på bästa sätt. Förvaltningsnät Avropa tjänster från STAKO avtal med det publika kommunnätet som underleverantör. Ortssammanbindande nät I kommunens IT infrastrukturpolicy anges en grov tidsplan för att etablera nät till olika orter i kommunen. I dessa orter etableras en operatörsneutral teknikyta/teknikbod vanligtvis i anslutning till ett kommunalt arbetsställe som gör det möjligt för flera tjänsteleverantörer att erbjuda tjänster över ett nyanlagt fibernät eller radionät inom respektive ort. Omfattningen av fibernätet anpassas till de lokala förutsättningarna och kan inledningsvis vara liten. Det är dock av strategisk vikt att påbörja en utbyggnad av fibernät med hög kapacitet. Det är även strategiskt viktigt att på sikt även få tillgång till kopparnätet varför fiber till telestationerna bör ingå i planeringen för kommande etapper i utbyggnaden av nätet. Kommunen skall på ett lämpligt sätt knyta samman grannkommunerna i Gävleborgs län och Uppsala län. Områdesnät Områdesnäten utgår från den operatörsneutrala punkten utgörs av tre huvudkomponenter: Ett fibernät som ansluter kapacitetskvävande användare Anslutning av slutkunder via xdsl teknik eller via radio (såväl tillståndspliktiga som icke tillståndspliktiga tekniker kan användas) Förbindelse till närliggande mindre orter Delar av områdesnäten kan ingå som komponenter i en ortssammanbindande förbindelse. W:\WP\DOKUMENT\Bredband\ITinfrastrukturprorgram.doc Sidan 18 (21)

20 Prioritering av orter och områden Ortssammanbindande nät baserat på fiber, kapacitet eller radiolänk etableras från Skutskär till följande orter: Ort -Älvkarleby (Östanån) -Marma -Gårdskär -Långsand -Älvkareöbruk (Västanån) -Gävle Uppsala Stockholm (Norrtälje) I dessa orter etableras en neutral knutpunkt/nod i anslutning till kommunala arbetsställen eller Älvkarlebyhus fastigheter. Områdesnät etableras enligt följande: Område Skutskär: Fiber till orter i närområdet: - Fiber inom följande orter: Skutskär Kopparaccess (xdsl) i följande orter: Skutskär Radioaccess i följande orter: Skutskär Älvkarleby: Fiber till orter i närområdet: - Fiber inom orten: Älvkarleby Kopparaccess (xdsl) i följande orter: Älvkarleby Radioaccess i följande orter: Älvkarleöbruk Västanån W:\WP\DOKUMENT\Bredband\ITinfrastrukturprorgram.doc Sidan 19 (21)

21 Marma: Fiber till orter i närområdet: - Fiber inom orten: Marma Kopparaccess (xdsl) i följande orter: Marma Radioaccess i följande orter: Marma Gårdskär: Fiber till orter i närområdet: Fiber inom orten: Gårdskär Kopparaccess (xdsl) i följande orter: Gårdskär Radioaccess i följande orter: Gårdskär Långsand: Fiber till orter i närområdet: - Fiber inom orten: - Kopparaccess (xdsl) i följande orter: - Radioaccess i följande orter: Långsand W:\WP\DOKUMENT\Bredband\ITinfrastrukturprorgram.doc Sidan 20 (21)

22 11 Kartor Karta 1: Befolkning Karta 2: Större arbetsplatser Karta 3: Kommunala arbetsplatser Karta 4: Skanova optokablar och accessnoder Karta 5: Vattenfalls fibernät i Uppsala län Karta 6: Master Karta 6 A: Banverkets fiber Karta 7: Utfors, Song Networks och Vattenfall optoförbindelser W:\WP\DOKUMENT\Bredband\ITinfrastrukturprorgram.doc Sidan 21 (21)

23

24

25

26 Ä l v k a r l e b y ÄLVKARLEBY MARMA GÅRDSKÄR Optokablar och accessnoder SKUTSKÄR Försäljning Infrastrutur

27 Skutskär Karta 11: Vattenfalls fibernät i Uppsala län Älvkarleby Kalholmsbruk Skärplinge Tierp Forsmark Österbybruk Norrskedika Gimo Östhammar Harg Hallstavik Storvreta Uppsala Norrtälje Knivsta Enköping Märsta Bålsta En karta från Vattenfall Service - Skog&Mark MT Överby

28

29

30 Skutskär Optoförbindelser Arrowhead Älvkarleby Kalholmsbruk Skärplinge Tierp Forsmark Österbybruk Norrskedika Gimo Östhammar Harg Hallstavik Storvreta Uppsala Norrtälje Knivsta Enköping Märsta Bålsta En karta från Vattenfall Service - Skog&Mark MT Överby